Dagvattenutredning för del av fastigheten Klockaretorpet 1:1 med närområde (Sandtorp) inom Klockaretorpet i Norrköping Norrköpings kommun

Utredningsområde Dagvattenutredning för del av fastigheten Klockaretorpet 1:1 med närområde (Sandtorp) inom Klockaretorpet i Norrköping Norrköpings kommun Beställare: Norrköpings kommun Uppdragsnummer ÅF: 730 260 Uppdragsansvarig: Lars Skoog Utredare: Charlotte Brunman Granskare: Anders Boberg Datum: 2017-02-28

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund och syfte... 2 2.2 Uppdrag... 2 3 Förutsättningar... 3 3.1 Styrande dokument... 3 3.2 Underlag och källor... 3 3.3 Dimensioneringsförutsättningar... 3 4 Befintliga förhållanden... 4 4.1 Beskrivning av området... 4 4.2 Topografi, markslag och geoteknik... 4 4.3 Recipienter och miljökvalitetsnormer... 5 4.4 Befintlig dagvattenhantering... 6 5 Planområdets föreslagna utformning... 10 6 Föreslagen dagvattenhantering... 11 6.1 Underlag för utformning av åtgärder... 11 6.1.1 Flöden... 11 6.1.2 Reningsbehov skydd av recipienter... 14 6.1.3 Klimatförändringar... 15 6.2 Utformning av lösningar för mindre regn... 16 6.3 Utformning av allmän dagvattenanläggning (stora regn)... 18 6.4 Utformning av lösningar för extrema regn... 19 7 Kostnader, ansvar, drift och underhåll... 20 Bilaga 1, Befintliga dagvattenledningar

1 Sammanfattning Enligt ÅF:s dagvattenberäkningar av området klaras ett framtida regn, både gällande avrinning samt föroreningsmässigt. Avrinningen från området väntas öka med cirka 133 % mot Söderleden och med 75 % mot Folkborgsvägen, för 20-årsregn, efter exploatering om inga fördröjningsåtgärder vidtas. Avrinning sker mot recipient Motala Ström från två håll. Motala ströms kemiska ytvattenstatus klassas som ej god och detta tillsammans med en risk för påverkan på recipient samt den känsliga klassningen Motala ström har väljs skydd av miljökvalitet som styrande för totalbedömningen. Förslag på avrinnings- och föroreningsreducerande åtgärder ges i form av åtgärdsförslag. 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Syftet med uppdraget är att möjliggöra en hållbar stadsutveckling inom planområdet. För att uppnå målet skapas möjlighet för en blandad bebyggelse som innehåller bostäder, skolor, park och centrumverksamhet. Genom planläggningen kan förutsättningar skapas för att fylla en lucka i stadsbebyggelsen. Planområdet ska bli en attraktiv stadsdel och utgöra en bra övergång mellan två stadsdelar av helt olika karaktär. Planarbetet har delats in i etapper, varav den första etappen är genomförd, ljusblå del nedan. Folkborgsvägen och spårvägen avgränsar den aktuella etappen från etapp 1 i norr och väster. Etapp 3 är ungefär 27 ha. Figur 1) Lila område visar aktuellt planområde, etapp 3 2.2 Uppdrag Dagvattenutredningens syfte är att utreda förutsättningarna för framtida dagvattenhantering inom området, samt ge förslag på översiktliga hållbara principlösningar för hantering av dagvatten. Dagvattenflöden och föroreningshalter för planområdet ska beräknas före och efter utbyggnad. Eventuella åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten redovisas. En kontroll ska göras för extrema regn, så att inte byggnader och viktig infrastruktur skadas. 2

3 Förutsättningar 3.1 Styrande dokument Ansvarsfördelning för dagvatten i Norrköpings kommun 2015-11-24 Riktlinjer Dagvattenhantering i Norrköpings kommun 2009-05-26 Mall från beställaren inför beställning av dagvattenutredning 3.2 Underlag och källor Grundkarta och VA-underlag i dwg Detaljplan och Illustration av ny bebyggelse Verksamhetsområde för dagvatten Översvämningskartering Svenskt Vattens Publikationer StormTac version 2016-08-29 3.3 Dimensioneringsförutsättningar Dimensionering ska följa Svenskt Vattens publikation P104, P105 och P110 samt Norrköpings kommuns riktlinjer. Beräkningar ska göras för 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 för nederbörd med kortare varaktighet än en timme. En kontroll för 100-årsregn ska också göras. Riktvärden för utsläpp av dagvatten till recipient, Motala Ström, framgår av Tabell 1 nedan, riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun. Då recipienten för planområdet, Motala Ström ligger inom område för skydd av miljökvalitet används kolumnen Till skyddsvärd recipient i denna dagvattenutredning. Tabell 1) Riktvärden för utsläpp 3

