Fem seminarier i komparativ rättshistoria Höstterminen 2015 (A-perioden) 1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? 2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? 3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? 4. Rätten och religionen Ett historiskt arv som präglar framtiden? 5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Rättshistoria & Allmän rättslära 1
Anvisningar för seminariepresentationerna Presentationerna syftar till att öva förmågan att jämföra på ett självständigt och kompentent sätt, att identifiera och koncentrera sig på den relevanta frågan och att göra en välavvägd disposition av en frågas olika delaspekter. De muntliga presentationerna är också en förberedelse och träning för den avslutande essän (hemtentamen). Särskilt viktigt är att kunna samla in, bearbeta och smälta samman uppgifter från olika källor till en helhet. Presentationerna skall också vara en yrkesträning i föredragningskonst. Förbered presentationerna genom överläggningar inom arbetsgruppen och genom litteraturstudier. Utforma presentationerna på ett pedagogiskt bra sätt. Samtliga gruppdeltagare skall vara aktiva vid presentationen. Håll samman presentationen så att de olika bidragen utgör en helhet. Anknyt tydligt till seminariets tema och avgränsa presentationen till den aktuella frågeställningen och i förhållande till de andra frågorna på seminariet. Gör en tidsplanering högst 25 minuter får presentationen ta! Använd vita tavlan och gärna även OH-apparaten (skriv texten på OH med minst 20 punkter) eller power-point-utrustningen. Ange nyckelord på tavlan som kan användas som utgångspunkt för diskussionen. Vänd er till de övriga kursdeltagarna, inte enbart till seminarieledaren. Informera om den litteratur och de källor som ni haft nytta av för presentationen. Citera litteratur och källor korrekt. Ta med och hänvisa till materialet (sidnummer) vid seminariet. Använd den svenska formen av namn och termer, exempelvis Justinianus i stället för Justinian, Carl (eller Karl) stället för Charles, Johan i stället för John, Instituten i stället för Institutiones. Övriga deltagare skall vara beredda att komma med frågor och kommentarer. - Vad var intressant? - Kunde frågan ha besvarats på annat sätt? - Är det något ni saknar eller inte förstår? - Har man missat för frågan användbar litteratur eller andra källor? 2
Analys av källtexter När ni läser och diskuterar källtexter (Digestan, Magna Carta m.m.) kan följande frågor vara användbara: Vilket eller vilka ämnen handlar texten om? I vilken historisk kontext tillkom texten? Frågan är avgörande för tolkningen. Vilken typ av text är det? Lagtext, doktrin, dom eller annat? Vilket ändamål har texten? Vem vänder sig texten till? Är texten relevant för dagens jurister? Finns aktuella ämnen eller problem? Finns det skillnader mellan vår tid och det förflutna? Vilka är era personliga reflektioner? 3
1. Den österländska och västerländska rättens rötter Vari består egentligen skillnaden? Källtexter: Digestan (utdrag), Upplandslagens stadfästelsebrev Litteratur: Anners I, Caenegem (An historical introduction), Inger, Piltz, Zweigert & Kötz, (Stein, P., Roman Law in European History, om man vill) Frågeställningar Alla: Hur är första kapitlet i Digestan (De iustitia et jure) uppbyggt? Vad innehåller det och vilken uppfattning uttrycks där om rättens och juristernas roll? 1. Vilka faktorer bidrog enligt Caenegem och Piltz till att den romerska rätten återföddes under medeltiden och därmed i grunden kom att påverka den västerländska rättsutvecklingen? Hur såg man enligt Caenegem och Piltz på de romerska rättskällorna och hur gick man till väga för att tolka och tillämpa dem? På vilket sätt skilde sig konsiliatorerna (även kallade postglossatorerna eller kommentatorerna) från glossatorerna och hur bidrog de till en modernisering av rätten? Vilken roll spelade universitet, kejsare, kyrka och furstemakt för receptionen av romersk rätt? 2. Vilket var enligt Caenegem förhållandet mellan ius commune och ius proprium? Hur påverkades Sverige enligt Anners och Inger av den romerska rätten under medeltiden? Vad blev kvar av den inhemska rättstraditionen? Vilken roll spelade kyrkan, kungamakten, jordägarna och bönderna för rättsutvecklingen under medeltiden? Vad kan enligt Inger utläsas från Upplandslagens stadfästelsebrev? Vilka spår av den romerska rätten har ni sett i er egen juristutbildning? 3. Vilken roll spelade och vilken roll spelar enligt Zweigert och Kötz idag de traditionella rättsuppfattningarna i Kina och Japan? Hur kom den österländska rättsutvecklingen att skilja sig från den västerländska och vice versa? Har vi något att lära av den österländska traditionen? Är exempelvis medling att föredra i stället för konfliktlösning i domstol? Kan etik och moral och social kontroll ersätta rättsregler och rättsliga sanktioner? 4
