Miljöanalys och ett varmare klimat. Temadag 13 september 2017

Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017

Introduktion Kevin Bishop, SLU Johan Stendahl, SLU

Landet Abraham Joel, SLU Annika Nordin, SLU Moderator: Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen

Jordbruk och markanvändning i ett varmare klimat Abraham Joel Mark och miljö, SLU Abraham.Joel@slu.se

Uppvärmningen fortsätter + 4,8 o C + 2,8 o C + 2,4 o C + 1,6 o C RCP 4.5 innefattar starka utsläppsminskningar. RCP 8.5 motsvarar en fossilintensiv framtid med höga utsläpp Underlag från IPCC 2013

Klimatförändringar i Sverige från 1961 90 till 1991 2015 Längre växtsäsong Variationerna under året har betydelse för jordbruksproduktion Frekvensen av mera extrema väder ökar Nya förutsättningar för jordbruket är både positiva och negativa SMHI

mm per månad Dräneringsflöden från åkermark i Skåne 1961-1990 1991-2016 RCP4.5 2021-2050 RCP8.5 2021-2050 RCP4.5 2051-2080 RCP8.5 2051-2080 9

mm per månad Potentiell evapotranspiration i Skåne 1961-1990 1991-2016 RCP4.5 2021-2050 RCP8.5 2021-2050 RCP4.5 2051-2080 RCP8.5 2051-2080 10

Reglera dränering, lagring av vatten och underbevattning 11

Vatten är en förutsättning för mat produktion 55 % av maten kommer från bevattnad eller dränerad mark Det är mest troligt att andelen kommer att öka i framtiden 45 % från annan mark FAO, 2013

Vad krävs för att skapa balans? Minimal negativ miljöpåverkan Livsmedelssäkerhet och ekonomisk utveckling Långsiktigt hållbar jordbruksproduktio n

Många ta hand om jorden men. 55 % av maten kommer från bevattnad eller dränerad mark 45 % från annan mark

#slu40

Dagens frågeställningar Hur når vi hållbart skogsbruk i ett varmare klimat? Hur kan skogen bidra till klimatnytta (t ex via bioenergi)? Vilka är de viktigaste debattämnena inom skogsbruket idag med koppling till klimatfrågan? Vad säger forskningen om ovanstående frågor?

När uppstår klimatnytta i skogen? När vegetationens fotosyntes överstiger summan av respiratoriska processer (när upptaget av koldioxid är större än avgivningen) 17

Hur bestämmer man klimatnytta? Tillväxten Kolförrådet Substitutionen 18

Substitution bestäms av vad som substitueras Ökad konsumtion är inte substitution Allt av trä är inte substitution 500 800 kg CO 2 per m 3 stamved beroende på vad som substitueras 750 kg CO 2 per m 3 stamved om den istället lagras i skogen 19

miljoner ton CO 2 -ekvivalenter 200 150 Skogens klimatnytta i Norden i 50 år Substitutionseffekten av 1 m3 antas varit 500 kg CO2-eq Effekten av att bygga förråd i skogen antas varit 750 kg CO2-eq per m3 stamved 100 50 Undvikna utsläpp, substitution 0 Förändring av kollager 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 NFI-data from Finland, Norway & Sweden, Lundmark et al 2014, Braun et al

Miljoner ton CO2-ekvivalenter 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Ackumulerad klimatnytta efter 1965 i de Nordiska länderna 1600 1200 SWE FIN NOR Substitution 1600 1600 1200 1200 800 800 800 400 0 Ökat kolförråd 400 0 400 0

Tiden Varför är man oense om nyttan av bioenergi? Det handlar om antaganden om tid och rum Om träden växer först och skördas när de vuxit klart uppstår ingen kolskuld först tas koldioxiden upp och sedan släpps den ut igen bioenergi blir bättre än olja Om man avverkar först och sedan ska ett nytt träd växa upp uppstår däremot en temporär kolskuld först släpps koldioxiden ut och sedan tas den upp igen på kort sikt är det bättre med olja än bioenergi Rummet Antag att man sköter en större skogsfastighet. Då sker tillväxt och avverkning samtidigt. Alla träd växer men skörden av tillväxten koncentreras till mogna träd. Så länge avverkningen < tillväxten uppstår ingen kolskuld. Kol tas upp av skogen med samma, eller högre hastighet, än vad som förs bort via avverkning. Bioenergi blir

Slutsatser Klimatnyttan på kort och lång sikt kan skilja sig Klimatnyttan skiljer sig också beroende på om det handlar om kolförråd i skogen eller substitution Oavsett ovanstående - för att en skog ska göra mer klimatnytta än vad den redan gör måste nettotillväxten öka.

