Återremissyrkande Ärende 2.2.13 L, M, KD Kommunstyrelsen 2018-05-23 Ang. redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om kartläggning och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken På Alliansens initiativ tog kommunstyrelsen beslut (2017-11-22) om att kartlägga och redovisa konsekvenserna av regeringens nedskärningar i den statliga assistansersättningen enligt LSS samt göra en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Göteborgs stad har tagit över ansvaret för. På kommunfullmäktiges sammanträde den 16 mars 2017 sade Marina Johansson (S) att formuleringarna i regleringsbrevet bör därför inte ha några särskilda konsekvenser för Göteborgs stad på en interpellation från Liberalerna angående regeringens nedskärningar i LSS. Det visade sig inte vara helt korrekt. Av redovisningen framgår det att nedskärningarna i LSS har fått konsekvenser för enskilda göteborgare och för Göteborgs stad i form av ökade nettokostnader upp till 25 miljoner kronor mellan år 2016 och 2017. 21 personer har sedan den förändrade rättspraxisen inom området assistansersättning fått sin assistansersättning enligt SFB indragen. Insatserna har medfört kostnader till och med september 2017 i omfattningen 15,7 miljoner kronor. Under perioden januari till september 2017 har 42 personer fått avslag på sin förstagångsansökan om assistansersättning. Stadsledningskontoret menar att det har blivit svårare för personer med funktionsnedsättning att beviljas insatsen och vid omprövning har den statliga assistansersättningen hel eller delvis dragits in. Personer med omfattande behov av stöd och service har därför varit tvungna att vända sig till kommun för andra insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den högsta noteringen i Försäkringskassans statistik över assistansberättigade går att finna i oktober 2015 då 16 179 personer var berättigade assistansersättning från Försäkringskassan. Sedan dess har allt färre beviljats statlig assistansersättning. Kommunernas insatser för personer med funktionsnedsättning har ökat. Samtidigt får den enskilde vänta allt längre på beslut och kostnaderna för insatserna har stigit markant de senaste åren, visar en rapport från Socialstyrelsen. Resultaten i rapporten visar på tydliga förändringar från 2015 och framåt. Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning har ökat kraftigt och uppgick till totalt 64 miljarder kronor år 2016. Mellan 2015 och 2016 steg kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS med 11 procent, cirka 1 miljard kronor. Kostnaderna för bostad med särskild service ökade i sin tur med 9 procent, cirka 2 miljarder i fasta priser. Även kostnader för boende för barn steg något, trots att antalet flickor och pojkar med insatsen minskar. En stor del av förklaringen till ökningen är förändringarna inom den statliga assistansersättningen. Från och med 2015 har antalet indragningar av beslut om statlig assistansersättning ökat kraftigt och många personer har istället fått insatser från kommunen. I stadsledningskontorets redovisning saknar vi kartläggning och analys av indragen och nekad statlig assistansersättning för åren 2015 och 2016. Den statliga assistansen enligt SFB har sedan oktober 2015 genomgått en negativ trend med allt färre som beviljats statlig assistansersättning som en följd av besparingskrav från regeringen. Det finns därför goda skäl att utreda och redovisa konsekvenserna för även dessa år ur ett lokalt perspektiv samt vilket betalningsansvar Göteborgs stad har fått under samma period.
