Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Registrator Stockholm

Relevanta dokument
En sammanhållen klimat- och energipolitik

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ren energi för framtida generationer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Sverigedemokraterna 2011

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005

Industrin och energin. Peter Nygårds

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

För en bred energipolitik

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Mer EU för klimatets skull

Öka andelen förnybar energi

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Sysselsättningseffekter

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimatpolicy Laxå kommun

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

framtider Energisystemet 2020

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

Förslag till energiplan

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar,

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Lokala perspektiv och hållbarhet

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

Energi- och klimatfrågor till 2020

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Lokala energistrategier

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan


Energi- & klimatplan

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Energigas en klimatsmart story

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Fossilbränslefri kommun 2025

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,


Grönt är bara en färg

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.


Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Energiplan för Vänersborg År

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Transkript:

Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se Ert dnr M2006/1846/E Vårt dnr 149/2006 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (KOM (2006) 105). Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) lämnar följande yttrande över europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning. Sammanfattning SNF anser; Övergripande finns det en del bra förslag i EU:s grönbok om energiförsörjning, men väsentliga åtgärder saknas för att bromsa utsläppen från transportsektorn och främja en effektiv energianvändning i bostadssektorn. SNF är positiv till att på lång sikt sträva efter en integrering av elmarknaden, men det får absolut inte ske på bekostnad av redan framgångsrik nationell politik. Med ett integrerat elsystem och ökad överföringskapacitet borde vi kunna höja försörjningstryggheten i Sverige. Politiken bör endast bygga på minimikravnivåer när det gäller utformning av styrmedel eller målnivåer, exempelvis koldioxidskatt eller minimiandel förnybara bränslen. Integreringen av energimarknaden får absolut inte ske så att Euroatomfördraget blir ett maktverktyg för EU, detta synsätt måste omvärderas och utvecklas mot en hållbar utveckling och inte bara se till energiförsörjning. Euroatomfördraget bör därför avvecklas. Kommissionens förslag om vita certifikat stöds och välkomnas av SNF. Ansvaret för kvotplikten och kostnaden för dessa ska ligga hos el-bolagen och inte hos konsumenterna. Alla subventioner till kärnkraft och fossila bränslen ska fasas ut för att främja en hållbar energipolitik. Kommissionen bör, vid upprättande av nya ramar för att stimulera nya investeringar, säkerställa att skattemedel som subventionerar eller stödjer olika energikällor inte används för investeringar i fossila energikällor som fossilgas, kol, olja eller kärnkraft. EU bör driva på så att utveckling av energismarta produkter främjas både för producent och konsument, speciellt när det gäller fordon och transporttjänster. Effektiv samhällsplanering, effektivare bilar och incitament för nya energisnåla bostäder är avgörande för framgång. Konsumentens perspektiv är mycket viktigt och det är väsentligt att incitament skapas för konsumenterna så att energieffektiva produkter och förnybara bränslen blir konkurrenskraftiga på marknaden. Systemperspektivet när det gäller effektivt användande av energiresurserna för konsumenterna måste också förbättras och utvecklas. Det är av stor vikt att uttag av biobränsle sker på ett hållbart sätt och att inte palmolja, som den produceras idag, används för förbränning i stor skala till skada för miljö, hållbar utveckling och negativa sociala konsekvenser för befolkningen i mindre utvecklade länder. Transportsektorn bör inte omfattas av EU:s nuvarande handelssystem med utsläppsrätter. En separat drivmedelsbubbla eller drivmedelscertifikat kan vara en effektivare lösning för att minska miljö- och hälsoskadliga utsläpp. Postgiro 90 19 09-2 Bankgiro 165-5380 Organisationsnummer Nr 802002-4280