Dagens frågeställningar Hur når vi hållbart skogsbruk i ett varmare klimat? Hur kan skogen bidra till klimatnytta (t ex via bioenergi)? Vilka är de viktigaste debattämnena inom skogsbruket idag med koppling till klimatfrågan? Vad säger forskningen om ovanstående frågor?

Debatten om skogen

http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/future-forests/

Landet Abraham Joel, SLU Annika Nordin, SLU Moderator: Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen

Vattnet Stina Drakare, SLU Anna Gårdmark, SLU Moderator: Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjöns vattendistrikt)

Hur påverkas våra sötvatten av ett förändrat klimat Hur långt räcker våra miljöövervakningsserier? Stina Drakare, institutionen för vatten och miljö, SLU

Påverkanslistan Ökad temperatur Ökad koldioxidhalt Torka och högflöden Ökad salthalt (Främmande) arter som gillar värme gynnas Kallvattensarter minskar (t.ex. ishavsrelikter) Kombinationseffekter med Övergödning Temperaturökning på +2 grader kräver 20% minskad fosforbelastning

Miljöövervakning Var sker nationell övervakning? Trendstationer, 110 sjöar sedan 1983 68 vattendrag sedan 1962 53 flodmynningar sedan 1965 Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten & Naturvårdsverket

Anpassad miljöövervakning 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Exempel flodmynningar Flodmynningarna har provtagits sedan 1964 men

Helgeån

Exempel sjöar Ekoln

93-årig tidsserie!

Antal dagar efter nyår Islossning Sjön Bergviken Citizen science 140 120 100 80 60 40 20 y = -0,1263x + 366,95 0 1920 1940 1960 1980 2000 2020

Miljöanalys öka! Sjöar och vattendrag Klimateffekter några tidsserier är tillräckliga! Trendsjöar Stora sjöarna Trendvattendrag Bedöma kombinationseffekter utmaning! Mer fokus på främmande arter Mer fokus på hotade arter och stammar DNA + helikopterprovtagning = mer biologisk data! Algblomningar utnyttja satellitdata även i sjöar!

Fisk, fiske och födovävar i ett varmare klimat vad händer & hur vet vi det? Anna Gårdmark anna.gardmark@slu.se Dept. of Aquatic resources, SLU www.slu.se/annagardmark

Foto: Martin Karlsson

Östersjön

Östersjön Öresund Egentliga Östersjön Bottenhavet Bottenvike

Östersjön Grunt, stor tillrinning, långsam vattenomsättning extra känslig för klimatförändringar Öresund Egentliga Östersjön Bottenhavet Bottenvike

Blir varmare, sötare & mer näringsrik! Temperatur (SST, C) 12 9 6 3 1970 1980 1990 2000 2010 Salthalt (SSS, psu) 8,5 8,0 7,5 7,0 1970 1980 1990 2000 2010 Kväve (DIN, mmol/l) 6 3 2 1 0 0 1970 1980 1990 2000 2010 Fosfor (DIP, mmol/l) (Möllmann et al. 2009 Global Change Biology, Olsson et al. 2012 ICESJMS, Gårdmark et al. in prep.)

% av populationen fångad I fisket Blir varmare, sötare & mer näringsrik! och fiskas 80 60 40 Temperatur (SST, C) 12 9 6 3 1970 1980 1990 2000 2010 Salthalt (SSS, psu) 8,5 8,0 7,5 7,0 1970 1980 1990 2000 2010 20 0 1970 1980 1990 2000 2010 (Möllmann et al. 2009 Global Change Biology, Olsson et al. 2012 ICESJMS, Gårdmark et al. in prep.)