Rättsutvecklingen är en bidragande orsak till att många får sin assistansersättning indragen. I en rapport som publicerades 2017 konstaterade Socialstyrelsens att två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fått både direkta och omfattande konsekvenser för både kommuner och brukare med personlig assistans. Dessa två vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen kom 2012 och 2015 och påverkar vilka hjälpbehov som räknas som grundläggande och vilka personer som kan få personlig assistans för sådan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen, det så kallade femte grundläggande behovet. År 2017 konstaterade Socialstyrelsen att barn är överrepresenterade i den grupp som berörs av konsekvenserna av HFD:s domar samt att barns rätt till personlig assistans påverkas i större utsträckning än vuxnas av domstolspraxis rörande det femte grundläggande behovet. Det är svårt för kommunerna att hitta insatser för barn som kan tillgodose de behov som tidigare tillgodosågs genom personlig assistans. Närmare hälften av de barn som inte fick kommunalt beslutad personlig assistans på grund av domarna fick istället avlösarservice enligt LSS. Avlösarservice ger inte barnet samma möjlighets till självständighet och delaktighet som personlig assistans, eftersom barnet inte kan göra samma saker med stöd av en avlösare som med stöd av en assistent. Det finns exempel på hur människor fått indragen ledsagning och kontaktperson som en följd av att de har flyttat till bostad enligt LSS. Man motiverar indragna SoL-insatser med att LSS-insatsen tillgodoses av personal på gruppbostaden. Vår farhåga är att denna övervältring av ansvar och kostnader från staten till kommunen kan komma att påverka kvalitén i de insatser som en person får enligt SoL men även att LSS-insatser bekostas av besparingar på SoL-insatser. Det kan röra sig om ledsagning och avlösarservice men även andra insatser enligt SoL i form av hemtjänst. Även personer som fått sin personliga assistans från kommunen indragen eller som har fått avslag på ansökan om sådan assistans har fått andra insatser från kommunen i relativt hög utsträckning enligt Socialstyrelsen. I många fall beviljas dock mer begränsade alternativa insatser med andra syften än att tillgodose den enskildes samtliga hjälpbehov, exempelvis avlastningsinsatser för närstående. Det gör att den enskildes behov troligen inte tillgodoses i samma utsträckning som när de hade eller kunde ha fått personlig assistans. I vissa fall beviljas inga insatser alls. Intentionen med den statliga assistansen har fallit bort och på det har staten tjänat runt 5-6 miljarder. Regeringen har inte främjat jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Nu har regeringen dragit tillbaka besparingsdirektivet från Försäkringskassan men det räcker inte. Enligt ansvarigt statsråd ska dagens ekonomiska nivå hållas, vilket innebär att man fortsätter att bortse från människors behov. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: Att Att Att Stadsledningskontoret får i uppdrag att komplettera ärendet med uppgifter om konsekvenser av indragen eller nekad statlig assistansersättning för Göteborgs stad från 2015-01-01 till och med 2017-12-31. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda om förändringarna i den statliga assistansersättningen påverkat utrednings- och verkställighetstiderna hos Socialtjänsten i Göteborgs stad. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda om LSS-insatser bekostats av besparingar på SoL-insatser.
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-04-09 Diarienummer 1494/17 Handläggare Louise Odengard Telefon: 031-3680163 louise.odengard@stadshuset.goteborg.se Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om kartläggning och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdrag 2017-11-22 860 p 1 att redovisa en kartläggning och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) förklaras fullgjort. 