Konkurrenskraft och den inre marknaden för energi Svenska Naturskyddsföreningen anser att den inre marknaden för energi bör utformas så att större konkurrensmöjligheter än idag ges till många olika energiproducenter som satsar på förnybar energi, miljömärkning och energieffektivisering. Konkurrenssituationen för dessa aktörer är idag minimal, med Sverige som ett exempel, där de tre största bolagen dominerar ca 97 procent av marknaden. Viktiga incitament och styrmedel för att dessa aktörer ska bli framgångsrika, är att konsumenterna har möjlighet att se vilken energikälla som används, samt hela kostnaden för produktion och distribution av el och värme direkt på räkningen. Detta ska ske genom specifikation av de rörliga kostnaderna på konsumentens faktura, samt om produkten är miljömärkt eller ursprungsmärkt. Det sista alternativet enligt SNF är att certifiera de bränslen som används för eleller värmeproduktion, eftersom certifiering ofta är en besvärlig process som inte alltid leder till miljönytta eller tar hänsyn till negativa sociala effekter av bränsleproduktion i tredje världen. En integrering av den inre el-marknaden på lång sikt anser Svenska Naturskyddsföreningen vara positiv, men det får absolut inte ske på bekostnad av enskilda länders tidigare framgång på energiområdet. Enskilda länder inom EU måste fortfarande ha möjlighet att vara föregångare gällande miljömässigt bättre energiproduktion som exempelvis förnybar fjärrvärme, miljömärkt el, miljömärkt värme, miljömärkta transporter och differentierad koldioxidbeskattning. Möjligheten för enskilda länder att subventionera olika förnybara energikällor och hållbara produkter måste finnas så att miljökrav ställs både på nationell och internationell nivå när det gäller offentlig upphandling. Gällande kommissionens förslag om en EU-tillsynsmyndighet och ett EU-centrum, anser SNF att vikten av dynamiken i offentlig upphandling måste tydliggöras. Det EU-centrum som ev. ska upprättas bör ansvara för att samordna den offentliga upphandlingen så att EU:s regelverk kräver att hårda miljökrav ställs som en miniminivå på nationell nivå vid upphandling. Tillsynsmyndighetens ansvar borde vara att kontrollera att energiproducenter inte tar ut oskäligt höga kostnader i form av nätavgifter från konsumenten. Transmissionsförlusterna i nuvarande system måste minskas, detta kan också vara ett ansvarsområde för tillsynsmyndigheterna. Diversifiering av energimix, kärnkraft och utbyggnad av gas Svenska Naturskyddsföreningen är mycket negativ till att kärnkraften ses som lösningen på klimatproblematiken. Kärnkraften bygger på enorma investeringar och är förknippad med stora risker. Uran är en ändlig resurs och brytningen av uran skapar stora lokala miljö- och hälsoproblem. De risker som förknippas med kärnkraft är fortfarande stora, liksom kostnaderna för underhåll och nybyggnationer. Avfalls- och säkerhetsfrågan med kärnkraften är på långa vägar inte löst och kommer inte att bli det inom överskådlig framtid. Energiförluster och risker och miljöeffekter vid produktion är omfattande. De samhällsekonomiska kostnaderna är gigantiska vid nybyggnation, drift och framför allt olyckor. Detta måste beaktas och tas med i kostnaderna vid bedömningen av kärnkraft som energikälla. Kärnkraftens många miljö- och hälsoproblem orsakar också stora kostnader för samhället; Uran är inte förnybart, brytning av uran skapar stora hälso- och miljöproblem, kopplingen mellan kärnkraft som energikälla och kärnkraft som vapen för maktutövande och terrorism är överhängande stor, lagring av kärnavfall skjuts på kommande generationer, riskerna är långt ifrån försumbara och effekterna enorma vid kärnkraftolyckor. Om investeringar satsas på kärnkraft kommer mindre resurser att finnas tillgängliga för energieffektivisering, förnybar energi, effektiv samhällsplanering och forskning på framtidens energislag som exempelvis bränsleceller. Det krävs en enorm omfördelning av nuvarande investeringar för att verkligen gynna en hållbar energiförsörjning för EU, vilket motiverar att inga subventioner ska ges till investering i kärnkraft eller fossila bränslen. Kärnkraft och gas är inte lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser effektivisering, förnybara energikällor effektiva styrmedel som främjar detta är en betydligt bättre väg att gå. Det sistnämna leder också till minst 1 miljon nya jobb inom EU och ger Sverige möjligheter att exportera nuvarande kunskap och miljömässigt bättre teknik. 2

När det gäller utbyggnad av gas är SNF positiv till att distributionsnät byggs ut på EU-nivå, men detta kommer att ske med dagens marknadskrafter, varför inga subventioner ska ges till utbyggnad av gas, varken av EU eller enskilda nationer. Subventioner kommer bara att leda till att konkurrenskraften minskar både när det gäller energieffektivisering och förnybara energikällor som biobränsle, vind-, vatten-, våg- och solkraft. Vid diversifiering av energimixen måste hela kostnaden och energikällan tydliggöras för konsumenten. De olika energislagens fulla kostnader vid nybyggnation, produktion och avveckling bör utredas och tydliggöras i priset till kund. Detta för att skapa en rättvis konkurrens mellan olika energikällor. Euroatomfördraget bör avvecklas. Det får vare sig styra utvecklingen inom EU och dess medlemsländer, eller ta ekonomiska resurser i anspråk så att energieffektiv samhällsplanering, förnybara energikällor och effektiva transporter som redan idag är tekniskt möjliga att utveckla prioriteras ned. Svenska Naturskyddsföreningen anser därför att alla subventioner med ekonomiska skattemedel eller EU-medel till kärnkraft och fossila bränslen måste fasas ut. Styrmedel och ekonomiska investeringar Lika stort ansvar enligt PPP ska läggas på konsumenter och el- och värmeproducenter som på industrin. Idag är beskattningen snedvriden, vilket innebär stora kostnader för dem som redan tagit stort ansvar för omställning och effektivisering. Det är mycket viktigt att fossila bränslen beskattas för den miljö- och hälsopåverkan som de ger och inte subventioneras indirekt av en snedvriden energibeskattning eller koldioxidbeskattning. En viktig strategi gällande styrmedel är att implementera en ny EU-gemensam grön skatteväxling. Denna bör utformas genom att skifta 10 procent av skattebasen till 2010 från jobb till miljöpåverkan som utsläpp av växthusgaser, NO X och andra miljöskadliga ämnen som skapas vid förbränning av fossila bränslen. Svenska Naturskyddsföreningen anser att kommissionen, vid upprättande av nya ramar för att stimulera nya investeringar, bör säkerställa att skattemedel inte används för investeringar i fossila energikällor eller kärnkraft. Kommissionen bör också möjliggöra för enskilda länder att ge stöd till förnybara energikällor i form av subventioner eller speciellt utformade skatter. Det är viktigt att EU utvärderar vilket system som ger den största miljöeffekten när det gäller energieffektivisering. Investeringar bör skötas på nationell nivå är det gäller el- och värmeproduktion. Sverige kan då energieffektivisera för att på så sätt få ett överskott av el. Överskottet kan då exporteras till andra europeiska länder. EU bör också differentiera beskattningen för energieffektiva produkter och tjänster för att tydliggöra och skapa incitament för investeringar i energi som minimalt påverkar klimatförändringarna. Eluppvärmda hus borde förbjudas vid nybyggnation av byggnader med syfte att minska elanvändningen på lång sikt. Passiva hus med låg energianvändning borde byggas i betydligt högre utsträckning, eftersom det får långsiktiga konsekvenser för energianvändningen när det gäller uppvärmning. Offentliga medel som avsätts för koldioxidlagring och forskning ska minimeras för att istället satsas på utbyggnad och lansering av förnybar energi, energieffektivisering och miljömärkning av effektiva produkter som redan idag är utvecklade. 3

