Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014
Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering och bevattning Gödsling och kalkning Direkta metoder: Mekanisk bekämpning
Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark
Grödans konkurrensförmåga Konkurrens: det negativa inflytande växter har på varandra i ett bestånd. Allt som förstärker grödans etablering och tillväxt gynnar grödans konkurrensförmåga och missgynnar ogräsen. Grödans konkurrens minskar ogräsens frö- och rotproduktion.
Grödans konkurrensförmåga avgör behovet av ogräsbekämpning Ökande konkurrensförmåga vallar vårsäd höstsäd våroljeväxter höstoljeväxter havre korn vårvete råg rågvete höstvete potatis, ärtor, åkerböna, sockerbetor Karin Jahr, 2013
Effekt av flerårig konkurrens på åkertistel och åkermolke genom växtföljder Foto: Anneli Lundkvist, SLU
Grödans konkurrensförmåga Påverkas av: Groningshastighet och uppkomsttid Tillväxthastighet Beståndsuppbyggnad Såteknik Radavstånd
Uppkomsttid Konkurrensstudier vårkorn åkermolke Korn 4 dagar före åkermolke Korn 8 dagar efter åkermolke Korn 26 dagar efter åkermolke
Uppkomsttid Konkurrensstudier vårkorn åkermolke Uppkomsttid Korn 4 dagar före åkermolke Korn 8 dagar efter åkermolke Korn 26 dagar efter åkermolke Procent av total mängd ovanjordisk biomassa vid skörd 90% korn + 10% åkermolke 50% korn + 50% åkermolke 10% korn + 90% åkermolke
Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark
Tajming När en åtgärd utförs är mycket viktig för vilken kontrolleffekt man får. Görs åtgärden för tidigt så kommer man inte åt de ogräsplantor man vill bekämpa. Genomför man åtgärden för sent så kan ogräsplantorna ha blivit så stora att de inte påverkas nämnvärt av bekämpningen. Tajming är A och O!
Tajming För att veta när det är rätt tidpunkt för en åtgärd behöver man veta: vilka ogräsarter man har i fältet hur de fungerar hur de reagerar på olika åtgärder
Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark
Ettåriga ogräs Gror vanligtvis på våren eller hösten. Sigurd Håkansson, 1995
Ettåriga ogräs Åkersenap gror tidigt Svinmålla gror senare
Ogräsharvning Ärter med åkersenap Obehandlat (120 pl/m2) Blindharvning (20 pl/m2) Ogräsharvning 3-4 blad (100 pl/m2) Foto: Torbjörn Karlsson
Ogräsharvning Vårvete med svinmålla m fl. 120 100 (%) 117 pl/m2 4585 kg/ha Ogräs antal Skörd * 80 60 40 20 * * 0 Obeh Blind Blind + 1*Ogräsh Blind + 2*Ogräsh Grå staplar = antal ogräsplantor/m2, Gula staplar = vårveteskörd, kg/ha vid olika behandlingar. * = signifikant skild från obehandlat led. Finansiär: Jordbruksverket
Radhackning Obehandlat Radhackat Vårrapsförsök, Skåne 2012 Foto Anders TS Nilsson
Ogräsvikt (g/m2) * * * * = signifikant skild från kontrolled (25 cm radavstånd, ingen bekämpning) Finansiär: Jordbruksverket
Vårrapsskörd (kg/ha) * * * * = signifikant skild från kontrolled (25 cm radavstånd, ingen bekämpning) Finansiär: Jordbruksverket
Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark
Fleråriga ogräs Arter utan utlöpare krusskräppa, maskros Arter med utlöpare Ovanjordiska utlöpare: revsmörblomma Underjordiska utlöpare Grunt system: kvickrot, åkermolke Djupt system: hästhov, åkerfräken, åkertistel
Krusskräppa Art utan utlöpare Hög fröproduktion Kraftig pålrot Nya plantor från övre delen av pålroten Illustration: Emil Korsmo
Kvickrot Tunt fröskal Underjordiska stamutlöpare (rhizom) Grunt utlöparsystem Illustration: Emil Korsmo
Åkertistel Känslig för ljuskonkurrens Rotutlöpare Djupgående utlöparsystem Illustration: Emil Korsmo
Fleråriga ogräs Bekämpa när de är som känsligast för störningar. Kompensationspunkten: När rot/rhizomsystemet har lägst mängd torrsubstans. Hästhov: 3-5 blad Kvickrot (3-4 blad) Skräppa: 5-6 blad Åkermolke: 5-7 blad Åkertistel: 8-10 blad
Kvickrot Utveckling och tillväxt från sönderdelade utlöpare. Kompensationspunkt vid 3-4 blad. Sigurd Håkansson, 1989
Ny studie kring kompensationspunkt hos åkertistel och åkermolke Anneli Lundkvist, Theo Verwijst, SLU Tidigare studier: Många lantbrukare har ifrågasatt detta! åkermolke => 5-7 blad åkertistel => 8-10 blad
Ny studie kring kompensationspunkt hos åkertistel och åkermolke Anneli Lundkvist, Theo Verwijst, SLU, Uppsala Studier 2012-13 visade: Kompensationspunkt: åkertistel: före 6-bladsstadiet, åkermolke: före 5-bladsstadiet Orsak? Foto: Varwi Jacob Tavaziva Medfinansiär: Jordbruksverket
Fleråriga ogräs Plöjning och jordbearbetning sönderdelar rötter och rhizom. Avslagning sätter tillbaka tillväxten. Kombineras mekanisk bekämpning med konkurrens från en gröda förstärkts effekten ytterligare.
Fleråriga ogräs Tistelrotavskäraren: ny metod för mekanisk bekämpning av rotogräs. Redskap utvecklat av Bioforsk, Norge (Lars Olav Brandsæter, Kjell Mangerud) och Kverneland Foto: Kjell Mangerud, Bioforsk, Norge
Boken Ogräskontroll på åkermark Ny upplaga 2014 Innehåll: - Ogräsarter - Förebyggande åtgärder - Direkta åtgärder - Integrerad ogräsbekämpning Anneli Lundkvist, Karin Jahr och Ann-Marie Dock-Gustavsson Kan beställas på SJV:s hemsida Kan även laddas ned som pdf-fil Finansiär: Jordbruksverket
Frågor?