Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på Öland och ett referensförsök på Gotland. Rågveteförsöket låg på Öland och höstkornförsöket på Gotland. Försöket i höstvete på Öland var ett försök med mjöldaggsbekämpning, men på grund av ihållande torka utvecklades inte angreppen och försöket skördades inte. Av samma orsak utvecklades inte heller gulrostangreppen i rågveteförsöket och inte heller detta försök skördades. Även på Gotland var det torrt och sjukdomarna utvecklades inte i höstkornet vilket gjorde att inga signifikanta skördeökningar erhölls av svampbekämpningen. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland. Sjukdomsangreppen var små och kom sent i vårkornförsöken, men på Gotland förekom kraftiga angrepp av svampsjukdomen Bipolaris sorokiniana, som bland annat förorsakar mörka bladfläckar på blad och strå och som gör att grödan vissnar i förtid. Växtodlingssäsongen 2011 September 2010 var torr i hela området förutom i Växjöområdet där något mera regn än normalt föll under september. I Kalmarområdet och i Växjö var oktober månad torrare än normalt medan Jönköping och Gotland fick stora regnöverskott. Under november förekom ett stort nederbördsöverskott i hela området. Nederbörden kom både som regn och snö. Snön började lägga sig redan runt den 20 november och låg kvar i större delen av området till i slutet av mars, vilket varit mycket ovanligt för området under senaste 20 åren, bortsett från 2009/2010. Snön föll på otjälad mark. Under december kom mera nederbörd än vanligt i Kalmarområdet och på Gotland, medan Växjö- och Jönköpingsområdena hade mindre nederbörd än normalt under samma period. All nederbörd föll som snö. Från januari till maj kom mindre nederbörd än normalt i hela området. I Kalmarområdet och på Gotland höll torkan i sig fram till mitten av juni, medan regnen kom runt den 10 juni i både Växjö- och Jönköpingsområdena. Torkan i Kalmarområdet och på Öland och Gotland fick till följd att de flesta höstvetefält var mycket korta ända fram tills regnet började falla runt den 20 juni. Inlagringen i kärnan gick mycket fort och redan innan midsommar var grödan på många håll i DC 75. Kanske var detta en följd av det korta strået som gjorde att mer näring kunde användas till kärninlagring istället för att underhålla ett långt strå? I Jönköpings län förekom många regndagar även i slutet av maj och betydligt mycket mer regn än normalt föll i juni i detta område. Stora regnmängder föll i hela området under juli månad och även augusti bjöd på regnöverskott, om än betydligt mindre än under juli. Även under september kom mer regn än vanligt i Jönköpings- och Växjöområdena medan Kalmarområdet fick normala mängder och Gotland något mindre än normalt. Hösten och vintern var kallare än normalt i hela området, men från mars till september har medeltemperaturen legat över den normala i hela området. Framförallt var det betydligt varmare än normalt under april månad. Första veckan i maj var dock kall och torr i hela området. 122