Transporter Utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka. Det är mycket angeläget att åtgärder för att bromsa denna negativa utveckling nämns i EU:s grönbok om energi. Transportsektorn ska inte ingå i det gemensamma systemet för utsläppsrätter. Översynen av handelssystemet bör omfatta förslag på hur ett system för transportsektorn skulle se ut. SNF anser att en differentierad koldioxidbeskattning kan vara en del av lösningen, liksom en separat drivmedelsbubbla eller drivmedelscertifikat inom transportsektorn. Flyget måste betala miljöskatt för sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Flygets klimatpåverkan bör då räknas om så att det motsvarar dess fulla klimateffekt på hög höjd. Offentlig upphandling Det finns en mycket stor potential för kommuner att ställa energieffektiviseringskrav när det gäller offentlig upphandling produkter och tjänster. Denna potential utnyttjas inte fullt ut idag och EU bör därför utveckla ett ramverk som uppmuntrar nationer inom EU att sätta upp regelverk för att hårda miljökrav ska ställas vid upphandling av produkter och tjänster, framför allt inom transportsektorn. EU kan också driva på nationer och uppmuntra dem att på nationell nivå utforma metoder som gör det enkelt för offentliga myndigheter att ställa miljökrav. Ytterligare ekonomiska resurser måste till för att det ska bli verklighet. Miljömärkning EU bör uppmuntra en förstärkt konkurrenskraft för miljömärkta el-, värme- och transportleveranser på den gemensamma EU-marknaden. Ur ett konsumentperspektiv är det mycket viktigt att konsumenten har möjlighet att välja och dessutom tjäna på att välja rätt ur miljösynpunkt. Vita certifikat Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar initiativet med vita certifikat för energieffektivisering. Förslaget om vita certifikat är något som SNF länge propagerar för och det är mycket positivt att det nu finns med i grönboken. Energieffektivisering är lönsam för alla parter och energieffektiva produkter måste premieras så att dessa får en större andel på marknaden än idag. SNF anser det viktigt att förslaget om vita certifikat implementeras eftersom genomförande av energieffektiva åtgärder då skulle ske i större omfattning än idag. Klimatförändringar och utsläppsrätter Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar den samstämmiga strategin för att hantera klimatförändringarna i grönboken, men fokus får absolut inte läggas på omfattande satsningar på CDM och JI-projekt. Tilldelningen av de nationella allokeringsplanerna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter måste sänkas radikalt på EU-nivå för att möjliggöra en stabilisering på 2 o C. Auktionering av utsläppsrätter är också ett betydligt mer effektiv sätt att åstadkomma minskningar. Betydligt större fokus och åtgärder borde läggas på bostadssektorn och konsumentmakten i EU:s grönbok. Inom EU finns 450 miljoner invånare och har de möjlighet att uppmuntras till rätt val i vardagen kan det får en enorm genomslagskraft för hela EU så att nu existerande klimatmål och energieffektivisering kan uppnås. Avgörande för EU:s framtida energipolitik är att kärnkraft och fossil gas inte ses som lösningar på klimatproblematiken, utan att idag redan befintlig teknik istället förs närmare marknaderna och att subventioner till fossila energikällor och kärnkraft slopas omedelbart. Stockholm den 22 juni 2006 Svenska Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Svante Axelsson Ylva Rylander 4

Ordförande Generalsekreterare Klimathandläggare 5