HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

Relevanta dokument
HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

HEKA12:2. Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Litteraturlista för HEKA12, Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling - grundkurs gällande från och med höstterminen 2019

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

HEKK02 Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling kandidatkurs, 30 högskolepoäng (61 90 hp)

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng

GEOC08, Geologi: Förorenad mark, 15 högskolepoäng Geology: Underground Pollution, 15 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Fortsättningen av biologikursen.

LBI210, Biologi för lärare 2 30 högskolepoäng

Litteraturlista för HEKA12, Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling - grundkurs gällande från och med vårterminen 2019

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Fortsättningen av biologikursen.

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Introduktion och Havet som miljö, 7,5 hp, HT 2014 (Kurskod: MAR101)

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

SCHEMA med reservation för ändringar Delkurs 1: Kriminologisk teori och forskning (15hp),

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

HEKA12:1. Naturuppfattningar i tid och rum, 7,5 högskolepoäng

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

LNM210, Naturvetenskap och teknik i barnens värld, 30 högskolepoäng

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Religionshistoriska avdelningen

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

HEKA12:1. Naturuppfattningar i tid och rum, 7,5 högskolepoäng

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Ekonomisk sociologi 6 hp.

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

Förslag den 25 september Fysik

Temagruppernas ansvarsområde

Om inget annat meddelas (se nedan): Kärret väster (B130) och öster (B131), Ekologihuset

HEKA12:1. Naturuppfattningar i tid och rum, 7,5 högskolepoäng

C apensis Förlag AB. 3. Ekosystem. Naturkunskap 1b. Ekosystem. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

GEOB25, Geologi i samhället, 15 högskolepoäng Geology in Society, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management.

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

LBI210, Biologi för lärare högskolepoäng

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Biodiversitet

1. Vad är naturkunskap?

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp

HEKA12:1. Naturuppfattningar i tid och rum, 7,5 högskolepoäng

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Delkursbeskrivning för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Prel. Schema Lärande, lek och utveckling i förskolan II, 30 hp Moment 1: Naturvetenskap och Teknik i förskolan, 15 hp

Kursen är schemalagd för att kräva fem veckors heltidsstudier.

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Livets myller Ordning i myllret

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

5 November 6 December 2012

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Transkript:

Postadress: Humanekologiska avdelningen, Sölvegatan 12, 223 62 Lund Besöksadress och undervisning: Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund <http://www.keg.lu.se> HEKA12:2 Människans plats i ekosystemen, 7,5 högskolepoäng Kursinformation vårterminen 2018 Version 2017 12 06 1

Kurslitteratur Ett begränsat antal kursböcker finns till utlåning eller som referensexemplar i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Allhelgona kyrkogata 14, hus J. För information om öppettider etc., se <http://www.sambib.lu.se> Böcker (bokhandel/bibliotek) Areskoug, M. 2006. Miljöfysik: Energi för hållbar utveckling. 2.a uppl. (även annan uppl. Går bra att använda, men sidhänvisn. avser 2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Som alternativ kan användas: M. Areskoug & P. Eliasson 2012, Energi för hållbar utveckling. Studentlitteratur, Lund.) Miller, Jr., G. T. & Spoolman, S.E. Living in the Environment: Principles, Connections, and Solutions. Thomson Learning. Vi rekommenderar att senaste upplagan används. Även äldre uppl. kan användas, men helst ej äldre än 13:e. (Miller var ensam författare till 1:a 15:e uppl.) Samtliga läsanvisningar i schemat avser den 19:e uppl. (2016), men längre fram i denna sammanställning av kursinformation finns även läsanvisningar fr.o.m. den 13:e uppl. Elektronisk litteratur Den elektroniska litteraturen (all obligatorisk) når du via LiveATLund. Hornborg, A. 1998. Towards an Ecological Theory of Unequal Exchange: Articulation, World System Theory and Ecological Economics. Ecological Economics, vol. 25, nr 1, s. 127 136. Hornborg, A. (red.) tills.m. S. Andrén & M. Arderup, 2004. Humanekologiska perspektiv på hållbar produktion och konsumtion: Helhetssyn på integrerad produktpolicy (IPP). Stockholm: Naturvårdsverket. Rapport 5354. Framförallt används Kap. 2: Naturvetenskapliga utgångspunkter (s. 73-98). Schneider, E.D. & J.D. Kay 1994. Life as a Manifestation of the Second Law of Thermodynamics. Mathematical and Computer Modelling, vol. 19, nr 6 8, s. 25 48. WWF, Living Planet Report, återkommande rapportsammanfattning (senaste versionen). Vårterminens kursperioder: delkurs 1, 15.1 14.2; delkurs 2, 15.2 19.3; delkurs 3, 20.3 24.4; delkurs 4, 25.4 3.6. 2

