Nya och gamla auktoriteter: Reformation och social förändring i Sverige och Europa.

Relevanta dokument
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet

Sverige - världens mest kristna land Olof Skötkonung Samhället

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Dramatisering kristendomen

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

BOKAFTON. Nicolaisalen, Själagårdsgatan 13, Gamla stan Inträde: 100 kr

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

500 år av reformation

Kristendomen. Kloster

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

Fakta om Martin Luther

Vallonernas reformerta tro. Edgar Almén

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Sverige under Gustav Vasa

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Världens största religion

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

Vi behöver en VISION!

Norden blir kristet långsamt

Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

Religiösa byggnader i Malmö

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Lärobildningens problem

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

Medeltiden. Kyrkans framväxt

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl

Kristendomen. Inför provet

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Auktoritet i förvandling

Guds egenskaper och natur

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Däremot blev jag biskop själv för tjugo år sedan i sommar och nu sedan jag pensionerats har jag nog perspektiv på vad det är att vara biskop.

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Studiegrupper. Örgryte församlingshem. Hösten 2016

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

INFÖR KYRKOVALET

Mottagandet av reformationen i Småland En historisk studie med utgångspunkt i Dackefejden

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Det som det kretsar kring

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet!

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo


Program för EFS i Töllsjö. Program för EFS i Töllsjö. Januari April Januari April 2017

inlaga_ indd :26:14

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Den kristna kyrkans inriktningar

Ämne Religionskunskap

Föreläsning nr 1 kl

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

TD Jan-Olof Aggedal 2

Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Bibelläsningsplan 3 december januari Ljuset är nära Guds rike är nära Nåden är nära Gud är nära Guds löften är nära

Att backa in i framtiden

Sigys-konferens februari 2010

4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck

Transkript:

Nya och gamla auktoriteter: Reformation och social förändring i Sverige och Europa. Session: Lördag 7/5 kl. 10.00 11.30 Ansvarig: Eva-Marie Letzter eva-marie.letzter@historia.su.se Medverkande: Titel på föredrag: Eva-Marie Letzter, Stockholm (ordförande) Kajsa Brilkman, Lund Reformationen, riket och det tillgängliggörande tilltalet. Annika Sandén & Erik Petersson, Linköping Ärkebiskopen Abraham Angermannus och det tyska inflytandet. Martin Berntson, Jönköping Förhandlad tro: Reformationsmotstånd som uttryck för en fromhetskultur i förändring. Mats Hallenberg, Stockholm Landsortsprästen under 1500-talet social status under omförhandling. Gabriela Bjarne Larsson, Stockholm Sjukvård, själavård och religiositet under fjorton och femtonhundratalen.

Kajsa Brilkman Doktorand vid Nationella forskarskolan i historia, Lunds universitet kajsa.brilkman@hist.lu.se Reformationen, riket och det tillgängliggörande tilltalet Reformationen beskrivs idag, liksom tidigare i forskningen, som en avgörande händelse i den tidigmoderna statsbildningsprocessen. På kort sikt var det kontrollen över de ekonomiska resurserna som kungen fick i och med riksdagen i Västerås 1527, liksom koncentrationen av makten över kyrkan i kungens hand som brukar framhållas som avgörande för statsbildningen. På lite längre sikt tror jag att de flesta historiker skulle hålla med om att reformationen var mycket viktig i den integration av riket som skedde under tidigmodern tid. Reformationen och den lutherska tron blev till ett klister som höll samman de olika delarna inom riket, det var något att enas kring. Jag vill under detta seminarium ställa frågor om hur den under den tidiga reformationen i Sverige producerade diskursiva kunskapen (alltså den kunskap som produceras nedanför argumenten i texten) gav möjlighet till en annan bild av sambandet mellan reformation och statsbildning. Särskilt kommer det att handla om de definitioner av subjektet som möjliggjordes. Argumentet är att det var genom sådana definitioner som det blev möjligt att tänka staten på ett nytt sätt statsbildningsprocessen blir då något som sker i människors tankevärld. Utifrån ett fåtal exempel är det meningen att ställa frågor om möjligheten att se en övergång från de teologiska texternas innerlighet till det tilltal som blev möjligt mellan kung och undersåte i reformationens kölvatten. Därigenom vill jag visa på att en föreställning om en statsbildning uppifrån liksom en statsbildning till följd av integration missar den sprängkraft som ligger i språket, eller annorlunda uttryckt, i det som sägs medan man talar om något annat. Reformationens internaliserande tilltalet - alltså det tilltal som fokuserade de troendes själ, hjärta eller förstånd och krävde att människor tog till sig denna kunskap möjliggjorde också andra sätt att skapa betydelse runt begrepp som undersåte och kung, det gjorde människor tillgängliga. Själen som uppstod som ett objekt för den sanna tron under reformationen blev därigenom också ett objekt för riket. Därigenom skapades en förståndig och för staten tillgänglig undersåte som utifrån inneboende kunskap om det sanna levde i samförstånd med andra.

