MÅL OCH BUDGET

MÅL OCH BUDGET 2019-2020 Kommunfullmäktige, fastställd 180611 Vision Kommunens styrmodell Mål och indikatorer Ekonomiska ramar Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning

Innehållsförteckning 1. Inledning...4 1.1 Vision...4 1.2 Vår värdegrund...4 1.3 Vår politik...4 2. Kommunens styrmodell...6 2.1 Mål- och resultatstyrning enligt styrmodellen...6 2.2 Principer för uppföljning och återrapportering...9 2.3 Kvalitetsstyrning enligt kvalitetspolicyn...9 2.4 En kommunkoncern och gemensamt agerande...9 2.5 Ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning... 10 3. Mål för 2019-2020... 11 3.1 Målstruktur och uppföljning... 11 3.2 Målområde Välmående kommuninvånare... 13 3.3 Målområde Utveckling... 14 3.4 Målområde En attraktiv närmiljö... 16 3.5 Målområde Effektivitet, Kvalitet och service... 17 4. Ekonomiska driftsramar och mål per nämnd och bolag 2019-2020... 19 4.1 Kommunstyrelsen... 20 4.2 Grund- och förskolenämnden... 23 4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 24 4.4 Kultur- och fritidsnämnden... 24 4.5 Socialnämnden... 25 4.6 Stadsbyggnadsnämnden... 26 4.7 Äldrenämnden... 26 4.8 Kommunala bolag: Tornberget AB och Haninge Bostäder AB... 27 5. Investeringsbudget för 2019 och plan för 2020-2022... 28 5.1 Kommunstyrelsen... 30 5.2 Grund- och förskolenämnden... 30 5.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 33 5.4 Kultur- och fritidsnämnden... 33 5.5 Socialnämnden... 34 5.6 Stadsbyggnadsnämnden... 34 5.7 Äldrenämnden... 35 5.8 Kommunala bolag: Tornberget AB... 35 6. Ekonomisk plan 2019-2021... 37 6.1 Resultatprognos... 38 6.2 Balansprognos... 38 6.3 Finansieringsanalys... 39 7 Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning... 40 7.1 Intern kontroll... 40 7.2 Konkurrensutsättning genom upphandling eller kundval... 40 7.3 Interna resultatenheter... 43 7.4 Lokalfrågor... 43 7.5 Delegationsordning och attestreglemente... 44 7.6 Drift- och investeringsbudget... 45 7.7 Förvaltningsledningens rapporteringsskyldighet... 46 7.8 Uppföljning och återrapportering... 47 Bilaga 1 Resultatindikatorer och informationsmått för fullmäktiges mål... 48 Bilaga 2 Förkortningar... 64 3

1. Inledning 1.1 Vision Haninge ska vara en attraktiv och inkluderande kommun som drivs av viljan att alltid bli bättre. Här ska personer med olika bakgrund och ambitioner ges möjlighet att utvecklas och förverkliga sina drömmar. I Haninge ska företag växa och människor finna bostad, arbete och livskvalitet. Vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön för att ge trygghet till kommande generationer. Barn och unga i Haninge ska ha framtidstro och förberedas för framgångsrika liv. Vi ska vara en kommun där varje individ känner trygghet genom livets alla skeden. Omsorgen ska vara både nära och närvarande genom att medborgarna är delaktiga. I Haninge ska vi bygga ett samhälle där vi ser, stödjer och tar hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. 1.2 Vår värdegrund All verksamhet som bedrivs i Haninge kommun vilar på en tydlig värdegrund. Värdegrunden säkerställs genom att varje medarbetare vet vad Haninge kommun står för. Haninge kommuns värdegrund är att: Verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling med fokus på människa och samhälle. Ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget med ansvar för helheten. Bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt. Värna om kommunens resurser genom god ekonomisk hushållning där medarbetaren utgör vår viktigaste tillgång. 1.3 Vår politik Haninge växer och allt fler människor och företag väljer att flytta till vår kommun. Vi ska ta tillvara på drivkrafterna och idéerna hos våra nya invånare och företag. Haninge ska gå emot att bli en ledande tillväxtkommun och egen stad. I det växande Haninge fortsätter vi att prioritera bostadsbyggande, hållbarhet, jobb och välfärd. För att Haninge ska bli den regionala stadskärna som vi strävar mot att bli behövs en fortsatt nybyggnation av bostäder och arbetsplatser. Att vi bygger mycket betyder att våra höjda ambitioner inom det klimat och miljöpolitiska området måste säkerställas. Vi ska bygga med långsiktighet och en plan för trivsamma levnadsmiljöer mellan husen ska finnas med från början i plan- och byggprocessen. Det kan handla om kultur, näringsverksamhet, grönytor och service som bidrar till levnadsmiljön. När vi bygger ska vi inte bara tillgodose en kvantitativ efterfrågan av bostäder utan skapa hållbara, trygga och trivsamma livsmiljöer. Kommunen ska arbeta för en blandning av upplåtelseformer i alla kommundelar och för ett varierat byggande. Med satsningar på gemensamma mötesplatser för vi människor närmare varandra. Genom god samhällsplanering kan vi minska de negativa effekterna av segregation och klyftor mellan olika kommundelar. Därför driver vi även på för utbyggd kollektivtrafik i alla delar av kommunen. Vi ska skapa ett Haninge där alla människor kan leva goda liv. Vi gör det enklare för föreningar att verka i kommunen. På så sätt ger vi barn- och unga möjligheter att skapa sig en meningsfull och utvecklande fritid. För att bygga ett samhälle som håller ihop måste invånarna känna sig trygga. Haninges invånare ska kunna känna trygghet och gemenskap oavsett livssituation. 4

Att stärka skolan är en av våra viktigaste uppgifter. Behöriga och kompetenta lärare är skolans viktigaste resurs. Därför behövs en lärartäthet som ger varje elev möjlighet att klara sin skolgång. Att säkerställa att varje barn får en god utbildning och kan känna motivation, glädje och framtidstro är en angelägenhet för samtliga verksamheter i kommunen. För att uppnå det behövs skickliga lärare som ges tid och möjlighet att lära känna varje elev. Alla barn i Haninge ska få en trygg och säker skolgång. Vår ambition är att alla elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och även att de ska vilja studera vidare på gymnasium. Vi måste ständigt se till att våra gymnasieutbildningar är attraktiva och av hög kvalitet. Jobben är grunden för Haninges utveckling och välstånd och avgörande för människors möjlighet att påverka sina liv och vara delaktiga i samhället. Därför är det glädjande att arbetslösheten i Haninge sjunker, i synnerhet bland ungdomar men vi behöver anstränga oss ännu mer för att få alla som fastnat i långvarig arbetslöshet i arbete. Det handlar främst om att rusta med rätt kompetens för framtiden och förbättra möjligheten för små och stora företag att skapa nya jobb. Välfärden bygger på människors arbete och arbetslöshet är således slöseri med både människors- och samhällets resurser. Det är nu när Haninge växer som mest som det är som viktigast att vi tar hänsyn till miljön och klimatet. Vi planerar därför nya områden för ökad gång, cykel och kollektivtrafik för att möjliggöra minskat bilberoende, vilket samtidigt är en viktig prioritering för folkhälsan. Genom att bygga tätt, energieffektivt och nära kapacitetsstark kollektivtrafik, kan vi upprätthålla en hög byggtakt och samtidigt värna Haninges fantastiska natur- och kulturområden. Vi driver även på för utbyggd kollektivtrafik i alla delar av kommunen. För att Haninge kommun ska kunna upprätthålla och öka kvaliteten i våra verksamheter är kompetent och engagerade personal grundläggande. Därför behöver Haninge sträva efter att ständigt bli bättre både på att attrahera ny personal och säkra att befintliga medarbetare trivs och utvecklas. När kommunen får nya invånare behöver vi investera i välfärden. Vi gör just nu stora framtidssatsningar på skolor och förskolor, idrottshallar och en ny simhall. Investeringarna möjliggör en fortsatt tillväxt och säkerställer barnens utveckling och framtida möjligheter. Samtidigt som investeringsbehoven växer är det av stor vikt att hushålla med kommunens ekonomi. Haninge växer och utvecklas, vi har just nu en unik möjlighet att definiera vår framtid som kommun, vårt ansvar är att ta vara på de möjligheter detta medför, men också att se till att alla kan följa med på resan och få en chans att bidra. Genom att investera i en välfärd för alla och genom att hållbart bygga Haninge skapar vi förutsättningar för ett Haninge som håller ihop. Meeri Wasberg (S) Kommunstyrelsens ordförande Johan Svensk (MP) Kommunalråd för hållbarhetsfrågor Petri Salonen (C) Kommunalråd för sociala frågor 5

2. Kommunens styrmodell Haninge kommuns verksamhetsstyrning bygger på kommunens vision och värdegrund. Styrningen syftar till att stödja kommunens arbete med att använda befintliga resurser effektivt och tillhandahålla tjänster av god kvalitet. Verksamhetsstyrningen består av två delar. Den ena delen är mål- och resultatstyrning. Den andra delen är kvalitetsstyrning. Mål- och resultatstyrningen fokuserar på långsiktiga mål och resultat. Kvalitetsstyrning är ett arbete som sker i årliga processer men även dagligen med ständiga förbättringar. I nedanstående bild förklaras skillnaderna översiktligt: 2.1 Mål- och resultatstyrning enligt styrmodellen Genom de mål som antagits av kommunfullmäktige ska kommunen arbeta för att uppnå kommunens långsiktiga vision. Nämnd och styrelse tar fram strategier för att nå målen. Varje förvaltning och bolag bryter i sin tur ned strategierna till åtaganden och aktiviteter. På så vis säkerställs att kommunfullmäktiges mål får genomslag i hela organisationen och att kommunkoncernen strävar i samma riktning. Arbetet med mål- och resultatstyrningen sker genom den styrmodell som illustreras i nästa bild. 6

