prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad GÄVLEBORG 2009

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Fakta om prognosen... 4 Fakta om Gävleborgs arbetsmarknad... 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 7 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft... 12 Arbetslöshet och programinsatser... 14 Arbetslöshetens struktur... 15 Yrkesbarometer... 17 För kommentarer kring prognosen kontakta arbetsförmedlingschef Charlotte Palmborg, tel. 010-486 83 11 eller arbetsförmedlingschefen på respektive ort. För ytterligare upplysningar kontakta utredare Bitte Lyrén, tel. 010-486 68 56. Arbetsförmedlingens prognoser och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsförmedlingens hemsida, www.arbetsformedlingen.se. 2

Sammanfattning Arbetsmarknaden i Gävleborgs län har haft en mycket positiv utveckling de senaste åren. Utvecklingen har nu vänt och sysselsättningen beräknas minska och arbetslösheten öka inom de flesta branscher under år 2009. Efterfrågan på näringslivets varor och tjänster mattas hastigt av inom framför allt konjunkturkänsliga verksamheter som industrin och dess underleverantörer samt byggverksamheten. Det i sin tur påverkar även andra branscher. Hushållen blir mer återhållsamma i sin konsumtion vilket bland annat får en negativ effekt för fackhandeln. Sammantaget kommer år 2009 innebära en negativ utveckling för arbetsmarknaden i Gävleborgs län - det positiva är att länet går in i denna utveckling från ett bra utgångsläge, en låg arbetslöshet och en hög sysselsättning. Antalet sysselsatta minskar under 2009 Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet har varit på en hög nivå de senaste två åren men en tydlig avmattning har skett under denna höst. Avmattningen beräknas fortsätta under år 2009 och antalet sysselsatta i länet beräknas minska med omkring 2 700 personer under det kommande året. Minskningen förväntas ske inom de flesta branscher men sett till antal bedöms den största minskningen ske inom industrin. Sysselsättningen generellt bedöms också minska genom att personer med tillfälliga arbeten på heltid, deltid eller med timanställning inte erbjuds fortsatt arbete. Nystartsjobben har hittills bidragit med ca 800 arbetstillfällen. Insatser som jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar och instegsjobb för nyanlända invandrare kan påverka sysselsättningen positivt, men en vikande efterfrågan på arbetskraft kan motverka en sådan utveckling. Viss brist på arbetskraft föreligger alltid. Tendensen är att bristen nu begränsas mest till yrken som kräver högre utbildning och/eller specialistkompetens av olika slag. Arbetskraften i Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. I Gävleborgs län finns nästan 129 000 personer i arbetskraften och männen är cirka 9 000 fler än kvinnorna. Vår bedömning är att arbetskraften minskar något under år 2009. En bidragande orsak är befolkningseffekten eftersom befolkningen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år totalt sett minskar något under året. I åldrarna 20-24 år och 60-64 år däremot så ökar antalet personer i arbetskraften. Ökad arbetslöshet Som ett resultat av det försämrade arbetsmarknadsläget bedöms arbetslösheten öka med ungefär 2 600 personer till fjärde kvartalet 2009. Arbetslösheten bland män bedöms öka mer än för kvinnorna under prognosperioden. Inom traditionellt manligt dominerade branscher som bygg- och anläggning, tillverkningsindustri och teknisk uppdragsverksamhet minskar behovet av arbetskraft mer än inom offentlig verksamhet som traditionellt är en kvinnlig sektor. Tabell 1: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring i antal personer, jämfört med kvartal 4 föregående år Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 2007 3 500 4 000-500 2008 50-200 250 2009-100 - 2 700 2 600 3

Fakta om prognosen Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom arbetsförmedlingen. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen 2007. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består rikets basurval av drygt 12 000 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. I Gävleborgs län omfattade basurvalet närmare 350 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 50 arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer drygt 60 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen blev 85 procent för näringslivets basurval. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). 4

Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Fakta om Gävleborgs arbetsmarknad Befolkning Gävleborgs befolkning uppgick till 275 556 personer vid utgången av år 2007 och är jämt fördelad på män och kvinnor. Under de tre första kvartalen 2008 ökade befolkningen i Gävleborg med nära 360 personer till 275 912 vid utgången av september i år. Födelsenettot var negativt medan flyttningsnettot var positivt. Bland länets kommuner hade Ockelbo och Hudiksvall en liten folkökning och Gävle kommun ökade sin befolkning med nära 700 personer. Antalet invånare i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) uppgår till drygt 157 000 personer. I den åldersgruppen är männen närmare 4 000 fler än kvinnorna. Försörjningskvoten, (här beräknad enligt formeln Försörjningskvoten = hela befolkningen/befolkningen 20 64 år) uppgår till 1,75. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,75 personer förutom sig själv. Jämfört med våra grannlän så finns landets nästa lägsta försörjningskvot i Uppsala län med 1,66 och i Dalarnas och Västernorrlands län två av landets högsta med 1,77. De som förväntas lämna arbetsmarknaden och den yrkesaktiva åldern de närmaste åren, det vill säga personer i åldrarna 60 64 år utgör 7,8 procent av länets befolkning och 13,6 procent av de i yrkesaktiv ålder, vilket är den högsta andelen i landet. Även i detta fall har våra grannlän Dalarna och Västernorrland en hög andel, den uppgår till 7,6 procent av länens hela befolkning och 13,5 respektive 13,4 procent av de i yrkesaktiv ålder. I vårt södra grannlän Uppsala, utgör 60 64 åringar 6,7 respektive 11,2 procent. Sett till dem som istället är på väg in i yrkesaktiv ålder de närmaste åren, ungdomar 15 19 år så utgör de 7,3 procent av länets befolkning. Det ger en differens mellan grupperna på väg ut ur respektive in i yrkesaktiv ålder på 0,5 procentenheter. Det innebär antalet på väg in är drygt 1 300 färre. Högsta utbildningsnivå för personer i åldern 20 64 år har höjts kontinuerligt över tid. År 2001 var andelarna som hade eftergymnasial respektive förgymnasial utbildning ungefär lika stora, 22,5 och 22,7 procent. År 2007 hade andelen med eftergymnasial utbildning ökat till 26,2 procent och andelen med förgymnasial utbildning minskat till 18,3 procent. Trots en positiv utveckling vad gäller eftergymnasiala studier så har Gävleborgs län fortfarande landets lägsta andel personer i yrkesaktiv ålder med eftergymnasial utbildning. Stockholms län har högst andel 42,7 procent. Av våra grannlän har Uppsala 41 procent, Västernorrland 29,4 procent och Dalarna den näst lägsta andelen i landet med 26,6 procent. 5

Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande i länet i yrkesaktiv ålder uppgick år 2006 till 76,4 procent totalt, männen 79,1 procent och kvinnorna 73,5 procent. För utrikes födda var motsvarande siffror 53,9 procent totalt samt 57,0 procent för männen och 51,1 för kvinnorna. De utomnordiskt födda i länet har en sysselsättningsgrad som uppgår till 48,2 procent för båda könen vilket tillsammans med Västerbottens län är lägst i landet. Andel förvärvsarbetande 20-64 år i Gävleborgs län efter kön och tid 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 60,0% 55,0% 50,0% 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Totalt Män Kvinnor 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 2006 förvärvsarbetade 60,5 procent av de i åldersgruppen 60 64 år och 59,1 procent av ungdomarna 20 24 år. Enligt statistik 1 för åren 1985-2006 så förvärvsarbetade 82 % i åldersgruppen 20 24 år 1989 vilket är den högsta andelen under perioden. Etableringsåldern 2 i Sverige har stigit markant, år 1990 var den ungefär 23 år för kvinnor och 22 år för män. Tio år senare hade den stigit till 29 år respektive 27 år. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen 60 64 år har ökat kontinuerligt under tjugohundratalet och år 2006 uppgick den till 60,5 procent i Gävleborgs län. Det kan jämföras med 43,8 procent år 1999. De tre vanligaste yrkena (flest anställda) för män med bostad i länet år 2006 var maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling byggnadshantverkare ingenjörer och tekniker Motsvarande yrken för kvinnorna i länet var vård- och omsorgspersonal försäljare detaljhandel; demonstratörer m.fl. övrig kontorspersonal 1 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2 Den ålder då 75 procent av årskullen har ett arbete 6