4 Befintliga förhållanden 4.1 Beskrivning av området Området, Figur 2, ligger mellan stadsdelarna Kneippen och Klockaretorpet, ca 2 km sydväst om Norrköpings centrum. Linköpingsvägen, Söderleden, Hjalmar Brantings gata avgränsar området i norr, öster respektive söder. I väster avgränsas området av Folkbergsvägen och ett grönområde som tidigare innehöll en lekplats och en djurpark. På södra delen av SMHI:s tomt har tidigare funnits en växt- och plantskola, som kan innebära en ökad risk för markföroreningar. Detta är inte undersökt. Figur 2) Områdesbeskrivning 4.2 Topografi, markslag och geoteknik Marknivån inom området varierar mellan +34 - +50 meter inom området. Topografin inom området är en höjdrygg utmed nordöstra gränsen. Därifrån lutar marken mot sydväst. Västra delen lutar mot nordväst och är som lägst i nordvästra delen. Geotekniskt består jorden av berg, sandig morän och lera. Se figur 3. Grundvattennivån har uppmätts i fem mätpunkter till 1,30-3,30 meter under marknivån, dessa är avlästa en gång (Mur GEO, SWECO). LOD är med stor sannolikhet möjlig i vissa delar av området som består av sandig morän, men det behövs mer utförliga geotekniska undersökningar för att bekräfta detta. Figur 3) Jordartskarta från SGU 4

4.3 Recipienter och miljökvalitetsnormer Planområdet berörs av två delavrinningsområden. Båda delavrinningsområdena rinner mot Motala Ström, med utlopp strax uppström Riksbron. Motala Ström omfattas av miljökvalitetsnormen vattenförekomster. Vattenförekomsterna är listade i en särskild databas, VISS (Vatten Informations System för Sverige). Status år 2015 för Motala Ström var otillfredsställande ekologisk potential och uppnådde ej god kemisk ytvattenstatus. Området berör ingen klassad grundvattenförekomst enligt VISS. Dagvattnet från området ska renas så att föroreningsmängd inte ökar jämfört med belastning före exploatering. Figur 4) Vattendelare utefter nivåkurvor 5

4.4 Befintlig dagvattenhantering Planområdet ingår i verksamhetsområde för Vatten, Spillvatten och mestadels Dagvattentotal. Dagvattenledningar finns inom planområdet, se Figur 5. Ljusgrönt stråk (Avledning via Söderleden) samt lila stråk (Avledning via Folkborgsvägen) visar de två delavrinningsområdena mot recipient. Figur 5) Dagvattenledningar mot recipient 6

Figur 6) Lågpunkter och rinnvägar 7

Lågpunkter och rinnvägar finns inom området. De ligger mot båda håll för dagvattenavrinning, se Figur 6. Hur högt dagvattnet kan stiga i dessa lågpunkter visas i blått (0,1-0,5 meter), gult (0,5-1,0 meter) och rött (över 1 meter). Översvämningskarteringen är gjort 2012 och är baserad på 100-årsregn. Rinnvägar utgörs delvis av vägdiken utmed Folkparksvägen som rinner mot nordväst. Utmed Folkborgsvägen finns det idag betongledningar som går från dimension 300 mm vid Hjalmar Brantings gata, DNB7930 vattengång +39,76 och avslutas med dimension 800 mm vid Linköpingsvägen, DNB8242 vattengång +30,59. På två ställen utmed gatan får ledningen ett tillflöde, 315 PP samt 500 BTG. Se Bilaga 1 för befintliga dagvattenledningar. Figur 7) Profil över dagvattenledning i Folkborgsvägen 8

