K4- K2- medelstor. K1- liten. mycket stor. K3- stor. Låg Medel Hög Extrem

Relevanta dokument
Växjö - Europas grönaste stad!

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Per Ericsson Görvälnverket

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid Antagen av KF att gälla from tills vidare (KF )

Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Handlingsplan Klimatanpassning

Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar

Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat Jönköpings län

Klimatanpassning i Örebro län

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Dagvatten - Ansvar och roller

Dag- och dräneringsvatten

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Handlingsplan Mälaren

Anpassning till ett förändrat klimat

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Klimatanpassningsplan

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Handlingsplan Klimatanpassning

Åtgärdsförslag MILJÖFÖRVALTNING

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Sårbara platser. Sårbara platser

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Vad är en översvämning?

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

+5 GRADER. Klimatet förändras

Hantering av dagvattenfrågor. Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Klimatanapassning - Stockholm

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Vi riskerar att dränkas nerifrån

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Övergripande planer, strategier etc

Ärende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Klimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

Kommunernas åtgärder. inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Fossilbränslefri kommun 2025

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Hållbar dagvattenhantering

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Klimatsäkring -P104 samt P105

Transkript:

Sannolikhet S4- mycket stor K- liten K- medelstor K- stor K4- mycket stor Låg Medel Hög Extrem S- stor Låg Medel Hög Hög S - medelstor Låg Låg Medel Hög S - liten Låg Låg Medel Medel Extrem Hög Medel Låg Akut risk, förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedelser ska övervägas Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder ska upprätthållas ex egenkontroll och avvikelsehantering

Bilaga - Handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder för Karlskrona kommun och risköversikt Handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder för Karlskrona Prio Fokus Klimatfaktor Riskbeskrivning kommun Förslag till åtgärder Ansvarig 4 Kommunövergripande Mer extremt väder Ökade personella resurser och behov av investering i åtgärder. Prio 5 Kunskapsbrist. Prio Fastställ organisation för fortsatt arbete. Se över behov att anställa klimatstrateg alt utse ansvarig för att samordna och sammankalla gruppen i klimatanpassningsarbetet. Utse ansvarig funktion i handlingsplanen. Arbetsgrupp för klimatanpassning träffas halvårsvis. Samordna gemensamma frågor med fokus på handlingsplan, ta fram budget och se till att tidsplan efterlevs. Säkerställer att utbildning och kommunikation fortgår. Fortbildning, studiebesök, finna nya åtgärdsidéer, kurser, kunskapsökning etc. Arbetsgrupp för klimatanpassning Arbetsgrupp för klimatanpassning Otrygga medborgare. Prio 6 Ostrukturerat arbete. Prio Driv informationskampanjer för beteendeförändring och kunskapsökning. Synka klimatanpassningsplanen med krisplanen och i den ingående andra viktiga styrdokument. i samverkan med berörda enheter Säkerhetsschef

7 Inventera sårbar infrastruktur utifrån klimatperspektiv (nyttja GIS-kartor med skyfallskartering och översvämning,5- m kurvor) på väg, sjö, räls och luft. Upprätta åtgärder för riskområden samt budgetera och tidsplanera dessa. Arbetsgrupp för klimatanpassning 8 9 Infrastruktur Översvämmad infrastruktur så som vägar, transformatorstationer, avlopp, järnvägar, hamnar, Underminering av vägar och kajer etc. havsnivåhöjningar cykelvägar, torg och parker. Prio Upprätta åtgärdsplan för åtgärder i riskområden med vattenavledning. Prioritera invallning/höjning (beakta kulturmiljö). Se över alternativa rutter. Se över tillgänglighet till Trossö, infartsled till brandstationen, sträckan Oskarsvärn, Verkökrysset. Prioritera leverans av förnödenheter. Samverka med enskilda vägar. Inventera sårbar infrastruktur utifrån klimatperspektiv (nyttja GIS-kartor med skyfallskartering och översvämning,5- m kurvor). Prioritera, förebygg och åtgärda energi- och kommunikationsnät som hotas av korteller långsiktig översvämning. : Gata/parkavdelningen Affärsverken 0 Förnya ledningsnät, se över backventiler. : VA Inventera och renovera kajkanter/strandskoningar. Säkra gamla oljedepåer, dieselcisterner vid hamnen kan vid höga vattennivåer förorena vatten. Drift och service: Hamnavdelningen Drift och service: Hamnavdelningen havsnivåhöjningar Risk för översvämmade byggnader och källare i fastigheter på kort och långsikt, ökad risk för mögel, översvämmade ledningssystem. Prio Ställ krav i markanvisningar. Uppdatera nybyggnadspolicy för byggnader och mark med livscykel- och klimatperspektiv, energieffektivisering, bättre isolering, materialval, vattenbesparande teknik, avledning och omhändertagande av dagvatten etc. Inventera lågriskområden, prioritera åtgärder som beaktar kulturmiljö i befintliga fastigheter. Inventera befintliga sårbara byggnader, upprätta åtgärder för särskilt utsatta fastigheter. Öka underhållet. : Fastighetsavdelningen 4 Fastigheter Risk för att avloppsvatten går baklänges. Prio Inventera och förnya ledningsnät, se över backventiler. : VA, (Mark och Exploatering), Projektavdelningen