Photo: Martin Karlsson

Gråsäl Strömming Torsk Skarpsill Knubbsäl Torsk Sandskädda 1980 1980 1980 1990 1990 1990 2000 2000 2000 2100 2100 2100 Sjöstjärnor Centrop. Växtplankton Acartia sp. Bosmina sp. Acartia Pseudocal. Växtplankton 1980 1980 1980 1990 1990 Photo: Martin (ICES/HELCOM Karlsson WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al. 2009 Global Change Biology) 1990 2000 2000 2000 2100 2100 2100 Artsammansättningen förändras

Artsammansättningen förändras 1970s 2010 i både kust- & utsjö-ekosystem (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al. 2009 Global Change Biology, Olsson et al. 2012 ICESJMS)

Artsammansättningen förändras 1970s 2010 i både kust- & utsjö-ekosystem marina arter sötvattensarter tål/gynnas av övergödning stora fiskätande fiskar (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al. 2009 Global Change Biology, Olsson et al. 2012 ICESJMS)

(Gårdmark et al., in prep.) Förändrad miljö artsammansättning B Temp Salt N, P Temp K C Salt

(Gårdmark et al., in prep.) Förändrad miljö artsammansättning B Temp Salt N, P Miljöfaktorer som kommer fortsätta förändras i ett varmare klimat! (varmare & sötare) Temp K C Salt Tidigare studier (utsjön) K P, O 2, Tsum (Lindegren et al. 2012) C Salt & T, fiske el. N (Möllman et al. 2009) C Predation, NAO, T (Casini et al. 2008)

Hur djursamhällen förändras beror på påverkan från andra arter

Hur djursamhällen förändras beror på påverkan från andra arter Ex: ryggradslösa djur Perioder med olika sammansättning av arter 1976-1990 1991-2004 2005-2008 M. affinis H. sarsi Photo: Yvette Heimbrand Photo: Yvette Heimbrand P. antipodarum Salthalt Temperatur Fisksamhället: marina- sötvattensarter varmvattensarter Photo: Yvette Heimbrand (Olsson et al. 2013 PloS One, Olsson et al. 2012 ICESJMS)

Phot: R. Van Dorst Uppvärmning påverkar olika individer inom en art olika Hur temperatur-effekter varierar mellan individer avgör hur fiskpopulationer (och dess byten!) påverkas av varmare klimat (Lindmark et al., submitted)

Foto: Göran Hansson (Van Dorst et al., in prep; Huss et al. in prep; Gårdmark et al, in prep) Klimatförändringar: varmare & mörkare vatten Inflöde varmvatten mesokosmer simulerar klimatförändring Utflöde varmvatten mesokosmer i referensområde Uppvärmd konstgjord stängd havsvik (tillträde genom samarbete med Forsmarks Kraftgrupp AB)

Hur kan vi följa, förstå & förutse förändringar i framtida klimat? Nya statistiska modeller för traditionella data (förändring i populationer av samspelande arter; metoder för datafattiga system) (Certain et al., submitted; Säterberg & Gårdmark, in prep) Förstå mekanismer för förändring (experiment & modeller) (@fishinfoodwebs; Lindmark et al. submitted, Van Dorst et al., Huss et al in prep) Analysera samtidig påverkan från varmare klimat & t ex fiske avgörande för framgångsrik förvaltning! (Gårdmark et al. 2013 Ecological Applications;) Mät för förståelse & inte bara för att följa förändring! (långsiktig, samordnad djur & miljö, samspelande arter, populationer och individer)

Tack! Philip Jacobson PhD-student Max Lindmark PhD-student Renee van Dorst PhD-student Viktor Thunell PhD-student Torbjörn Säterberg Postdoc Magnus Huss Assoc. Senior Lecturer @fishinfoodwebs Varmt tack till alla kollegor som bidrar till den långsiktiga övervakningen av fiskpopulationer, provtagningen och åldersbestämning, samt tillgängliggörandet i databaser! Liksom till Internationella Havsforskningsrådets arbetsgrupp för integrerad ekosystemanalys av Östersjön. Finansiering: FORMAS (217-2013-1315), Vetenskapsrådet (2015-03752), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket anna.gardmark@slu.se www.slu.se/annagardmark Foto: Fredrik Landfors

Förändrad miljö artsammansättning z-value K C B fc 0.45 0.19 0.05 Tsum 2.10-1.79 S - 0.39-1.90 N - - 3.25 P - - -2.17 fc-interaction -2.22 (fc:tsum) 2.21 (fc:s) -3.76 (fc:tsum) B Temp Salt N, P Tidigare studier (utsjön) K P, O 2, Tsum (Lindegren et al. 2012) C Salt with T, fishing or N (Möllman et al. 2009) C Predation, NAO, T (Casini et al. 2008) Temp K C Salt (Gårdmark et al., in prep.)