Figur 8) Profil över dagvattenledning i Hjalmar Brantings gata Vattengången i dagvattenledningen som passerar under Söderleden är +37,42 högt upp i slänten på södra sidan (DNB144). Ledningen precis under Söderleden (DKA5019-DKA5020) har vattengång in +33,57 och ut +33,47. Brunnen i slänten på norra sidan av Söderleden (DNB8096) har vattengång +36,70. Norrköpings kommuns översvämningskartering visar att det finns några instängda områden där risk finns att det blir stående vatten vid kraftiga regn. Folkborgsvägen och dess öppna avledningsstråk från området är ett belastat ledningsnät där vatten blir stående idag på parkeringar och grönytor. Det finns inga ledningsrätter idag för dagvatten inom området, utredning ska ske om det finns behov till detta efter exploatering. Servitut för ledningar finns idag, detaljplanens eventuella inverkan på servituten ska utredas i det fortsatta planarbetet. Två delområden väster om planområdet har dagvattenavledning som berör utredningsområdet. Väster om Folkborgen finns ett 4,40 ha stort område som avleder dagvatten, via ett fördröjningsmagasin, med dagvattenledning utmed Hjalmar Brantings gata till Söderleden där det ansluter till stråket mot Motala Ström. Se ljusblått område i figur 1. Området väster om Folkborgsvägen, norr om Folkborgen, omfattande Nils Åbergs gata, Ellen Mobergs gata med flera som är 6,80 ha stort. Dagvatten från detta område avleds mot norr och ansluter till dagvattenledningar vid utredningsområdets nordvästra del, söder om Linköpingsvägen. Se mörkblått område i Figur 1. 9

5 Planområdets föreslagna utformning Området kommer utgöras av cirka 2/3 kvartersmark samt nya kommunala gator. Området har i denna dagvattenutredning delats upp i kvartersmark med nummer som kan ses i Figur 9 nedan. I lågpunkterna planeras för XXX. 1 10 2 Lågpunkt 4 3 11 5 Lågpunkt 12 6 14 13 8 7 9 Område 1-9 rinner mot Söderleden Figur 9) Detaljplan med uppdelning av området Område 10-14 rinner mot Folkborgsvägen 10

6 Föreslagen dagvattenhantering 6.1 Underlag för utformning av åtgärder Nuläge, 10 årsregn 20 årsregn och 100 årsregn, Qdim = Dimensionerande flöde, 20 årsregn (l/s) q = Regnintensitet (l/s ha) AR = Reducerade arean (Area Avrinningskoefficient) 1,25 = Klimatfaktor för 20- och 100 årsregnet 6.1.1 Flöden Vid beräknande av dimensionerande flöden för nuläget har information om ytornas storlekar och avrinningskoefficienter hämtats från flygfoton samt befintlig grundkarta. För framtida ombyggnation har information om ytornas storlekar och avrinningskoefficienter hämtats från detaljplan, samrådshandling, uppdelat i delområden, se Figur 9. Beräkningar har delats upp i två delområden, efter vilket utlopp mot recipient de rinner mot. Beräkningarna är gjorda utan dräneringar. 2 134 / 10 228 / 20 288 / 100 489 / Tabell 2a) Flöden före exploatering för 10-årsregn, avrinning mot Söderleden Yta Verklig area Koefficient (φ) Reducerad area Flöde Q dim Område 1 0,44 0,20 0,088 20 Område 2 0,72 0,10 0,072 16 Område 3 1,54 0,40 0,616 140 Område 4 0,65 0,10 0,065 15 Område 5 1,04 0,50 0,520 119 Område 6 0,54 0,10 0,054 12 Område 7 0,56 0,10 0,056 13 Område 8 0,17 0,25 0,043 10 Område 9 1,19 0,50 0,595 136 Lokalgator 1,60 0,80 1,280 292 Övrig yta 3,64 0,10 0,364 83 Väster om Folkborgen 4,40 0,40 1,760 401 SUMMA 16,49 ha 5,513 ha 1257 l/s Tabell 2b) Flöden före exploatering för 10-årsregn, avrinning mot Folkborgsvägen Yta Verklig area Koefficient (φ) Reducerad area Flöde Q dim Område 10 6,23 0,50 3,115 710 Område 11 1,73 0,50 0,865 197 Område 12 0,96 0,10 0,096 22 Område 13 0,59 0,25 0,148 34 Område 14 2,23 0,40 0,892 203 Lokalgator 1,36 0,80 1,088 248 Övrig yta 1,48 0,10 0,148 34 Norr om Folkborgen 6,80 0,40 2,720 620 SUMMA 21,38 ha 9,072 ha 2068 l/s 11