Merskördarna för svampbekämpning har varit små i försöken i samtliga grödor och i hela området, till följd av den torra försommaren. Vare sig bladfläcksvampar, mjöldagg eller gulrost utvecklades tidigt. Angrepp av gulrost kom dock i höstvetet i mitten av juni och då även i sorter av höstvete som inte tidigare angripits av svampen. Sorter som Audi och Kranich angreps i vissa fält hårt, med skördesänkningar som följd. På Gotland förekom kraftiga angrepp av svampen Bipolaris sorokiniana i kornförsöken i sorten Justina. Så kraftiga angrepp av denna svamp är mycket ovanliga. Inga stora angrepp av bladlöss förekom med undantag för Jönköpings län där angrepp av både havrebladlöss och sädesbladlöss förekom i vårsäden. Förutom Animaliebältet har BASF, BayerCropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Höstvete 170 kr/dt, rågvete 150 kr/dt, foderkorn 150 kr/dt Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 145 kr/tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Preparat - förkortningar A=Amistar (azoxystrobin) Ac=Acanto (picoxystrobin) Ar=Armure (propikonazol + difenkonazol) Av=AviatorXpro (bixafen+protiokonazol) B=Bell( boscalid+epoxiconazol) Bo=Bontina (cyprodinil+isopyrazam) Bu=Bumper (propikonazol) C=Comet (pyraklostrobin) Cr=Credo (picoxystrobin+klortalonil) J=Jenton (Comet Plus) (pyraklostrobin + fenpropimorf) Del=Delaro (protiokonazol + trifloxystrobin) F=Forbel (fenpropimorf) Fl=Flexity (metrafenon), K= Kayak (cyprodinil) O=Opus (epoxiconazol) P=Proline (protiokonazol) Sp=Sportak (prokloraz) St=Stereo (propikonazol + cyprodinil) T=Tilt 250 EC (propikonazol) Te=Tern (fenpropidin) TT=Tilt Top (propikonazol + fenpropimorf) UP=Uppstream(cyflufenamid). 123
Svampförsök höstvete L15-1050 Bekämpningsstrategier i höstvete främst mot svartpricksjuka. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar, doser och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i höstvete mot svartpricksjuka i Sydsverige. Koppling finns även till Mellansverige. Försöksplatser i Sverige: Kattarp M-län SW Gnejs Helsingborg M-län SW Gnejs Simrishamn L-län Cubus, torkskadat redovisas ej Sjöbo M-län SW Gnejs Kalmar H-län Ellvis Grästorp R-län SW Harnesk Eftersom syftet med försöken har varit att studera effekten mot svartpricksjuka har alla försök i serien behandlats mot mjöldagg med 0,25 l/ha Flexity i DC 31. I försöket norr om Kalmar utvecklades angreppen av svartpricksjuka mycket sent och angreppet var mycket litet. Merskördarna för bekämpning var små till måttliga i de flesta led, men i enstaka led erhölls, trots de små angreppen, en merskörd på ca 900 kg/ha. I Skåneförsöken kom nederbörden tidigare jämfört med i Kalmarområdet och relativt starka angrepp av svartpricksjuka utvecklades. Merskördarna blev dock förhållandevis måttliga, troligen beroende på att angreppen kom sent i förhållande till grödans utveckling. Inga angrepp av gulrost förekom i något av försöken och i Skåne förekom heller ingen brunrost. Ett mindre angrepp av brunrost noterades i början av juli i Kalmarförsöket. I den prognosruta, som fanns i samma fält som försöket, noterades små angrepp av brunrost på 40 % av bladen den 8 juli. Brunrosten kan ha utvecklats mellan gradering och skörd vilket skulle kunna förklara merskörden på ca 900 kg/ha i vissa led trots små angrepp av svartpricksjuka. Skörderesultat Merskördarna för behandling var i de flesta fall små eller måttliga, men i fem av de sex redovisade försöken gav svampbekämpning signifikanta skördeökningar för vissa led. Bara i undantagsfall fanns det statistiskt säkra skillnader mellan olika behandlingar. Av de