Styrmodell Individuella mål Vision, och värdegrund Kommunfullmäktige MåI indikatorer informationsmått Uppdrag Kommunfullmäktige Strategier och indikatorer Styrelse/Nämnd Åtaganden Förvaltning /bolag Aktiviteter Avdelning/Enhet Individuella mål Uppföljning och samordning Definition av begrepp i styrmodellen Fullmäktiges vision och värdegrund Det finns en vision i kommunen som omfattar hela kommunen. En vision är ett önskat läge kommunen vill uppnå på lång sikt. Visionen finns i Mål och budget. Nämnder, andra politiska organ och verksamheter får inte formulera egna visioner som inte kopplas till den övergripande visionen. Idag finns flera styrdokument med visioner som handlar om en verksamhet, geografiskt område m.m. På längre sikt kommer nya och reviderade styrdokument att tydligare knyta till den övergripande visionen. Värdegrunden är ett gemensamt förhållningssätt som handlar om vad vi tycker är rätt, önskvärt och viktigt att leva upp till. Värdegrunden finns i Mål och budget och gäller alla kommunens verksamheter. För flera verksamheter ska en nationell värdegrund beaktas. Äldrenämnden har fastställt en lokal värdegrund (med värdeord) utifrån kraven i socialtjänstlagen. Kommunens helägda bolag kan ha egna visioner eller värdegrunder om det inte strider mot kommunens vision och värdegrund. Fullmäktiges målområden och mål Fullmäktige fastställer målområden och övergripande politiska mål som gäller för en mandatperiod. Målen är övergripande och omfattar hela kommunen. Målen ska peka ut en riktning eller önskad förändring. Målen ska inte vara en definition av ett lagkrav, om det inte handlar om en högre ambitionsnivå än lagen anger. Målen anpassas utifrån de ekonomiska ramarna. Fullmäktiges resultatindikatorer och informationsmått Varje mål följs upp med en eller flera resultatindikatorer som har målvärden för mandatperioden. Indikatorn ska kunna påverkas av kommunens verksamheter. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den belyser ett område som är viktigt för att nå målet och speglar kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vara vedertagen, dvs bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. Den ska mätas på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska finnas tillgänglig i offentliga dataregister och bör mätas årligen (undantag kan finnas t.ex. attitydundersökningar). Till varje mål kan det finnas ett eller flera informationsmått. Måtten påverkas mer av externa faktorer än av kommunens verksamheter. Informationsmått saknar målvärde och bedöms inte vid måluppföljning. 7

Fullmäktiges uppdrag Uppdragen ska ha ett tydligt syfte eller problem som ska lösas. De ska avse ett avgränsat område som inte omfattas av fullmäktiges mål. Uppdragen bör inte avse verksamhet av löpande karaktär eller det som ingår i lagkrav. Fullmäktiges uppdrag ges till en eller flera nämnder. Om ett uppdrag ges till flera nämnder ska det anges vilken nämnd som ansvarar för uppdraget. Uppdrag ska genomföras under ett eller flera år. Om uppdraget är omfattande, t.ex. en större utredning, kan en nämnd förtydliga vad som ska utredas genom ett så kallat utredningsdirektiv. Fullmäktiges uppdrag anges i Mål och budget. Återrapportering till fullmäktige görs i samband med delår 2 och årsredovisning. Under löpande år kan fullmäktige ge nämnder nya uppdrag. Uppdrag till bolagen ges i form av ägardirektiv. Nämnd och styrelses strategier Utifrån fullmäktiges mål utformar nämnd respektive styrelse en eller flera strategier. Strategi är en långsiktig övergripande riktning för att nå målet. Utifrån nuläget och vilka insatser som ger mest effekt formuleras och prioriteras strategierna. Strategier bör inte formuleras på ett sådant sätt att det motsvarar en författningstext, dvs vara på samma nivå som lagkrav. Strategin kan istället ha en högre ambitionsnivå. För vissa mål finns det kommunövergripande strategier i långsiktiga styrdokument som kan påverka. Exempel är personalpolitiska programmet, kulturpolitiskt program och klimat- och energistrategin. Nämnd och styrelses indikatorer Nämnden ska använda fullmäktiges resultatindikatorer för analys och styrning. Särskilt viktigt är det när verksamheter kan påverka utfallet. Nämnderna och bolagen kan också besluta om egen indikator för att stärka uppföljning av målet. Även egna indikatorer ska ha målvärde för mandatperioden (alternativt per år). Den egna verksamheten ska kunna påverka utfallet på indikatorn. Om det blir för många indikatorer försvåras överblicken och effekten minskar. I nämndens resp. bolagens strategi och budget finns fullmäktiges mål, indikatorer och strategier samt de uppdrag från fullmäktige som nämnden ansvarar för eller ska genomföra tillsammans med andra nämnder. Förvaltning och bolags åtaganden Utifrån mål, indikatorer och strategier formulerar förvaltning respektive bolag sina åtaganden. Varje åtagande ska kunna hänföras till fullmäktiges mål och nämndens eller bolagets strategi. Alla åtaganden ska rymmas inom nämndens ekonomiska ramar. Ett åtagande kan beskrivas som en förpliktelse som ska göras under året. I förvaltningens respektive bolagens verksamhetsplan finns alla åtaganden som är knutna till målen och fullmäktiges uppdrag som nämnden respektive bolaget har fått. Det är möjligt att använda indikatorer för att följa upp åtaganden. Det handlar om operativa, detaljerade indikatorer. Aktiviteter på avdelning och enhet Åtaganden fördelas mellan avdelningar och bryts ned till aktiviteter, d.v.s. vad ska vår avdelning eller enhet göra för att klara av åtagandet? Ett åtagande kan bestå av en eller flera aktiviteter. Aktiviteten anger konkret vad som ska göras för att förvaltningen respektive bolaget ska klara sitt åtagande. En aktivitet kan vara ett projekt eller en utredning. Aktiviteterna är ettåriga. Åtaganden och aktiviteter för en avdelning eller enhet samlas i en verksamhetsplan. Individuella mål Alla medarbetare ska ha individuella mål som är kopplade till avdelningens eller enhetens aktiviteter. Aktiviteterna är kopplade till åtaganden och fullmäktiges mål. Aktiviteter kan avse verksamhetsutveckling och förbättringar av lagstadgad verksamhet eller grunduppdrag. 8

Samband mellan styrdokument och styrmodellen I kommunen finns styrdokument på olika nivåer och med olika målgrupper, innehåll och detaljeringsgrad. Styrdokument är ett verktyg för att omsätta värdegrunden inom olika verksamhetsområden, få ökad enhetlighet och att alla jobbar för samma mål. Det finns styrdokument som tas fram gemensamt med andra aktörer (kommuner, landsting etc.). I sådana fall kan Haninge kommun inte kräva att den egna styrmodellen ska följas i fråga om benämning, mallar, uppföljning eller annat. Det kan även finnas krav i speciallagstiftning eller branschstandards som måste beaktas. Oavsett om det handlar om flerpartsöverenskommelser, nationellt regelverk eller branschstandards, så bör de integreras på lämpligt sätt i planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och återrapportering. 2.2 Principer för uppföljning och återrapportering Uppföljning och åtgärder är en viktig del för att kunna tillhandahålla tjänster av god kvalitet och använda befintliga resurser effektivt. Uppföljning är en förutsättning för decentralisering av ansvar och befogenheter. De individuella målen följs upp i resultat- och målsamtal mellan medarbetare och chef. Nämnderna och kommunstyrelsen följer upp fullmäktiges mål och uppdrag tre gånger per år (april, augusti och december). Kommunens delårsrapport görs en gång årligen per augusti. Den omfattar fullmäktiges mål och uppdrag samt budget. Årsredovisning omfattar mål, uppdrag och ekonomiskt resultat för ett helt år. Görs för både nämnder, bolag och kommunen. Bolagens återrapportering till kommunen styrs av koncernstyrningsregler. 2.3 Kvalitetsstyrning enligt kvalitetspolicyn Kvalitetsarbete är att kontinuerligt arbeta med förbättringar av verksamheter. Det är ett arbete som sker i årliga processer men även i det dagliga arbetet med ständiga förbättringar. Det är viktigt att fånga upp förslag på förbättringar. Medborgarnas och medarbetarnas idéer och förslag på hur verksamheten kan utvecklas ska tas tillvara. Ett exempel är att använda medborgardialoger och arbetsplatsträffar för att diskutera förslag på förbättringar. Haninges kvalitetskriterier är: Bemötande: Inflytande: Vi bemöter våra medborgare med stor lyhördhet. Vi ger våra medborgare inflytande över verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Tillgänglighet: Vi har korta svarstider och god nåbarhet. Vi beaktar tillgänglighetsaspekter för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Trygghet: Tydliga beskrivningar av vad medborgare kan förvänta sig skapar största möjliga trygghet. Kvalitetsstyrningen beskrivs i kvalitetspolicyn som fastställdes av kommunstyrelsen i december 2017. 2.4 En kommunkoncern och gemensamt agerande Kommunens arbete är uppdelat på flera nämnder och förvaltningar samt bolagen, som tillsammans utgör en kommun. För att uppnå bästa effektivitet och nytta med kommunens arbete krävs ett kommungemensamt agerande och koncernövergripande synsätt. Kommunstyrelsen och dess förvaltning har därför ett särskilt ansvar att samordna nämndernas och förvaltningarnas arbete utifrån fullmäktiges mål. Samverkan med kommunens bolag ska ske då det är möjligt. Synkroniseringsvinster ska eftersträvas. 9

