HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna"

Transkript

1 HURARBETAMEDKYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerialförförsamlingarna PubliceratavKyrkanscentralfördetsvenskaarbetet Helsingfors November2009 1

2 Introduktion På Bibelns första sidor får människan av Gud uppdraget att ta hand om den goda skapelsen.fråganomhurvidetförflutnaharuppfylltochhurvidagskalluppfylla denhäruppgiftenärytterstaktuell.kristendomensrollsammanhangetärtvetydig: enasidanfinnsbetoningenavansvar,ödmjukhetochomsorg,andrasidananses skapelseberättelsenävenhabidragittillenhierarkisköverordningmellanmänniska ochövrignatur. Den evangelisk-lutherska kyrkan Finland har sedan 1980-talet allt aktivare engagerat sig miljöetiska frågor. Ett viktigt steg togs då kyrkans klimatprogram godkändesjuni2008.kyrkansuppgiftsägsvaraattkritisktgranskahurdenegna teologiska traditionen har inverkat på samhällsutvecklingen, samt att aktivt lyfta fram andra aspekter ur denna tradition som försvarar och skyddar livet på vår planet. Detkristnabudskapetochdagensekologiskautmaningar Klimatprogrammets ambition är att tolka det kristna budskapet ljuset av dagens ekologiskautmaningarsåattmänniskorsattityderochlivsstilskullepåverkas.ifråga omdenetiskaargumentationenföljerklimatprogrammetdenförståelseavluthersk socialetiksomharpräglatvårkyrkasställningstaganden samhällsfrågorunderde senastedecennierna.utgångspunktenärenödmjukmedvetenhetomattkyrkaninte besitternågrauppenbaradelösningarpåaktuellasamhällsproblem.kyrkansuppgift ärattpåminnamänniskornaomdennaturligalagenskrav,somkommertilluttryck bl.a. den gyllene regeln och det dubbla kärleksbudet. Vår kristna tros bidrag till dessafrågorhandlaromattdengermotivation,kraftochhoppomattdetverkligen ärmöjligtattåstadkommaförändringar. MänniskansansvarförnaturenförankrasBibeln klimatprogrammet förankras miljöetiken och människans ansvar för naturen Bibeln genom hänvisningar inte bara till texter som anknyter till skapelsen, utan även till andra texter som på olika sätt framhåller människans ansvar. Vidare argumenterarmanförattbibelnävenenmergenerellmeningkanförsemänniskan medinspirationochförmågatillförändring. de teologiska motiveringarna anknyter klimatprogrammets författare till den lutherskatraditionen,medentydligtrinitariskfokusering.genomattutgåfråntrons mest centrala föreställning, gudsbilden, vill man visa att frågan om människans ansvarsfullalivsstiläravcentralbetydelsekristentro.vidareframhållsattgudinte äraktiv naturenbaragenomskapelsen,eftersomävenfrälsningenochdenheliga Andens förnyande närvaro allra högsta gradockså berör människans relation till naturen. 2