redovisade försöken förekom starkast angrepp av svartpricksjuka i försöket från Grästorp i R-län. I detta försök erhölls skördeökningar på mellan 790-1600 kg/ha. Inga skördeökningar var dock statistiskt säkert högre än övriga behandlingar. Även försöket i Kattarp i M-län gav merskördar för behandling i samma storleksordning, men inga statistiskt säkra skillnader fanns mellan leden. En tendens i försöket fanns dock, att 0,2 l/ha Proline + 0,5 l/ha Sportak följt av 0,4 l/ha Proline gav bättre skörderesultat än 0,4 l/ha Proline körd två gånger. Inte i något av de andra försöken kunde man se den tendensen lika klart. Effekten av tillsatt strobilurin varierade och gav inga säkra merskördar. Svampeffekt Effekten mot svartpricksjuka visade sig vara likartad, men med en tendens till något bättre effekt i led där 0,2 l/ha Proline+ 0,25 l/ha Bumper (Tilt) använts i DC 37 följt av 0,4 l/ha Proline+0,5 l/ha Bumper i DC 55. Även en tidig behandling med Credo (ej reg.) i DC 31 följt av 0,4 l/ha Proline i DC 49 har varit något effektivare än övriga preparatkombinationer. Detta har dock inte avspeglat sig i högre merskördar än för övriga preparatkombinationer. 124
Tabell 1. L15-1050 Bekämpningsstrategier i höstvete. Skörd & merskörd kg/ha Nettomerintäkt Led Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Nettomerintäkt kr/ha Kalmar Skåne Skarab. Skåne Skarab. vid DC Läckeby Medel 3 f Grästorp Kalmar Medel 3 f Grästorp 31-32 37-39 47-51 55-59 Ellvis Gnejs Harnesk 1,7 kr/kg 1,7 kr/kg 1,7 kr/kg A Obehandlat 8420 8730 7870 14314 14620 13379 B Armure +Acanto 0,4+0,25 450 1000 830 650 1000 470 C Proline+Acanto 0,4+0,25 400 720 1140 310 600 1010 D Proline + Comet 0,4+0,25 670 780 1260 770 610 1250 E Credo& Proline 1 0,4 530 970 1120 F Prol+Jenton&Prol. Com 0,2+0,5 0,4+0,25 650 860 840 370 310 40 G Delaro&Proline 0,5 0,4 760 910 1440 H Proline & Armur 0,2 0,4 810 750 790 860 320 210 I Proline & Armur 0,4 0,4 750 990 810 570 680 290 J Proline&Proline 0,4 0,4 740 1100 1350 620 690 940 K Proline+Comet & Proline 0,4+0,25 0,4 670 880 1050 270 390 330 L Prol +Sportak & Prol 0,4+0,5 0,4 740 1220 1600-90 800 1240 M Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,4 680 960 1440 170 670 1100 N Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,2 600 1100 1080 380 940 640 Stereo& O Proline+Bumper 1 0,4+0,5 940 1000 1530 490 510 1200 P Poline+Bumper& Proline+Bumper 0,2+0,25 0,5+0,5 890 1090 1420 790 610 870 Prol+Sportak+Comet & Proline 0,4+0,5 +0,25 0,4 850 1290 1360 380 890 820 Q IPM (Kalmar) R Proline+Comet 0,2+0,25 670 1030 R IPM (Skåne) Proline 0,6 770 700 R IPM (Skaraborg) Proline+Comet 0,6+0,25 1260 950 Prob 0,017 0,000 0,000 0,680 0,045 0 CV 3,1 1,8 3,2 4,7 2 4 LSD 420 290 420 ns 520 740 Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Svartpricksjuka 7,5* 19,5 10,5*** Vetets bladfl sjuka 0 0 0 Gulrost 0 0 0 Mjöldagg 0 0 0 Brunrost 0,06** 0,0 0 * blad 3 **blad 1 *** Den 25 augusti var angreppet 53,75% på blad 1 125
