Undersökningar i en Stockholmsgradient Effektbasera metodik för sediment. Erfarenheter från studier i förorenade områden.

Relevanta dokument
Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet

Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet

Reviderad version

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM

Giftfria båtbottenfärger visar sig vara giftiga

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö.

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Västervik

SAMMANSTÄLLNING AV INFORMATION OM FÖRORENINGAR VID BÅTUPPSTÄLLNINGSPLATSER I STOCKHOLM

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Sediment- och enkätundersökning utförd i en fritidsbåthamn i Stockholm -giftiga sediment och målade båtbottnar

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Projekt Valdemarsviken

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar Jakobsbergs Båtsällskap (JBS)

Gifter från båtverksamhet

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

SOIL PNEC calculator

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Biologiska testmetoder för att testa. askor, asfaltsrester mm

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar Göta Segelsällskap (GSS)

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

av organiska tennföreningar

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Embryonalutveckling hos vitmärla

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar. Torshälla Segelsällskap

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar Hunduddens varvsförening

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Riskbedömning av förorenad mark på en båtuppläggningsplats för fritidsbåtar

Biologisk karakterisering av renat processvatten

XRF-mätningar av båtbottnar inom SNF:s informationskampanj Ren båtbotten utan gifter i Västervik

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Utvärdering av biologiska tester gjorda på svenska skogsindustriavlopp

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Känslig fortplantning varslar om miljögifter

Metaller i vallgravsfisk 2012

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Undersökning av vatten, ytsediment och ytjord vid Segelsällskapet Brunnsvikens (SSB) båtklubb i Brunnsviken

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

ATT ANVÄNDA TOX TESTER SOM INDIKATORER I EKOLOGISK RISKBEDÖMNING. Maria Larsson och Magnus Engwall Örebro universitet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Slamspridning på åkermark

Bestämning av tenn, koppar, zink, och bly på båtbottnar hos Nynäshamns Segelsällskap

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Johan Ericsson, tfn ,

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

RAPPORT U2009:23. Uppföljning till projektet Metodik för klassificering av H14-kriteriet i Avfallsförordningen ISSN

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Påbörja processen med att rena Farstaviken!

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Kemikalieinspektionens uppdrag inom ramen för Skrovmålet

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Gotland nytt område i övervakningen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Transkript:

21-11-15 Effektbasera metodik för sediment. Erfarenheter från studier i förorenade områden. Undersökning av sediment Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm University Halter av misstänkta kemiska föreningar analyseras Liten kunskap om substansernas biotillgänglighet Mätning av giftighet med levande organismer kan vara ett bra komplement Provtagningsstationer Undersökningar i en Stockholmsgradient 1

21-11-15 Provtagningsplatser vid Beckholmen Provtagningsplatser i Torsbyfjärden Sedimentprov Ytsedimenten (-2) cm analyserades Blyhalt i ytsediment (-2 cm) 2

M ars vik e n Ek na ren S und by sj. As pa fj ärd en Lantm äteriet, 27. Ur G eografiska Sverigedata, 16-24/188-D Lud gosj ön R un nvi k e n Ång en kä rre t Sib bofjä rd en Py ra n Bjö rk en Tr ob bofjä rd en D rag sviksfjä rd en K råk fjä rde n Gi sesj ö n Tvären Slo ttsdj upe t H åll s - vi ke n Gup afj. And erv i k en Yttre Hållsfjärden Gäl öfjär den As köfjä rde n 21-11-15 Natur- och småbåtshamnar Bak grundsprover Blyhalt i ytsediment (-2 cm) Kopparhalt i ytsediment (-2 cm) Kopparhalt i ytsediment (-2 cm) Naturhamnar i Södermanlands län TROSA Trosa Hamn 9i-26 $T Laxkroksholmarna Norra Lökholmen referens $T 9H-7 Askö $T 9H-32 NYKÖPING $T 9H-31 Nyköpings småbåtshamn Långskär Broken Utterholmen $T OXELÖSUND 9H-78 Västra Skäret, referens Östra Sackholmen Krokholmen Ringsöfladen Krabbfjärden $T 9H-7 Oxelösund, Fiskehamnen Ram nöflagen $T 9H-8 $T Teckenförklaring 3

mg/kg T.S. mg/kg T.S. 21-11-15 Kopparhalter i Sörmland Zinkhalt i ytsediment (-2 cm) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kopparhalter i ytsediment i naturhamnar i Sörmland Askö Norra Lökholmen ref Krokholmsviken Östra Sackholmen Trosa hamn Broken Ringsöfladen Nyköpings Småbåtshamn Utterholmen Oxelösunds fiskehamn Långskär Laxkroksholmarna Västra Skäret ref Koppar Liten avvikelse Tydlig avvvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Zinkhalt i ytsediment (-2 cm) Zinkhalter i Sörmland 4 35 3 25 2 15 1 5 Zinkhalter i ytsediment i naturhamnar i Sörmland Askö Norra Lökholmen ref Krokholmsviken Östra Sackholmen Trosa hamn Broken Ringsöfladen Nyköpings Småbåtshamn Utterholmen Oxelösunds fiskehamn Långskär Laxkroksholmarna Västra Skäret ref Zink Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mkt stor avvikelse 4

21-11-15 Provtagningsstationer Utlakning av sediment i naturligt saltvatten i 24 timmar 15/11/21 / Name name, Institution or similar Ovanstående lakvatten sugs av Lakvattnet filtreras genom,45 µm 5

21-11-15 Vilka sediment/volymförhållanden bör man ha? Hur lång utlakningstid är lämplig? Omrörning under utlakning eller inte? Ska man filtrera proverna eller inte? Vilken filterstorlek är lämplig? Ceramium tenuicorne (Ullsleke) Röd makroalg Vanlig art i tempererade vatten på både norra och södra halvklotet. Ca 1 dm stor Vanligaste rödalgen i Östersjön och vanlig på västkusten 6

21-11-15 Rödalgen Ceramium tenuicorne (Ullsleke) Växtsätt hos honplantor av rödalgen Ceramium tenuicorne 7

21-11-15 Startstorlekar på plantor av västkustklonen och Östersjöklonen.6-1.2 mm 2-3.5 mm Ceramium tenuicorne 2 Ceramium tenuicorne 7 Ceramium tillväxthämningstest - startstorlekar Ceramium tenuicorne 8

21-11-15 Ceramium tillväxthämningstest Exponering 1 vecka i rumstemperatur, med ljusintensiteten 7 µmol x m -2 x s -1 2 algertoppar tillsätts varje replikat 4 replikat/testkoncentration Testpetriskålarna placeras slumpmässigt på en bricka och exponeras under 1 vecka. Testförhållanden Dygnsrytm: 14 tim ljus/1 tim mörker Ljusintensitet: 7 1 % µmol x m -2 x s -1 Temperatur: 22 2 C Salthalt: 3 3 Ceramium tenuicorne Bestämning av längd efter 7 dagars växt Ökningen i längd efter en vecka mäts 9

21-11-15 Mätning av längd efter 7 dagar 16 14 12 1 8 6 4 Beräkning av EC5 = den koncentration som medför 5 % tillväxthämning hos Ceramium tenuicorne Calculated effect Average effect Replicates EC5 EC1 EC15 EC2 EC25 2 2 4 6 8 1-2 Concentration mg Zn 2+ /L Tillväxthämning av Ceramium i lakvatten från ytsediment (-2 cm) från Beckholmen Ceramium tillväxthämningstest blev färdig som en ISO-standard, i maj 21, ISO 171. 1

% sediment 21-11-15 % sediment som medför 5 % tillväxthämning hos rödalgen Ceramium tenuicorne Nitocra spinipes (kräftdjur) 18 16 > 16 % 14 12 1 8 6 4 2 Beckholmen Askrikefjärden Torsbyfjärden Silverkannan Säck Vanligt kräftdjur i sediment i Östersjön, västerhavet och Atlanten Larval development ratio (LDR) Metod - Larval development ratio (LDR) vuxen Larv (nauplii) Nauplii (6 stadier) Copepodite (5 stadier + adulta) 11

21-11-15 Larval development ratio (LDR) DAG DAG 6-9 Metod -Larval Development Ratio (LDR) ~3 gravida honor nyfödda nauplii copepoditer nauplii copepoditer Larval development ratio = * 1 nauplii + copepoditer 8 replikat/konc. Testavslut: då ~5 % av det totala antalet djur i kontrollen har övergått till copepoditstadium (~6 dagar) Provtagningsplatser i Stockholms skärgård Stor marina (Bullandö) 12

% döda % Larvutveckling 21-11-15 Larvdödlighet hos kräftdjuret Nitocra i sediment från Bullandö marina Larvutveckling hos kräftdjuret Nitocra i sediment från Bullandö marina 1 1 8 8 6 4 2 6 4 2 Kontroll 2,8 5,6 11 23 45 g sediment (våtvikt/l) Kontroll 2,8 5,6 11 23 45 g sediment (våtvikt/l) 1 Bullandö marina yttre del, B:Y 1 Bullandö marina yttre del, B:Y % 8 6 4 * % 8 6 4 * 2 Kontroll 2.81 5.63 11.25 22.5 45. g våtvikt/l larvutveckling av kräftdjuret N.spinipes andelen döda 2 Kontroll 2.81 5.63 11.25 22.5 45. g våtvikt/l larvutveckling av kräftdjuret N.spinipes andelen döda 13

% sediment 21-11-15 Larvutvecklingstest med Nitocra spinipes (LDR) på sediment från Bullandö marina Larvutveckling hos kräftdjuret Nitocra i sediment från Klagsfjärden (ref. stn) 1 Referenslokal i Klagsfjärden, R:1 8 1 6 8 % 4 % 6 4 * 2 2.95 1.91 3.82 7.63 15.3 Kontroll 2.81 5.63 11.25 22.5 45. g TS/L g våtvikt/l larvutveckling av kräftdjuret N.spinipes andelen döda larvutvecling av kräftdjuret N.spinipes andelen döda % sediment som medför 5 % tillväxthämning hos rödalgen Ceramium tenuicorne 18 16 14 12 1 8 6 4 > 16 % Biological and chemical characterization of harbour sediments from the Stockholm area. Eklund, B, Elfström, M., Gallego, I., Bengtsson, B-E., Breitholtz, M. J soils Sediments, 21, 1:127-141 2 Beckholmen Askrikefjärden Torsbyfjärden Silverkannan Säck 14

21-11-15 Hur ska man bäst presentera effektdata? Halter av substanser brukar anges som: mg / kg torrt sediment Effekt hos en organism bör anges som den mängd sediment som medför en 5 %-ig effekt per: g vått sediment/l g torrt sediment/l Organiskt material/l Procentandel sediment Annat sätt? Finns det bättre sätt att testa sediment? 15/11/21 / Name name, Institution or similar 15