År 2006 pendlade knappt 7 900 länsbor till arbete i annat län. Antalet har ökat kontinuerligt över tid, det var 45 procent fler som pendlade ut från länet år 2006 jämfört med tio år tidigare Samtidigt finns en inpendling till länet som år 2006 omfattade nära 6 300 personer. Männen pendlar i väsentligt högre omfattning än kvinnorna. Andelen kvinnor som pendlar ut ur länet uppgår till 31 procent och andelen inpendlande kvinnor uppgår till 36 procent. Näringsliv År 2007 fanns det drygt 29 000 arbetsställen i Gävleborg 3. Av dessa är drygt 20 000 arbetsställen utan anställda. Av resterande arbetsställen, drygt 9 000, utgör småföretag med 1 4 anställda 28 procent. Flest antal arbetsställen inom den privata sektorn och med minst en anställd, återfinns inom restaurangverksamhet och vägtransport av gods. Det startades 1 245 nya företag i Gävleborg år 2007, 28 procent av personer som var 30 år eller yngre och lika stor andel av personer som var 50 år eller äldre. 4 Under januari oktober 2008 har tingsrätten beslutat om 125 konkurser i länet. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten har arbetsförmedlingarna i länet haft kontakt med nära 470 arbetsställen inom privat och offentlig sektor. ii Efterfrågeutvecklingen blev lägre än förväntat det senaste halvåret inom alla nedanstående sektorer. (Jämför kommande 6 månader våren 2008 med senaste 6 månaderna hösten 2008) Samtliga sektorer här nedan utom finans- och uppdragssektorn förväntar sig en lägre efterfrågeutveckling det närmaste halvåret. Efter det bedömer samtliga utom byggsektorn att efterfrågeutvecklingen blir högre igen. Andelen företag totalt som bedömer att efterfrågan ökar, minus de som bedömer att den minskar, uppgår till minus 0,5 de närmaste 6 månaderna och 12 påföljande 6 till 12 månader. Tabell 2: Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Bransch Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2007 2008 2008 2007 2008 2008 2007 2008 2008 Bygg 60 64 4 56 11-22 47 32-13 Industri 66 65 3 58 46-9 55 47 10 Finans/uppdrag 61 61 44 69 56 32 58 53 40 Handel/transport 43 52 23 51 56-5 44 41 5 Personliga/kulturella tjänster 40 43 1 36 38-11 36 52 6 Totalt 36 54 15 55 46-1 49 46 12 3 SCB, Centrala Företags- och arbetsställeregistret (CFAR) 4 ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), S2008:006 Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007 7

Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under januari oktober 2008 var närmare 1 000 färre än under motsvarande period 2007 men ändå nära 2 000 fler än år 2006. Antalet platser med varaktighet tillsvidare har däremot minskat med drygt 1 300 jämfört med samma period år 2007 och detta brukar normalt indikera ett försämrat arbetsmarknadsläge. Antal nyanmälda platser (ackumulerat) i Gävleborgs län 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2004 2005 2006 2007 2008 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Företagen i undersökningen upplever att kapacitetsutnyttjandet av personal under hösten 2008 är lägre än förra hösten. Då upplevde 51 procent att de inte kunde öka produktionen med mer än 5 procent innan rekryteringar behövde göras. Nu har andelen minskat till 41 procent. Störst minskning av kapacitetsutnyttjandet har skett inom byggverksamheten och industrin. Rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen har minskat jämfört med hösten 2007 och denna gång uppgav 21 procent av de tillfrågade företagen att man haft svårigheter att rekrytera under det senaste halvåret. Det kan jämföras med att 33 procent hade sådana svårigheter förra hösten. De 80 arbetsställen som angett rekryteringsproblem denna höst uppger att man vid 71 procent av rekryteringarna hade haft problem med att finna yrkeserfaren arbetskraft och vid 49 procent att man haft svårt att finna arbetskraft med rätt utbildning. I 28 procent av fallen var rekryteringsproblemen så besvärliga att de förhindrade arbetsställets expansion, en så kallad flaskhals. Förra hösten uppgick motsvarande uppgift till 34 procent. Tio procent eller cirka 40 av de intervjuade arbetsställena angav att bristen på arbetskraft var så stor att de inte ens försökte rekrytera (dold brist). 8