1970 2020 2070 1970 2020 2070 Temperature (ºC) Salinity (psu) Anpassa fisketryck till framtida klimat Temp 0-10m, August 25 25 23 23 21 21 19 19 17 17 15 15 13 13 11 +3.5 ºC 11 1970 2020 2070 Salinity 80-100m, May 13 13 11 11 9 9 7-0.8 psu 7 1970 2020 2070 (Gårdmark et al. 2013 Ecological Applications;)

1980 2040 2100 Relative Cod SSB Anpassa fisketryck till framtida klimat Utan klimatförändring Med klimatförändring (+3.5 ºC, -0.8 psu) 4 2 0-2

Vattnet Stina Drakare, SLU Anna Gårdmark, SLU Moderator: Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjöns vattendistrikt)

Vattnet kommer! Carola Wingren, SLU

Miljöanalys och ett varmare klimat Uppsala 13 september 2017

Utställningen Vattnet kommer! visar på landskapsförändringar, förhållningssätt och strategier i förhållande till ett hav som stiger. Naturvetenskapliga forskningsresultat möter metoder baserade i konst och design Utställningen syftar till att ge bättre plats för att: förstå fenomenet stigande havsnivåer men också tid att acceptera det som kommer hända för att bättre kunna agera med skyddande eller samverkande åtgärder

FÖRSTÅ

FÖRSTÅ! UPPVÄRMNINGEN PÅGÅR Det har blivit varmare på jorden sedan år 1900. Det vet man genom mätning- ar. Därmed stiger även havsnivåerna. Enligt klimatforskningen sammanfattad i IPCC så kommer uppvärmningen och havsnivåhöjningen att fortsätta. Observerad förändring i yttemperatur på jorden 1901-2012. Källa: IPCC 2013, WG1, SPM. OSÄKRA SCENARIER I diagrammet visar den blå linjen den förväntade genomsnittliga globala havsnivåhöjningen fram till år 2100 enligt scenariot r CP 2.6. Det blå fältet visar den osäkerhet IPCC räknar med: man menar att det är sannolikt att utvecklingen enligt scenariot leder till havsnivåer inom detta intervall. Den röda linjen visar den förväntade genomsnittliga globala havsnivåhöjningen fram till år 2100 enligt scenariot PCP 8.5. Det röda fältet visar det intervall inom vilket IPCC finner sannolikt att havsnivåerna hamnar enligt detta scenario. LANDHÖJNING I NORDEN Pågående landhöjning i Norden till följd av senaste istidens nedtryckning. Siffrorna visar antal mm/år. I Skåne är landhöjningen ca 0 mm; längst i norr någon tiondels mm och allra längst i söder t.o.m. aningen negativ, dvs. landet sjunker. Källa: Lantmäteriet; www. lantmateriet.se

ACCEPTERA

ACCEPTERA!.If there is a line between land and sea.., it is a momentary one (Mathur & da Cunha, 2009)

METODER FÖR ATT SE, DOKUMENTERA OCH KOMMUNICERA KUSTEN OCH DESS VÄRDEN Där finns skillnader i sättet att kartera landskapet. t ill vänster enteckningav The townlands of Maharees and Castlegregory, Co. Kerry av Anna Ryan själv, och till höger en teckning av en av hennesinformanterjohn Spillane. ANNA RYAN Bilder från kulturgeografen och arkitekten Anna Ryans doktorsavhandling, där hon låter sina informanter dokumentera och beskriva olika kuststräckor (Where Land Meets Sea - Coastal Explorations of Landscape, Representation and Spatial Experience, Ashgate Publishing Group, 2012) Teckningenav JennyO Connor (Maharee peninsula): Now, there s me, on the beach, facing the water, and the big waves, and the mountains and just the sheer force of nature really, and just the powerful feeling of it. Teckning av RachelPhellan, där hon formulerar sig kring platsens skala och individens känsla av frihet och tillhörighet. JOHN WEBB John Webb har sedan flera år intresserat sig för kusten och inte minst den skånska. Han vandrar längs olika kuststräckor och dokumenterar dem i svartvita bilder och med lägesanvisningar. Hans bilder visar på kustens och havets ombytlighet. Här visas endast 8 av de 102 bilder han tagit på en av sina vandringar; mellan Simris och Baskemölla. Bilderna är INTE färdiga utan John ska jobba vidare med dem.