2.5 Ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning Det politiska ansvaret Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ som fattar beslut om mål och fördelar ekonomiska ramar utifrån politiska prioriteringar. Den tilldelade ramen ska rymma nämndernas/bolagens verksamhet under budgetåret. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och svarar för samordning och tillsyn av nämnderna. Nämnderna och styrelserna ska ta fram strategier och genomföra verksamheten enligt fullmäktiges mål, följa upp och återrapportera enligt direktiv. Kommunens styrdokument ska beaktas i nämndernas arbete och vid framtagande av strategier för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Respektive nämnd ansvarar inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för att den av kommunfullmäktige beslutade budgeten inte överskrids. Övriga politiskt tillsatta organ styrs av fastställt reglemente eller särskilda direktiv. Förvaltningarnas ansvar Kommundirektören är chef över och leder förvaltningschefernas arbete med de kommungemensamma frågorna. Förvaltningscheferna och VD för kommunens bolag (Tornberget AB, Haninge Bostäder AB) ingår i kommundirektörens ledningsgrupp. Kommundirektören är också förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningschefens uppdrag är att leda förvaltningens arbete. Förvaltningschefen har även ett ansvar för kommunen som helhet och att genomföra åtgärder som är nödvändiga för kommunens bästa. Varje förvaltningschef utser en förvaltningsledning vars uppgift är att: Verkställa beslut Understödja det politiska styrsystemet, så att dess intentioner och värderingar får genomslag. Tydliggöra ansvar och befogenheter i organisationen. Se till att information och kommunikation fungerar både i och utanför förvaltningen. Initiera och uppmuntra till utvecklingsinsatser och i övrigt skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet. Kommunens anställda verkar för målen genom att fatta verksamhetsbeslut inom ramen för resurser och kompetens. Respektive chef är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och politiska mål. 10

3. Mål för 2019-2020 3.1 Målstruktur och uppföljning Fyra målområden med 12 mål Kommunens målstruktur bygger på fyra övergripande målområden som ska bidra till att Haninge blir en bättre kommun att bo, leva och verka i. Till varje målområde finns mål som följs upp genom resultatindikatorer. Totalt finns 12 mål. I princip gäller målområden och mål för alla kommunens nämnder och bolag. Resultatindikator med målvärde Målen följs upp med en eller flera resultatindikatorer. Kommunens verksamheter kan påverka och styra resultatet för dessa indikatorer. Varje resultatindikator har ett målvärde som ska uppnås senast 2022. Det finns inga målvärden under mandatperioden. Resultatindikatorer följs upp minst en gång årligen. Grundprincipen är att alla resultatindikatorer gäller alla nämnder och bolag. Vissa nämnders verksamheter kan påverka en resultatindikator mer än andra. Informationsmått utan målvärde Till varje mål finns ett eller flera informationsmått som kommunen följer. Informationsmåtten har inget målvärde. Uppföljning och bedömning av mål, resultatindikatorer och informationsmått Kommunfullmäktiges mål ska följas upp i samband med delårsrapportering och årsredovisning. För varje resultatindikator (med nytt utfallsvärde) ska en prognos göras om målvärdet kommer att uppnås år 2022 eller inte. Om målvärdet inte kommer att uppnås ska åtgärder föreslås. Uppföljning och analyser av resultatindikatorer görs av den eller de nämnder som har störst möjlighet och kunskap inom det aktuella området. Bedömningar av fullmäktiges mål görs utifrån resultatindikatorerna. Mål kan bedömas som kommer att uppfyllas, kommer delvis att uppfyllas eller kommer inte att uppfyllas Informationsmåtten följs årligen eller när mätning görs. Måtten redovisas i årsredovisningen. Uppföljning och analys av ett informationsmått görs i den verksamhet där måttet är relevant. En förteckning och beskrivning av resultatindikatorerna och informationsmåtten återfinns i bilaga 1. Övergripande styrdokument tillkommer Förutom kommunfullmäktiges mål finns kommunövergripande styrdokument som är av betydelse för samtliga verksamheter. Styrdokumenten tillsammans med målen utgör grunden för nämndernas strategier. Styrdokument finns på kommunens hemsida. 11

Målområden och mål 12

3.2 Målområde Välmående kommuninvånare Mål 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Mål 1 Resultatindikatorer 2014 2015 2016 2017 2022 Målvärde Andel fyraåringar med övervikt (%) 12,4-10,7 9,0 Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre (%) 46 43 51 55 57 Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) Åk 9 58-59 - 66 Gymnasiet åk 2 27-33 - 35 Informationsmått för mål 1 är: Sjukpenningtal Nöjd medborgarindex (NMI) för kultur Folkhälsa - Självskattad hälsa God psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 Nöjd medborgarindex (NMI) idrotts- och motionsanläggningar Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Mål 2 Resultatindikatorer 2014 2015 2016 2017 2022 Målvärde Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) 86 90 89 89 90 Anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare 17,5 20,6 22,2 25,6 20,0 Informationsmått för mål 2 är: Trygghetsindex (SCB) Nöjd inflytandeindex (SCB) Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas). Mäts vartannat år. Resultat från ett urval av frågor i barn- och ungdomsenkäten LUPP 13

Mål 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Mål 3 Resultatindikatorer 2014 2015 2016 2017 2022 Målvärde Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter 66 69 75 83 85 avslutad insats (%) Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år 96 91 97 Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du har fått av socialtjänsten (%) - - 68 69 70 Informationsmått för mål 3 är: Nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg SCB 3.3 Målområde Utveckling Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Mål 4 Resultatindikatorer 2014 2015 2016 2017 2022 Målvärde Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, 81,2 87,4 84,8 kommunala skolor* Genomsnittligt meritvärde, åk 9 214 215 223 216 221 Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)** *KKIK-mått från och med 2018. **Har tidigare mätts på tre år 52,9 55,8 54,9 Informationsmått för mål 4 är: Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska inkl. svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%) Andel med minst 325 i meritvärde baserat på 17 ämnen (%) Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i åk 8 och åk 2 gymnasiet (%) Kostnad per betygspoäng, åk 9 (kr) Grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs Svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) 14

Mål 5. Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Mål 5 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde Andel unga nöjda med sin fritid (%) - - 91,7 90,1 94 Andel elever som deltar i musik- eller kulturskola 7-15 år (%) Bibliotekens utlåning inkl. e-böcker (antal per invånare) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/invånare i åldern 7-20 år) 8,0 9,0 14,0 10,0 4,4 4,0 3,8 3,9 25 24 26 29 Informationsmått för mål 5 är: Nöjd regionindex (NRI) fritidsmöjligheter, SCB Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Mål 6 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde SBAs nöjd kund index för företagare 67 69 72 69 73 Antal arbetstillfällen i kommunen 27 179 27 764 28 479 29 000 Antal företag i kommunen per 1000 invånare Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd(%) 74,7 74,6 74,6 75,0 32,7 35,1 33,1 29,0 Informationsmått för mål 6 är: Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (betygsskala 1-6) (Svenskt Näringsliv) Handelsindex Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare (N00941) Arbetslöshet 16-64 år (%) Antal gästnätter 15

3.4 Målområde En attraktiv närmiljö Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Resultatindikatorer 2015 2016 2017 2022 Målvärde Andel inköpt fossilfritt bränsle (%) 36,5 50 Energianvändning i kommunala lokaler resp bostäder (kwh/m2)* Antal antagna detaljplaner som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen * Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts * 177 resp. 149 0 0 0 Andel ekologiska livsmedelsinköp 33 35 37 60 Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl. svensk djurskyddslagstiftning (%) * värden per år och förslag på målvärden år 2022 ska tas fram 9,6 5,5 Informationsmått: Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%) Nöjd medborgarindex (NMI) miljöarbete Mål 8. Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Mål 8 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde Antal färdigställda lägenheter (per år) * - 891 1 654 2 418 600 Ledtider för bygglov (% färdigställda inom 10 veckor) - - 17 74 100 * värden 2014-2017 är ackumulerat antal lägenheter. Informationsmått för mål 8 är: Nöjd region index (NRI) rekommenderar kommunen 16

Nöjd kundindex (NKI) byggherrar Mål 9. Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar om mänskliga rättigheter och varje individs möjligheter att utifrån sina förutsättningar delta i samhällslivets alla delar. Den fysiska tillgängligheten ökas bland annat genom att säkerställa att plan- och byggprocessen följs vid byggnation och att de egna verksamheterna är tillgängliga. Mål 9 Resultatindikatorer Indikator funktionshinders perspektiv; maxvärde 100 % (Samtliga frågor i Myndigheten för delaktighets kommunenkät, andel positiva svar ska öka)* *Indikatorn är ny från 2018 2014 2015 2016 2017 2022 Målvärde - - - - 95 Informationsmått för mål 9 är: Nöjd medborgarindex (NMI), gång- och cykelvägar Nöjd regionindex (NRI), kommunikationer Nöjd medborgarindex (NMI), gator och vägar 3.5 Målområde Effektivitet, Kvalitet och service Mål 10. Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Mål 10 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde Resultat (%) av skatteintäkter och statsbidrag 2,0 2,0 2,3 2,8 >=2 Budgetföljsamhet (avvikelse %) 0,0-0,3 0,8 0,2 +0,5 till -0,5 Soliditet (%) 33,0 29,1 45,9 46,3 >= 47 Soliditet inkl pensionsåtagande (%) -5,2-1,6 2,7 7,5 >= 15 Avtalstrohet (%) 87 82 84 85 90 Informationsmått för mål 10 är: Skattesats Finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader i %) 17

Kassalikviditet (%) Resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader i %) Genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader i %) Skattefinansieringsgrad av investeringar (%) Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Mål 11 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde Antalet tjänster som omfattas av LOV 4 4 5 6 8 Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%) - 48 59 51 56-89 90 93 95 Informationsmått för mål 11 är: Nöjd medborgarindex (NMI) Mål 12. En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Mål 12 2014 2015 2016 2017 2022 Resultatindikatorer Målvärde Hållbart medarbetarindex (HME) 78,2 78,5 78,8 79,4 83,0 Sjukfrånvaro (%) 7,0 7,6 7,8 7,5 5,0 Frisknärvaro (%) 59,8 60,2 60,2 61,5 Informationsmått för mål 12 är: Personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori, åldersfördelning och antal anställda samt antal årsarbetare) Tidsanvändning (mer- och övertid) Personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt pensionsavgångar) Lönestatistik (lönespridning) 18