3 Enförutsättningförtrovärdighetärkyrkansegenansvarsfullalivsstil Den lutherska socialetiken har ibland kritiserats för att göra tron till någonting osynligtochprivat.eftersomgärningarnainteharnågontingmedrättfärdiggörelsen attgöra,ocheftersomdenkristnatroninteantastillföranågonnyetiskkunskap,blir trons frukter en fråga av sekundär betydelse. För att kunna utveckla en luthersk miljöetikbördettaförandligandeavtronövervinnas. Idagframhållsalltoftarebehovetavatttronblirsynligochkonkretgudstjänst, kristengemenskapochvårtsättattlevatillsammansvardagen.vårtengagemang för naturen handlar om ett förkroppsligande av tron: dels genom att vi lär oss att kännaigengudlivetsrikedomochmångfald,delsgenomattvilåtervåregentrobli levandeochsynligettansvarsfulltumgängemeddenövrigaskapelsen. Enförutsättningförattkyrkansröstmiljöfrågorskallvaratrovärdigärattkyrkan sin egen undervisning och verksamhet förverkligar en ansvarsfull livsstil. klimatprogrammetframhållsattkyrkanännudagenssekulariserade samhällehar möjlighet att påverka människors värderingar, och man för fram en lång rad rekommendationer för såväl enskilda kristna som församlingarna och kyrkans övriga administrativa enheter. Till sitt innehåll avviker dessa rekommendationer naturligtvisintefråndeninformationsomolikamiljöorganisationerförmedlar,men detärjuintehelleravsikten.poängenärattknytasammandessapraktiskarådmed enteologiskanalysavvarfördetärnödvändigtattvisomkristnaochkyrkatarvårt ansvardennafråga.detförhållningssättsomprogrammetförordarsammanfattas ordentacksamhet,respektochmåttfullhet. BjörnVikström STUDIEMATERIALFÖRFÖRSAMLINGARNA Arbetsmaterialetärutarbetatförattanvändasförsamlingarna.Detomfattarförslag påolikatemahelheter,somkantasuppantingensomenseriediskussionerföralla intresserade eller specifikt med de yrkesgrupper och förtroendevalda som direkt berörsavdeföreslagnapraktiskaåtgärderna. Materialet är tänkt som underlag för diskussionsledaren och alla sidohänvisningar refererartillklimatprogramförevangelisk-lutherskakyrkanfinland(publikation 2008:3). MaterialetärutabetatavBjörnVikströmpåinitiativavMiljöarbetsgruppen Borgåstift,Kyrkanscentralfördetsvenskaarbetet. 3

4 DEL1.Varförbehöverkyrkanetteget klimatprogram? Utgångspunkter: a.detärenfrågasomsysselsätterochoroarossmänniskordag. b.vårkyrkahartraditionelltbetonatdekristnassamhällsansvar. c.bibelngesmänniskanuppdragetattvårdaochbrukajorden. d.bibelnochvårkyrkasteologiskatraditionerbjuderossresurserförattreflektera överenansvarsfulllivsstil. Läsdetta: Klimatprogrammets.8-9samtkapitel1.Inledning(samtvidbehovdelänkar somräknasupppås.14) Klimatprogrammet delkapitel 2.1. Kulturhistorisk översikt: Hur har den västerländskamänniskansrelationtillnaturenutformatsig? Frågorattdiskutera: Hurtyckerniattmänniskansrelationtillnaturenförändrats?Hardenblivit alltmerarrogant?varför? VilkenrollharBibelnochkristendomeneventuellaspelatdennautveckling? Ser vi människan som skapelsens härskare eller som en egoistisk eller ansvarsmedvetenförvaltare? Vilkenrelationtillnaturenhardenfinländska/finlandssvenskakulturenoch livsstilen?kyrkansvillenasidanvarasolidariskmedenlandsortsbefolkning somförsökerfåsinutkomstavjordbruk,fiskeochpälsnäring,andrasidan finnsinsiktenomattmånganäringarärskadligaförmiljön.diskuteraomde lokalanäringarnaärhållbaraochvilkenmånförsamlingenkanverkaföratt framhållamiljöaspekterna. DEL2.Bibelnsomkällaförmiljöansvaroch förnyelsevilja Läsdetta: Delkapitel2.2.Bibelnsomkällaförmiljöansvarochförnyelsevilja. Frågorattdiskutera: Kapitletinnehållerflerabibelställen.Väljutdemsomdutyckerattärsärskilt intressantaochbelysandeochanvänddemsomunderlagfördiskussionen. Skapades jorden för människans skull eller står människan på samma plan somandralevandevarelser? 4

