Översiktsplan Bollnäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 14 decemeber 2015 UT
97 Vindkraft Som en glesbefolkad kommun med begränsad vindkraftutbyggnad har Bollnäs möjligheter till att öka andelen vindelproduktion. Kommunen har dock också områden som är känsliga för den påverkan som vindkraft innebär, till exempel visuell påverkan på kulturhistoriskt värdefulla platser och bullerpåverkan i tysta områden med vildmarkskänsla. Strategin för vindkraftsutbyggnad i kommunen innebär att vindkraft ska byggas ut utanför Ljusnans älvdal och sidodalgångarna, stora opåverkade områden och opåverkade områden. Restriktionsområdet för vindkraft är baserat på älvdalens utbredning med dess visuella influensområde. På grund av vindkraftverkens höjd måste ett större område än dalgångarnas sidor utpekas som restriktionsområde för att vindkraftverken inte ska upplevas stå i dalgången. Den största vindenergitillgången finns utanför älvdalarna vilket också gör dessa områden mer lämpliga för vindkraft. Vindkarteringar för hela Svergie finns på energimyndighetens hemsida (www.energimyndigheten.se). Stora opåverkade områden är utpekade för att bevara skogsområden som är värdefulla för ekologiska samband, vildmarksturism och rekreation, från ny bebyggelse eller annan exploatering. De opåverkade områdena har ett något annorlunda syfte då dessa förutom betydelsen för rekreation ska fortsätta vara lågstrålande för att erbjuda alternativ för människor som vill undgå påverkan av elektromagnetiska fält eller modern teknologi. Stora arealer med riksintresse för vindbruk påverkas i den nya översiktsplanen. Bollnäs kommun står bakom områden av riksintresse för vindbruk där de inte överlappar med restriktionsområde för vindkraft, stora opåverkade områden eller opåverkade områden. Det beror på att kommunen även vill bevara andra värden i kommunens skogsområden, som till exempel rekreationsvärden och upplevelsen av vild natur samt skydda visuellt känsliga miljöer med höga kulturhistoriska värden. Trots intressekonflikten kan Bollnäs kommun ta sitt ansvar för att uppfylla de nationella målen för vindbruk och Gävleborgs läns mål för vindkraftsutbyggnad 1. I kommunen finns stora möjliga ytor för exploatering med goda förutsättningar där hänsyn till kulturvärden 1 Enligt Klimat- och energistrategi för Gävleborgs län (2008) är Gävleborgs regionala planeringsmål 294 GWh per år till 2015 och ett nytt regionalt mål till 2020 kommer sannolikt att ligga i närheten av 1 TWh vindkraftsel per år. 1 TWh per år betyder ca 109 GWh för Bollnäs kommun, beräknat på andel av länets landareal. Det betyder en installerad effekt på 40-60 MW. I antal vindkraftverk motsvarar detta 20-30 st 2 MW- verk. Detta är en uppskattning baserat på relationen mellan installerad effekt och beräknad elproduktion (GWh) för de vindkraftparker som är i drift och som planeras i Gävleborgs län (Länsstyrelsen Gävleborg, GIS-lager, personlig kommunikation, 2014-05-14).
98 och landskapsbild kan tas. Dessa är till övervägande del belägna i områden utanför stora opåverkade områden, opåverkade områden samt restriktionsområde för vindkraft (se karta på s.99). Vid vindkraftsetablering tillkommer också markanspråk för kraftledningar, nya vägdragningar och serviceytor samt en ökad belastning på befintliga vägar med tyngre trafik vid installation och underhåll. Vid etablering av ny vindkraft krävs även samordning med grannkommuner; till exempel för att minimera visuell påverkan. För att återföra medel till den bygd där vindkraftutbyggnad sker har Bollnäs kommun godtagit bestämmelserna för bygdepeng i dokumentet Policy om bygdepeng i Bollnäs kommun från 2012. Ur ett landsbygdsutvecklingsperspektiv kan bygdepengen möjliggöra ekonomiska medel för återinvestering i de påverkade landsbygderna och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Den lokala, folkliga förankringen för var pengarna ska investeras ska garanteras genom inflytande från den samlade byarörelsen inom kommunen. På grund av mängden redan tillståndsgivna men ännu ej uppförda verk kommer kommunen avvakta med ny tillståndsgivning för vindkraft. Vid en eventuell framtida utbyggnad av vindkraft ser kommunen hellre färre, mer samlade, men större etableringar, än en mängd utspridda och enstaka bygglov för vindkraftverk. Anledningen till detta är att samlade etableringar möjliggör en god hushållning av mark och ger mindre områden som påverkas visuellt. na för vindkraft i översiktsplanen ersätter det befintliga tematiska tillägget, som upphävts av kommunfullmäktige. När befintliga tillstånd gått ut kommer kommunen att undersöka behovet av att utse lämpliga områden för vindkraft. Eftersom det redan finns ett stort antal tillståndsgivna men ännu ej uppförda vindkraftverk i kommunen avvaktar kommunen att utse lämpliga områden för vindkraft tills det är klart om dessa vindkraftverk kommer att uppföras eller inte. När befintliga tillstånd för ännu ej uppförda vindkraftverk gått ut kommer kommunen att undersöka behovet av att se över lämpliga områden för vindkraft. Fjärrvärme Fjärrvärme produceras i värmekraftverk genom förbränning och distribueras med hett vatten till fjärrvärmecentraler i varje fastighet.