Tabell 2. L15-1050 Bekämpningsstrategier i höstvete. Angrepp av S. tritici i obehandlat och behandlat, % angripen bladyta bl 2 DC 75 Led Behandling Angr av svartpricksj i Dos kg, l/ha obeh & behandlat bl 2 DC 75 vid DC Kalmar Skaraborg Skåne Läckeby Grästorp medeltal 32 37-39 47-51 55-59 Ellvis Harnesk 3 försök A Obehandlat 7,5 53,8* 25,7 B Armure +Acanto 0,4+0,25 2,0 25,0 5,5 C Proline+Acanto 0,4+0,25 3,5 13,3 7,1 D Proline + Comet 0,4+0,25 3,3 12,0 6,7 E Credo& Proline 1 0,4 2,8 11,3 1,7 F Prol+Jenton&Prol.Com 0,2+0,5 0,4+0,25 2,8 12,5 4,6 G Delaro&Proline 0,5 0,4 2,5 11,3 6,0 H Proline & Armur 0,2 0,4 2,0 22,0 5,8 I Proline & Armur 0,4 0,4 2,3 17,5 4,7 J Proline&Proline 0,4 0,4 2,8 13,3 4,8 K Proline+Comet & Proline 0,4+0,25 0,4 2,5 10,8 4,8 L Prol +Sportak & Prol 0,4+0,5 0,4 1,8 7,5 4,2 M Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,4 2,0 10,5 5,6 N Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,2 2,0 13,8 7,7 O Stereo& Proline+Bumper 1 0,4+0,5 2,3 7,5 4,5 P Poline+Bumper& Proline+Bumper Q Prol+Sportak+Comet & Proline R IPM (Kalmar) Proline+Comet 0,2+0,25 0,5+0,5 2,5 4,3 2,9 0,4+0,5+0,25 0,4 2,3 7,5 3,4 0,2+0,25 3,8 R IPM (Skåne) Proline 0,6 9,8 R IPM (Skaraborg) Proline+Comet * Blad 1 DC 83 0,6+0,25 8,3 126
L15-1041B Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har sex försök i serien L15-1041 B lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. På grund av den långvariga torkan under försomaren fanns ingen lönsamhet för svampbekämpning i försöket på Gotland liksom i tre av de andra försöken (ett kasserat på grund av torkskador). Endast i två av de sex försöken var det lönsamt att bekämpa. I dessa försök förekom sena men kraftiga angrepp av svartpricksjuka. Ett så kallat IPM-led fanns i försöken där bekämpning skulle utföras efter behov. I de två försöken med angrepp behandlades IPM-ledet med 0,6 l /ha Proline + 0,2 l/ha Comet i DC 65. I båda dessa försök gav IPM-ledet högst skörd. Försök har även tidigare visat att vid mycket sena angrepp kan den bästa bekämpningstidpunkten vara runt DC 65. Tabell 3. L15-1041 B Referensförsök höstvete. Skörd och merskörd för svampbehandling samt behandlingseffekt Behandling Skörd & merskörd kg/ha % angrepp Dos l, kg/ha Visby Kvicksund Grästorp Vara Glyttinge blad 2 vid DC I D R R E Medeltal Svartpricksj 37 47 55 65 69 Kranich Olivin Ellvis Olivin Olivin 4 försök Medel 2 f R+E Obehandlat 4400 8450 8670 7930 7320 8090 25,0 Proline+Comet 0,4 +0,25 40 250 370 710 260 395 8,7 Proline+Comet 0,4 +0,25-10 90 780 860 210 485 6,2 Proline+Comet & Armur 0,4 +0,25 IPM Obehandlat -200 IPM Proline 0,3 250 IPM Proline +Comet IPM Proline +Comet 0,4 100 240 650 910 260 515 3,2 0,6 +0,2 0,2 +0,25 640 1150 Probv 0,661 0,393 0,000 0,000 0,316 CV% 6,6 2,5 1,6 2,1 2,6 LSD ns ns 230 270 ns Svampangrepp i obeh % angripen bladyta bl 2 DC 75: Svartpricksjuka 2,3 38,8*** 11,3 Mjöldagg 2,53** Brunrost 0,63* 2,5 * bl 1 ** bl 3 *** 57,5 % angrepp blad 1 i DC 87 **** Medeltal Vara, Glyttinge och Kvicksund 260 Mtal IPM 575 9,1**** 127
Svampförsök i rågvete L15-2011 - Strategier i rågvete Försöket syftar till att hitta bästa bekämpningsstrategi vid gulrostangrepp i rågvete. Försöksplats: Skurup M-län Dinaro Mörbylånga, Öland H-län Dinaro ej skördat på grund av torka Mellerud R-län Dinaro Gulrostangrepp fanns i försöket i Mörbylånga vid utläggningen, men utvecklades inte på grund av den långvariga torkan. På grund av detta skördades inte försöket. I försöket i Skurup förekom kraftiga angrepp av gulrost tidigt på säsongen men även här gjorde torkan att angreppet inte utvecklades i den takt som varit fallet de två föregående åren. Merskördarna för