Examinationen på denna delkurs är i form av en hemtentamen. Hemtentamensuppgifter ges under kursens gång (LiveATLund). Instruktion för tentamen ges på blanketten med uppgifter. Fullständig tentamen ges 7.3 inlämnas senast när delkurs 3 börjar. Omtentamen ges 3.4, ev. tidigare (se LiveATLund) inlämnas senast 13.4. Tentamen och omtentamen finns under ovan nämnda datum tillgänglig via LiveATLund. Du kan räkna med att en tentamen är rättad senast den dag då en omtentamen utdelas, men ej nödvändigtvis tidigare. Lokaler för undervisning och seminarier: Botan Tropikväxthusen, mitt inne i Lunds universitets Botaniska trädgård. Flygeln Sal F128, 1:a vån., Geocentrum I. Veckoschema med läsanvisningar Alla aktiviteter börjar efter en akademisk kvart. Vi ber alla att vara på plats i tid! Lärare vid samtliga tillfällen är Thomas Malm, 046 222 04 17, <Thomas.Malm@hek.lu.se> Vecka 7 Tor 15.2 Obligatorisk introduktion till delkursen 10 12 Flygeln Vad handlar ekologi och miljövetenskap om? Miller & Spoolman: kap. 1 (s. 2-27). Viktigt: Definition av ekologi o. miljövetenskap distinktionen mellan bekymmer, problem och risk indikatorarter typer av aktörer i miljödebatten övergripande debatt- o. forskningsområden sustainable development vad är utveckling? tre typer av resurser miljövetenskapliga utmaningar den humanekologiska triangeln. Fre 16.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Humanekologisk fysik: Materia, energi, exergi och termodynamikens lagar. Areskoug: s. 13-24, 37-45, 221-364. Hornborg 1998: Avsnitten om emergi, embodied energy, energy memory och exergi (s. 130-132). Hornborg, Andrén & Arderup: kap. 2, s. 79-90. 3

Miller & Spoolman: kap. 2 (s. 28-47). Schneider & Kay: hela artikeln. Viktigt: energibegrepp termodynamikens första huvudsats det elektromagnetiska fältet och materiens egenskaper kärnkraften entropi kvantitativt o. kvalitativt hos värme gasernas allmänna tillståndslag dissipation verkningsgrad carnotfaktorn emergi, embodied energy o. energy memory exergi anergi nettoenergi termodynamikens andra huvudsats dissipativa strukturer. Vecka 8 Mån 19.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 1. Areskoug: s. 47-51. Hornborg, Andrén & Arderup: kap. 2, s. 74-78. Miller & Spoolman: kap. 3 (s. 48-62). Viktigt: organisationsnivåer holon och holarki population och samhälle ekosystem habitat och biotop biosfär troposfär växthuseffekten (som fysiskt fenomen) Gaiahypotesen cybernetik o. feedback interaktiva nivåer resiliens biotiska o. abiotiska komponenter autotrofa o. heterotrofa organismer mikro- o. makrokonsumenter autotrofa o. heterotrofa ekosystem biomassa modeller för att åskådliggöra förhållandena mellan nivåer i ekosystem. Tis 20.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 2. Areskoug: s. 24-32. Miller & Spoolman: kap. 3 (s. 62-73). Viktigt: oorganiska o. organiska substanser biogena substanser/näringsämnen makro- o. mikronäringsämnen organiskt detritus humus fysikaliska faktorer i abiotiska delar gradient ekoklin ekoton fotosyntesen C3- o. C4-växter kretsloppsvägar gas- o. sedimentationskretslopp fosforns, kvävets, kolets och svavlets kretslopp hydrologiska kretsloppet Liebigs lag begränsande faktorer ljus o. eld som reglerande faktorer. 4