Tabell 3a) Flöden efter exploatering för 20- och 100-årsregn, avrinning mot Söderleden Yta Verklig area Koefficient (φ) Reducerad area Flöde 20- årsregn Flöde 100- årsregn Område 1 0,44 0,20 0,088 32 54 Område 2 0,72 0,30 0,216 78 133 Område 3 1,54 0,40 0,616 222 376 Område 4 0,65 0,30 0,195 70 119 Område 5 1,04 0,50 0,520 187 318 Område 6 0,54 0,35 0,189 68 115 Område 7 0,56 0,35 0,196 71 120 Område 8 0,17 0,50 0,085 31 53 Område 9 1,19 0,50 0,595 214 364 Lokalgator 4,52 0,80 3,616 1302 2210 Parkmark 0,72 0,10 0,072 26 44 Väster om Folkborgen 4,40 0,40 1,760 634 1076 SUMMA 16,49 ha 8,148 ha 2935 l/s 4982 l/s Tabell 3b) Flöden efter exploatering för 20- och 100-årsregn, avrinning mot Folkborgsvägen Yta Verklig area Koefficient (φ) Reducerad area Flöde Q dim Flöde 100 årsregn Område 10 6,23 0,50 3,115 1121 1904 Område 11 1,73 0,50 0,865 311 529 Område 12 0,96 0,45 0,432 156 264 Område 13 0,59 0,45 0,266 96 163 Område 14 2,23 0,40 0,892 321 545 Lokalgator 2,10 0,80 1,680 605 1028 Parkmark 0,74 0,10 0,074 27 45 Norr om Folkborgen 6,80 0,40 2,720 979 1663 SUMMA 21,38 ha 10,044 ha 3616 l/s 6141 l/s Efter exploatering tillkommer fler hårdgjorda ytor än idag och ytor där naturlig infiltration kan ske minskar. Krav på höjdsättning inom fastighets- och gatumark behöver säkerställas så att inte skador på byggnader sker. Maxflöde gentemot dagens utflöde som får gå ut mot recipient är 1257 l/s mot Söderleden och 2068 l/s mot Folkborgvägen efter exploatering. Erforderliga fördröjningsvolymer från kvartersmark för att kompensera för ökad exploatering och klimatfaktor redovisas i Tabell 4a och 4b. Volymer är beräknade för 20-årsregn respektive100-årsregn. Fördröjningsvolymer för lågpunkter är summering av volymerna för respektive avrinningsområde. Tabell 4a) Fördröjningsvolymer per yta för 20-årsregn Yta Fördröjningsvolym Yta Fördröjningsvolym Område 1 7 m 3 Område 10 245 m 3 Område 2 42 m 3 Område 11 68 m 3 Område 3 48 m 3 Område 12 101 m 3 Område 4 38 m 3 Område 13 31 m 3 Område 5 45 m 3 Område 14 38 m 3 Område 6 40 m 3 Lokalgator Söderleden 680 m 3 Område 7 41 m 3 Lokalgator Folkborgsvägen 212 m 3 Område 8 12 m 3 Lågpunkt Söderleden 999 m 3 Område 9 46 m 3 Lågpunkt Folkborgsvägen 695m 3 12

Tabell 4b) Fördröjningsvolymer per yta för 100-årsregn Yta Fördröjningsvolym Yta Fördröjningsvolym Område 1 20 m 3 Område 10 714 m 3 Område 2 93 m 3 Område 11 198 m 3 Område 3 141 m 3 Område 12 215 m 3 Område 4 82 m 3 Område 13 88 m 3 Område 5 119 m 3 Område 14 205 m 3 Område 6 86 m 3 Lokalgator Söderleden 1494 m 3 Område 7 88 m 3 Lokalgator Folkborgsvägen 517 m 3 Område 8 29 m 3 Lågpunkt Söderleden 2288 m 3 Område 9 136 m 3 Lågpunkt Folkborgsvägen 1937 m 3 Erhållen höjdinformation på befintligt dagvattennät mot Söderleden visar att det inte bör vara några problem att anordna dagvattenmagasin, damm, med 0,7 m djup, Pkt A, Figur 10. Vattengång på östra sidan av Söderleden är +38,10 och på västra sidan +37,42 Höjdskillnaden är cirka 0,7 m som kan utnyttjas för fördröjning. B A Figur 10) Illustration över tänkt bebyggelse, Norrköpings kommun 13