bekämpning blev därför relativt små och varierade mellan 500 till 880 kg/ha. Endast i två av leden var bekämpningarna lönsamma. I Mellerudsförsöket i Dalsland, blev angreppet kraftigt och merskörden för bekämpning blev mellan 2900 kg/ha och 3360 kg/ha vilket gav en lönsamhet för bekämpning på mellan 3250-3950 kr/ha. Tabell 4. L15-2011 Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost. Skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Skörd/merskörd Nettomerkg/ha intäkt kr/ha Skurup Mellerud Led Behandling M-län R- län M-län R-län 31-32 37-39 45-49 55-59 Dinaro Dinaro Skurup Mellerud A Obehandlat 6200 6170 0 0 B Acanto+Armur 0,5+0,4 500 3120 40 3950 C Delaro 0,5 0,5 850 3360 D Jenton+Prol & Com+Prol 1+0,2 0,5+0,2 500 3220-470 3580 E Bumper &St+A &Bumper 0,25 0,4+0,25 0,5 510 3300-190 3950 F TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0,5 880 2880 280 3250 G IPM Jenton & TiltTop 1,00 0,5 640 100 G IPM Jenton & TiltTop 0,8 0,5 2930 3570 Probv 0,004 0,000 0,167 0,01 CV% 3,9 10 4,2 11,5 LSD 390 1310 ns 2140 Gulrost bl.1 (DC 69-77) Gulrost bl.2 (DC 69-77) 4,5 11,25 *) blad 1 **) Öppet led 128
Tabell 5. L15-2011Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost, behandlingseffekter DC 71-75. Gulrost % angrepp bl 2 DC 71-75 Led Behandling Skurup Mellerud M län R län 31-32 37-39 45-49 55-59 Dinaro Dinaro A Obehandlat 4,50 11,25 B Acanto+Armur 0,5+0,4 0,75 2,50 C Delaro 0,5 0,5 0,63 0,00 D Jenton+Prol & Com+Prol 1+0,2 0,5+0,2 0,5 0,03 0,00 E Bumper &St+A &Bumper 0,25 0,4+0,25 0,5 0,03 0,08 F TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0,5 0,88 0,25 G, M-län Jenton & TiltTop 1,00 0,5 0,40 G, R-län Jenton & TiltTop 0,8 0,5 4,25 Probv 0,000 0,000 CV% 40,08 98,9 LSD 0,62 3,85 Svampbekämpning i höstkorn Försöksserien L15-4510 strategier för svampbekämpning i höstkorn Syftet med försöken var att hitta bästa strategi för svampbekämpning i höstkorn med avseende på både preparatval, dos och behandlingstidpunkt Totalt genomfördes fyra försök. Ett låg på Gotland, två i Skåne och ett i Skaraborg. Inte i något av försöken erhölls en statistiskt säker merskörd för bekämpning. I det gotländska försöket förekom både kornets bladfläcksjuka och mjöldagg tidigt på säsongen, men på grund av torka utvecklades inte angreppen. I ett av de skånska försöken förekom angrepp av kornets bladfläcksjuka, men angreppet kom sent och hade liten påverkan på grödans avkastning. Även i försöket i Skaraborg förkom angrepp av kornets bladfläcksjuka men liksom på övriga platser kom angreppen för sent för att påverka skörden. 129
Tabell 6. L 15-4510 Svampbekämpningsstrategier i höstkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha vid DC Romakloster Svedala Staffanstorp Järpås 30-31 37-39 55-59 I-län M-län M-län R-län Obehandlat 5450 7610 8760 6790 Delaro 0,5-100 490 290 340 Stereo+Comet 0,4+0,25-80 160 280 150 Proline+Comet 0,2+0,25-110 200 190 300 Proline+Comet 0,2+0,25-80 260 120 340 Flexity&Proline+Comet 0,125 0,2+0,125-80 360 160 280 Flexity+TilTop & Proline+Comet 0,25+0,25 0,4+0,125-120 340 210 410 Prob 0,998 0,240 0,290 0,157 CV 5,3 3,3 1,9 3 LSD ns ns ns ns Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 9 0,9 4,5 Sköldfläcksjuka 0,53 0,5 Kornrost Mjöldagg 9,75 Svampbekämpning i vårkorn Försöksserien L15-4010 B strategier för