4. Ekonomiska driftsramar och mål per nämnd och bolag 2019-2020 Sedan 2008 arbetar kommunen med en tvåårig budget. För 2019 innebär detta att budgetramar fastställs per nämnd för 2019 och för 2020. Beslut för 2020 kommer att vara styrande för verksamheten även om mål- och budgetprocessen görs årligen. Inför 2020 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller till exempel finansiering, lagstiftning, befolkning, arbetsliv, näringsliv, med mera. Varierade skatteintäkter och kostnader kopplade till volymförändringar visar att en god ekonomisk hushållning är nödvändig för att på såväl kort som lång sikt ha en budget i balans med goda marginaler som skapar utrymme för nödvändiga investeringar. Ett resultat bör vara motsvarande minst två procent av kommunens samlade skatteintäkter och generella statsbidrag. Då Haninge står inför många stora investeringar är det strategiskt att arbeta för ett högre resultat för att hantera framtida utmaningar. För 2019 budgeteras ett resultat på 120 900 tkr, vilket motsvarar 2,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Totalt beräknades skatteintäkterna och generella stadsbidrag för 2018 till 4 896 mnkr. Den utgår från prognosen från Sveriges kommuner och landsting, SKL, daterad 2018-04-27. Prognosen bygger på en oförändrad skattesats på 19,68 kr. SKL:s prognos utgår från en befolkningsökning enligt rikssnittet. Då Haninge växer snabbare än rikssnittet så har befolkningsökningen justerats till en ökning med 2 450 personer från den 1 november 2017 till 1 november 2018. Till detta kommer ett extra statsbidrag för att kompensera att kommunen växer snabbt, andel av välfärdsmiljarderna och schablonbidrag för bostadsbyggande. Ovanstående ingår i beräkningen 4 896 mnkr. Med ett resultat på 120 900 tkr och 2019 års budgeterade verksamhetskostnader som beräkningsgrund, summeras de utlagda ramarna för 2019 till 4 789 100 tkr. För 2018 är den sammanlagda ramen 4 477 600 tkr. Förändringen mellan åren är således en ökning med 311 500 tkr. Tornberget avser att 2019 höja hyrorna med 1 procent till kommunen, exklusive kapitalkostnader för nya investeringar 2018. Hyran kan dock skilja mellan olika typer av verksamhetslokaler. De föreslagna budgetramarna för respektive nämnd bygger på en bedömning av kostnaderna för hyres-, volym- och verksamhetsförändringar. 19

Styrelse/nämnd (tkr) Justerad budget 2018 Ramförändringar Budget 2019 Kommunstyrelsen 2 218 000 10 000 228 000 Grund- och förskolenämnden 1 782 500 115 500 1 898 000 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 434 000 28 000 462 000 Kultur- och fritidsnämnden 203 000 15 000 218 000 Socialnämnden 878 500 50 500 929 000 Stadsbyggnadsnämnden 139 000 11 000 150 000 Äldrenämnden 766 500 41 500 808 000 Södertörns upphandlingsnämnd 1 0 0 0 Södertörns överförmyndarnämnd 1 0 0 0 Valnämnden 2 500 0 2 500 Revisionen 1 600 0 1 600 Kommunfullmäktiges reserv 2 25 000 30 000 55 000 Finansförvaltningen exkl. finansnetto 27 000 10 000 37 000 Totalt 4 477 600 311 500 4 789 100 Finansnetto 14 000 14 000 Skatteintäkter 4 577 938 4 896 000 Resultat 114 338 120 900 2,5 % Anm. 1: Kommunens andel i Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd finns inom kommunstyrelsens ram. Anm. 2: 55 000 tkr avsätts för att täcka fullmäktiges beredningar samt oförutsedda kostnader, till exempel volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden (vinterväghållning) och äldrenämnden. 4.1 Kommunstyrelsen Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och styrelsens reglemente gäller följande: Kommunstyrelsens uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag planera, leda, samordna och följa upp hela den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling och frågor relaterade till barnkonventionen samt övergripande ekonomi- och personalfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för kommunens näringslivsarbete, arbetsmarknadsråd, exploateringsbudget med markinköp och markförsäljningar samt samverkan och kontakt med Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund, Södertörns Brandförsvarsförbund, Samordningsförbundet Östra Södertörn m.fl. Kommunstyrelsen ansvarar även för Haninge som finskt förvaltningsområde samt uppföljning av Södertörns upphandlingsnämnd och Södertörns överförmyndarnämnd. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 228 000 tkr Förändring från 2018: 10 000 tkr Kommunstyrelsen har ett samordnande ansvar för centrala utvecklings- och tillväxtfrågor, såväl i fråga om den strategiska utvecklingen som i fråga om konkret genomförande av samhällsbyggandet i form av exploateringsprojekt för bostäder, infrastruktur, verksamhetsområden, företagsetableringar med mera. Haninge är en expansiv inflyttningskommun där allt fler människor vill och väljer att bosätta sig. Till och med 2026 kommer Haninge att ha byggt 10 000 nya bostäder. Det ställer stora krav på hållbarhet. 20

Inflyttningen har satt fart på många omvandlingsprojekt i kommunen. För att möta utvecklingen behöver vi verka för långsiktigt hållbara trafiksystem i våra kommundelar. I Jordbro planeras nya bostäder, ett utvecklat centrum och ett nytt kultur- och föreningshus. Den förväntade befolkningsökningen i området kommer att leda till ett ökat behov av en kommunal högstadieskola i Jordbro. Lika viktigt som att vi bygger är att vi bygger för alla. Idag råder obalans mellan olika upplåtelseformer i kommunen. I förtätningen av stadskärnan och vid nybyggnationer i kollektivtrafiknära lägen ska särskilt fokus ligga på att skapa boenden med olika upplåtelseformer som kan efterfrågas av många. För att uppnå jämlikhet och säkra välfärdens finansiering är skapandet av fler arbetstillfällen nödvändigt. Haninge ska erbjuda goda förutsättningar för både små och stora företag och ett hållbart näringsliv. Kommunens näringslivspolitik ska fokusera på att få fler jobb och företag till Haninge. Haninge står precis som resten av Stockholmsregionen inför arbetskraftsbrist inom flera yrkesområden. Att det finns en långsiktig planering för hur Haninge kommun ska attrahera och behålla personal är avgörande för vår möjlighet att upprätthålla en hög kvalitet i alla våra verksamheter. För att lösa framtidens kompetensförsörjning behöver åtgärder vidtas. Hela den kommunala förvaltningen har gemensamt ansvar för många viktiga samhällsfunktioner. Digitaliseringen i samhället har drivit fram behov och önskemål från befolkningen att kunna komma åt många samhällsfunktioner vid valfri tid på dygnet. Att hitta nya eller bättre samverkansformer mellan olika nämnder är av fortsatt stor vikt. Detta är tillsammans med ett effektivt samnyttjande av våra gemensamma lokaler ett fortsatt viktigt arbete. Kommunstyrelsen har initierat ett brett arbete för att säkerställa att våra barn och ungdomar ska uppleva en högre grad av trygghet både inom skolan och på sin fritid. Arbetet är långsiktigt och spänner över hela nästa mandatperiod. Programmet innehåller många olika insatser, både mjuka och hårda. Till dessa trygghetsskapande åtgärder avsätts 7,0 mnkr för 2019 i kommunfullmäktiges reserv för fördelning enligt programmet. Det finns flera områden där en hög grad av samverkan är av vikt. Exempelvis handlar det om de nationella minoriteterna. Deras rättigheter fastslås i internationella åtagande och nationell lag och efterlevnaden av detta har stor betydelse för enskilda individer såväl som grupper i vårt samhälle. Till stor del handlar det om de nationella minoriteterna- och minoritetsspråkens fortlevnad, därför behöver kommunen samlat ta fram ett minoritetspolitiskt program. Kommunstyrelsen uppdras att se över vilka möjligheter digitaliseringen kan ge hela den kommunala förvaltningen och återkomma med konkreta förslag till förändringar samt ge förslag på hur kommunen kan ta tillvara och understödja innovationskraft som kan leda till förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet inom kommunens egen verksamhet. Kommunstyrelsen uppdras att ta nästa steg i att säkra framtida kompetensförsörjning utifrån det nyligen framtagna arbetsgivarvarumärket. Kommunstyrelsen uppdras att fortsätta arbetet med att hitta mer företagsmark för att få nya företag att etablera sig i kommunen och befintliga företag att växa. Kommunstyrelsen uppdras att utarbeta en ny policy för att utveckla en hållbar hästnäring. Kommunstyrelsen uppdras att fortsätta planeringen av simhallar. Kommunstyrelsen uppdras att ta fram ett minoritetspolitiskt program. Kommunstyrelsen uppdras att inventera kulturhistoriskt intressanta byggnader ägda av kommunen i syfte att återkomma med förslag på en mer enhetlig förvaltningsform. Kommunstyrelsen uppdras att se över möjligheten att utöka stödet till stiftelsen för Tyrestaskogen. Kommunstyrelsen uppdras att överta framtagandet av skolstrukturplan för Haninge och utöka uppdraget till att även omfatta utbildning för högre åldrar. 21