Sysselsättningen i länet Antalet sysselsatta i länet år 2006 uppgick till nära 125 000 personer enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 5. Enligt samma källa är det länets högsta antal sedan år 1992 då antalet uppgick till drygt 130 000 för att sedan minska med 11 000 till året därpå på grund av den då rådande kraftiga lågkonjunkturen. Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2006, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2007 indikerar en ökning av sysselsättningen med ungefär 2 500 personer mellan år 2006 och 2007. Enligt samma källa indikeras en i princip oförändrad sysselsättning för kvartal 1-3 år 2008 jämfört med sysselsättningen i snitt motsvarande kvartal 2007. Vid utgången av 2008 beräknas dock sysselsättningen ha minskat något, ungefär med 200 personer för att sedan minska mer kraftigt, med 2 700 under år 2009. Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Sysselsättningen inom jord- och skogsbrukssektorn omfattade år 2006 drygt 3 000 personer, det innebär en halvering under de två senaste decennierna. Medelåldern i branschen är hög och generationsväxlingen blir stor framöver. År 2006 var 18 procent av de sysselsatta kvinnor och 38 procent av samtliga var 55 år eller äldre och 7 procent 24 år eller yngre. Jord- och skogsbruk är i och med det den bransch som har högst andel sysselsatta i de äldsta åldersklasserna och lägst andel sysselsatta i de yngsta. Inom jordbruket går utvecklingen mot allt större enheter. De större jordbruken genererar ett behov av heltidsanställda med jordbruksutbildning, en yrkesgrupp som inte är lätt att hitta. Branschen bedöms få en fortsatt god utveckling under prognosperioden även om sysselsättningen fortfarande är relativt liten. Skogskonjunkturen var stark under 2007 och priserna på skogsråvara har varit höga. Marknaden för sågade trävaror har en stark inverkan på timmerpriserna och när sågverken nu får ökade svårigheter med avsättningen påverkas också timmerpriserna. Såväl sågverksindustrin som processindustrin påverkas också av de höga energipriserna, vilket ytterligare dämpar efterfrågeutvecklingen. Skogsmaskinföretagen upplever problem med höjda bränslekostnader och dålig lönsamhet och när entreprenörerna gör stora maskininvesteringar är det nödvändigt att hitta arbetskraft med hög produktivitet. Arbetssökande i branschen saknar ofta den vana och erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. Skogsmaskinförare med erfarenhet är en svårrekryterad yrkesgrupp i branschen. Behovet av arbetskraft inom skogsnäringen är säsongsrelaterad och omfattar framför allt röjningspersonal och plantörer av vilka många ofta rekryteras från låglöneländer. Prognos: Oförändrat antal sysselsatta inom såväl jord som skog under prognosperioden. Skogsmaskinförare med erfarenhet uppges som svårt att rekrytera. Industri Drygt 26 000 personer sysselsattes år 2006 i länets tillverkningsindustri. Av dessa var närmare 20 procent kvinnor. Andelen av de sysselsatta totalt som är 55 år eller äldre uppgår till 22 procent. Andelen ungdomar yngre än 24 år uppgår till 7 procent, vilket tillsammans med jord- och skogsbruk gör industrin till en av branscherna med lägst andel ungdomar. 5 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) 9