Om det kan anordnas ett djup på dammen med 0,7 m krävs en yta för Söderleden på 2288/0,7=3270 m 2. Tillgänglig yta i planförslaget är 2350 m 2. Se Figur 10. Ytan bör utökas i planen för att få plats med en damm. Alternativt att man accepterar ytterligare 0,3 m uppdämning uppströms föreslagen yta, vilket ger en tillgänglig magasinshöjd på dammen till 1,0 m och befintlig yta är då tillräcklig. För avrinningsområde mot Folkborgsvägen, se Figur 9, är ytbehovet med 0,5 m djup på dagvattendammen: 1937/0,5 = 3874 m 2. Tillgänglig parkyta är 5890 m 2. Pkt B, Figur 10. 200 m nedströms om föreslaget läge för lågpunkten finns en höjdskillnad på dagvattennätet på cirka 80 cm. Se Figur 7, sektion 0/950. Med en omläggning av dagvattenledningen upp till dammen bör det vara möjligt att få minst 0,5 m tillgängligt i höjd. Båda ytorna bedöms tillräckligt stora för att klara erforderlig fördröjning för att klara ett 100-årsregn. 6.1.2 Reningsbehov skydd av recipienter För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för att bedöma reningskrav på enskilda dagvattenutsläpp. Riktvärden för Norrköping för utsläpp av dagvatten till recipient är indelade i flera olika nivåer, se Tabell 1. Det är lämpligt att använda nivå 1, Till skyddsvärd recipient, i Tabell 4a och 4b nedan är koncentrationen för riktvärdena angivna i flödesmängd (kg/år). Tabell 4a) Koncentration riktvärden, avrinning mot Söderleden Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Enhet µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l Konc. 160 2,0 8 18 75 0,40 10 15 0,03 40 0,4 0,03 Enhet Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Flödesmängd 9,2 114,6 0,46 1,03 4,3 0,02 0,57 0,86 0,002 2291 22,9 0,002 Tabell 4b) Koncentration riktvärden, avrinning mot Folkborgsvägen Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Enhet µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l Konc. 160 2,0 8 18 75 0,40 10 15 0,03 40 0,4 0,03 Enhet Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Kg/år Flödesmängd 11,3 141 0,56 1,27 5,3 0,03 0,71 1,06 0,002 2824 28,2 0,002 Koncentrationen för riktvärdena i µg/l och mg/l är alltid desamma i nivå 1, koncentrationen i kg/år varierar och beror på den reducerade arean på området efter ombyggnation och årsmedelnederbörden. I detta uppdrag 703 mm/år. Uppmätt värde mellan 1999-2014, taget från SMHI. Det bör poängteras att beräkningarna baseras på schablonvärden och generella ingångsvärden. Föroreningsbedömning har tagits fram utifrån schablonvärden från StormTac, kontorsområde för nuläget och centrumområde efter exploatering, och utgått från nuvarande och framtida markanvändning (20 årsregn) samt från uppmätt årsmedelnederbörd i Norrköping. Värdet som detta ger kan ses i Tabell 5 nedan där det redovisas i totalhalter. Orangemarkerade rutor visar de totalhalter som överskrids gentemot riktvärdena. 14

Tabell 5) Summa totalhalter, avrinning mot Söderleden Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Schablonvärde kontor µg/l 250 1500 30 30 140 0,9 13 7,0 0,10 100000 1300 0,15 Schablonvärde centrum 280 1850 20 22 140 1,0 5 8,5 0,05 100000 1500 0,10 µg/l Summa nuläge kg/år 9,7 58 1,2 1,2 5,4 0,035 0,50 0,3 0,004 3876 50 0,006 Summa utbyggnad kg/år 16 106 1,1 1,1 8,0 0,057 0,29 0,5 0,003 5728 86 0,005 Tabell 5) Summa totalhalter, avrinning mot Folkborgsvägen Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Schablonvärde kontor µg/l 250 1500 30 30 140 0,9 13 7,0 0,10 100000 1300 0,15 Schablonvärde centrum µg/l 280 1850 20 22 140 1,0 5 8,5 0,05 100000 1500 0,10 Summa nuläge kg/år 15,9 96 1,9 1,9 8,9 0,06 0,83 0,4 0,006 6378 83 0,01 Summa utbyggnad kg/år 19,8 131 1,4 1,6 9,9 0,07 0,35 0,6 0,004 7061 106 0,007 Föroreningarna ligger över riktvärdena för alla ämnen utom kväve, krom och nickel. Bly, koppar, kvicksilver och benso(a)pyren kommer att förbättras av en ombyggnation. Totalhalterna ligger högre mot recipient Folkborgsvägen. Zink, kadmium och oljas huvudsakliga källa till spridning och förorening av dagvatten kommer från byggnader, fordon och infrastruktur. 6.1.3 Klimatförändringar Effekten av ökad mängd koldioxidhalter i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, detta har SMHI med i sina klimatmodeller för temperatur, nederbörd och avdunstning. God planering av höjder i ett område är viktigt då vattennivåer förändras av ändrad nederbörd och avrinning. Vattenståndet påverkas av flera faktorer vid klimatförändringar, varmare klimat ger högre vattennivåer och ändrad salthalt. Förändrad nederbörd går att se hos SMHI, för detta område har nederbörden ökat från 488 mm/år mellan 1961-1990 till 703 mm/år mellan 1999-2014. 15