svampbekämpning i vårkorn Syftet med försöken är att hitta bästa strategi för bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Både preparat, dos och behandlingstidpunkt har studerats. Försöksplatser: Klagstorp M-län Quench Löderup L-län Quench Laholm N-län Fairytale Dalhem I-län Justina Två av försöken låg i Skåne och två låg i Animaliebältet, ett i Halland och ett på mulljord på Gotland. Svampangreppen var små i samtliga försök utom på Gotland där ett kraftigt angrepp av Bipolaris sorokiniana (svenkt namn saknas)förekom. Ingen av bekämpningsstrategierna har varit tillräckligt bra mot bipolaris men effekten av bekämpningen har varit bäst i de led där Proline ingått och behandlingarna gjorts i DC 55, det vill säga när halva axet var ute. Det var bara i det gotländska försöket som vissa av svampbehandlingarna gav en signifikant skördeökning. I Mellansverige var utslagen för svampbekämpning i vårkorn större än i Sydsverige och lönsamheten för bekämpning var där relativt god. 130
Tabell 7. L15-4010 B Svampbekämpningsstrategier i vårkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha Nettomerintäkt Laholm Dalhem Löderup Klagstorp kr/ha vid DC N-län I-län L-län M-län 30-31 37-39 55-59 Fairytale Justina Quench Quench Dalhem Skåne 2 f Obehandlat 5720 5570 7380 6390 0 0 Kayak+Acanto 0,375+0,25-100 340 320 410 230 290 Kayak+Amistar 0,6+0,25 120 420 340 370 310 260 Kayak+Armur 0,4+0,2 530 320 340 480 150 400 Kayak+Armur 0,6+0,2 510 460 30 530 380 100 Kayak+Armur +Amistar 0,4+0,2 +0,25 540 540 420 370 450 250 Proline +Comet 0,2+0,25 370 380 170 650 270 330 Kayak +Comet 0,375+0,25 80 330 250 390 180 260 Proline+Comet 0,2+0,1 740 420 170 440 380 240 Proline+Comet 0,2+0,1 560 690 380 140 850 100 Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0,4 430 670 320 540 410 40 Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0,25 720 610 440 810 300 390 IPM (obehandlat) -50 50-130 40 100-60 Probv 0,064 0,000 0,020 0,001 CV % 6,8 2,2 3,0 3,5 LSD ns 190 330 350 Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 2,25 0,0 0,21 3 Kornrost 0 0,0 1,2 0,88 Mjöldagg 0,5 0,0 0 0 Sköldfläcksjuka 3 0 0,18 0,53 Bipolaris 0 40 0,0 0,0 131
Tabell 8. L15-4010 B Svampbekämpningsstrategier i vårkorn behandlingseffekter Behandling Dos kg, l/ha Angripen yta % bl 2 vid DC Kornrost Kornets bl fl Bipolaris 30-31 37-39 55-59 Klagstorp Klagstorp Dalhem Obehandlat 0,88 3,00 40,00 Kayak+Acanto 0,375+0,25 0,10 1,25 30,00 Kayak+Amistar 0,6+0,25 0,00 1,00 27,00 Kayak+Armur 0,4+0,2 0,10 1,75 23,80 Kayak+Armur 0,6+0,2 0,18 1,75 20,50 Kayak+Armur+Amistar 0,4+0,2+0,25 0,01 1,00 22,50 Proline +Comet 0,2+0,25 0,01 1,00 23,80 Kayak +Comet 0,375+0,25 0,00 0,88 28,80 Proline+Comet 0,2+0,1 0,01 0,88 27,00 Proline+Comet 0,2+0,1 0,01 0,63 14,30 Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0,4 0,01 0,40 11,00 Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0,25 0,01 0,40 18,30 IPM 0,63 2,25 40,00 Probv 0,000 0,000 0,000 CV % 78,1 31,0 11,70 LSD 0,17 0,56 4,30 37&55 55 31&37 DC 37 Prol 0,2+Com 0,1 & Prol 0,4 Prol 0,2 + Com 0,1 Flex 0,125 & Prol 0,4+Com 0,25 Kayak 0,6 +Armur 0,2 Kayak 0,6+Armur 0,2+Amist 0,25 Prol 0,2 +Com 0,25 Kayak 0,4+Armur 0,2 Prol 0,2+Com 0,1 Kayak 0,6+Amist 0,25 Kayak 0,375 +Com 0,25 Kayak 0,375+Ac anto0,25 0,00 10,0020,0030,0040,0050,0060,0070,0080,00 Figur 1. L15-4010 B Gotland 2011, bekämpningseffekt mot bipolaris. 40% angrepp i obehandlat led på bladnivå 2 i DC 83. Längst till vänster i figuren finns angivet vid vilka utvecklingsstadier bekämpningarna utförts. 132