Efterfrågan har avtagit hastigt under hösten 2008 och kapacitetsutnyttjandet minskat. Av det totala antalet personer som varslats om uppsägning under 2008 till och med november månad, det vill säga nära 3 500 personer, så återfinns cirka 70 procent inom tillverkningsindustrin. Dessutom gör konkurrensen från utlandet och de fluktuerande energipriserna att det ständigt pågår en kostnadseffektivisering och rationalisering. Detta påverkar också sysselsättningen i länet. I höstens undersökning bedömde drygt 40 procent av deltagande arbetsställen inom verkstadsindustrin att efterfrågan skulle minska de kommande sex månaderna. En knapp fjärdedel bedömde att avmattningen skulle fortsätta de efterkommande sex till tolv månaderna. Prognos: Antalet sysselsatta bedöms minska väsentligt under 2009. Mer påtaglig brist uppges dock vid rekrytering av verktygsmakare Byggnadsverksamhet Sysselsättningen inom byggnadsbranschen har sedan början på 90-talet varierat mellan ungefär 7 000 till 8 000 personer för att år 2006 öka till uppåt 9 000. Lite drygt 5 procent är kvinnor vilket gör byggverksamheten till den mest enkönade branschen i länet. Vad gäller åldersstrukturen så är 11 procent yngre än 24 år och 22 procent äldre än 55 år. I höstens undersökning bedömde en dryg tredjedel av de tillfrågade arbetsställena att efterfrågan skulle minska de kommande sex månaderna. Vissa objekt har stoppats helt och andra har skjutits upp på obestämd tid och i princip inga nya objekt att räkna på kommer in. Annars har de senaste milda vintrarna bidragit till fler helårsanställningar genom att det blivit möjligt att arbeta året runt. I dagsläget utbildas fler ungdomar genom gymnasieskolans byggprogram än någonsin tidigare. I och med konjunkturnedgången kommer det att bli ännu svårare att hitta lärlingsplatser till dessa. Prognos: Antalet sysselsatta bedöms minska väsentligt under 2009. Det råder dock viss brist på byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste tio åren och branschen sysselsatte 2006 drygt 40 000 personer i länet. Sysselsättningen inom denna sektor har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industri och byggverksamhet. Det medför följaktligen att när marknadsutvecklingen nu har vänt nedåt inom bygg och industri så påverkas även sysselsättningen inom denna sektor. I och med hushållens osäkerhet avseende egen och landets ekonomi så minskar köplusten och sysselsättningen inom handeln förväntas minska i länet. Det gäller då sällanköpshandeln i första hand. Handeln är en typisk ingångsbransch för ungdomar och 16 procent av de mer än 12 000 sysselsatta år 2006 var 24 år eller yngre. De som var 55 år eller äldre utgjorde 20 procent. Kvinnornas andel var 47 procent och inom detaljhandeln 66 procent. Personalomsättningen är relativt hög och deltidsanställningarna överväger. Sysselsättningen inom transport och kommunikationer bedöms minska något under prognosperioden. Andelen yngre, det vill säga personer som inte är äldre än 24 år uppgår till 9 procent och de som är 55 år eller äldre till 26 procent. Kvinnornas andel är 19 procent av de totalt uppåt 7 000 sysselsatta i branschen. 10

Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat de senaste fem åren och uppgick år 2006 till omkring 13 000 personer. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst har gynnats av att industrin köpt externa tjänster. Därav följer att denna bransch också var den enda som hade ett positivt nettotal för efterfrågan de kommande sex månaderna i höstens undersökning. Branschen ställer höga krav på utbildning och erfarenhet och det har blivit allt svårare för lågutbildade att få en anställning. Andelen 24 år och yngre är 11 procent och andelen äldre än 55 år är 22 procent. Andelen kvinnor uppgår till 42 procent vilket tillsammans med handeln gör denna bransch till en av de mer könsneutrala. Callcenterverksamheten är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan, men heller inga rekryteringsproblem. De enda svårigheter man upplever är att hitta personal till telefonförsäljningsjobb med provisionsbaserad lön och att hitta personal med kunskaper i andra nordiska språk än svenska. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen, vilken har haft en god marknadsutveckling och en ökad sysselsättning de senaste åren. Precis som handeln är detta en ingångbransch för ungdomar och 28 procent är 24 år eller yngre och 11 procent 55 år och äldre. Kvinnornas andel är 62 procent. Prognos: Antalet sysselsatta inom privata tjänster bedöms minska under prognosperioden. Viss brist på företagssäljare och kockar/kokerskor med specialkunskaper. Offentlig verksamhet Vårdsektorn sysselsatte uppåt 24 000 personer år 2006. Gävleborgs län tillhör den tredjedel av samtliga län i landet som har högst andel invånare äldre än 70 år. Den demografiska utvecklingen i länet leder till ett ökat vårdbehov, vilket blir svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska förutsättningar. Inom vårdverksamheterna bedöms sysselsättningen förbli i det närmaste oförändrad under prognosperioden. Det finns dock ett fortsatt rekryteringsbehov av läkare, specialistsjuksköterskor samt tandläkare. Vårdsektorn präglas av en kraftig kvinnodominans, 83 procent av de sysselsatta är kvinnor. Andelen yngre är låg och varierar mellan två och fem procent inom de olika verksamheterna. Inom äldreomsorgen är dock andelen yngre 16 procent och andelen äldre 19 procent. I de övriga vårdverksamheterna varierar andelen äldre mellan 25 och 35 procent och det är inom barnomsorgen som andelen är högst. Inom utbildningsverksamheterna råder en fortsatt splittrad bild. De stora barnkullarna innebär en ökad efterfrågan på förskoleplatser och det finns en fortsatt brist på förskollärare. De stora ungdomskullarna lämnar nu samtidigt grundskolan och behovet av grundskollärare minskar, detta leder till ökat överskott och det finns en stigande risk för övertalighet inom yrkesgruppen. De stora ungdomskullarna som nu befinner sig i gymnasieskolan medför en fortsatt brist på yrkeslärare, men även inom gymnasieskolan finns en viss övertalighet. År 2006 var uppåt 13 000 personer sysselsatta inom utbildningsverksamheterna i länet, men sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Utbildningsväsendet domineras av kvinnor som utgör 75 procent av de förvärvsarbetande. Andelen yngre uppgår till 3 procent och andelen äldre till 28 procent. Inom de administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsattes år 2006 ungefär 8 000 personer. Sysselsättningen bedöms minska något under prognosperioden genom omorganisationer och att åldersavgångarna inte ersätts fullt ut. Kvinnornas andel inom dessa 11