5 Hursernipåförhållandetmellanevolutionochkristendom? Teocentrisk, antropocentrisk, ekocentrisk: är det Gud, människan eller naturensomstårcentrumdag?hurbordedetvara? Kan en miljöetik vara annat än människocentrerad, antropocentrisk, då det handlarommänniskorsdiskussioneromhurmänniskanbordehandla? Vadmenasmedattskapelsenärhelig? PåvilketsättärGudnärvarandenaturen?Skiljersigdennanärvarofrånhur Gudkanvaranärvarandet.ex.vårmedmänniska,vårahemochkyrkan? Ärmänniskanförvaltareavoch/ellerskapelsenshärskare? Vadärskillnadenpåekologiskkunskapochekologiskvishet? Vilket är förhållandet mellan eskatologiska visioner om jordens undergång (ochennyjord)ochmiljöengagemang?( Himmelochjordmåbrinna,höjder ochbergförsvinna ). DEL3.Lutherskmiljöteologiochmiljöetik Läsdetta: Delkapitel2.3.Teologiskaochetiskagrunderförkyrkansklimatprogram.(Se äveninledningentilldettastudiematerial.) Frågorattdiskutera: 3.1.Gudsbilden(s.32-37) Genom att välja en trinitarisk utgångspunkt vill författarna understryka att vår relation till miljön berör alla personer treenigheten: skapelse, frälsning och helgelse. Skaparen Gudfinnsnärvarandealltskapat,somåterspeglarGudshelighet. Men hur skall man förhålla sig till livets kretslopp: äta eller bli uppäten. Är ocksådettauttryckförgudsvilja? Finns det en förebild av harmoni och ömsesidigt beroende naturens kretslopp? vilkenmånkanvifinnaetiskaförebildernaturen,utanattromantiseraden tillettslagsgulligdisney-värld,därdjurentalarochuppförsigsom människor? Naturlig lag, samvetet, den gyllene regeln: är dessa gemensamma för alla människor, oberoende av livssyn och religiös tro? Hur påverkas de av syndafallet? 5

6 Frälsaren Till omvändelsen kristen bemärkelse hör element av ånger, förlåtelse, bot ochbättring:kandessaocksåtillämpas? Behövervisomkristnaenekologiskomvändelse? Vadharförlåtelsensmöjlighetförbetydelseförvårrelationtillnaturen? Jesussägerattvikanmötahonomvåraminstasystrarochbröder.Kandetta ocksåtillämpaspåskapelsen? Romarbrevettalasomatthelaskapelsenlängtarefterbefrielse.Hurförstår dudethär?(rom8:19-22) Ärdödochförgänglighetnågontingontellerennaturligdelavlivet? Jesus ger oss många exempel på ett liv enkelhet, fattigdom, barmhärtighet ochoffer.vilkenbetydelsekandettahaförbehovetattfinnaenmiljövänligare livsstil? Anden En av Andens uppgifter är heliggörandet, gudomliggörandet, av människan. Den här tanken är viktig synnerhet inom ortodox teologi, medan vi vår lutherskatraditionmeraharframhållitmänniskanskaraktäravattsamtidigt vararättfärdigochsyndare.vadskulledetinnebäraattsägaattmänniskans uppgiftärattblimerlikgud? AndenärettuttryckförGudsosynliganärvarovårvärld.Kanmantalaom att Guds ande är en livskraft, som upprätthåller universum, eller leder det oundvikligentillpanteism? Enligt vår tro är det Anden som upprätthåller gemenskapen både treenighetenochkyrkan.vilkenrollkanandenspelagemenskapenmellan människanochnaturen? Gud blir påtagligt närvarande sakramenten: vattnet, brödet och vinet. Vad betyderdethärförvårsynpånaturen? 3.2.Tronochlivsstilen(s.38samts.62-63omandrakyrkorsmiljöarbete) Gudsutgivandekärleksomalltingsgrund.Hurkanvivetaattdettaär verklighetenskärna?ärdetintuitivtellerenbartgenomuppenbarelsen/ Bibeln? Vadbetyderdetrenyckelordenföross? Tacksamhet: Vadbetyderdetattvialltidärmottagareinnanvikanvaramedskapareoch förvaltare?mendetfinnsjuocksåmycketsomviinteärgladaochtacksamma över,hurskallvibemötadetta? Respekt Införstorslagennaturupplevervihögaktningochförundranochglädje,men ocksåfruktanochdagensekologiskakriskanskeocksåskuld.hurhanterar videssakänslor,hurkandeinspireraiställetförattförlama? 6