L15-4040 Effektjämförelser av svamppreparat i vårkorn (SLF) Syftet med försöken är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och att följa effektförändringen mellan olika år. Försöksplatser: Vallåkra M-län Quench Klagstorp M-län Quench Dalhem I-län Justina Svampangreppen i de skånska försöken var mycket små och kom sent och svampbekämpningen gav inga signifikanta skörde- ökningar. På Gotland förekom ett kraftigt angrepp av Bipolaris sorokiniana (svenskt namn saknas) och ett mindre angrepp av kornrost. I det gotländska försöket erhölls en statistiskt säker merskörd för svampbekämpning. Inget av medlen visade sig dock vara tillräckligt effektiv mot bipolaris, men störst merskörd erhölls i de led där effekten mot bipolaris var bäst. Bäst effekt gav Aviator Xpro (ej registrerat), Delaro (ej registrerat) och Proline. Alla dessa tre medel innehåller protiokonazol (Proline) Skillnaderna i merskörd gentemot övriga behandlingar var dock inte statistiskt säkra. Tabell 9. L 15-4040 Effektförändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha Behandling Skörd och merskörd kg/ha Gotland Skåne Skåne Mellansv Dalhem Vallåkra Klagstorp medeltal 37-39 Justina Quench Quench 4 försök Obehandlat 5230 8180 8600 6390 Acanto 0,5 580 310-200 540 Amistar 0,5 390 220-100 640 Armure 0,4 520 440 10 590 Comet 0,5 240 170-230 580 Delaro 0,4 630 340-70 840 Kayak 0,75 350 390-100 580 Proline 0,4 490 440 0 800 Stereo 0,8 320 410-150 560 Tilt 250EC 0,25 310 380-200 490 Bontima 1,0 320 160-40 640 Aviator Xpro 0,63 610 380 20 1040 Probv 0,024 0,303 0,924 0,000 CV % 4,1 2,9 3,2 2,3 LSD 330 ns ns 230 Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 0,1 0,2 21,9 Kornrost 1,25 0,01 Mjöldagg Sköldfläcksjuka 0,01 0,03 Ramularia 4,0 Bipolaris 30 133
Tabell 10. L15-4040 Effektförändring fungicider i vårkorn behandlingseffekter Behandling Angripen yta % bl 2 Ramularia Bipolaris Kornets bl.fl. Sköldfl.sj Sköldfl. sj. 37-39 1 f Skåne 1 f Gotland 1 f Skåne 1 f Skåne 2 f Mellansv Obehandlat 4,00 30,00 Acanto 0,5 2,40 21,00 Amistar 0,5 2,40 23,80 Armure 0,4 2,00 20,80 Comet 0,5 2,00 22,50 Delaro 0,4 1,90 18,50 Kayak 0,75 2,90 25,30 Proline 0,4 2,00 19,50 Stereo 0,8 2,40 24,50 Tilt 250EC 0,25 2,50 25,00 Bontima 1 0,50 22,80 Aviator Xpro 0,63 0,80 16,30 Probv 0,0001 0,0002 0,0001 0,0001 0,0004 CV % 27,1 14,6 57,5 26,9 26,20 LSD 0,80 4,70 1,63 0,89 1,30 Aviator Xpro 0,63 Delaro 0,4 Proline 0,4 Armure 0,4 Acanto 0,5 Comet 0,5 Bontima 1,0 Amistar 0,5 Stereo 0,8 Tilt 250EC 0,25 Kayak 0,75 Samtliga behandlingar i DC 37 0 20 40 60 80 100 Figur 2. L15-4040 Gotland 2011, bekämpningseffekt mot bipolaris 30 % angrepp på bladnivå 2 i obehandlat led. Samtliga behandlingar gjorda i DC 37-39. 134