verksamheter uppgår till 59 procent. Ungdomar upp till och med 24 år utgör 3 procent och personer som är 55 år eller äldre utgör 32 procent av de sysselsatta. Prognos: Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet bedöms minska något under prognosperioden. Tabell 3: Sysselsättningsutveckling 6 Bransch/näring Sysselsatta Procent Utveckling till fjärde kvartalet 2009 Jord- och skogsbruk 3 000 2 % Tillverkningsindustri 26 000 21 % Bygg och anläggning 9 000 7 % Handel, kommunikationer 21 000 16 % Finansiell verksamhet och 15 000 12 % företagstjänster Personliga och kulturella tjänster 11 000 9 % Vård och omsorg 20 000 16 % Utbildning 15 000 12 % Offentlig administration 7 000 5 % Totalt 127 000 100 % = oförändrad sysselsättning, = minskad sysselsättning, = väsentlig minskad sysselsättning Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. I Gävleborgs län finns nästan 129 000 personer i arbetskraften och männen är cirka 9 000 fler än kvinnorna. Arbetskraftsutbudet i Gävleborg ökade mellan 2006 och 2007. Under 2008 bedöms arbetskraften bli i princip oförändrad för att minska något under 2009. Befolkningsutveckling Gävleborgs befolkning minskade med knappt 100 personer under år 2007 och uppgick till 275 556 personer vid årsskiftet 2007/2008. Under de tre första kvartalen 2008 ökade befolkningen i Gävleborg med nära 360 personer till 275 912 vid utgången av september år 2008. Födelsenettot var negativt medan flyttningsnettot var positivt. Bland länets kommuner hade Ockelbo och Hudiksvall en liten folkökning och Gävle kommun ökade sin befolkning med nära 700 personer. Vår bedömning är att befolkningen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år totalt sett minskar något 2009. Detta får till följd att även arbetskraften på grund av befolkningseffekten minskar under året. I åldrarna 20-24 år och 60-64 år ökar dock antalet personer i arbetskraften. 6 Under 2008 års sista kvartal beräknas det finnas cirka 127 000 sysselsatta i länet. Till fjärde kvartalet 2009 beräknas sysselsättningen ha minskat med 2 700 personer. 12

Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att fortsätta att öka de närmaste tre åren. Vi kan därför anta att antalet högskolenybörjare totalt sett ökat något under 2008 och fortsätter göra det även år 2009, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Indragning och besparing av statsbidrag till kommunal vuxenutbildning har inneburit en minskning och ändrad inriktning av dessa utbildningar. I höstens proposition uppger dock regeringen att den vill skapa fler platser med yrkesinriktning inom gymnasial kommunal vuxenutbildning som det första året skulle omfatta, inklusive studiestöd, 200 miljoner kronor totalt för riket år 2009. Vi bedömer att antalet vuxenstuderande i så fall kommer att öka något och generera viss minskning av arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program minskade kraftigt i Gävleborgs län under 2007 jämfört med året innan. Under 2008 har en viss ökning skett och 2009 väntas ytterligare ökning av antalet deltagare. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar något under prognosperioden. Ohälsotalet fortsätter minska Ohälsotalet 7 för oktober i Gävleborg är 42,7 vilket är en minskning med nära 3 dagar sedan samma månad förra året. Ohälsotalet har stadigt minskat de senaste fem åren. I oktober 2003 uppgick det till 51,6. Kvinnor har ett väsentligt högre ohälsotal än män, 51,3 respektive 34,5 i oktober 2008. Det sjunkande ohälsotalet innebär att fler personer kan arbeta i stället för att vara sjukskrivna eller uppbära sjuk- eller aktivitetsersättning. Utmaningar för Gävleborgs arbetsmarknad Under prognosperioden Ökat antal personer som berörs av varsel om uppsägning Stigande arbetslöshet Brist inom vissa yrken Anpassa sökandes kompetens till kommande efterfrågan På längre sikt Fler som fullföljer grundskole- /gymnasiestudier Fler till eftergymnasiala studier Ta tillvara på invandrarnas kompetens Stimulera till otraditionella yrkesval ( kvinnor till manliga yrken och vice versa ) 7 Försäkringskassan, Månadsuppgifter ohälsostatistik Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller alltså INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare. 13

Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten har legat på en för länet låg nivå både år 2007 och hittills 8 under år 2008. 16,0 Arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd som andel av befolkningen 16 64 år i Gävleborgs län i november månad åren 1991-2008 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetslösa Aktivitetsstöd Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka väsentligt under 2009. Antalet personer som deltar i program med aktivitetsstöd har ökat under år 2008 och bedöms vara nära 25 procent fler vid årets slut jämfört med år 2007. Antalet bedöms fortsätta öka något även under 2009. När det gäller utvecklingen av personer som är i arbete med stöd så bedöms antalet vara ungefär 800 färre fjärde kvartalet år 2008 jämfört med året innan. Minskningen beror främst på den utfasning av anställningsstöd i form av Plusjobb som skett under året med cirka 1 000 personer. Under år 2009 bedöms antalet minska marginellt. Tabell 4: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2007, prognos för 2008 och 2009 samt differens jämfört med motsvarande kvartal föregående år Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007 kv4 6 335 3 204 4 402 Prognos 2008 kv4 6 600 4,2 4 000 24,8 3 600-18,2 2009 kv4 9 200 39,4 4 300 7,5 3 500-2,8 8 Till och med november månad år 2008 14

Varsel Antalet varsel har ökat kraftigt under hösten och i november varslades 1 485 personer om uppsägning. Det innebär att antalet personer som varslats hittills i år, januari november uppgår till närmare 3 500. Det är det högsta antalet på halvannat decennium. År 2001 var antalet ungefär på samma nivå och uppgick till 3 294 under motsvarande period. Relaterat till befolkningen så uppgår antalet varslade i år till 20,1 per tusen invånare i åldrarna 16 64 år. Det kan jämföras med riket som helhet där motsvarande tal är 13,2. Personer berörda av varsel - anmält antal (ackumulerat) i Gävleborgs län 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetslöshetens struktur Högkonjunkturen har gynnat traditionellt manliga branscher och gjort att arbetslösheten för männen procentuellt sett närmade sig samma nivåer som kvinnornas. Under prognosperioden bedömer vi att den utvecklingen vänder. På samma sätt som högkonjunkturen gynnade de traditionellt manliga branscherna ger lågkonjunkturen en motsatt effekt och dessa branscher drabbas i första hand. Kvinnornas arbetsmarknad förväntas dock också försvagas något om offentlig sektor med traditionellt många kvinnor anställda drar ned på sin verksamhet. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer att öka för såväl män som kvinnor nästa år och då mest för män. Arbetslösheten för ungdomar minskade under 2006, 2007 och första halvan av 2008 men visar en stigande trend tredje kvartalet 2008. Långtidsarbetslösheten inom gruppen har minskat kraftigt genom att fler ungdomar deltar i program med aktivitetsstöd, främst i jobbgarantin för ungdomar. Andelen arbetslösa med funktionshinder har ökat sedan hösten 2007 och en etablerad samverkan med Försäkringskassan ökar inflödet av tidigare arbetslösa sjukskrivna till Arbetsförmedlingen 15