2. Kommunstyrelsen uppdrag 2017-11-22 860 p 2 att göra en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Göteborgs Stad har tagit över ansvaret för, samt utreda stadens ekonomiska beredskap för förväntade kostnadsökningar för personlig assistans framöver förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsens beslutade 2017-11-22 860 att ge stadsledningkontoret i uppdrag att redovisa en kartläggning samt konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). Redovisningen innefattar även en redogörelse av de ekonomiska konsekvenser som förändringarna inneburit för Göteborgs Stad. Genom flera vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har rättspraxis inom assistansområdet förändrats. Det innebär att det blivit svårare för personer med funktionsnedsättning att beviljas insatsen och vid omprövning har den statliga assistansersättningen helt eller delvis dragits in. Detta medför att personer med omfattande behov av stöd och service istället får söka andra insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) hos kommunen. Försäkringskassan har lämnat uppgift om att under 2017 har assistansersättning dragits in för 21 personer. Dessa personer har istället beviljats insatser från kommunen. Insatserna har varit olika insatser enligt LSS såsom personlig assistans, ledsagning, avlösarservice men även insatser enligt Sol i form av hemtjänst. Insatserna har medfört kostnader tom september 2017 i omfattningen 15,7 mkr. Regeringen vidtog under november 2017 ett flertal åtgärder som innebär att effekten av den nya rättspraxisen begränsats och genom Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)
ny lag har de omprövningar som görs av försäkringskassan tillfälligt stoppas i avvaktan på LSS utredningens förslag. Stadsledningskontoret bedömer att dessa åtgärder har en direkt påverkan på inflödet av ansökningar om personlig assistans enligt LSS. Ekonomiska konsekvenser Nettokostnaden för insatsen personlig assistans har ökat med ca 25mnkr (12%) mellan år 2016 och 2017. Kostnaden för de första 20 timmarna för statliga assistansen, som är kommunens kostnadsansvar, minskade med 6 mnkr motsvarande period. Förändringen av kostnaden för de första 20 timmarna med statlig assistans har redovisats i budgetunderlag för 2019. Stadsledningskontoret avser att återkomma i frågan om personlig assistans och de första 20 timmarna i kommande budgetunderlag. Under senare delen av 2017 samt början av 2018 har regeringen till riksdag fört fram lagförslag som gör att Försäkringskassans två årsomprövningar har stoppats, det gör att det i dagsläget är svårt att bedöma de fortsatta ekonomiska konsekvenserna för stadsdelsnämnderna gällande kostnader för insatsen personlig assistans. Barnperspektivet Barn med funktionsnedsättning och deras familjer är särskilt utsatta i samband med att de har behov av stöd och insatser från samhället. Det är därför särskilt angeläget att situationen för barn som har insatsen personlig assistans eller assistansersättning uppmärksammas och att kontakterna mellan myndigheter sker i samverkan vid förändring av beviljat stöd. De olika lagar som reglerar området kring stöd innehåller särskilda skrivningar kring huvudmännens skyldighet att samverka för att ge bästa möjliga förutsättningar för barn att leva och växa upp i sin familj. När en insats rör ett barn ska hänsyn alltid tas till barnets bästa. Under de senaste åren har barnperspektivet förstärkts och förtydligats i både socialtjänstlagen och i LSS. Bestämmelserna svarar mot FN:s barnkonvention. Bestämmelserna är avsedda att stärka barns ställning och innebär att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Ur ett barns perspektiv är det även viktigt att beakta förälder eller närståendes behov av stöd och avlösning. Barns behov ska därför alltid bedömas individuellt. Mångfaldsperspektivet Personer som är beviljade insatsen personlig assistans är människor med olika socioekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön och sexuell läggning och åldrar, samt funktionsnedsättning av olika art och omfattning. Alla ska bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt och få lika tillgång till välfärdstjänster och service. Jämställdhetsperspektivet Fler män än kvinnor har insatser enligt LSS och största könsskillnaden är i åldersgruppen 0 22 år. I de äldre åldersgrupperna minskar denna skillnad mellan könen. Skillnaden beror troligtvis på att vissa diagnoser är vanligare hos män än hos kvinnor, till exempel utvecklingsstörning och autism. Eftersom personkretsen för LSS delvis utgår från dessa diagnoser kan det innebära att flickor och kvinnor med annan funktionsnedsättning inte får samma tillgång till stöd och hjälp som pojkar och män. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)
. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Regeringen tillsatte i maj 2016 en utredning som ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är en bred översyn av lagstiftningen. Regeringen anser att assistansersättningen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling och omfattas av mer ändamålsenliga insatser. Lagstiftningen ska även främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Detta genom en grundläggande översyn av incitament och förutsättningar för val av personlig assistent, nödvändiga förändringar i regelverket samt genom förstärkt kvalitet och träffsäkerhet i övriga insatser i LSS. Målet är att de kvinnor och män, flickor och pojkar som ingår i lagens personkrets ska få del av funktionella insatser utifrån sitt behov samtidigt som kostnadsutvecklingen för hela det offentliga åtagandet på området ska vara långsiktigt hållbart. Uppdraget skall slutredovisas i september 2018. Bilagor 1. Protokollsutdrag KS 2017-11-22 860 2. Yrkande M, L, KD 3. Yttrande S, MP, V Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)
Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2017-11-22 860 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att kartlägga hur många personer i Göteborgs Stad som fått sin personliga assistans enligt LSS indragen, eller nekad vid sin första ansökan till Försäkringskassan, samt redovisa vilka insatser kommunen nu erbjuder som konsekvens av den nekade/förändrade assistansen samt vad det medfört för konsekvenser för den enskilde. Uppdraget innebar även en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Göteborgs stad har tagit över ansvaret för samt utreda stadens ekonomiska beredskap för förväntade kostnadsökningar för personlig assistans framöver. Beskrivning av ärendet Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes 1994 och syftade till att ge människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar en möjlighet att leva ett liv som andra och vara delaktiga i samhället. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att människor med funktionsnedsättning får det stöd och den service de behöver. År 2016 hade drygt 71 000 personer olika insatser enligt LSS som beviljats av kommuner. Antalet mottagare av statlig assistansersättning var strax under 15 000 i november 2017. För att ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan ska man ha grundläggande behov som uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Har man inte det kan man ha rätt till personlig assistans, eller andra insatser, via kommunen. Man ska även tillhöra någon av personkretsarna enligt LSS. Genom flera vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen de senaste åren har rättspraxis förändrats. Det har inneburit att det blivit svårare för personer med funktionsnedsättning att beviljas insatsen. Förändringen har även inneburit att personer som haft assistansersättning från försäkringskassan vid så kallade "två-års omprövningar" fått avslag och därmed fått minskad assistansersättning eller helt blivit av med den. Konsekvensen har blivit att personer med omfattande behov av stöd och service istället får söka andra insatser enligt SoL och/eller LSS. Med anledning av den förändrade rättspraxisen inom assistansområdet och dess påverkan för personer med assistansersättning presenterade regeringen i november ett åtgärdspaket i fyra delar för personlig assistans. Två av förslagen innebar att tillfälligt stoppa Försäkringskassans tvåårsomprövningar och att återställa den tidigare tillämpningen av väntetid och beredskap. Ny lag kring detta trädde ikraft den 1 april 2018. De återstående förslagen från åtgärdspaketet innebär att den som beviljats högre timbelopp ska kunna fördela sina kostnader över en längre tidsperiod än vad som är möjligt i dag samt att en kommun är skyldig att snabbt kontakta enskilda personer som inte beviljats assistansersättning från Försäkringskassan. Dessa förslag kommer att behandlas i riksdagen under april månad och förväntas träda i kraft den 1 juli 2018. Antalet personer med beslut om statlig assistansersättning har till följd av den förändrade rättspraxisen minskat under de senaste åren och antalet personer med beslut om kommunal personlig assistans har ökat, men inte i exakt lika stor utsträckning. Socialstyrelsen visar i en rapport som beskriver situationen i riket att 67 procent av de som fått assistansersättningen indragen eller nekats ersättning till följd av den förändrade rättspraxisen i stället har beviljats personlig assistans av kommunerna. Hela 86 procent har beviljats en eller flera LSS-insatser. Ungefär 5 procent beviljades dock varken en insats enligt LSS eller socialtjänstlagen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)