5 6 värmebölja Risk för värmebölja medför varma fastigheter och värmeöar i stadsrummet. Översvämning, värmebölja påverkar fastigheters elförsörjning. Prio Prio Se över behov att kyla byggnader naturligt, skuggning, väderstreck, geokyla. Öka grönytor, tak och fasader i staden. Nyttja dagvattenrening även för estetik och kyla. Se över behov av reservkraft. Färdigställ skyfallskartering och prioritera och efterfölj åtgärder utifrån den. : Fastighetsavdelningen Karlskrona hem : VA, Fastighetsavdelningen, Affärsverken 7 8 havsnivåhöjningar Översvämningar i landskapet och i staden, parker, torg och fotbollsplaner, skadliga ämnen från asfalterade ytor etc. Översvämning av eller läckage vid skyfall av miljöfarlig verksamhet, ex gamla soptippar. Prio Prio Infiltrera regnvatten, mindre hårdgjorda ytor. Kapacitet att flytta vatten, behålla vattnet istället för att brädda ut det. Ökade grönområden, regnrabatter, dagvattendammar, våtmarker, översilningsytor etc. Inventera miljöfarlig verksamhet utifrån klimatperspektiv (befintliga GIS-kartor, skyfallskartering samt översvaämning ). Prioritera riskområden utifrån GIS-skikt med förorenade områden. Upprätta och genomför handlingsplaner. Samverka med länsstyrelsen, LRF, lantbrukare och markägare. Informera för att stimulera fler åtgärder som gör att vatten uppehåller sig längre i landskapet genom våtmarker och vattenmagasinering, dammar och utjämningsytor. Samverka och stimulera skapandet av fler bevattningsdammar som gör lantbruket och djurhållning mer okänsligt för torka samt skapar buffert av vatten i landskapet. Förenkla ansökningar för att fånga upp vatten på land i våtmarker (vattenföretag). Samverka med LRF ang info om nya grödor. : VA, Gata/parkavdelningen Miljökontoret, Drift- och service 9 Mark Torka/ värmebölja/ ökad avrinning/ skyfall Översvämningar i landskapet, påverkar slutligen staden. Påverkad livsmedelsproduktion, sämre skördar, hälsorisker. Insektsangrepp på skördar, ökad vattenförbrukning, påverkan på biologisk mångfald, djuromsorg, nödslakt. Dikningsföretag-dålig kapacitet. Ökad vattenavrinning leder till övergödning och produktionsbortfall, påverkar natur, skog och grödor. Prio Politiker, miljöstrateger, länsstyrelsen, LRF och markägare Förklaring: Utifrån riskanalysen har förslag till åtgärder prioriterats i en handlingsplan. Prioriteringsgraden har fallande betydelse, där prio har högst prioritet. För att fungera som verktyg bör tabellen kompletteras med kolumner för Resursbehov, Tidplan och Uppföljning.