Övrigt särskilt budgeterade medel i kommunstyrelsen Klimat och miljöarbete samt folkhälsoarbete Klimat- och miljöarbetet samt folkhälsoarbetet är två områden i behov av helhetsgrepp och samordning. Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som gäller alla kommunens verksamheter och bolag. För att säkerställa att det finns förutsättningar att nå målen som anges i klimatoch miljöpolitiska programmet avsätts 500 tkr. För att stärka det förebyggande folkhälsoarbetet och säkerställa att kommunstyrelsen ges möjlighet att arbeta vidare utifrån de rekommendationer som getts i folkhälsoutredningen avsätts 500 tkr. Tillgänglighetsmiljonen Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en form av diskriminering som ska motverkas. För att stärka jämlikheten i Haninge och uppmuntra kommunens verksamheter att bli mer tillgänglighetsanpassade finns Tillgänglighetsmiljonen. Kommunala verksamheter kan söka pengar till projekt som underlättar för människor med funktionsnedsättningar. Ska beredas av kommunala handikapprådet till kommunstyrelsen. Beredningen för mänskliga rättigheter Beredningen för mänskliga rättigheter ska utifrån ett helhetsperspektiv främja alla människors möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Beredningen ska ta initiativ till att förverkliga de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering, samt arbeta med demokratins värdegrund och verka för en stark och effektiv kommunal demokrati. Ska bevaka att kommunen aktivt motarbetar diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Även bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kan ses som en form av diskriminering. Beredningen ska dela ut Jämställdhetspriset och Mångfaldspriset. Ramen för detta är 430 tkr. Södertörns överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens verksamhet finansieras av Nynäshamn, Tyresö, Huddinge, Botkyrka och Haninge och ska alltid visa ett nollresultat. Eventuella underskott eller överskott hanteras i respektive kommun. För att likställa Haninge med övriga fyra kommuner finns anslaget för överförmyndaren inom kommunstyrelsens budget. Nämnden ingår i Haninge kommuns nämndorganisation. Budget avser Haninges andel av kostnaderna och är 2019, 6 927 tkr. Nämndens totala omslutning 2019 är 27 766 tkr. Södertörns upphandlingsnämnd Upphandlingsverksamheten ingår i en gemensam nämnd, Södertörns upphandlingsnämnd, med Nynäshamns kommun. Nämnden ingår i Haninge kommuns nämndsorganisation. Invånarnas inflytande över den kommunala servicen ökar via valfrihet. Valfrihet ökar utbud, mångfald och tillgänglighet, liksom möjligheter till nytänkande och innovationer. Detta gagnar också de verksamheter som fortsätter att drivas i kommunal regi. Vid upphandling av tjänster ska kommunen ställa krav på entreprenörer vad gäller anställningsvillkor och arbetsmiljö för anställda så långt detta är lagligt möjligt. Andra prioriterade områden är klimat, miljö, energi, transporter och folkhälsa. Höga och tydliga miljökrav ska ställas vid upphandlingar. Klimataspekten och kvaliteten är viktiga aspekter vid upphandlingar, oavsett vilken vara eller tjänst det gäller. Budget avser Haninges del och är 10 800 tkr för 2018. Finansieringen sker genom att en fördelning av kostnaderna till nämnderna. Nämndens totala omslutning är 17 400 tkr. Det exakta beloppet för 2019 har ännu inte fastställts. Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn är ett samverkansorgan mellan Haninge kommun, Tyresö kommun, Nynäshamns kommun, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens andel av förbundets samlade medel är 50 procent. Landstinget bidrar med 25 procent och kommunerna med resterande 25 procent. Haninges 22

del i finansieringen av förbundet 2019 är 2 400 tkr. Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är ett kommunalförbund där förutom Haninge ingår Nynäshamn och Tyresö. Haninges del av den totala avgiften till förbundet för 2018 är 6 930 tkr. Det exakta beloppet för 2019 har ännu inte fastställts. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund med totalt 10 kommuner. Medlemskommunerna är Haninge, Nacka, Tyresö, Huddinge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Ekerö, Södertälje och Nykvarn. Haninges andel är 16,7 procent och medlemsavgiften för 2019 beräknas till ca 57 500 tkr. Det exakta beloppet har ännu inte fastställts. Kommunfullmäktiges reserv Ekonomisk ram 2019: 55 000 tkr Förändring från 2018: 30 000 tkr Medel för 2019 års verksamhet finns avsatta i kommunfullmäktiges reserv. Kommunfullmäktiges reserv avdelas för att täcka fullmäktiges beredningar samt oförutsedda kostnader såsom volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden, äldrenämnden och stadsbyggnadsnämnden. Exploateringsbudget Kommunens försäljning och köp av mark sammanhålls av mark- och exploatering inom kommunstyrelseförvaltningen. Kommunens exploateringsbudget fastställs av kommunstyrelsen. 4.2 Grund- och förskolenämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för grund- och förskolenämnden. Skolformer i Haninge kommun upp till och med årskurs 9 är organiserade under grundoch förskolenämnden: Förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshemsverksamhet. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 1 898 000 tkr Förändring från 2018: 115 500 tkr Ramen redovisas exkl. den reserv som lagts hos kommunfullmäktige för att täcka icke prognostiserade volymrisker i pengsystemet samt strukturbidrag för nyanlända. Av ramen utgör ca 1 672,3 mnkr medel inom pengsystemet, inklusive statsbidrag för maxtaxa. Här ingår fr.o.m. 2016 ett strukturbidrag för nyanlända elever, som är volymbaserat för 2019 med 330 elever á 98 500 kronor per elev och år. Resterande medel ska finansiera anslag för central stödavdelning, grundsärskola, skolskjuts samt central administration. Mer kunskap och ökad jämlikhet i skolan. Alla barn och elever ska ha tillgång till närliggande skolor av hög kvalitet. Genom att förstärka de skolor som har extra stora utmaningar ger vi alla barn möjlighet att växa. För att nå långsiktig förändring krävs ett systematiskt kvalitetsarbete där skolans övergripande mål prioriteras. Rektorer och lärare behöver få fokusera på sina kärnuppgifter och inte se sin tid ätas upp av onödig administration. Alla barn ska mötas av behöriga och kompetenta lärare. Grund- och förskolenämnden uppdras att fortsätta arbetet med att fördela extra resurser till förskolor och skolor med särskilda utmaningar inom befintlig ram. Grund- och förskolenämnden uppdras att i samarbete med kommunstyrelsen utreda/kartlägga hur många lärare som idag står ganska nära en examen och föreslå insatser för dessa inom ram. Utredningen ska även innefatta en redovisning av kostnader för kompetenshöjande insatser riktat till barnskötare. 23

Grund- och förskolenämnden uppdras att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utveckla organisation, arbetssätt och lärmiljöer som stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Grund- och förskolenämnden uppdras att föreslå och genomföra läsfrämjande insatser i samverkan med Haninges bibliotek för att öka läsförståelsen hos barn och elever i för- och grundskolan. 4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. I Haninge kommun är följande skolformer organiserade under gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden: Gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning inklusive svenskundervisning för invandrare, yrkeshögskoleutbildning, särskild utbildning för vuxna och gymnasiesärskola. Vidare har nämnden huvudansvaret för kommunens aktivitetsansvar. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 462 000 tkr Förändring från 2018: 28 000 tkr I dagens samhälle är kunskap inte något statiskt utan i ständig förändring. Nya branscher uppstår, yrkeskunskap behöver förnyas eller valideras och individer som migrerat till Sverige har behov att lära sig ett nytt språk. Vi måste tillse att de nya invånare som kommit till Haninge, ofta med en yrkesbakgrund från hemlandet, får det stöd och den utbildning de behöver för att så snabbt som möjligt komma i arbete. De satsningar som har gjorts inom bristyrkes-sfi ska fortsätta under 2019 för att få fler individer att etablera sig på arbetsmarknaden och främja en god integration. Vi behöver kunna möta dessa behov och möjliggöra ett livslångt lärande. En avklarad gymnasieexamen är idag en förutsättning för att kunna få ett arbete. Därför är vår ambition att alla unga i Haninge inte bara ska klara grundskolan utan också fullfölja en gymnasieutbildning. Idag växer gymnasieskolans introduktionsprogram. Det innebär en särskild utmaning då andelen elever som inte tar examen generellt sett är större på dessa program. Vi ska fortsätta motverka avhopp från gymnasiet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppdras att fortsätta driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI. För detta finns fyra miljoner kronor avsatta även för 2019. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppdras att tillsammans med grund- och förskolenämnden utveckla organisation, arbetssätt och lärmiljöer som stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppdras att utreda och, om det är lämpligt, utveckla en lämplig organisation för nära samarbete mellan skola och näringsliv avseende kontinuerlig förnyelse av branschspecifik utrustning, exempelvis ett showroom. 4.4 Kultur- och fritidsnämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för kultur- och fritidsnämnden. Nämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, föreningsstöd, fritidsgårdar, bibliotek, kulturverksamhet och offentlig utsmyckning. Vidare ingår kulturmiljöfrågor i nämndens ansvarsområde. Nämnden är kommunens lotterimyndighet och har det kommunala ansvaret för Sport Campus Sweden. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 218 000 tkr Förändring från 2018: 15 000 tkr Genom föreningsliv och attraktiva mötesplatser kan vi stimulera möten mellan människor, skapa möjligheter för en meningsfull fritid och främja delaktighet i samhället. Särskilt viktiga är mötesplatser och aktiviteter som stimulerar möten mellan barn och unga med olika bakgrund. 24