6.2 Utformning av lösningar för mindre regn Vid mindre regn, 1-2 årsregn och de första 10 millimetrarna, är det önskvärt att delområdena ska kunna omhänderta dagvatten lokalt. Detta är inget krav, utan en icke fastställd ansvarsfördelning som kommunen och Norrköping Vatten delvis jobbar efter för att det bidrar till klimatanpassning, recipientskydd och bibehållen grundvattenbildning. Detta kan åstadkommas via en rad olika åtgärder. Genom genomsläppliga markbeläggningar, ytlig avledning till vegetationsklädda fördröjningsytor, både på takytor och markytor samt infiltration och fördröjning i mark på fastighetsmark. Se text och Figur 11, 12, 13 och 14. Kombineras dessa metoder begränsas maxflödet och området klarar ett mindre regn. Dränering från husgrunder och rännstensbrunnar ska kunna avledas till det kommunala dagvattensystemet utan risk för skador på byggnader i samband med överbelastning av dagvattensystemet för upp till 5-årsregn. Erforderliga fördröjningsvolymer per område för att klara att omhänderta de första 10 millimeter regn kan ses i Tabell 6 nedan. Tabell 6) Fördröjningsvolymer för de första 10 millimetrarna regn Yta Fördröjningsvolym Yta Fördröjningsvolym Område 1 9 m 3 Område 8 9 m 3 Område 2 22 m 3 Område 9 60 m 3 Område 3 62 m 3 Område 10 312 m 3 Område 4 20 m 3 Område 11 87 m 3 Område 5 52 m 3 Område 12 43 m 3 Område 6 19 m 3 Område 13 27 m 3 Område 7 20 m 3 Område 14 89 m 3 Genomsläppliga markbeläggningar kan användas som fördröjning och minskning av avrinning från parkeringsplatser. Avrinningskoefficienten antas halveras gentemot parkeringsytor av asfalt. Figur 11) Genomsläppliga markbeläggningar 16

Gröna tak förbättrar dagvattenkvalitén samt reducerar mängden dagvatten. Taken är uppbyggda i skikt, skikten består av vegetation, jordlager, dräneringslager, samt ett tätskikt i botten. Ytan för gröna tak kan minska avrinningen med cirka 50 %, denna reducering då det sker en minskning av avrinning från taket första delen av stora regn samt ingen avrinning vid små regn. Minskning av avrinningskoefficient, från 0,9-0,35, och fördröjning av flödestoppar bidrar också till den halverade avrinningen samtidigt som de fungerar som isolering mot värme och kyla. Figur 12) Ytlig avledning av dagvatten på tak Diken på kvartersmark kan anläggas som grunda, öppna avrinningsstråk med flacka slänter som ansluter mot större dikesstråk på kommunal mark inom området. Flödeshastigheten i diken bör ej överstiga 2 m/s. Överskrids detta bör hastigheten minskas med hjälp av flödesminskande åtgärder. Exempel på flödesminskande åtgärd kan vara att lägga utloppsbrunn högre än dikesbotten, detta skapar magasinerande effekt samt en fördämning. Figur 13) Ytlig avledning av dagvatten vid mark 17