2. Den anglo-amerikanska rättstraditionen Vem är det egentligen som är avvikande? Litteratur m.m. Lord Denning, Modéer I, Zweigert & Kötz, Constitutional Reform Act 2005 (se länkar på exempelvis Wikipedia) Frågeställningar 1. Varför kom den engelska rättsutvecklingen att skilja sig från den kontinentaleuropeiska? Sätt in följande nyckelord i sitt historiska sammanhang: writs, habeas corpus, common law, equity, Judicature Acts. Hur förhåller sig engelska domstolar till prejudikat och lagstiftning jämfört med svenska domstolar? Vad betyder i det sammanhanget stare decisis och rule of exclusion? Vilken frihet skulle domaren ha enligt lord Denning? Jämför med Olaus Petri domarregler. Vad tycker ni? Vilka principiellt viktiga förändringar har inträffat under senare år när det gäller den engelska domstolsorganisationen? 2. Common law är den mest spridda rättstraditionen i världen. Välj något land som exempel på hur kolonialmakten förhöll sig till de lokala rättstraditionerna. Hur skiljer sig den amerikanska rättstraditionen från den engelska? Vilka olika faktorer bidrar till att man trots allt kan tala om en amerikansk rätt? Vilken roll spelar den amerikanska juryn jämfört med det svenska systemet med nämndemän? Vilka är argumenten för respektive mot lekmannamedverkan i rättstillämpningen? Vilken är er uppfattning? 3. Beskriv kort den engelske respektive amerikanske juristens utbildningsoch karriärvägar och sätt in följande nyckelord i sitt historiska och aktuella sammanhang: Inns of Court, barrister, solicitor, QC Law School, Bar Exam. Hur har den svenska advokatrollen vuxit fram? Är advokaten en skurk eller hjälte i allmänhetens ögon, i era ögon? Varför, varför inte? 5
6
3. De kontinentala kodifikationerna Lagen som domarens mun eller lagen som det perfekta maskineriet? Litteratur m.m. Anners II och III, de Beauvoir, Dawson, Hellner, Inger, Koopmans, Legrand, Modéer II, III & IV, Müller, Zweigert & Kötz. Frågeställningar 1. Vad gjorde assessor Queckfeldt, vad hände mjölnaren Arnold och varför hade Gustav III och hans morbror Fredrik ett horn i sidan mot domarkåren? Code Civil brukar räknas till upplysningens kodifikationer. Vilken roll spelade Code Civil enligt Simone de Beauvoir? Vad hände med juridiken och juristerna i nazi-tyskland? Vilken roll spelade generalklausulerna i BGB? 2. Vilket inflytande har tysk och fransk rätt haft på den svenska rättsutvecklingen? Vad anser Zweigert & Kötz respektive Jan Hellner om hur Sverige förhållit sig till receptionen av utländsk rätt? 3. Historien ger flera exempel på olika sätt att skapa mer eller minde enhetliga rättsordningar (Justinianus, ius commune, common law, USA, EU etc.) Jämför och diskutera för- och nackdelar. Vad anser Koopmans respektive Legrand om den nutida europeiska utvecklingen? Vad anser ni? Med vilka rättskällor kommer en svensk jurist att arbeta om 25 år? 7
4. Rätten och religionen Ett historiskt arv som präglar framtiden? Källtexter Botolffallet, 2 Mosebok kap. 20 23 (bibeln.se), Koranen (utdrag) Litteratur Ankarloo, Inger, Nordberg, Strömholm, Zweigert & Kötz, Åberg Frågeställningar 1. Vad handlade Botolf-processen om? Vad känns främmande och vad känns modernt? Vad innebar häxprocesserna? Vilka avsteg gjordes från då gällande rättsliga principer? Varför? Skulle något liknande kunna hända i dag? 2. Vilken roll spelade religionen under medeltiden och fram till modern tid för den svenska familjerätten, särskilt för kvinnans, mannens och barnens ställning? Vilken roll har religionen spelat för straffrätten? Vilken är bakgrunden till de religiösa samfundens vigselrätt? Är den oproblematisk? Kan man ha någon ordning? 3. Hur har den islamiska rätten utvecklats historiskt? Kan man tala om en enhetlig rättstradition? Hur förhåller sig olika stater med muslimsk befolkning till den islamiska rätten i dag? Ange några typfall. 8
5. Rätten och makten Ett historiskt arv som utmanas i nutiden? Källtexter m.m: Magna Carta (www.bl.uk/treasures/magnacarta/index.html), Konungabalken i Magnus Erikssons landslag (utdrag), den amerikanska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), den franska rättighetsförklaringen (se Strzelewicz), RF 1809 (se Häthén), FN-deklarationen (se Strzelewicz), EKMR, RF, I have a Dream på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=nfcbpgk9_aw Litteratur: Anderson & Zinsser, Bull, de Beauvoir, Ferm, Forsskål, Strzelewicz, von Vegesack Frågeställningar 1. Magna Carta firar i år sitt 800-års jubileum (se http://magnacarta800th.com/) Vilka moderna rättigheter kom till uttryck i Cartan? Varför bör man enligt lord Woolf (http://magnacarta800th.com/wp-content/uploads/2011/10/ Precedent_Recent_Constitutional_Change.pdf) uppmärksamma detta dokument? Vilka konstitutionella principer kommer till uttryck i kungaeden i Magnus Erikssons landslag (MELL)? Hur såg man under medeltiden på förhållandet mellan makt och rätt? Vad ansåg den heliga Birgitta? 2. Varför var det viktigt med tryckfrihet ( skrivfrihet ) enligt Peter Forsskål? Vad hände med hans skrift Tankar om den borgerliga friheten? Vilken är den historiska bakgrunden till 1766 års TF? Vad innehöll denna TF och vilka huvudsakliga principer kom till utryck? Vilka principer lever kvar i 1949 års TF och vilka har tillkommit? 3. Vad innehöll (obs!) de amerikanska och franska rättighetsförklaringarna? Vilka rättigheter handlade det om? Gällde rättigheterna för alla? Vad för slags rättigheter uttrycktes i 16 1809 års svenska regeringsform? Vad för slags rättighetsförklaringar, konventioner och liknande kom efter andra världskriget? Hur skiljer sig dessa juridiskt från sina historiska föregångare? 9
Eva Andén och hennes byrå röstar 16/9 1921 10