Risköversikt- kommunövergripande frågor Klimatfaktor Risk och konsekvens Åtgärd Prio Ansvarig Extremt väder-generellt Öka krisberedskapen hos kommuninvånare genom att KLF-säkerhetsansvarig i Ökad oro bland kommuninvånare vid extremt väder, ex lugna och informera, förbereda samråd med översvämningar, värmeböljor, torka. budskap/informationsmaterial, "krisväskor". Extremt väder-generellt Ökade kostnader för byggnader, infrastruktur, förebyggande åtgärder, personella resurser pga. av klimatförändringar.. Kostnadsberäkna prioriterade åtgärder, se över budget och förankra politiskt. Beslut/plan/kunskap? Arbetsgrupp för klimatanpassningsplan 4 Extremt väder-generellt Ökat behov av beredskap och räddningstjänst.. Bedöm behov av mer resurser. Lokal försörjningsstrategi, ta hänsyn till havsnivå.. Beslut/plan/kunskap? Räddningstjänsten Affärsverken 5 Extremt väder-generellt Extremt väder påverkar även på kort sikt. Integrera klimatrisker i befintlig risk- och sårbarhetsanalys. Arbetsgrupp för klimatanpassningsplan 6 Extremt väder-generellt För lite erfarenhet och kunskap om tekniska lösningar och förebyggande arbete. Utbildning och erfarenhetsutbyte, kompetenskartläggning - identifiera utbildningsbehov. Alla 7 Värmebölja 8 Havsnivåhöjning 9 Havsnivåhöjning, värmebölja Generellt ökat personalbehov i vården då äldre och känsliga grupper behöver mer vård vid värmebölja. Konflikt med vad människor efterfrågar (vattennära boende och var man bör bygga, m). Svårt att förena med Karlskronas identitet som staden i havet. Generellt kommunikationsbehov, ex saltvatteninträngning (påverkar vattenkvaliteten) i enskilda brunnar, ökad bakterieflora i badvatten kan leda till sjukdomar, ökad/större vattenförbrukning. Skaffa lokala handlingsplaner på äldreboenden och känsliga funktionsboenden för att hantera framförallt: värmebölja, dricksvatten, skugga, rutiner. Kommunicera varför man inte får bygga under m, motivera beslut. Kartlägg riskområden, informera om risker, överväg alternativ. Informera allmänhet om risker vid bad vid höga vattentemperaturer. Informera allmänhet om hur de ska klara sig med mindre vatten vid ex värmebölja/torka. Äldreförvaltning, Socialförvaltningen, Funktionsstödsförvaltningen i samråd med säkerhetsansvarig Säkerhetsansvarig i samarbete med och Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen

0 Torka/värmebölja Ökat antal bränder.. Försiktighet med skogsmaskiner, brandrisk. Kommunikation: eldningsförbud. Ökad övervakning av skog och mark pga. brandrisk, t ex mha brandflyg 4. Utnyttja lokalkännedom genom samverkan lokalt. Räddningstjänsten, Torka/värmebölja/ökad avrinning/skyfall Översvämningar i landskapet, påverkar slutligen staden. Påverkad livsmedelsproduktion, sämre skördar, hälsorisker. Insektsangrepp på skördar, ökad vattenförbrukning, påverkan biologisk mångfald, djuromsorg, nödslakt. Dikningsföretag-dålig kapacitet. Ökad vattenavrinning leder till övergödning och produktionsbortfall natur, skog och grödor.. Samverka med länsstyrelsen, LRF, lantbrukare och markägare, informera för att stimulera fler åtgärder som gör att vatten uppehåller sig längre i landskapet genom våtmarker och vattenmagasinering, dammar och utjämningsytor.. Samverka och stimulera skapandet av fler bevattningsdammar som gör lantbruket och djurhållning mer okänsligt för torka samt skapar buffert av vatten i landskapet.. Förenkla ansökningar för att fånga upp vatten på land i våtmarker (vattenföretag) 4. Samverka med LRF om info om nya grödor. Nya politiska uppdrag, samverkan miljöstrateger, Länsstyrelsen, LRF och markägare