Andelen utrikes födda arbetslösa har ökat sedan årets början och är avsevärt högre än för svenskfödda personer. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer att fortsätta öka i snabbare takt för de svagaste grupperna på arbetsmarknaden ungdomar, funktionshindrade och utrikes födda. Tabell 5: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. September 2007 och 2008. Andel i resp grupp av samtliga arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Länet 2007 Länet 2008 Riket 2008 Kvinnor 50,3 50,2 48,7 Män 49,7 49,8 51,3 Ungdomar 18 24 år 26,5 26,9 21,8 Äldre 55-64 år 16,9 16,5 16,5 Funktionshindrade 15,8 18,0 18,0 Utlandsfödda 14,5 15,4 30,2 Andel i resp grupp av utlandsfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utlandsfödda, grundskola 39,4 41,8 36,6 Utlandsfödda, gymnasium 38,9 36,1 36,4 Utlandsfödda, högskola 21,7 22,1 27,0 Andel i resp grupp av svenskfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 28,0 26,5 26,9 Svenskfödda, gymnasium 57,1 59,1 50,9 Svenskfödda, högskola 14,9 14,3 22,2 Andel långtidsarbetslösa i resp grupp av samtliga arbetslösa i resp grupp Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor 24,1 17,5 21,7 Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män 27,1 19,9 23,8 Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda 26,3 26,9 29,8 Långtidsarbetslösa med funktionshinder, andel av totalt arbetslösa med funktionshinder 34,1 33,6 35,7 Långtidsarbetslösa 18-24 år, andel av totalt arbetslösa 18-24 år 19,8 5,8 7,7 Långtidsarbetslösa 55-64 år, andel av totalt arbetslösa 55-64 år 45,1 33,3 37,1 Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totalt arbetslösa 25,6 18,7 22,8 i Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. ii Höstens undersökning genomfördes delvis innan signaler om vikande efterfrågan och en global finanskris blev allmänt kända. Svaren från intervjuade arbetsställen speglar därför den situation som var känd för dem vid intervjutillfället. 16

Brist APOTEKARE BIOMEDICINSKA ANALYTIKER BYGGNADSINGENJÖRER OCH BYGGNADSTEKNIKER CIVILINGENJÖRER, ELKRAFT FÖRETAGSSÄLJARE FÖRSKOLLÄRARE GYMNASIELÄRARE I PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN KOCKAR/KOKERSKOR LOGOPED LÄKARE RECEPTARIER REVISORER RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR TANDLÄKARE VERKTYGSMAKARE Överskott ANLÄGGNINGSMASKINFÖRARE BARNSKÖTARE FASTIGHETSSKÖTARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTNING MOT SENARE ÅR GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTNING MOT TIDIGARE ÅR HUDTERAPEUTER KASSÖRER KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN LAGER-/TRANSPORTARBETARE MASKINOPERATÖRER, LIVSMEDELSINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING MONTÖRER, METALL, GUMMI OCH PLAST PAKETERARE OCH ANDRA FABRIKSARBETARE PARKARBETARE PERSONLIGA ASSISTENTER RECEPTIONISTER SERVICETEKNIKER, IT SERVITÖRER/SERVITRISER STÄDARE/LOKALVÅRDARE TELEFONISTER TRÄARBETARE TRÄDGÅRDSARBETARE UNDERSKÖTERSKOR VAKTMÄSTARE VÅRDBITRÄDEN VÄKTARE Liten konkurrens Liten konkurrens Liten konkurrens Mycket liten konkurrens Liten konkurrens Liten konkurrens Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens Liten konkurrens Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens Liten konkurrens Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens Mycket liten konkurrens 17