Vid intensiva regn är dagvattenkassetter effektiva då de tar upp och fördröjer det snabbt avrinnande dagvattnet från tak och hårdgjorda ytor. Vid god infiltrationsmöjlighet i marken infiltreras dagvattnet från kassetterna med ett jämnt flöde ut i marken. Hålrumsvolymen för dagvattenkassetter är 95 % och detta sparar plats om det jämförs med mer traditionella makadammagasin. Figur 14) Infiltration och fördröjning i mark (dagvattenkassetter) 6.3 Utformning av allmän dagvattenanläggning (stora regn) Återkomsttiden för stora regn vid fylld ledning är beräknad på 5 år och återkomsttiden för trycklinje i marknivå är beräknad på 20 år. Avrinning av dagvatten från området ska inte ökas mot recipient efter exploatering, fördröjning ska ske inom området och där infiltration ej är möjlig ska erforderlig fördröjningsvolym beräknas. Beräkning ska ske i samband med fastställande av gatusektioner och allmän platsmark samt parkmark. Omhändertagande av dagvatten kan tas omhand i trädrader inom gatusektionen eller dagvattendammar och andra fördröjningsmagasin inom allmän platsmark, se text och Figur 15 och 16. Dagvattendammar och fördröjningsmagasin ska utjämna dagvattenflödet inom planområdets lågpunkter och belastningen mot recipient så inte belastningen ökar jämfört med dagens förhållande. Se lågpunkter markerade i Figur 9. Hantering av dagvatten i trädrader intill körbanor kan utformas som växtbäddar, rain gardens eller planteringar för mindre träd. Körytornas dagvatten leds mot dessa ytor för att omhändertas och fördröjas för att sedan ledas mot recipient. En stor del av dagvattnet från dessa ytor kan tas upp av de träd- och växtplanteringar som finns. För att få en utökad fördröjningsvolym kan makadamfyllda magasin utföras i gatusektionen. Figur 15) Förslag på gatusektion inom området 18

Tanken med en damm på området är att ta hand om dagvatten med en permanent vattenyta som delvis eller helt byts ut vid nederbörd. En damm kan ta emot stora flöden och det är under kontrollerade former man kan reglera vattenvolymen med avrinning vid torrväder för att upprätthålla den permanenta vattenytan. Figur 16) Dagvattendamm som fördröjningsmagasin 6.4 Utformning av lösningar för extrema regn Vid extrema regn har marken blivit mättad vilket innebär att lite eller inget dagvatten kan infiltrera. Följden av detta blir att dagvatten stannar kvar på markytorna vid lågpunkter och det bildas marköversvämningar. I Figur 17 nedan kan ses vart lågpunkter och rinnvägar finns. Figur 17) Lågpunkter och rinnvägar Bräddning av dagvattnet och avledning via marknivå till mindre känsliga ytor bör planeras. Kan byggnation undvikas i dessa områden och områden med markerade rinnvägar bör detta göras. Om byggnader ändå väljs att anläggas i dessa områden är höjdsättningen mycket viktig. I Figur 16 är områden där byggnation bör undvikas markerade med röda ringar. Befintliga nivåer på gator och ytor där endast ett fåtal blåa prickar syns i Figur ovan bör ej sänkas från nuvarande nivåer. Avskärning av befintliga rinnvägar bör beaktas i markprojekteringsfasen så ej dessa blir instängda områden mellan nya hus och byggnationer. 19

7 Kostnader, ansvar, drift och underhåll Uppskattade kostnader utan pris för framtida drift och underhåll för de olika anläggningarna som har presenterats i rapporten utgår från á-prislistor, tidigare erfarenheter och en samlad kostnadsinformation från leverantörer och entreprenörer. Tabell 7) Kostnadsuppskattning Utförande Kostnad Kostnad i detta projekt Genomsläppliga markbeläggningar 500 kronor/m 2 På kvartersmark Gröna tak 1 500 kronor/m 2 På kvartersmark Dike 200 kronor/m På kvartersmark Dagvattenkassetter 6000 kronor/m 3 På kvartersmark Trädradsfördröjning 600 kronor/m 2 Utreds i förprojektering Damm 1 000 kronor/m 3 4 225 000 SEK Magasin-kasetter 4 500 kronor/m 3 Utreds i förprojektering Kostnader för drift och underhåll kan sägas vara ungefär 8 % av anläggningskostnaden, detta kommer variera från år till år men vara högre de första åren då nya planteringar behöver mer skötsel. 20

Bilaga 1, Befintliga dagvattenledningar 21