Risköversikt- fokus: Infrastruktur Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Torka Generell vattenbrist 4 Torka Långvarig torka påverkar bärighet för vägar på längre sikt (in till Trossö). Samverkan med övriga kommuner i regionen, solidaritet vid torka. Beteendeförändringar, spar-vattenkampanjer. Dricksvattenbrist, Östra: tekniskt vatten från Felix i Fågelmara 4. Spara vatten-kampanj, påverka beteende. Dricksvattenbrist, Östra: avsalta Östersjövatten 5. Dricksvattenbrist, Östra: transportera vatten 6. Se över behov av ytterligare en ledning vid hastiga förlopp (VA) Undersök risken. 4 Värmebölja Ökade risk för dödsfall och sjukdom för äldre på äldreboenden och känsliga grupper - behov av mer tillsyn och vård, mer personal, mer fordonsrörelser. 4 4 Se över behov av fler fordon. Ev. bevaka plan för behov av kylrum etc. inför begravningar. Äldreförvaltningen, Funktionsstödsförvaltningen, Socialförvaltningen 5 Värmebölja 6 Värmebölja Ökad risk för matförgiftning pga. dålig mat/bristande matförvaring. Järnvägar risk för solkurvor, blödande asfalt (egen järnväg på Verkö) påverkar pendling, godstransporter. Se över kylkedjor vid transport av mat. Kostenheten 4 Se över egen räls. 7 Värmebölja Överhettade elnätsstationer och elektroniska noder (stadsnät). 4. Inventera transformatorer/nätstationer som är känsliga för klimatförändringar. Ventilation finns, dubbelkolla Affärsverken 8 snö Översvämningar (i källare), cykel och gångtunnlar, viadukter.. Inventera elskåp och förtydliga ansvaret. Inventera behov av att flytta elskåp på äldre kajer. Inventera fastigheter utsatta för risk. Informera allmänheten om risker och åtgärder, Affärsverken 9 snö Avstängda/otillgängliga vägar. Instängda partier i staden. Begränsad framkomlighet (väg, järnväg, sjö, luft). Höga flöden i åar. Många enskilda vägar - kräver samarbete. 9. Riskinventering av sårbar infrastruktur, instängda partier för översvämning, storm, skyfall/snö enligt skyfallskartering. Plan för förebyggande åtgärder ex. dränering, utjämnade av vatten, alternativa rutter. Se över och uppdatera omledningsplaner utifrån m 4. Ta initiativ till samverkan och information till enskilda vägar (VA), Hamnen, 0 snö Översvämmade pumpstationer/bräddavlopp.. Se över backventilfunktioner. Föryngra ledningsnätet VA

snö Översvämmade transformatorstationer/nätstationer. snö snö 4 snö Översvämning i staden påverkar tillgänglighet för fotgängare, cyklister, bilister, kollektivtrafik etc. Stora vattenmassor kan ha påverkan på bärighet på vägar, underminera konstruktioner, kajer, strandskoningar. Ökad avrinning och ökad fuktighet sprider mer bakterier. Genom att öka reningsgraden på reningsverken kan vattenburna sjukdomsutbrott minimeras. 4 8 4 6. Se rad 0. Se över dränering/vattenavledning utifrån skyfallskartering. Plan för akuta åtgärder ex vattenavledning/dämning, reservkraft Se ovan. Ev. höjning av gator. (Obs! Beakta kulturmiljö) Komplettera väginventering med klimatperspektiv. Inventera underhållsbehov. Fokus på kajer. Överväga förbättrad rening på reningsverken som ex. i Göteborg där vattenburna smittor minimeras med ultrafilter. Affärsverken Drift och service (Gata/park), Kultur och fritid, Fastighet, Hamnen 5 Havsnivåhöjning Trossö - problem med avloppshantering. 6 Se över förnyelse takten på VA-nätet, backventiler, (Fastighetsavd handlingsplan för fler åtgärder. och VA) 6 Havsnivåhöjning Översvämning - noder stadsnät. Riskinventering med klimatperspektiv. Affärsverken 7 Havsnivåhöjning Underhållsbehov av kajer. 4 Inventera och åtgärda underminerade kajer. Hamnen Se över behov, ev. prioritera hämtning utifrån 8 Havsnivåhöjning Översvämmade vägar förhindrar avfallshämtning, skyfallskarteringt, informera fastighetsägare om Kommunen, 6 överbelamrade soprum, luktproblem. åtgärder för minskade sopor samt alternativa förvaring Affärsverken vid behov. 9 Havsnivåhöjning Gamla oljedepåer, dieselcisterner vid hamnen kan vid höga vattennivåer förorena vatten. 0 Havsnivåhöjning Värmeverk med dieseltankar och avfallsanläggningen. Havsnivåhöjning Påverkan på befintlig infrastruktur (väg/järnväg). Rasrisk och underminering. Inventera åtgärdsbehov. 4 Inventera med klimatperspektiv (skyfallskartering och översvämning).. Samverkan Trafikverket, MSB. Omsätt skyfallskartering och översämnings i handlingsplan. Krisberedskap för att säkra transport/leverans till känslig verksamhet 4. Prioritera invallning 5. Se över infartsled brandstationen Hamnen,, ev. privatägda Affärsverken Havsnivåhöjning Bränsleleverans (värmeverk), kemikalieleverans till reningsverk/vattenverk, leveranser till sjukhuset. 4 Se ovan. Studera från sträckan Oskarsvärn till Verkökrysset. Havsnivåhöjning Ny byggnation av infrastruktur är ej anpassad för förändrat klimat. 6 Se över riktlinjer/policy för höjder, dränering, vattenutjämning etc. vid nybyggnation av infrastruktur.