Under skolloven är många unga utan meningsfull fritidssysselsättning. Därför behöver vi särskilt erbjuda kostnadsfria eller billiga aktiviteter för barn och unga under helger och lov. Vi ska fortsatt erbjuda lov- och helgöppna fritidsgårdar. Att underlätta både för Haningeborna och för besökare till kommunen att ta del av våra friluftsområden är viktigt för en levande kommun. Det behövs även kulturinslag och miljöer med kulturhistoriska värden. I avvaktan på kommunstyrelsens utredning om Kulturparkens vidareutveckling utökas kultur- och fritidsnämndens budget med 350 tkr för att föreningarnas verksamhet i parken ska kunna fortgå. Haninge ska fortsatt vara en kommun med höga ambitioner inom kultur- och idrottsområdena. Vi bör stötta föreningar och verka för ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer. Särskilt bör vi underlätta för föreningslivet att nå fler barn och ungdomar. Bibliotekens utbud och verksamhet bör tillgängliggöras för fler kommuninvånare. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att utreda hur biblioteken kan utvecklas som nav för digital delaktighet för medborgarna. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att undersöka möjligheterna att utöka tillgången till aktiviteter på helger och lov. Kultur- fritidsnämnden uppdras att kartlägga vilka samlingslokaler som finns i de olika kommundelarna och återkomma med förslag på eventuella kompletteringar. Kultur och fritidsnämnden uppdras att utreda placering för en 11-manna konstgräsplan i Vega. 4.5 Socialnämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning gäller följande för socialnämnden enligt reglementet. Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg, d.v.s. ekonomiskt bistånd, stöd till enskilda samt barn och familjer. Detta omfattar även vård av unga och personer med missbruk enligt socialtjänstlagen och tvångslagarna LVU och LVM. Socialnämnden ansvarar för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar även för familjerättsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, alkohol- och tobaksfrågor inklusive serveringstillstånd samt frågor som rör flyktingmottagande. Socialnämnden lämnar även visst bidrag till föreningar. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 929 000 tkr Förändring från 2018: 50 500 tkr Jobben är grunden för Haninges utveckling och välstånd. Varje individ som fastnar i arbetslöshet är således ett slöseri med både människors och samhällets resurser. Ingen som kan arbeta ska behöva leva på bidrag. Alla nämnder behöver samverka och se sin roll i att bryta utanförskap och arbetslöshet. Nya arbetstillfällen kan skapas inom en mängd områden. Arbetet med extratjänster ska således fortgå. Det ökade trycket på effektiviseringar inom socialtjänsten gör digitaliseringar till en nödvändighet. Digitaliseringar och automatiseringar möjliggör att medarbetarnas kompetens kan användas till mer kvalitetsstärkande arbetsuppgifter till större nytta för medborgarna. Våld inom familj mot barn och unga ökar liksom antalet anmälda hedersbrott i Sverige. Haninge kommun kan bli ett framgångsexempel inom det preventiva arbetet som kan minska hedersvåld genom ett kraftfullt arbete mot utanförskap, segregation och social utsatthet. En viktig del i detta är kartläggningen av hedersrelaterat våld. Förebyggande verksamhet för unga vuxna är en viktig del i arbetet för en ökad social hållbarhet och delaktighet. Socialnämnden ska fortsätta att samarbeta och samverka med andra nämnder med målet att finna strategier och vägar för att verka som en kommun. Socialnämnden uppdras att se över möjligheter att fortsätta sitt digitaliseringsarbete, t. ex genom att införa robotisering inom försörjningsstödshandläggningen. 25

Socialnämnden uppdras att fortsätta arbetet med att effektivisera arbetsprocesser t. ex genom att överväga att korrigera i beställar-utförarorganisationen där så är nödvändigt. Socialnämnden uppdras att tillsammans med kommunstyrelsen samordna fortbildning i hedersproblematik till lämpliga personalgrupper inom hela den kommunala förvaltningen. 4.6 Stadsbyggnadsnämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för myndighetsutövning inom områdena detaljplaneläggning, bygglov, byggsamråd samt mätning och kartframställning. Nämnden är också kommunens myndighet i trafikfrågor och huvudman för kommunens gator, parker samt vatten och avlopp. Stadsbyggnadsnämnden har även det samlade ansvaret för arkitekturen i kommunen. Driftbudget Ekonomisk ram 2019: 150 000 tkr Förändring från 2018: 11 000 tkr Haninge växer i rekordfart. Haninge ska vara en trygg, hållbar och tillgänglig kommun för alla medborgare. När Haninge växer prioriterar vi gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen. Det ska kännas tryggt och attraktivt för såväl unga som äldre att röra sig utomhus i kommunen såväl dagtid som kvällstid. I ett växande Haninge behöver vi värna den biologiska mångfalden, därför behövs mer grönska i stadsrummet. Det bidrar samtidigt till en trivsam stadsmiljö och en bättre folkhälsa. Stadsbyggnadsnämnden behöver fortsätta arbeta för att uppnå resurseffektiva kretslopp inom vattenrening. En högre byggtakt ställer höga krav på ledning, samordning och effektiva processer, en viktig utveckling för effektivare arbetsprocesser och ökad medborgarnytta kan uppnås genom en stärkt digitalisering. Stadsbyggnadsnämnden uppdras att genom fysiska åtgärder öka tryggheten i utemiljön. Stadsbyggnadsnämnden uppdras att fortsätta arbetet med säkra skolvägar och cykelpassager. Stadsbyggnadsnämnden uppdras att säkerställa en snabbare och effektivare hantering av bygglov. Stadsbyggnadsnämnden uppdras att i samband med dagvattenprojektet i Dammträsk utreda möjligheten att i Mellanberg utveckla ett lek- och rekreationsområde. 4.7 Äldrenämnden Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för äldrenämnden. Äldrenämnden ansvarar för kommunalt finansierad vård och omsorg till personer över 65 år och äldre vad gäller hemtjänst, dagverksamhet, korttidsboende/växelvård och särskilt boende. Äldrenämnden ansvarar för samordningen av tillgänglighetsanpassningsarbetet i kommunen. Äldrenämnden ska tillsammans med andra nämnder och styrelser verka för att de äldre har tillgång till ändamålsenliga bostäder. Driftbudget äldrenämnden Ekonomisk ram 2019: 808 000 tkr Förändring från 2018: 41 500 tkr Vi vill att livskvaliteten ska öka med åren, i vår kommun. Det innebär att vi särskilt vill prioritera våra äldre invånares hälsa och delaktighet. Möjligheten för personer med beviljad hemtjänst att själva styra över vad tiden ska användas till och på så sätt stimulera nya upplevelser, möten och självbestämmande är att förebygga ohälsa hos våra äldre. Vi vill se till att den digitala utvecklingen kommer de äldre till del genom ökad livskvalitet. 26

Redan på kort sikt står Haninge inför ökade volymer inom äldreomsorgen. Vi behöver därför öka attraktiviteten att arbeta på kommunens vård- och omsorgsboenden och bedriva ett gott förebyggande arbete. Äldrenämnden uppdras att utreda behovet av arbetskläder inom nämndens egna verksamheter. Äldrenämnden uppdras att utreda på vilket sätt en arbetstidsförkortning skulle kunna genomföras i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö. 4.8 Kommunala bolag: Tornberget AB och Haninge Bostäder AB Haninge kommun har två helägda bolag. Haninge Bostäder AB är kommunens bostadsbolag, som äger och förvaltar det kommunägda bostadsbeståndet. Tornberget AB äger och förvaltar kommunens verksamhetslokaler för skolor, fritidsverksamhet, äldreomsorg med mera. Kommunfullmäktiges grundläggande uppdrag till bolagen ges i form av bolagsordningar och ägardirektiv. Bolagen ska i sin verksamhet bidra till den samlade måluppfyllelsen genom att arbeta för att nå kommunfullmäktiges mål samt följa program, planer och principbeslut. Driftbudget Kommunfullmäktige avdelar inga särskilda driftmedel till bolagen. Kostnader täcks av bolagens intäkter. 27

5. Investeringsbudget för 2019 och plan för 2020-2022 Kommunen står inför omfattande investeringsbehov. Inom den närmaste 10-årsperioden finns behov av investeringar på ca 13 miljarder kronor. Kommunens ökade investeringsbehov består huvudsakligen av investeringar i nya skolor och förskolor men också av reinvesteringar i skolor. Investeringar kan dels självfinansieras genom uppnått resultatöverskott, dels genom upplåning. Ökad upplåning leder till ökade kapitaltjänstkostnader och ett minskat finansiellt utrymme för kommunens verksamheter. Med ett resultat på 2,5 procent och likvida medel från avskrivningar på ca 200 miljoner kronor kan kommunen och Tornberget självfinansiera investeringarna motsvarande 325 miljoner kronor per år. Överskjutande investeringskostnader måste finansieras genom upplåning. För att skapa en balans i kommunens ekonomi måste vi arbeta för att minska investeringskostnaderna och öka kommunens resultat. En minskning av investeringskostnaderna kan uppnås genom att låta externa aktörer investera i lokaler. I föreliggande förslag finns investeringar där det pågår diskussioner med extern part om att bygga och driva verksamheten. Eftersom det ännu inte finns några avtal klara så finns dessa objekt upptagna i investeringsbudgeten med kalkylbelopp. Detta beror på att om kommunen inte kan få någon annan att bygga och driva verksamheten så kommer kommunen, via Tornberget, att bygga lokalerna och kommunen att driva dem. De aktuella objekten är markerade med ev extern. I det fall det redan finns avtal med extern aktör så finns inte objektet med i investeringsbudgeten. Planerna för utökat behov av lokaler hänförs till kommunens befolkningsprognos. Skulle den förändras så kan också lokalbehovet komma att förändras. Kommunens helägda bolag Tornberget äger och förvaltar de flesta av kommunens verksamhetslokaler. Detta innebär att investeringar som kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen beslutar ska göras i egen regi, kommer att genomföras av Tornberget som då också finansierar investeringen. Under perioder förändras behovet av kommunala lokaler beroende på förändringar i verksamhetsvolymer. Kommunen har för samordning och planering av lokaler för verksamheterna en lokalförsörjningsenhet under kommunstyrelsen och en lokalplaneringsgrupp där samordning sker mellan beställande förvaltningar och Tornberget. Lokalförsörjningsenheten har det övergripande ansvaret för att årligen ta fram en lokalresursplan. För att möta förändrade behov finns en lokalbank dit lokaler kan avställas då behoven minskar. Lokalförsörjningsenheten har uppdraget att ordna nya hyresgäster till avställda lokaler till lokalbanken. För att lokaler över tid ska kunna möta förändrade volymbehov och alternativa användningsbehov krävs att byggnader uppförs med beaktande av en långsiktigt flexibel användning samtidigt som en hög yteffektivitet beaktas. Detta måste säkerställas i början av investeringsprocessen. Investeringsprocessen i Haninge kommun har beslutats i fullmäktige. Den bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan beställande verksamhet, utförare (Tornberget) och lokalförsörjningsenheten. I denna process finns inte något tydligt ansvar för en långsiktig flexibel användning av lokalerna. Det finns ett behov av att ta fram en plan, eller standard, i kommunen för hur man kan säkra upp detta behov. En kommunal byggstandard skulle också snabba upp hela investeringsprocessen, minska investeringskostnaderna och kostnaderna för framtida lokalanpassningar. En nackdel med ett sådant förfarande är att beställande verksamhet i mindre grad får sina önskemål tillgodosedda. Vid en avvägning mot kommunens långsiktiga behov av ändamålsenliga lokaler som över tid kan utnyttjas av fler än en verksamhet, överväger det långsiktiga behovet. Den aktör som bör ha störst kunskap om hur en lämplig standard för byggande av kommunala verksamhetslokaler ska se ut är Tornberget. Många verksamheter har lagliga krav på utformningen av lokaler och kunskapen om vilka olika verksamheter som på kort och lång sikt kan utnyttja samma lokaler måste tas tillvara i framtagandet av en standard. I framtiden kan minskade volymer uppstå inom elevunderlaget under en tid och då är det en fördel om annan än kommunal verksamhet kan hyra lokalerna under den tiden som kommunen inte har behovet. Varje förvaltning redovisar sitt lokalbehov och investeringsbehov i en investeringsplan. Här måste 28