99 Fjärrvärme bygger på att ett stort system levererar till många användare inom ett visst geografiskt område där hett vatten levereras i rör under mark, gator och parker. Idag finns fjärrvärmedistribution i Bollnäs, Arbrå och Kilafors. Det helägda kommunala bolaget Bollnäs Energi AB producerar och distribuerar fjärrvärme primärt för en lokal marknad. Det ombyggda Säverstaverket i Bollnäs ger idag förutsättningar för att producera kraftvärme som innebär både el och fjärrvärme i ett slutet system. Idag förbränns avfall, biobränsle och olja men målsättningen är att få en oljefri energiproduktion i Bollnäs kommun. Säverstaverket i Bollnäs styr och övervakar även driften av Kilafors och Arbrå värmeverk som distribuerar fjärrvärme till bostäder och industri. Utbyggnaden av fjärrvärme är kopplad till framtida utbyggnad av tätorterna. Den planerade utbyggnaden av tätorterna bör samordnas med planeringen av fjärrvärmenätet. Alternativa energikällor Geoenergi Bergvärme, jordvärme, och annan energilagring i jord, berg och vatten går under samlingsnamnet geoenergi. Huvudsakligen utvinns passivt lagrad solenergi från marken för värme och kyla på vintern respektive sommaren. Geoenergi är en förnyelsebar källa med stor potential och kan vara ett attraktivt alternativ till fjärrvärme. Solenergi Solceller ger goda förutsättningar för att minska miljöpåverkan och kan användas som energikälla för olika typer av aktörer såväl privatpersoner som offentliga organisationer och företag. Eftersom solceller kan integreras i befintliga och nya byggnader behöver ny mark inte tas i anspråk och omgivningen påverkas inte visuellt. Det finns ett statligt stöd att söka för installationer av solceller. Kommunen ska utreda och främja initiativ för anläggningar för sol- och geoenergi. En utbyggnad av en storskalig anläggning av solvärme eller solceller på kommunal byggnad ska ha genomförts till 2025.
100 Kraftledningar Transport av el över långa avstånd sker via stamnätet (220 kv och 400 kv) som ägs av Svenska kraftnät. Regionnät (40-130 kv ) transporterar el från stamnätet till lokala nätverk och större elanvändare. Stamoch regionnät är vanligtvis luftburna ledningar. Lokala nätverk (10-20 kv) betjänar bland annat hushåll, näringsidkare, mindre industrier och skolor och transformeras ner till 230/400 V, så kallade lågspänningsledningar. Kraftledningarna är kopplade till transformatorstationer där ledningarnas spänning kan ändras och el kan fördelas till olika delar av nätet. De största kraftledningarna i kommunen är förlagda i Ljusnans dalgång. Större kraftledningar utgör ofta påtagliga inslag i sin omgivning och påverkar den kommunala planeringen och markanvändingen. Vid planering och utbyggnad av kraftledningar ska lokalisering och utformning ta hänsyn till bland annat landskapsbild och kultur- och friluftsmiljö. Transformatorstationer kräver olika mycket utrymme beroende på storlek men hänsyn ska tas till att anläggningarna alstrar ljud. Vid planering av nya bostadsområden ska hänsyn tas till närheten till kraftledningar på grund av den elektromagnetiska strålningen som omger dem. Nergrävda kablar och luftburna ledningar ska vara driftsäkra och utformas så att risken för att människor och egendom skadas av strömmen minimeras. Marken under och intill en luftledning måste hållas fri, så kallad ledningsgata, och gällande säkerhetsavstånd mellan ledning och byggnad måste finnas. Bullerkänslig bebyggelse bör inte förläggas nära transformatorstationer. Vid nyetablering av bostader eller omläggning av kraftledningar ska sådana skyddsavstånd väljas att kraftledningar inte orsakar elektromagnetiska fält överstigande 0,4 μt (mikrotesla) eller att avståndet mellan en 400 kilovolts kraftledning och bostäder inte understiger 130 m. (Denna strategi ska ersatta målet om elektromagnetiska fält i Lokala miljömål 2013-2020 när dessa revideras.)
O 101 Vallsta k Arbrå Bollnäs Rengsjö Segersta Kilafors 0 5 1 0 20 K m Te c k e n f ö r k l a r i n g K raftvärmeverk Vind kraftverk Vattenkraftverk Regionnätsled ning k Stamnätsled ning Värld sarv Gästgivars Tillstå nd sgivna vind kraftsparker Riksintresse vind b ruk Synlighet frå n Gästgivars, vind kv 200m höga på verkad e områ d en Stora opå verkad e områ d en Restriktionsområ d e för vind kraft Karta över befintlig energiproduktion samt särskilt skyddsvärda områden.
Delkarta 3 Kilafors Segersta 0 2,5 5 K m