4 Storm Nedfallna träd över vägar, järnvägar samt elledningar. 4 4 Se rad 4.. Röj gator från träd för att förebygga risken. Samverka med Trafikverket, Regionförbundet, landstinget kring lokala järnvägar som ej är stormsäkrade 5 Storm Påverkar lastning och lossning vid hamnen. 6 Se över behov av förstärkning, krisplan. Hamnen

Risköversikt- fokus Fastigheter Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Kylvatten, bland annat värmeverken använder kommunalt Se över att fastigheter som nyttjar kommunalt vatten finns med Torka 6 vatten i fjärrvärmesystemet. i nödplan för vatten. Torka Vattenbrist till fastigheterna. Behov av att spara vatten i byggnader. Generellt problem att byta ut gammalt, enklare vid nybyggnation. 4. Beteende-kampanjer för modern hushållning av vatten, privat och allmänt. Haka på grannkommuners vatten-spar kampanjer. "Nybyggnationspolicy", se rad 0. Ställ krav i markanvisningen 4 Värmebölja Risk för värmeöar (mikroklimat) i urbana miljöer. 6. Ha helhetsperspektiv utöver grönytefaktor. "Mjuka åtgärder". Gröna tak och väggar samt plantera fler träd. Använd vattnet både för estetik och kyla (fontän). Solavskärmning (ljusa ytor kyler mer än mörka). Se rad 9.. Väv in klimatfokus i befintligt energieffektiviseringsarbete. Utnyttja möjlighet till styrning vid markanvisningsavtal och följ upp 5 Värmebölja Risk för överhettade fastigheter pga otillräckligt kylsystem. 6 6 Värmebölja 7 Värmebölja Äldreboenden och vissa grupper inom boende med funktionsstöd är känsliga för temperaturhöjningar. Tuffare arbetssituation för personal, behöver fler pauser. Hög belastning på elnätet pga ökat kylbehov. Saknar tillräckligt kylsystem i flertalet byggnader prio äldre och känsliga grupper (dyrt att installera kylsystem, istället "mjuka" åtgärder). 9 8 snö Risk för översvämmade fastigheter, påverkar el. 6 9 snö Ökad temp vintertid och ökad fuktighetleder till risk för mögel, allergier. Ökat underhåll och personalbehov pga mögel mm.. Klimatanpassa fastigheterna genom ex materialval, kylanläggningar, gröna ytor, solavskärmning, väderstrecksanpassa fönster och känsliga verksamheter. Se över behov av geokyla. Information till fastighetsägare, brukare. Inför rutiner vid värmeböljor för personal och äldre. Åtgärdsbatteri vid värmebölja. Flytt av känsliga grupper - ta fram plan. Se över behov av reservaggregat på prioriterade områden såsom hälsocentraler och andra samhällsviktiga funktioner. Omsätt skyfallskartering i handlingsplanen. Prioritera riskområden efter riskområde. Arbeta aktivt med dagvattenanläggningar ovan och under jord. Underhåll brunnar etc. Budgetera för detta.. Se över gårdar/tak: solceller och gröna tak 4. Identifiera och prioritera vilka fastigheter som är mest sårbara 9 Se över underhållsplan och resursbehov. Äldreförvaltningen, Funktionsstödsförvaltni ngen, Socialförvaltningen

0 Havsnivåhöjning Risk för översvämmade byggnader och källare i fastigheter. 6.Inventera utifrån GIS-karta, prioritera utifrån riskområden. Beslut om livscykelperspektiv vid upphandlingar och nybyggnation: minskad energianvändning, bättre isolering, klimatsäkrade hus. Nybyggnadspolicy för byggnader och mark, ex gröna tak, dagvattenhantering 4. Hitta metoder för nybyggnad och renovering på känsliga (låga) lägen som ger fungerande lösningar. Även för kulturmiljöer., politiker Havsnivåhöjning Översvämning om ledningssystemen inte fungerar. 4 Ytledes vattenavledning. Behov av reservkraft? snö Dagvattensystemen avloppsvatten går baklänges. 4 Havsnivåhöjning Risk för översvämning. Ex Hästö förskola, Stumholmen föräldrakooperativ, Östersjöskolan. 4 Havsnivåhöjning Skador på kulturmiljövärden, på kort och lång sikt. Trossö. 4 5 Mindre snö 6 Mindre snö Mindre nederbörd i form av snö ger försämrad tillgänglighet vid halka. Is/snöras från tak. Ökade kostnader om temp ligger kring 0 C, pga halkbekämpning (dyrare än snöröjning) + personal. 4. Inventera dagvattennätet i kommunala fastigheter. Föryngra ledningsnätet vid behov. Inventera i detalj sårbara fastigheter. Vidta åtgärder vid behov. Fördjupad inventering av kulturmiljöbyggnader - långsiktig plan. Studiebesök i Europa- ex Hamburg, Venedig Tillsätt mer resurser för halkbekämpning. Informationskampanjer till externa fastighetsägare 9 Tillsätt mer resurser för halkbekämpning Kultur- och fritid,, Samhällsbyggnad, Kommunikation 7 Ras/skred Rödebyskolan (SGU) har gjort undersökningar. (Kristianopel går ej att göra något åt.). Gå igenom resultat av undersökningen - behov av åtgärd?. Utred skredrisk för Biskopsberg och se över behov för fler fastigheter som behöver inventeras utifrån risk för ras/skred

Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Information i god tid/kontinuerligt för att minska (VA), Torka Kapacitet på vattenverk (ökad vattenförbrukning). 9 förbrukningen/ändra beteenden. Spara-vatten-info. Bevattningsförbud. Risköversikt- fokus Mark Torka/ värmebölja Ökat antal bränder. 9. Försiktighet med skogsmaskiner, brandrisk. Kommunikation: eldningsförbud. Ökad övervakning av skog och mark pga. brandrisk, t ex mha brandflyg 4. Utnyttja lokalkännedom genom samverkan lokalt Räddningstjänst 4 snö Översvämningar i landskapet och i staden, parker, torg, fotbollsplaner etc. 6. Inventera utifrån skyfallskartering.. Infiltrera regnvatten, mindre hårdgjorda ytor. Kapacitet att flytta vatten, behålla vattnet istället för att brädda ut det. Ökade grönområden, regnrabatter, dagvattendammar, våtmarker. Översilningsytor på mångfunktionella ytor så som parker och fotbollsplaner etc. (VA & Fastighet) 5 6 snö snö Tvättning av vägar (recipientpåverkan). 6 Anlägg reningsstationer för dagvatten, våtmarker etc. Mikroplaster till hav och sjö från konstgräsplan. 6 Utred alternativa material vid upprättande av konstgräsplaner, inrätta säker uppsamling av dagvatten intill konstgräsplaner, se över soprutiner. (VA & Fastighet), Kultur- och fritid 7 havsnivåhöjning Översvämning av eller läckage vid skyfall av miljöfarlig verksamhet, ex gamla soptippar. 9. Inventera miljöfarlig verksamhet utifrån klimatperspektiv (befintliga GIS-kartor skyfallskartering och översvämning). Prioritera riskområden. Upprätta och genomför handlingsplaner Miljökontoret, Fastighetskontor, Affärsverken 8 Havsnivåhöjning Strandängar med unik flora/fauna riskerar att försvinna. 6 Kartlägg värdefulla områden, överväg insatser. Miljökontoret i dialog med Länsstyrelsen 9 Havsnivåhöjning Turism påverkas, minskad tillgänglighet till bryggor. 6 Kartlägg riskområden för bryggor, överväg insatser. Hamnen 0 Torka/ värmebölja/ skyfall Låg grundvattennivå. Sinande brunnar, låg vattenföring i åar, försämrad kvalitet, brist på dricksvatten. Föroreningsspridning, efter torka rinner regnvattnet lättare undan och tar med sig föroreningar och bakterier. 4. Information och sparkampanjer mot privata brunnar. Ev behov av reservkraft genom avsaltning (behov-kapacitet).. Se över kommunal vattenanvändning ex bevattning fotbollsplaner och fyllnadsmaterial fotbollsplaner. Utred möjligheter till alternativ bevattning av fotbollsplaner, rabatter, parker, etc. Miljökontoret, Värmebölja Ökad bakterieflora i badvatten leder till sjukdomar. 6 snö Bräddning gödselbrunnar. Leder till ökad övergödning och risk för bakteriespridning vid brunnar. 4 Informera allmänhet om risker vid bad vid höga vattentemperaturer. Hårdare bevakning vid tillsyn, information om risker och alternativ. Miljökontoret, Miljökontoret