I Göteborg var 2017-12-31 721 personer beviljade personlig assistans enligt SFB (statlig). I socialstyrelsens mätning av personer med LSS-insatser 1 okt 2017 fanns det 256 personer med personlig assistans i Göteborg. År Antal personer 2017 256 2016 246 2015 232 2014 219 2013 209 Upphörande av statlig assistansersättning samt förstagångsavslag Stadsledningskontoret har tagit del av försäkringskassans statistik gällande situationen för personer folkbokförda i Göteborgs kommun, avseende upphörande av assistans samt antal förstagångsavslag och förstagångsbeviljande. Under 2017 har assistansersättning upphört för 17 personer med anledning av att behoven har understigit 21 timmar per vecka. Under perioden januari till september 2017 har 42 personer fått avslag på sin förstagångs ansökan om assistansersättning. Under samma period har 15 personer beviljats assistansersättning. Samma unika individ kan ingå i båda kategorierna, då individen först får ett avslag för första gången och sen sitt första beviljande efteråt. Redovisning av insatser samt kostnader för insatser som erbjuds personer där assistansersättningen upphör I uppföljningsrapport 3 2017 rapporterade stadsdelsnämnderna kring situationen enligt nedan: Uppgifter avseende jan-sep 2017 Antal unika individer som berörs Uppskattad nettokostnad för personlig assistans enl LSS Uppskattad nettokostnad för övriga insatser avseende berörda personer 19 personer 13,6 mnkr 2,1 mnkr Fem stadsdelsnämnder svarar att de inte fattat några beslut till följd av förändrad rättspraxis under år 2017. De andra fem stadsdelarna har tillsammans under året fattat beslut om kommunala insatser för 19 personer vilket genererat kostnader till och med september på 15,7 mnkr. 13,6 mnkr av kostnaderna avser personlig assistans och 2,1 mnkr avser kostnader för övriga insatser. Tre av de 19 personerna har ännu inga fattade beslut och därmed inte heller några kostnader. En annan stadsdel har inte tagit med personerna de har under utredning, ytterligare tre personer kan tillkomma. Nettokostnaden för personlig assistans jan-sept. 2017 har ökat med cirka 21 mnkr (16 %) jämfört med samma period förra året. Kostnaderna på 13,6 mnkr motsvarar 75 procent av ökningen, förutsatt allt annat lika. Stadsledningskontoret kan efter en ytterligare genomgång med stadsdelsnämnderna konstatera att under hela 2017 var det 21 personer som berördes av indragen assistansersättning från Försäkringskassan som sökte insatser från Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)
16 personer har beviljats insatsen personlig assistans enligt LSS. För övriga personer har insatser såsom avlösarservice, ledsagarservice, korttidsvistelse, hemtjänst varit aktuella. Den totala nettokostnaden för personlig assistans enligt LSS 2017 uppgick till 229 mnkr. Kostnaden för insatsen personlig assistans ökade med 12% under året. I Göteborg var 721 personer beviljade assistansersättning enligt SFB i november 2017 vilket är 4% (27 personer) färre än i november 2016. Nettokostnaden för motsvarande period sjönk med 6 mnkr från 229 mnkr till 223 mnkr. Försäkringskassan lämnar inga uppgifter till kommunen avseende vilka personer som fått avslag på sin assistansersättning. Det gör att det inte är möjligt att genomföra en kostnadsberäkning för de eventuella kommunala kostnader som kan uppstå då personer nekas assistansersättning. Ett lagförslag kommer att behandlas under april i riksdagen som bland annat innehåller en förändring som göra att Försäkringskassan ska meddela kommuner uppgifter om vilka personer som får avslag på ansökan om assistansersättning och kommunen får skyldighet att kontakta dessa personer. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Dialog med stadsdelsförvaltningarna Stadsledningkontoret har i beredningen av ärendet fört en dialog med stadsdelarnas enhetschefsnätverk för myndighetsutövning inom funktionhinder. Nätverket träffas regelbundet månadsvis med syfte att skapa likabehandling och rättssäkerhet inom myndighetsutövningen. Inom nätverket för man en kontinuerlig dialog kring de senaste årens utveckling inom assistansområdet. I den analys som gjorts konstaterar man att det är personer med komplexa funktionshinder med stora behov av omvårdnad och stöd för att klara sig i vardagen, som har fått sin assistansersättning indragen och som söker stöd hos kommunen. Ett flertal ärenden berör funktionshindrade barn med omfattande och kvalificerat tillsynsbehov, till exempel epilepsi eller andningssjukdomar som kräver ständig övervakning. Enhetscheferna konstaterar i sin gemensamma analys att Försäkringskassan och kommunens ansvar skiljer sig åt och att man inom kommunens har ett ansvar att se till helheten av konsekvenserna för den enskildes levnadssituation. Man lyfter särskilt fram att grunden i behovsbedömningen alltid är den individuella situationen hos den enskilde. Detta kan innebära att man trots Försäkringskassans