Annika Sandén Doktor, Linköping annika.sanden@liu.se Erik Petersson Doktorand, Linköping erik.petersson@liu.se Ärkebiskopen Abraham Angermannus och det tyska inflytandet Vi kommer under detta seminarium att ta upp de bildningsvägar som stod tillbud för svenska studenter under 1500-talets senare hälft. Praktiskt taget alla vägar bar till Rostock. Detta var tiden för debatt, kritik och samtal om hur den protestantiska läran skulle tolkas, formas och användas. Rostock var stället framför andra och särskilt en man skulle spela stor roll för den bildning som svenska och nordiska studenter kom att erhålla och ta med sig hem. Detta var Melanchtonlärjungen, professorn i teologi och historia, David Chytreaus. Abraham Angermannus var som många andra starkt influerad av denne man. Men kunskapsutbytet var inte ensidigt. Angermannus var mycket mån om att omvända människor i landets socknar och gick kraftfullt fram i den strävan. Som ung student i Tyskland hade han tagit med sig erfarenheter från Sverige. Tillbaka i Stockholm efter studietiden hade han att ta ställning till omständigheter och förhållanden som inte alls liknade de tyska. Vi ställer oss frågan om vårt svenska reformationstidevarv var fångat i nationen, det vill säga i de förhållanden som rådde här, eller om det var fångat i en annan nations, det tyska rikets.

Martin Berntson Docent, universitetslektor i religionsvetenskap vid Högskolan för Lärande och kommunikation, Jönköping martin.berntson@hlk.hj.se Förhandlad tro: Reformationsmotstånd som uttryck för en fromhetskultur i förändring Reformationen var för Sveriges del en lång och komplicerad process. Huruvida det konfessionella ideal som går att skönja hos teologer och statstjänstemän verkligen uppnåddes har varit under diskussion, både för Sveriges och för andra europeiska länders del. Trögheten i processen var till en del beroende av ett folkligt motstånd mot förändringarna i kyrkans struktur och fromhetsliv. Redan under den tidiga reformationen artikulerades under upproren mot Gustav Vasa ett kraftfullt motstånd mot de religiösa omdaningarna. Även under senare delen av 1500- och under 1600- och 1700-talet går det att skönja uttrycksformer i fromhetslivet som inte alltid stämde överens med officiell evangelisk kyrkopraxis, något som skulle kunna antyda en form av passivt (och kanske omedvetet) motstånd. I föreläsningen ställs frågan om detta aktiva och passiva motstånd skulle kunna betraktas som en form av motkultur präglad av förhandlingar om hur den praktiska fromhetsutövningen skulle se ut. Vilka inslag i fromhetslivet fick genomslag och vilka stods emot? Vilka faktorer låg till grund för sådana eventuella ställningstaganden? Vidare diskuteras om det går att se skillnader i acceptansen av läroinnehåll och kyrkliga sedvänjor; därutöver vilken betydelse sedvanan, behovet av så kallade hierofanier och diverse sociala faktorer kan ha spelat i denna förhandlingsprocess.

Mats Hallenberg Docent, Stockholm mats.hallenberg@historia.su.se Landsortsprästen under 1500-talet social status under omförhandling Mitt bidrag handlar om landsortsprästens sociala status i reformationstidens Sverige. Hur agerade prästmännen i denna turbulenta tid, när deras religiösa auktoritet var ifrågasatt samtidigt som kyrkans ekonomiska bas plundrades av världsliga herrar? Det finns många belägg för att prästen under en period blev något av en hackkyckling, en tacksam måltavla för jordhungriga adelsmän och fogdar som ville stärka sin ställning i lokalsamhället. Ändå blev slutresultatet det motsatta: I det långa loppet lyckades kyrkoherdarna försvara sin ställning som församlingens ledare, och kunde i början av 1600-talet framträda som den Lutherska ortodoxins starka fanbärare. Hur var detta möjligt? Jag kommer att presentera tre cases som visar vilka strategier prästerna kunde utnyttja i sina konflikter med lokala stormän och sina egna församlingsbor. Jag hävdar att sådana här fall inte ska tolkas som tecken på sjunkande social status, utan snarare som bevis på landsortsprästens starka betydelse i lokalsamhället.

Gabriela Bjarne Larsson Docent, Stockholm gabjla@historia.su.se Sjukvård, själavård och religiositet under fjorton och femtonhundratalen Jag är intresserad av äldrevård och sjukvård. Utgångspunkten för den tänkta studien var upptäckten att det för Gustaf Vasa gick fort att slå ihop konventen och helgeandshusens vårdande institutioner med varandra. Ingen verkar ha klagat. För de svaga och fattiga innebar det dock sannolikt minst en halvering av vårdpersonalen på de sammanslagna inrättningarna, trots att den nybildade institutionens inkomster enligt papperet fördubblades. Hur var detta möjligt? Hur såg vården ut innan reformationen? Äldre forskning av främst historiker om medeltida kloster kom fram till att gåvor för själavård och kroppsvård avtog under 1400-talets senare hälft. (Detta har av en del tolkats som att människor var mindre religiösa eller att de var trötta på katolicismen och mottagliga för den kommande reformationen). Nutida forskning har kommit fram till att den själavårdande verksamheten stadigt ökade under hela 1400-talet och in i 1500-talet. Men inte genom klostrens verksamhet utan av andra som dominikan- och franciskankonvent, hantverksgillen och sockengillen. Den ekonomiska basen för deras verksamhet såg annorlunda ut än för klostren och därför syns deras verksamhet för oss forskare inte lika tydligt i källmaterialet. Min uppgift blir att blottlägga denna verksamhet så gott det går för att den vägen komma fram till hur det kan ha sett ut när vi kommer till Gustaf Vasa-perioden. Kroppsvård och själavård hängde ihop, både före och efter reformationen. Hur gick det till när man under reformationen på sockennivå skulle få sockeninvånarna att förstå att ritualerna i samband med en persons död så drastiskt måste förändras.