Ons 21.2 Föreläsning 10 13 Flygeln Evolution, biodiversitet och biogeografi: Om ursprung, anpassning, klimat och biom. Areskoug: s. 51-75. Miller & Spoolman: kap. 4 (s. 74-97), kap. 7 (s. 138-165), kap. 9 (s. 190-219). Viktigt: evolution mikro- o. makroevolution samevolution anpassning biodiversitet klimat mikroklimat klimat vs. väder klimatets växlingar under historisk tid solmagnetism, kosmisk strålning, solvind, myoner och kondensationskärnor luftmassors cirkulation över jorden orkaner havsströmmar Ekmaneffekten uppvällning el niño biom evapotranspiration. Tor 22.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. Del 1. Miller & Spoolman: kap. 5 (s. 98-117), kap. 8 (s. 166-189), kap. 10 (s. 220-251). Viktigt: akvatiska livszoner marint/limniskt olika huvudtyper av akvatiska organismer nettoprimärproduktion i olika delar av havet mangrove korallrev tidvattnet icke kompletta ekosystem eutrofa o. oligotrofa sjöar sjövattnets skiktning vid olika årstider öbiogeografi nisch Gauses princip mimikry symbios fakultativ o. obligat mutualism kommensalism primär o. sekundär succession populationsdynamik ekologisk bärkraft (carrying capacity) vad reglerar en population? r- och K-selektion. Vi tar upp så mycket vi hinner i del 1 och tar resten i del 2! Tor 22.2 Studiebesök, Grupp A 13 15 Botan Etnobotanisk rundvandring i växthusen, Lunds universitets Botaniska trädgård. Litteraturtips: Det gröna hjärtat. Bilder från Lunds universitets Botaniska trädgård, av Christer Lindberg och Thomas Malm. Bokförlaget Signum/Atlantis, 2012. Kåserande skildringar och mer än 200 foton i färg. 297 sidor. Kan köpas i Butik Botan. På LiveATLund finns även två artiklar av T.M. om botaniska trädgårdar och etnografiska museer. Fre 23.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. Del 2. (Innehåll, se 22.2 ovan.) 5

Fre 23.2 Studiebesök, Grupp B 13 15 Botan Etnobotanisk rundvandring i växthusen, Lunds universitets Botaniska trädgård. Frivillig bakgrundsläsning och litteraturtips: se 22.2 ovan. Vecka 9 Mån 26.2 Föreläsning 10 12 Flygeln Demografi och matförsörjning: Några aspekter av den mänskliga populationsdynamiken. Miller & Spoolman: kap. 6 (s. 118-137), kap. 12 (s. 282-321), kap. 13 (s. 322-355), S22-S25, S42-S43. WWF-rapporten. Viktigt:demografi ekologiskt fotavtryck malthusianer och anti-malthusianer demografisk tröghet robusta indikatorer på levnadsstandrad demografisk transition basranson Sukhatmes regel grundläggande ämnesomsättningsbehov Boserups perspektiv. Tis 27.2 Filmvisning och diskussion. 10 12 Flygeln Vattenbruk och hållbarhet: Ett exempel på problematiken kring biologisk mångfald och överexploatering. Film: Det rosa guldet (ca 60 min.). Miller & Spoolman: kap. 11 (s. 252-281), se även index för aquaculture, fish farming, hydroponics. Lärarledd diskussion sker direkt efter filmvisningen. Tor 1.3 Föreläsning 10 13 Flygeln Geologi, vatten och exergiförsörjning: Frågan om det förnybara. Areskoug: s. 91-218. Miller & Spoolman: kap. 14 (s. 356-379), kap. 15 8s. 380-405), kap. 16 (s. 406-439), S27. Viktigt: plattektonik vulkanism jordskalv tsunami mineraler och bergarter bergarternas cykel eruptivbergarter metamorfa bergarter sedimentbergarter atollbildning jordbildning podsol morän ökenspridning konstbevattning 6

saltanrikning erosion exergikällor torvbildning topogen o. ombrogen mosse hushållning med exergi konsonans o. dissonans. Vecka 10 Mån 5.3 Föreläsning 10 13 Flygeln Humanekologi, risk och hälsa: Föroreningarnas problematik. Areskoug: s. 79-84. Miller & Spoolman: kap. 17 (s. 440-469), kap. 18 (s. 471-501), kap. 19 (s. 502-539), kap. 20 (s. 540-571), kap. 21 (s. 572-601), S44-S45. Viktigt: risk förorening bioackumulering o. biomagnifiering punkt- o. linjekällor fotokemisk smog luftföroreningsdom o. luftföroreningsplym fotokemisk reaktion fasomvandlingar våt- o. torrdeposition aerosoler skogsdöd korrosion ozonfrågan albedo global klimatpåverkan växthusgaser försurning ph-värde buffring miljögifter. Tis 6.3 Föreläsning 13 15 Flygeln Från en tom till en full världsekonomi: Ekologiska blickar bakåt och framåt. Miller & Spoolman: kap. 22 (s. 602-627), kap. 23 (s. 628-653), kap. 24 (s. 654-679), kap. 25 (s. 680-699). Viktigt: Modell för post-exuberance age tom och full världsekonomi tillgångar, förluster och ekonomiska subsystem humanekologins betydelse för ett holistiskt, tvärvetenskapligt perspektiv. Ons 7.3 Informationsdag om arbete 11 15 Se särskild information som ges inför detta (ej anordnat av institutionen). 7

Sidhänvisningar till upplagorna 13 19 av LIVING IN THE ENVIRONMENT Dessa sidhänvisningar avser de upplagor vi hittills använt inom kursen. (G. Tyler Miller, Jr. var ensam författare till upplagorna 1-15.) Vad handlar ekologi och miljövetenskap om? 13:e uppl. (2003/2004): s. 2-38. 14:e uppl. (2005): s. 5-31. 15:e uppl. (2007): s. 6-27. 16:e uppl. (2009): s. 5-28. 17:e uppl. (2012): s. 6-29. 18:e uppl. (2015): s. 2-27. 19:e uppl. (2016): s. 2-27. Humanekologisk fysik: Materia, energi, exergi och termodynamikens lagar. 13:e uppl. (2003/2004): s. 40-63. 14:e uppl. (2005): s. 32-54. 15:e uppl. (2007): s. 28-49. 16:e uppl. (2009): s. 28-49. 17:e uppl. (2012): s. 31-52. 18:e uppl. (2015): s. 28-49. 19:e uppl. (2016): s. 28-47. Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 1. 13:e uppl. (2003/2004): s. 74-94. 14:e uppl. (2005): s. 55-86. 15:e uppl. (2007): s. 50-67. 16:e uppl. (2009): s. 50-66. 17.e uppl. (2012): s. 53-64. 18:e uppl. (2015): s. 52-61. 19:e uppl. (2016): s. 48-62. Ekosystemens grundläggande förutsättningar: Komponenter, energiflöden och biogeokemiska kretslopp. Del 2. 13:e uppl. (2003/2004): s. 74-94. 14:e uppl. (2005): 55-86. 15:e uppl. (2007): s. 67-81. 16:e uppl. (2009): s. 50-76. 17:e uppl. (2012): s. 53-64. 18:e uppl. (2015): s. 62-75. 19:e uppl. (2016): s. 62-73. Evolution, biodiversitet och biogeografi: Om ursprung, anpassning, klimat och biom. 13:e uppl. (2003/2004): s. 95-143. 14:e uppl. (2005): s. 87-126. 15:e uppl. (2007): s. 82-125, S38-S42. 16:e uppl. (2009): s. 77-99, s. 140-161, Supplement 8. 8

17:e uppl. (2012): s. 80-87, 89-94, 145-164. 18:e uppl. (2015): s. 76-99), 142-165, suppl. 5 (S19-S23). 19:e uppl. (2016): s. 74-97, 138-165, 190-219. Artinteraktion, populationsdynamik och miljöns bärförmåga: Exempel på samspelet över och i vattnet. 13:e uppl. (2003/2004): s. 144-202. 14:e uppl. (2005): s. 127-175. 15:e uppl. (2007): s. 126-170, S46-47. 16:e uppl. (2009): s. 90, 100-182. 17:e uppl. (2012): s. 103-122, 145-185). 18:e uppl. (2015): s. 100-119, 166-215, 245-275. 19:e uppl. (2016): s. 98-117, 166-189, 220-251. Demografi och matförsörjning: Några aspekter av den mänskliga populationsdynamiken. 13:e uppl. (2003/2004): s. 254-311. 14:e uppl. (2005): s. 176-193, 273-279, 291-297, 301-304. 15:e uppl. (2007): s. 171-190, 270-278, 283-290, 293-294, 301-303. 16:e uppl. (2009): s. 275-312. 17:e uppl. (2012): s. 123-143. 18:e uppl. (2015): s. 120-141, 276-315, suppl. 6 (S44-S49). 19:e uppl. (2016): s. 118-137, 282-355, S22-S25, S42-S43. Vattenbruk och hållbarhet: Ett exempel på problematiken kring biologisk mångfald och överexploatering. 13:e uppl. (2003/2004): s. 277-311, 560-593, 634-659. 14:e uppl. (2005): s. 194-272, 297-301. 15:e uppl. (2007): s. 191-269, 291-293, S51. 16:e uppl. (2009): s. 183-274. 17:e uppl. (2012): s. 245-270. 18:e uppl. (2015): se index för aquaculture, fish farming, hydroponics. 19:e uppl. (2016): s. 252-281, se även index för aquaculture, fish farming, hydroponics. Geologi, vatten och exergiförsörjning: Frågan om det förnybara. 13:e uppl. (2003/2004): s. 203-227, 312-416. 14:e uppl. (2005): s. 279-290, 305-408. 15:e uppl. (2007): s. 278-283, 305-417, S43-45, S55-64. 16:e uppl. (2009): s. 313-437. 17:e uppl. (2012): s. 87-89, 271-291, 297-309, 311-338, 339-361, 363-388, 389-425, Supplement 7. 18:e uppl. (2015): s. 316-439, suppl. 6 (S65-69). 19:e uppl. (2016): s. 356-439, S27. Humanekologi, risk och hälsa: Föroreningarnas problematik. 13:e uppl. (2003/2004): s. 228-252, 418-558. 14:e uppl. (2005): s. 409-562. 15:e uppl. (2007): s. 237, 294-301, 418-547, S68. 16:e uppl. (2009): s. 438-610. 9

17:e uppl. (2012): s. 291-297, 427-454, 455-480, 481-514, 515-542, 543-569, Supplement 4. 18:e uppl. (2015): s. 372-399 (avsn. om risker), 440-603), suppl. 6 (S70). 19:e uppl. (2016): s. 440-601, S44-S45. Från en tom till en full världsekonomi: Ekologiska blickar bakåt och framåt. 13:e uppl. (2003/2004): s. 560-757. 14:e uppl. (2005): s. 563-642. 15:e uppl. (2007): s. 548-628. 16:e uppl. (2009): s. 611-674. 17:e uppl. (2012): s. 187-212, 213-245, 571-596, 597-619, 621-643, 645-658. 18:e uppl. (2015): s. 604-703. 19:e uppl. (2016): s. 602-699. 10