bedömning om att man inte har rätt till assistansersättning enligt SFB kan ha rätt till personlig assistans enligt LSS. Stadsledningskontorets bedömning Den förändrade rättspraxisen inom området assistansersättning har under 2017 medför att 21 personer fått sin assistansersättning enligt SFB indragen. Dessa personer har sökt och beviljats insatser enligt LSS och/eller Sol av stadsdelsnämnderna. Kartläggningen visar att situationen medfört ekonomiska konsekvenser för staden. Stadsledningskontoret bedömer att Regeringens åtgärder att genom lagändring att stoppa Försäkringskassans två årsomprövningar, i avvaktan på LSS-utredningens redovisning i september 2018 har en direkt påverkan på inflödet av ansökningar om personlig assistans enligt LSS. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)
Louise Odengard Tf avdelningschef Lisbeth Nilsson Tf Direktör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-22 860, Dnr 1494/17 Yrkande från L, M och KD om att kartlägga omfattning och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar av personlig assistans enligt LSS i Göteborgs Stad Tidigare behandling Bordlagt den 8 november 2017, 809. Handlingar Yrkande från L, M och KD den 8 november 2017. Yttrande från S, MP och V den 22 november 2017. Beslut Enligt yrkande från L, M och KD: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att kartlägga hur många personer i Göteborgs stad som fått sin personliga assistans enligt LSS indragen, eller nekad vid sin första ansökan till Försäkringskassan, samt redovisa vilka insatser kommunen nu erbjuder som konsekvens av den nekade/förändrade assistansen samt vad det medfört för konsekvenser för den enskilde. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att redovisa en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Göteborgs Stad har tagit över ansvaret för, samt utreda stadens ekonomiska beredskap för förväntade kostnadsökningar för personlig assistans framöver. Protokollsanteckning Representanterna från S, MP och V antecknar som yttrande en skrivelse från den 22 november 2017. Expedieras Stadsledningskontoret 1 (2)
Vid protokollet Mathias Sköld 2017-12-18 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)
Kommunstyrelsen 2017-11-08 Yrkande (L)(M)(KD) Nytt ärende Yrkande om att kartlägga omfattning och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar av personlig assistans enligt LSS i Göteborgs stad FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att Att Stadsledningskontoret får i uppdrag att kartlägga hur många personer i Göteborgs stad som fått sin personliga assistans enligt LSS indragen, eller nekad vid sin första ansökan till Försäkringskassan, samt redovisa vilka insatser kommunen nu erbjuder som konsekvens av den nekade/förändrade assistansen samt vad det medfört för konsekvenser för den enskilde Stadsledningskontoret får i uppdrag att redovisa en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Göteborgs stad har tagit över ansvaret för, samt utreda stadens ekonomiska beredskap för förväntade kostnadsökningar för personlig assistans framöver Ärendet Alla ska få möjlighet att förverkliga sina livsmål och drömmar, med eller utan funktionsnedsättning. LSS-reformen och den personliga assistansen, som drevs igenom 1994 av den borgerliga regeringen med socialminister Bengt Westerberg i spetsen, är den största frihetsreformen i svensk historia för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Ambitionsnivån med de förändrade direktiven till Försäkringskassan för den statliga assistansersättningen har nu nått historiskt låga nivåer. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes för att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen (se prop. 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade s. 45). Lagen innehåller bestämmelser om tio olika insatser, med olika syften och innehåll. En av dessa är biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Den politiska ambitionen från den rödgröna regeringen har varit att strama åt utvecklingen av den statliga assistansersättningen, vilket framgår tydligt i direktiven till regeringens LSSutredning. Det innebär minskade kostnader för staten. Kostnader som hamnar bland annat på kommunen som huvudman men även på anhöriga. Om inte kommunen kompenserar insatserna fullt ut är det anhöriga som tvingas ta över en stor del av ansvaret för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Vilket medför konsekvenser för hälsa, arbete, inkomst men framförallt i mänskligt lidande för den drabbade, dess anhöriga med familj som inte går att mäta i pengar.