KONSTNÄRLIGA METODER KOMMUNICERAR KUST- LANDSKAPETS DYNAMIK STRANDDANSEN I SKANÖR FALSTERBO GAV KUNSKAP OM EROSION OCH STRÖMMAR OCH BIDROG TILL KREATIVA LÖSNINGAR ARBETET I HÖGANÄS GAV YTTERLIGARE KUNSKAP OM HOTENS BETYDELSE, LANDSKAPSVÄRDEN OCH INTE MINST OM HUR METODERNA KUNDE SKAPA EN PLATTFORM FÖR SAMTAL MED BESLUTSFATTARE OCH ALLMÄNHET

AGERA! EUROPA AGERAR PÅ FLERA FRONTER Längs Europas havskuster pågår många projekt för att skydda landskap och bebyggelse mot havet. Bilderna på uppslaget visar några storskaliga exempel som främst är inriktade på att ge skydd vid tillfälliga högvatten, t.ex. i samband med storm en problematik som stegras i takt med att havsnivåerna höjs. ORKANEN SANDY LEDDE TILL ETT SÖKANDE EFTER NYA STRATEGIER TEAM 2: TURNING THE FRONTIER NORFOLK AND HAMPTON ROADS, VIRGINIA Turning a frontier Anuradha Mathur och Dilip da Cunha, School of Design, University of Pennsylvania (Raising Ground in Norfolk) 2014 inleddes ett nytt projekt med utgångspunkt i att skapa skydd för kusten vid orkaner (orkanen Sandy hade passerat USAs östkust med förödande effekter 2012) samt skapa lämpliga strategier för en planering i relation till stigande havsnivåer. Fyra team konsulterades och i ledningen för arbetet som åter finansierades av r ockefeller Foundation satt bl a Guy Nordensson.

AGERA! VAL L AR PÅ STRANDEN I MALMÖ Vågbrytare i havet. Illustration: SWECO för Malmö stadsbyggnadskontor, 2016. FALSTERBOHALVÖN MED PLANER FÖR VALLAR Källa: Vellinge kommun ETT LANDSKAP MED FINGERS OF HIGH GROUND UTFORMAT FÖR JONSTORP i Höganäs kommun av Elise Eriksson i relation till de stigande havsnivåerna. Förslaget bygger på tidigare undersökningar och visualisering av kustlandskapet med sektioner. I bilden visas hur bebyggelse kan placeras på högre partier, och hur havsvattnet kan leta sig in i lågpunkterna. På så sätt kan landskapet fortfarande nyttjas, och konfrontationen med havets kraft och därmed erosionen minimeras.

AGERA! Forskningsprojektet: Inför hotet om stigande havsnivåer kommuniceras med rapporter, artiklar, bokkapitel, seminarier och utställningar Vi hävdar att andra(s) (inte minst konstnärliga) metoder bidrar till att: Skapa bättre kommunikation - en plattform för diskussion och utveckling där olika parter möts - en bredare kunskapsinhämtning där fler kommer till tals Etablera ny (annan) kunskap - en bredare och mer övergripande gemensam kunskap kan utvecklas - man får reda på andra saker, även sådant som man inte ens visste att man sökte

AGERA I ETT SKÅNSKT PERSPEKTIV Se gärna filmen Rising waters på Vimeo (Varhegyi Ní Neíll Wingren)

Vattnet kommer! Carola Wingren, SLU

Film 1 Film 2 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017

Artmångfalden Lena Tranvik, SLU Jörgen Wissman, SLU Moderator: Jan Terstad, Naturskyddsföreningen

Artmångfalden - ett förändrat klimat, påverkan på mångfalden och naturvårdsarbetet Lena Tranvik

Negativa påverkansfaktorer Sandström J m fl. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistad Sverige 2015

Antal dagar mellan 1 juli och första frosten 1991 2013 jfr 1961 1990 Rödlistade arter i fjällen klimatförändring störst negativ påverkan Småväxta växter och tillhörande insekter 37% av arterna i fjällen förekommer inte i någon annan landskapstyp Fjällmiljön är viktig ur artmångfaldssynpunkt SMHI