Svampbekämpning i höstoljeväxter av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Växtskydd Bekämpning av bomullsmögel och svartfläcksjuka i höstraps gav precis som tidigare år få skördeökningar som betalar behandlingen. I två försök, Mörarp utanför Helsingborg och Kattarp på Kullahalvön, fanns låga angrepp av bomullsmögel, i övrigt bara enstaka plantor. Behandlingseffekterna av samtliga preparat i Mörarp var goda men skördeökningarna små och endast något enstaka led gav positivt netto. I Kattarpsförsöket gav några av behandlingarna statistiskt säkra skördesänkningar trots god behandlingseffekt av bomullsmögel. I övriga 5 försök fanns inga eller mycket små angrepp av svampsjukdomar. Små skördeökningar I försök L15-8440 testas tre produkter för i första hand bekämpning av bomullsmögel och svartfläcksjuka i höstraps. Acanto från DuPont, Cantus från BASF och Proline från Bayer Cropscience. Acanto är en strobilurin, Cantus innehåller boskalid och Proline är en triazol. Det blev små skördeökningar i försöken som är spridda över landet. Skördenivåerna är goda och representabla för området trots den förommartorka som drabbade landet 2011. Tre av försöken låg i Skåne, två i Västergötland och två i Östergötland. De största skördeökningarna sågs på de i Skåne belägna försöksplatserna samt i ett försök i Östergötland. Försöket i Kattarp hade de största angreppen av bomullsmögel, dock bara 4,2 % i angreppsindex vilket är ett lågt angrepp. I Mörarp graderades ett angreppsindex på 3,25. Alternaria förekom inte av betydlese i något försök. I tabell 1 redovisas fröskördar och angrepp av bomullsmögel i obehandlat. Oljehalten har inte påverkats av en svampbehandling. Svampbehandling av höstraps har sällan varit lönsamt sett som ett medeltal av alla försök. 2011 är inget undantag. Däremot har behandlingar i angripna fält kunnat visa stor lönsamhet. Under 2011 kunde ett av försöken i Skåne visa viss lönsamhet i några enstaka led, så även i den helt friska rapsen i Motala, Östergörland. Samtidigt visar det Tabell1. Svampbehandling i höstraps DC 65, L15-8440, 7 försök 2011 Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Obehandlat 3500 4370 4380 4370 4660 4070 3680 Acanto, 1,0 3600 4150 4450 4470 4660 3970 3750 Cantus 0,25 3600 4120 4550 4500 4860 3960 3740 Cantus 0,5 3650 4270 4500 4460 4740 3960 3810 Proline 0,35 3570 4330 4570 4420 4940 3950 3540 Proline 0,7 3580 4260 4530 4320 4790 4020 3600 Bomullsmögel index 0 4,19 3,25 0, Phoma i försöket 0 0 1,88 LSD 140 160 320 230 350 280 330 135
6000 5000 4000 Skånska försöket i Kattarp statistiskt säkra skördesänknngar från flera behandlingar, orsaken kan vara att grödan var starkt påverkad av försommatorka. Nettoberäkningarna är gjorda med en grudpris på raps om 3,910 kr/kg som därefter oljehaltsjusterats. Körning har tagits upp till 153 kr/ha och en körskada har beräknats till 1,5 %. Trots att 22 av 35 körningar i försöken visat på skördeökningar är det bara 6 behandlingar som varit lönsamma. Kg frö/ha Obehandlat Acanto, 1,0 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Proline 0,35 Proline 0,7 3000 2000 1000 0 Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Figur 1. L15-8440 2011. Fröskörden från sju försök med svampbekämpning i höstraps. 1000 500 Netto kr/ha Acanto, 1,0 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Proline 0,35 Proline 0,7 0 kr/ha -500-1000 -1500-2000 Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Figur 2. L15-8440 2011. Nettoberäkning som visar att få behandlingar varit lönsamma. Beräkningen gjord med ett rapspris om 3,910 som oljehaltskorrigerats. Körning 153 kr/ha, körskada 1,5 % där full och halv dos av tre produkter jämförs. 136