Fokus på kostnader för LSS har lett till en alltmer medicinsk syn på funktionsnedsättning än tidigare. Det har bland annat lett till att personer vars funktionsnedsättning inte bedöms på medicinska grunder successivt får det svårare att kvalificera sig för statlig assistansersättning. Delat huvudmannaskap mellan kommunen och Försäkringskassan Kommunerna är huvudmän för insatsen biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet inte täcks av försäkringskassan, och har ett s.k. basansvar för den personliga assistansen. Försäkringskassan ansvarar för att bedöma rätten till assistansersättning för personer som har behov av assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Oavsett insatsens omfattning ansvarar emellertid kommunerna alltid för de 20 första timmarna i veckan. Om behovet av hjälp med de grundläggande behoven inte överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka avslår Försäkringskassan ansökan utan att ta ställning till andra behov. Den enskilde kan då vända sig till kommunen för att ansöka enligt LSS. Kommunen bedömer då behovet enligt både den första och andra punkten. Nya skarpa direktiv Regeringens direktiv till Försäkringskassan om att spara på den personliga assistansen har hörsammats. Prognoser pekar på att regeringen kommer ha sparat tre miljarder kronor och att över 1 000 personer kommer att ha förlorat sin statliga assistansersättning vid slutet av året. Regeringen framhåller att kostnaderna för den statliga assistansersättningen har fördubblats på tio år, från 14 till 30 miljarder kronor, och att utvecklingen är ohållbar. Timmarna i assistansersättningen har på tio år ökat från i genomsnitt 101 timmar per person och vecka till 127 timmar. Nu har Försäkringskassan själva reagerat på effekten. 9 av 10 får avslag på sin första ansökan Många blir nekade assistans som de tidigare har rätt till och samtidigt är det nästan omöjligt att få assistans beviljad för dem som söker för första gången. Enligt Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar får bara drygt en av tio ett ja på sin ansökan till försäkringskassan. Nästan nio av tio får avslag och många av dessa är barn. SKL:s krav på staten Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har ställt följande krav på staten: - Staten bör ersätta kommunerna som fått ta över personer med personlig assistans. Den nya merkostnaden motsvarar 1-1,5 miljoner kronor per person som kommunerna fått ta över ansvaret för. - LSS-utjämningen måste ses över i den pågående LSS-utredningen. - Domarna har skapat oro hos brukare. SKL anser att konsekvenserna utreds och åtgärdas. - SKL anser att hälso- och sjukvårdslagen snarast måste ändras så att gränssnittet mellan sjukvårdshuvudmännen blir mer flexibelt. - SKL anser att det måste utredas hur insatser till personer med enbart behov av hjälp med egenvård ska lösas på bästa sätt. Förutom att människor med funktionsnedsättning redan förlorar assistansen så arbetar en utredning på uppdrag av regeringen för att ytterligare skärpa lagstiftningen och tolkningen. En utredning om LSS-reformen behövs, för reformen är över två decennier gammal. Den är lappad och lagad, samtidigt som samhället och situationen för personer med
funktionsnedsättningar förändrats. Men fokus i utredningen måste vara att utveckla LSS, inte att avveckla den.
Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen 2017-11-22 Ärende 2.2.12 Yttrande angående yrkande om att kartlägga omfattningen och konsekvenser av indragna eller nekade ansökningar av personlig assistans enligt LSS i Göteborgs Stad Yrkandet berör en viktig fråga, även om vi inte helt delar den verklighetsbeskrivning som yrkandet för fram. Staden genomför redan idag en uppföljning av de frågeställningar som yrkandet lyfter, vilken kommer att presenteras inom kort. Även om yrkandet därigenom kan sägas vara överflödigt så kan det ändå vara rimligt att säkerställa så att vi får all information vi behöver.