Antal arter Artgrupper där klimatförändringar bedöms ha stor negativ effekt 40 35 30 25 20 15 10 5 0 högnordisk pärlemorfjäril Boloria polaris (EN). foto Tomas Carlberg Insekter Marina djur Mossor Kärlväxter Kransalger Grynsnäckor ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015

Klimatförändringar i tid och rum - interaktioner mellan arter Devictor V et al. 2012. Differences in the climatic debts of birds and butterflies at a continen scale. Nature Climate Change

Fragmentering ökad risk Foto: Lena Tranvik ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015

..påverkan på naturvårdsarbetet? Lena Tranvik

Grön infrastruktur ett sätt att planera och kommunicera Grön infrastruktur är ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras (Naturvårdsverket)

Grön infrastruktur - förslag till arbetsflöde Syfte/mål Vilken biologisk mångfald? Vilka arter? Vilka naturtyper? Vilka strukturer, funktioner, substrat och åtgärder utifrån arters livsmiljökrav? Underlag Datalager: kartor över arters förekomst och livsmiljöer/naturtyper Kunskap: arters livsmiljökrav & spridningsförmåga Rumslig analys Verktyg Resultat GI-planer Tolkning Åtgärder Uppföljning

Grön infrastruktur en bra teori som behöver omsättas i praktiken Utgår från ett landskapsperspektiv i kombination med lokala åtgärder Värdekärnor (med tillräcklig storlek och kvalitet) måste finnas och fortsätta att bevaras I vardagslandskapet bör potentiella livsmiljöer (strukturer, funktioner och substrat) vara mål för åtgärder Fortsatt kombination av skydd, bevarande, hänsyn, skötsel, restaurering och återskapande

Tack! Lena Tranvik

Kunskapbehov, informationsspridning och tillämpning Data över arters (och naturtypers) förekomster (MÖ, inventeringar, CS) Kunskap om arters livsmiljöbehov, spridningsförmåga (forskning) Långa tidsserier! Tillgängliggöra information för beslutsfattare, myndigheter, markägare, brukare, medborgare, Tillämpa kunskapen!

George Russel

Artmångfalden Lena Tranvik, SLU Jörgen Wissman, SLU Moderator: Jan Terstad, Naturskyddsföreningen

Människan Tuija Hilding Rydevik, SLU Lotten Westberg, SLU Moderator: Carola Wingren, SLU

Människan Varifrån och varthän, du vandringsman? Tuija Hilding-Rydevik och Lotten Westerberg Centrum för biologisk mångfald Miljökommunikation, Stad och land SLU Kan det nödvändiga förändringsarbetet underlättas med en annan syn på människan särskilt för dem som arbetar med miljö- och naturvårdsarbete

Temperaturökning, stigande havsnivåer, varmare hav, mer extrema väder, påverkan på arters livsmiljöer och deras utbredning m fl effekter på de biologiska, geologiska och kemiska systemen på jorden. Förändringar i vissa fall positiva t ex förbättrade förhållanden för odling. Våra förutsättningar att leva, bo, försörja oss etc påverkas Fler katastrofer, fler människor och områden drabbas, ökade kostnader pga av dessa Sjukdomar sprider sig till nya områden Klimatångest Klimatmigranter Vissa områden läggs under vatten, vissa områden blir för varma och obeboeliga

FÖRÄNDRING OCH VÅRA SÄTT ATT ARBETA MÅSTE FÖRÄNDRAS Vad bidrar till att vi kan? Vad tror politiker och forskning om det? Hur påverkas miljö- och naturvård och hur behöver tjänstemännen förändras i detta arbete?

Producenterna och produktionen Politiker och politiken Planerarna, planeringen, planerna Ekonomerna och ekonomin Teknikerna och tekniken Konsumenterna och konsumtionen Forskarna och forskningen Människor och kultur Professionella och professioner Klimatanpassning minska ytterligare uppvärmning skydda oss

ABC forskning A attitudes B behaviour C choice (val) Nödvändiga förändringar kan åstadkommas om individer får rätt information rätt attityder rätt beteende ABC forskningen levererar resultat som är enkla och bekväma för politiker och beslutsfattare att följa ansvaret läggs på enskilda individer Statens enda ansvar blir att se till att de rätta alternativen finns till hands

Teorier om sociala praktiker KOMPISGÄNG SEMESTER FAMILJ JOBB Sätter människors handlingar i det sammanhang (den sociala praktik) där det utspelar sig Olika praktiker har olika syften. Vi har olika identiteter/roller i olika praktiker Som deltagare i en praktik bidrar till att skapa och upprätthålla normer och rutiner som uppfyller praktikens syfte samtidigt som dessa stukturer vägläder vårt handlande och vår syn på vad som är viktigt/oviktigt, möjligt/omöjligt och varför Kunskap och värderingar kan inte enkelt överföras mellan praktiker

Byråkraten, tjänstemannen

klimatarbete karakteriseras av: - arbete under osäkerhet grova prognoser - många olika sorters kunskap och expertis att väga in - experter kan ha fel - svårt avgöra vilka åtgärder i klimatarbetet som måste prioriteras och varför - klimatarbetet måste avvägas mot andra (motstridiga) samhällsprioriteringar - arbetet börjar inte från scratch vi är begränsade av rådande normer, strukturer, beslutssystem. De som har gett oss vårt välstånd Klimatarbete förutsätter byråkratsamverkan, flexibilitet och öppenhet för nya angreppssätt Hur ändrar man på byråkrater?

Ex: En studie av Länsstyrelsehandläggares praktik Har fått uppdrag att skapa delaktighet med berörda i naturvården Det outtalade syftet med praktiken: att skydda naturen Har utvecklat rutiner och normer som bidrar till att uppfylla syftet Genuin delaktighet med berörda riskerar att försvåra möjligheten att uppfylla praktikens syfte Handläggarna uppfattar uppdraget att skapa delaktighet på ett sätt som passar deras praktik Praktiken ändras inte för att de får ett nytt uppdrag För att ändra praktiken måste dess underliggande syfte och de rutiner och normer som skapats synliggöras för handläggarna. De måste ges möjlighet att diskutera och kritiskt reflektera över hur deras normer och rutiner överensstämmer med nya uppdrag

Ex: Planering av marken (Storbjörk and Uggla 2015) Höga politiska förväntningar att åstadkomma och integrera klimatanpassning genom fysisk planering. Mest fokus på att hantera risk för översvämning, erosion och höjda havsnivåer. Planering som praktik: Flexibilitet, sammanhang, kompromissa, rimliga gränser, koordinera, balansera etc och konkurrens mellan kommuner om nya invånare och attrahera kapital To build flood-proof is not to build in lowland waterfront areas but these are the areas the market wants and where we have a lot of plans today Klimatanpassningen sker från fall till fall och genom förhandling ett fall gör inte så mkt skada eller nytta..climate change is not allowed to substantially challenge ongoing urban development patterns in lowland and risky water-front areas

Slutsatser Politiken om klimatanpassning måste i större utsträckning ta in begreppet social praktik som grund för politiken. Inte lägga ansvaret bara på enskilda individer Chefer i organisationer som ska ställa om miljö- och naturvård i relation till klimatförändringarna måste ha större förståelse för den/de sociala praktik/er som organisationen utgör. Professionella aktörer inom miljö- och naturvård måste ges bättre förutsättningar att se och tala om sin egen praktik och reflektera över den samt hitta alternativ som är mer i linje med klimatanpassning, förebyggande arbete etc. Den samhällsvetenskapliga forskningen måste i större utsträckning kunna beskriva de praktiker vi har idag för att öppna upp för kritisk självreflektion. Den samhällsvetenskapliga forskningen måste i större utsträckning kunna beskriva de praktiker vi har idag för att mer nyanserat förstå praktiker, hur enskilda handlingar reproducerar strukturer och hur dessa strukturer i sin tur påverkar genomförandet av klimatpolitiken. Formulera alternativa praktiker

Den stora samhällsomställning som klimatförändringarna verkar ställa krav på kan inte förstås eller organiseras fram eller genomföras av enskilda sektorer eller aktörer. Samarbete måste vara en ledstjärna dvs en ökad kompetens och kapacitet att samarbeta över professions- och sektorsgränser måste till. Det innebär att kunna och våga se sin egen praktik och öppna upp för nya praktiker.

Människan Tuija Hilding Rydevik, SLU Lotten Westberg, SLU Moderator: Carola Wingren, SLU

Paneldiskussion Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjön) Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen Jan Terstad, Naturskyddsföreningen Moderator: Kevin Bishop, SLU

Avslutning Kevin Bishop, SLU Johan Stendahl, SLU

Tack för i dag! Miljöanalys och ett varmare klimat 13 september 2017