7 Måttfullhet: Räckerdetmedmåttfullhet,ellerbordemantalaomavstående,asketism?Hur skall vi förhålla oss till de exempel som ges av Jesus men också av andra förebilder vår kristna tradition som t.ex. Franciskus av Assisi? Är det ouppfyllbaraidealellerrealistiskaalternativ? 3.3.Kyrkansprofetiskauppgift(s.39ochs.65) Kan vår folkkyrka vara en motkraft samhället, som ifrågasätter vår nuvarandelivsstil? Vilkenärkyrkansrelationtillenasidansysselsättninghemlandet,andra sidan internationell solidaritet? Hur är det med kärnavfallshanteringen och annanavfallshandel,ärdetetiskthållbartattföraavfalltillutlandet? Diskutera påståendet: Det största hotet mot den nuvarande konsumtionskulturen är att allt fler skulle inse att de redan har allt som de behöver. Diskutera även de unga vuxnas förslag till kyrkan på s. 65 Klimatprogrammet. Kunde något av dessa passa speciellt väl just er församling? DEL4.Praktiskaåtgärder Läsdetta: Kapitel3.Rekommendationer. Ifall man väljer att diskutera församlingens miljöarbete berörs första hand anställda och förtroendevalda, men andra intresserade och sakkunniga bör naturligtvisberedasmöjlighetattdelta. Ifallsamlingenriktarsigtillförsamlingsborallmänhetkantyngdpunktenläggaspå punkt B, dvs. rekommendationer till enskildamedlemmar kyrkan (men ingenting hindrarnaturligtvisattmanocksåbehandlarmiljödiplomet). 4.1.Rekommendationerförförsamlingarna(s.42-50) Miljödiplomet är ett handlingsprogram som både skonar miljön och innebär inbesparingar för församlingen. Kontakta vid behov sekreteraren för diakoni och samhällsansvar vid Kyrkans central för det svenska arbetet, (09) , som svararförmiljöärendenborgåstift. Detärbraomdeltagarnaharhaftmöjlighetattbekantasigmedkapitletpåförhand, och kanske också med material om miljödiplomet, ifall man inom församlingen funderarpåattgåmeddennaprocess.detärävenbraomdiskussioneninledsav sakkunniga lekmän eller tjänstemän, som kan anpassa rekommendationerna till församlingenfråga. 7

8 Frågorattdiskutera: Hurharmiljöfostranbeaktatserförsamling? Församlingarsomtagitbrukmiljödiplomet: Vilkaerfarenheterharni?Vadärlättochvadärsvårtattförverkliga? Församlingarsomintetagitbrukmiljödiplomet: Vad skulle krävas för att ni skulle kunna ta bruk miljödiplomet? Finns det eventuelltsvårigheterochhurkundedessaavhjälpas? 4.2.Rekommendationerförkyrkansmedlemmar(s.52-55) Rekommendationerna avviker inte från de råd som olika miljöorganisationer ger, mendetärjuintehelleravsikten. Frågorattdiskutera: Funderaövervilkaförändringarsomviharlyckatsochvilkavihar misslyckatsmed.vadkanvaratänkbaraorsakertilldetta? Vadkonkretkanvigöravårförsamling,utanattdetuppfattasavskräckande ochskuldbeläggande?passarjipponochkampanjer? Hur kan miljöengagemanget komma till uttryck gudstjänsten och församlingsverksamheteninomdeolikasektorerna? 8

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM I FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM I FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM I FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna Publicerat av Kyrkans central för det svenska arbetet Helsingfors November 2009 1 Introduktion På Bibelns första sidor

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A VEM ÄR ÄR DU? DU? VAD KAN JAG GÖRA BEHÖVER DU? FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våragrundläggande grundläggande värderingar Våra värderingar VAD ÄR EN VÄRDEGRUND? Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar

Läs mer

Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR VÄG TRONS

Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR VÄG TRONS PÅ TRONS VÄG Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR SAMTALSFRÅGOR I detta häfte hittar ni frågor till samtliga avsnitt i serien. Vår förhoppning är att de ska bidra till att skapa

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte Ett stort under Plan för konfirmandarbetet 2017 Att leva inför Guds ansikte Hösten 2017 2 Maria Björkgren-Vikström och Stefan Myrskog KCSA Konfirmandarbetet i vår kyrka 85,9 % av 15-åringarna deltog 2016

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen EVANGELIUM ÄR: - Det glada budskapet om vår Frälsare Jesus Kristus (Mark 1:14-15). - Något som skall presenteras klart och

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Vid livets middagsbord visar vi varandra tillit i bön och samvaro. Alla får chans att vara mittpunkt, det finns tid att höras, tid att lyssna. Det

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes

Läs mer

en vägledning för föräldrar

en vägledning för föräldrar BARNEN OCH NATTVARDEN en vägledning för föräldrar Ibland blir barnen välsignade i samband med nattvarden och ibland tar hela barnfamiljen del av både bröd och vin. Hur ska man som förälder förhålla sig

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Robert Lemberg FRIVILLIGHETENS TEOLOGI ATT BYGGA UPP KYRKAN KRISTI KROPP FRIVILLIGARBETET OCH KYRKANS VÄSEN

Robert Lemberg FRIVILLIGHETENS TEOLOGI ATT BYGGA UPP KYRKAN KRISTI KROPP FRIVILLIGARBETET OCH KYRKANS VÄSEN Robert Lemberg FRIVILLIGHETENS TEOLOGI ATT BYGGA UPP KYRKAN KRISTI KROPP FRIVILLIGARBETET OCH KYRKANS VÄSEN Jag har fått som uppgift att tala om de teologiska och principiella grunderna för frivilligarbete.

Läs mer

Skapelseetik och kristologisk etik

Skapelseetik och kristologisk etik Skapelseetik och kristologisk etik Inledning Frågan vi ställer oss nu är vilken utgångspunkt en kristen bör ha för sin etik. Även människor utanför kyrkan räknar med att kristna har en unik etik. Det har

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Predikan 22 sönd. e Tref.

Predikan 22 sönd. e Tref. Predikan 22 sönd. e Tref. Kyrkoherde Sten Rydh Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige 2017-11-12 I Guds, Faderns, + Sonens och den helige Andes, namn. Amen. Bön: Sänd ditt ljus och din sanning. Låt dem

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Nåd för nya världar. Kyrkodagarna i Åbo Biskop Björn Vikström

Nåd för nya världar. Kyrkodagarna i Åbo Biskop Björn Vikström Nåd för nya världar Kyrkodagarna i Åbo 19-21.5.2017 Biskop Björn Vikström Psalm 274 1. Det finns djup i Herrens godhet, och dess gränser ingen ser. Det finns värme i hans domslut, mer än någon frihet ger.

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36 1/5 21 e trefaldighet Dagens bön: Käre Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn.

Läs mer

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Bakgrund Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Människans egenart och identitet diskuteras inom ramen för olika människosyner. Kunskapen om människans livsvillkor har ökat

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND

Läs mer

ATT LEDA I FÖRÄNDRING

ATT LEDA I FÖRÄNDRING Björn Gusmark Mission i Sverige 2015 ATT LEDA I FÖRÄNDRING ATT FORMA FÖRSAMLINGENS FÄRDPLAN OCH LEDA SJÄLVA RESAN Församlingsutveckling Församlingssyn Målet Starten Vägen FÖRSAMLING? Vi lever med åtminstone

Läs mer

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT KONFIRMATIONENS SAKRAMENT Genom konfirmationens sakrament får du den helige Ande såsom han blev given apostlarna på pingstdagen. Konfirmationen befäster vårt barnaskap hos Gud, den förenar oss innerligare