förvaltningarna och lokalförsörjningsenheten hitta kreativa lösningar för gemensamma lokalbehov. Träffpunkter för äldre och fritidsgårdar borde kunna inrymmas i samma lokaler. Dessutom bör man se efter alternativa användningsområden för lokaler som står tomma när verksamheten inte använder dem. Lokalförsörjningsenheten har ett ansvar för att hitta lösningar på lokalbehov inom ramen för lokalbanken. Detta ansvar bör i förekommande fall också utsträcka sig till att hyra in verksamheter i externa lokaler då det leder till en minskad kostnad för kommunen. I nedanstående investeringsbudget för 2019 uppgår kommunens investeringar till 303 600 tkr. Där utöver finns lokalinvesteringar på totalt 1 250 400 tkr som genomförs av Tornberget. Ytterligare investeringar motsvarande 175 000 tkr planeras att externa aktörer ska bygga och driva. Till detta kommer kommunens VA-investeringar som uppgår till 110 000 tkr, vilket innebär att den totala investeringsvolymen är 1 840 000 tkr. VA-investeringarna finansieras delvis genom anläggningsavgifter. Kostnaden för VA-investeringarna kommer att finansieras via VA-taxan och kommer inte att påverka det ekonomiska utrymmet för den skattefinansierade verksamheten. Investeringsbudgetar för nämnderna utformas så att vissa medel avdelas för speciellt angivna objekt medan resterande del ges som en investeringsram. För de speciellt angivna objekten kan inte nämnden omfördela utan kommunfullmäktiges medgivande. Inom den övriga investeringsramen ges nämnden möjlighet att disponera bland övriga i äskandet angivna objekt. Den slutliga investeringsbudgeten för respektive nämnd ska fastställas senast 2018-10-31 i samband med beslutet om Strategi och budget för 2019. Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudgeten för 2019. Planen för 2020 till 2022 innehåller i princip inte några objektsbundna investeringar förutom de investeringar som igångsätts under 2019 och som löper under flera år. Ramen för investeringar 2020 och 2021, exklusive VA-investeringar, är 1 738 200 tkr respektive 786 200 tkr. Investeringar totalt (Tkr) 2019 2020 2021 2022 Kommunstyrelsen 78 000 76 000 76 000 76 000 Grund- och förskolenämnden 1 393 500 811 000 348 000 530 000 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 000 5 000 5 000 5 000 Kultur- och fritidsnämnden 49 000 497 700 184 700 11 500 Socialnämnden 10 000 56 500 7 000 4 500 Äldrenämnden 16 500 140 000 7 500 135 000 Stadsbyggnadsnämnden 58 000 27 000 28 000 28 000 Stadsbyggnadsnämnden VA 110 000 113 000 150 000 170 000 Tornberget 120 000 125 000 130 000 135 000 Totalt 1 840 000 1 851 200 936 200 1 095 000 29

5.1 Kommunstyrelsen tkr Budget tom 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Investeringsreserv 60 000 60 000 60 000 60 000 IT-investeringar 15 000 13 000 13 000 13 000 Vattenplan 19 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Övriga objekt 500 500 500 500 Totalt 78 000 76 000 76 000 76 000 Kommunstyrelsen ansvarar för lokalförsörjningen och administrerar lokalbanken med avställda lokaler från verksamheten. För att snabbt och effektivt anpassa lokaler för en ny hyresgäst samt för att ha en beredskap för oförutsedda investeringar under året avsätts medel till en investeringsreserv, 50 000 tkr, som kommunstyrelsen disponerar. Investeringsmedlen för vattenplanen gäller insatser för dagvatten till Drevviken. Kommunstyrelsen ska aktivt arbeta för att få fler utförare att bygga och driva skolor i Haninge. För övriga objekt som kommunstyrelseförvaltningen äskat erhåller kommunstyrelsen 500 tkr för 2019. Kommunstyrelsen ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. 5.2 Grund- och förskolenämnden Totalt (tkr) 2019 2020 2021 2022 Skolor 842 500 616 000 280 000 490 000 Förskolor 533 000 189 000 62 000 34 000 Inventarier och utrustning, skolor och förskolor 6 000 6 000 6 000 6 000 Ökad trygghet i och utanför skolor 12 000 Totalt 1 393 500 811 000 348 000 530 000 Grundskolor (tkr) * Upprustning Vendelsömalmsskolan inkl. evakuering Budget t.o.m. 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt 155 000 87 000 242 000 * Upprustning Hagaskolan 143 000 25 000 168 000 * Utökning Ribbyskolan 110 000 90 000 208 700 Ribbyskolan inventarier 5 800 2 900 * Ribbyskolan, flera etapper 140 000 140 000 * Ny F-9 skola Vega (Dp4) inkl. särskola och allaktivitetshus (anm. 2) Ny F-9 skola Vega (Dp4) inkl. 20 000 120 000 300 000 440 000 30

särskola och allaktivitetshus, inventarier Ny F-6 skola Vega (Dp2) inkl förskola Ny F-6 skola Vega (Dp2) inkl förskola, inventarier * Ny skola i Västerhaninge, Nya Åbyskolan Inventarier nya Åbyskolan 8 800 * Ny Runstensskolan F-6 (anm. 1) Runstensskolan, inventarier 8 800 **Runstensskolan, evakuering 20 000 125 000 125 000 261 000 11 000 100 000 105 000 213 800 110 000 89 200 228 000 * Ny F-6 skola Norrby 85 000 90 000 180 800 Inventarier, ny skola Norrby 5 800 Ny F-skola Tungelsta/ Hammar Småbruk (Ev extern) 60 000 65 000 125 000 * Kvarnbäcksskolans kök 37 000 40 000 **Evakuering, Kvarnbäcksskolans kök 3 000 * Dalarö skola 100 000 120 000 ** Dalarö skola, evakuering 20 000 Utökad grundskolekapacitet Hermanstorp/Kolatorp F-6 Utökad grundskolekapacitet Jordbro F-6 200 000 200 000 280 000 280 000 *Ny 7-9 Jordbro 150 000 300 000 Totalt skolor 842 500 616 000 280 000 490 000 *) Kommer att finansieras och genomföras av Tornberget **) Kommer att hanteras av kommunstyrelsen Förskolor (tkr) * Ny förskola som ersätter Nytorps fsk. Budget t.o.m. 2018 Inventarier, fsk. Nytorp 2 700 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt 64 300 67 000 * Ny förskola Dalarö 58 000 60 000 Inventarier, fsk. Dalarö inventarier 2 000 * Ny förskola Hermanstorp 6 avd 58 000 60 000 31

Ny förskola Hermanstorp inventarier 2 000 * Ny förskola Vega 4, 8 avd 64 300 67 000 Ny förskola Vega 4, inventarier 2 700 Ny förskola Skarplöt/Nedersta (ev extern) 3 nya förskolor i centrala Handen(ev extern) 60 000 60 000 85 000 110 000 195 000 * Ny förskola Jordbro 25 000 42 000 67 000 * Ny förskola Jordbro som ersätter fsk. Blåsippan Inventarier, fsk. Blåsippan 2 700 ** Evakuering, fsk. Blåsippan 7 000 * Ny förskola som ersätter och utökar Långbälingen Inventarier Långbälingen 2 700 ** Evakuering Långbälingen 7 000 * Ny förskola som ersätter Ekens förskola Inventarier, ny fsk. Eken 2 700 64 300 74 000 64 300 74 000 64 300 67 000 * Ny förskola, Norrby 58 000 60 000 Inventarier, ny fsk. Norrby 2 000 * Ny förskola, Mullebo 30 000 37 000 ** Evakuering Mullebo 7 000 * Upprustning Mårtensbergs förskola ** Evakuering Mårtensbergs förskola 25 000 32 000 7 000 *Sovaltaner förskolor 2 000 2 000 2 000 2 000 Totalt förskolor 533 000 189 000 62 000 34 000 *) Kommer att finansieras och genomföras av Tornberget* **) Kommer att hanteras av kommunstyrelsen Anm. 1: Runstensskolan kommer att renoveras alternativt att rivas och en nybyggnation på samma plats som nuvarande Rustensskola ligger. Kommunstyrelsen arbetar tillsammans Tornberget och grund- och förskolenämnden med att ta fram förslag till hur en renovering alternativt nybyggnation skall genomföras. Anm. 2: Ny F-9 skola Vega (Dp4) inkl. särskola och allaktivitetshus beräknas till totalt 440 000 tkr. Förutom inventarieanslagen får investeringsbeloppen endast användas efter ett kommunstyrelsebeslut. För inventarier och utrustning som grund- och förskolenämnden äskat erhåller nämnden 6 000 tkr för 2019. Grund- och förskolenämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. 32

5.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Inventarier och lokalanpassningar. 5 000 5 000 5 000 5 000 Totalt 5 000 5 000 5 000 5 000 För övriga objekt som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden äskat erhålls 5 000 tkr för 2019. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. 5.4 Kultur- och fritidsnämnden (tkr) Budget tom 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Upprustning Östnorabadet 2 000 4 000 6 000 Upprustning ishall 5 500 3 000 8 500 Spontanyta flickor och pojkar 2 000 2 000 2 000 2 000 Bibliotek, skyltning inredning och inventarier Belysning och löparbanor Torvalla Konstgräsplan Lyckeby inkl löparbanor 300 2 700 1 000 4 000 5 700 6 500 Upprustning Maxingeslingan 200 2 500 2 700 Bokbuss/naturbuss 2 800 Konstgräs, Vega 11-manna 6 000 Konstgräs 7 mannaplan Hanveden Byte konstgräs Brandbergen och Tungelsta Ny konstgräsplan och belysning Tungelsta 2 000 3 200 3 200 6 000 * Utbyggnad Haninge kulturhus 2 000 75 000 77 000 * Nytt Kultur- och föreningshus i Jordbro 3 000 200 000 203 000 * Ny simhall i Västerhaninge 2 200 10 000 175 000 165 000 352 200 Konstnärlig utsmyckning (1 % av lokalinvesteringarna) Årlig upprustning av lokaler/inventarier 11 000 13 000 5 000 6 000 2 300 2 000 33

Övriga ospecificierade projekt 3 500 3 500 3 500 3 500 Totalt 49 000 497 700 184 700 11 500 *) Kommer att finansieras och genomföras av Tornberget Lokaler för grundskola, förskola och kultur- och fritidsverksamhet i Vega detaljplan 4 bedöms byggas efter att pendeltågsstation Vega färdigställts 2019/2020. Medel för allaktivitetshus finns inräknat i investeringsbudgeten 2019 och 2020 som ligger under grund- och förskolenämnden. För övriga ospecificerade objekt som kultur- och fritidsnämnden äskat erhålls 3 500 tkr för 2019. Kultur- och fritidsnämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. Genom föreningsliv och attraktiva mötesplatser kan vi stimulera möten mellan människor, skapa möjligheter för en meningsfull fritid och främja delaktighet i samhället. Vi anslår därför 200 000 tkr till nytt kultur och föreningshus i Jordbro från 2020. 5.5 Socialnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Anpassning av befintliga boenden och övriga investeringar 3 500 3 500 4 000 4 000 Nytt verksamhetssystem (SNs andel) 2 500 5 000 2 500 10 000 Nytt system, automatisering av försörjningsstöd 2 000 * Ny gruppbostad Tungelsta 45 000 47 500 Inventarier ny gruppbostad Tungelsta 2 500 Övriga inventarier 2 000 500 500 500 500 Totalt 10 000 56 500 7 000 4 500 Socialnämnden gör bedömningen att en ökning av antalet lägenheter i särskilt boende bör ske med cirka sex lägenheter per år och att behovet av lägenhet i servicebostad är större än behovet av lägenhet i gruppbostad. Inklusive anpassningen av befintliga boenden och övriga investeringar samt inventarier erhåller socialnämnden en investeringsram på 4 000 tkr. Socialnämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. 5.6 Stadsbyggnadsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Investeringsbudget 46 000 27 000 28 000 28 000 Håga Ersättning kontor/omklädningsrum 12 000 Totalt 58 000 27 000 28 000 28 000 34

Investeringsområden är Vägverksamhet, Parkverksamhet, Trafikverksamhet och Stadsbyggnad. Stadsbyggnadsnämnden får 46 000 tkr 2019 utöver de specificerade objekten. Stadsbyggnadsnämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning bland objekten ska fattas senast 2018-10-31. I anslagen ingår medel för cykelplanens genomförande. VA-investeringar (tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Reinvesteringar inom VA-verksamheten 90 000 90 000 85 000 87 000 VA-utbyggnader av huvudvattenledningar och detaljplaner 20 000 23 000 65 000 83 000 Totalt 110 000 113 000 150 000 170 000 Totalt erhåller stadsbyggnadsnämnden 110 000 tkr 2019 för VA- investeringar. Stadsbyggnadsnämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning bland objekten ska fattas senast 2018-10-31. Enligt VA-lagen bokförs inte anläggningsavgifterna som en intäkt på investeringen, utan skuldförs mot VA-kollektivet och tas i anspråk i samma takt som investeringen genomförs. Anläggningsavgifter finansierar delvis investeringarna. 5.7 Äldrenämnden (tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt Ny teknik i vården 2 000 2 000 2 000 2 000 Reinvesteringar i möbler och inventarier 3 000 3 000 3 000 3 000 Nytt verksamhetssystem (ÄNs del) 2 500 5 000 2 500 10 000 *Demens dagverksamhet 9 000 *Vård- och omsorgsboende 130 000 *Vård- och omsorgsboende 130 000 Totalt 16 500 140 000 7 500 135 000 För övriga objekt som äldrenämnden äskat erhålls 3 000 tkr för 2018. Äldrenämnden ska prioritera investeringarna inom denna ram och beslut om fördelning ska fattas senast 2018-10-31. 5.8 Kommunala bolag: Tornberget AB (tkr) 2019 2020 2021 2022 Energieffektiviseringsåtgärder 25 000 25 000 25 000 25 000 Reinvesteringar 80 000 85 000 90 000 95 000 Investeringar i tomtmark 15 000 15 000 15 000 15 000 Totalt 120 000 125 000 130 000 135 000 35

Reinvestering Reinvesteringar (ombyggnadsinvesteringar) genomförs i fastigheter som ägs av Tornberget och hyrs av kommunen. Investeringarna är nödvändiga ur ett fastighetstekniskt perspektiv och initieras av Tornberget. Innan insats påbörjas ska samråd ha skett med berörd förvaltning och lokalplaneringsgruppen som leds av kommunstyrelseförvaltningen. Kapitalkostnaden för reinvesteringen belastar hyresgästen när ombyggnaden är färdigställd. Tornbergets fastigheter, tomtmark Enligt beslut svarar stadsbyggnadsförvaltningen för markskötseln för alla fastigheter på mark ägd av Tornberget där kommunen är hyresgäst. I ansvaret innefattas såväl hårdgjorda som mjuka ytor inklusive utrustning, lekredskap med mera samt ledningar i mark och avser såväl sommar- som vinterskötsel, underhåll och investeringar. Finansieringsansvaret för investeringar i ledningar och mark ska dock ligga på fastighetsägaren och täckas inom ramen för utgående hyra. Tillkommande ytor, ex. skolgård, betalas av berörd nämnd. För insatser för 2019 medges 15 000 tkr efter prioritering av stadsbyggnadsnämnden. 36

6. Ekonomisk plan 2019-2021 Enligt kommunallagen 6 kap 5 ska kommunen upprätta en ekonomisk plan för den kommande 3- årsperioden. Med den föreslagna ramen för år 2019 enligt kapitel 4 som grund föreslås den ekonomiska planen för 2020-2021 fastställas enligt nedanstående sammanställning. Nämnd/styrelse (tkr, löpande 2019 2020 2021 pris- och lönenivå) Kommunstyrelsen 228 000 Grund- och förskolenämnd 1 898 000 Gymnasie- och 462 000 vuxenutbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnden 218 000 Revisionen 1 600 Socialnämnden 929 000 Stadsbyggnadsnämnden 150 000 Södertörns överförmyndarnämnd 0 Södertörns upphandlingsnämnd 0 Valnämnden 2 400 Äldrenämnden 808 000 Kommunfullmäktiges reserv 55 000 Finansförvaltningen exkl. finansnetto 37 000 Ofördelade medel 271 000 271 000 Totalt 4 789 100 5 060 000 5 331 000 Investeringar totalt 1 840 000 1 851 200 936 200 Varav VA-investeringar 110 000 113 000 150 000 Kommunen investerar 304 600 243 900 151 200 Uppdrag lokalinvesteringar till Tornberget 1 250 400 1 494 300 635 000 Vid en målsättning i resultatet motsvarande 2019 är utrymmet för 2020 respektive 2021; 271 mnkr för respektive år för att täcka pris- och löneökningar, volymökningar och ökade pensionskostnader. Detta utrymme är för 2020 och 2021 är inte fördelat per nämnd och redovisas under rubriken ofördelade medel 2020 respektive 2021. För 2020 beräknas skatteintäkter och generella statsbidrag till 5 175 mnkr, en ökning från 2019 med 279 mnkr eller 5,7 procent. Befolkningsökningen från 2018-11-01 till 2019-11-01 bedöms bli ca 3 000 personer. Resultatmålet för 2020 är 129 mnkr, vilket motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 37

6.1 Resultatprognos (miljoner kronor, löpande pris) Bokslut Budget Budget Budget Budget 2017 2018 2019 2020 2021 Nämndernas nettokostnader -4 376-4 381-4 672-4 938-5 204 Finansförvaltning -27-37 -37-37 Avskrivningar 79-70 -80-85 -90 Verksamhetens nettokostnader -4 298-4 478-4 789-5 060-5 331 Skatteintäkter och generella statsbidrag 4 420 4 578 4 896 5 175 5 453 Finansiella nettokostnader 1 14 14 14 14 Resultat före extraordinära poster 124 114 121 129 136 EO kostn/intäkter Årets resultat 124 114 121 129 136 EGET KAPITAL 1 616 1 730 1 852 1 981 2 117 6.2 Balansprognos 38

6.3 Finansieringsanalys 39