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Vi reser tecken på Guds rike

Vi reser tecken på Guds rike Vi reser tecken på Guds rike Ett grunddokument om samverkan mellan Lutherska kyrkan i Costa Rica och Svenska kyrkan Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. 1 KRISTENDOMEN Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. E C A Kunskaper om urkunder: Bibeln Kunskaper om kristendomens

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Den subjektiva vändningen Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur En förändring i våra primära auktoritetskällor

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Se människan. Ett biskopsbrev om vårt diakonala uppdrag

Se människan. Ett biskopsbrev om vårt diakonala uppdrag Se människan Ett biskopsbrev om vårt diakonala uppdrag Biskopens pastorala brev 2014 till Strängnäs stifts församlingar, dess medarbetare och kyrkoråd. Gör som Gud- bli människa! Så stod det på ett papper

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion För Starrkärr-Kilanda församling. Kyrkofullmäktiges godkännande, datum och paragraf: 2018-11-08 24/18. Kyrkoherdens godkännande, datum: 2018-11-05. Församlingsinstruktionen utfärdad

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING (Version 3)

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING (Version 3) FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING (Version 3) På väg mot 2020 Det här är Immanuel Immanuelskyrkans församling präglas av alla sina olika människor och alla sina olika verksamheter.

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen Älska din nästa! 1 Nr 7 i serien Kristusvägen Det kristna livet KÄRLEKEN TILL NÄSTAN I PRAKTIKEN Du skall älska din nästa som dig själv! Det är kristendomens rättesnöre för hur vi skall bemöta våra medmänniskor.

Läs mer

Församlingsinstruktion för Haparanda församling

Församlingsinstruktion för Haparanda församling Församlingsinstruktion för Haparanda församling Församlingspresentation Haparanda församling står inför utmaningar i sitt dagliga församlingsarbete. Vi vill möta människor i olika livssituationer vilket

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De olika kyrkorna,

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE 2018 2022 Svenska kyrkan Adress: 751 70 Uppsala, Sverige Tel: 018-16 96 00 E-post: info@svenskakyrkan.se Med rätt

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala Inledning... 1 Vad är ledarskap?... 2 Bibeln om ledarskap... 2 Församlingsordningen... 3 Vad innebär det här i mitt liv och för min roll som ledare?... 3 Inledning Syftet med det här dokumentet är att:

Läs mer

500 år av reformation

500 år av reformation 500 år av reformation Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Men vem var Martin Luther? Vad hände när han spikade

Läs mer

EFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR

EFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR EFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR EFK 2020. Hur ser livet ut om 10 år? Ingen av oss vet det. Mycket kan inträffa som radikalt ändrar förutsättningarna både i positiv och negativ bemärkelse för

Läs mer

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen Livet är en gåva Nr 1 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUDS HISTORIA Gud har skapat världen och gett människan en alldeles särskild plats i skapelsen. Gud älskar alla människor och vill oss det

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Uppsala stift. En del av svenska kyrkan

Uppsala stift. En del av svenska kyrkan Uppsala stift En del av svenska kyrkan Vi har ett gemensamt uppdrag att dela evangelium i ord och handling Svenska kyrkan Är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

För en hållbar utveckling

För en hållbar utveckling Svenska kyrkans miljödiplomering 5 Uppföljning 6 Information 4 Organisation 3 Mål och program Dialog planering Reflektion Utbildning 2 Vision och miljöpolicy 1 Nulägesbeskrivning För en hållbar utveckling

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Verksamhetsplan för IMMANUELSKYRKAN. På väg mot 2020 DET HÄR ÄR IMMANUEL

Verksamhetsplan för IMMANUELSKYRKAN. På väg mot 2020 DET HÄR ÄR IMMANUEL Verksamhetsplan för IMMANUELSKYRKAN På väg mot 2020 DET HÄR ÄR IMMANUEL Immanuelskyrkan är en del av Guds församling i världen och präglas av alla sina olika människor och alla sina olika verksamheter.

Läs mer

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26) Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer