Parkplan Skarpnäck. Parkplanen kan även läsas på stadens hemsida december 2007

Parkplan Skarpnäck SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING EXPLOATERINGSKONTORET Parkplanen kan även läsas på stadens hemsida www.stockholm.se/skarpnäck december 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 Vad är en parkplan? 5 Vem gör vad? 6 Vad innehåller parkplanen? 6 Hur berörs jag som invånare av parkplanen? 6 Vad är en park? 6 Om Skarpnäcks stadsdelsområde 6 Liten ordlista 6 ÖVERSIKT SKARPNÄCK 7 Historik 7 Grönstruktur 8 Bebyggelsestruktur 9 Planer och skydd 11 ANALYS 12 Mål och visioner 14 HUR SKA PARKERNA UTVECKLAS OCH FÖRBÄTTRAS? 14 STADSDEL FÖR STADSDEL 16 Bagarmossen 16 Björkhagen 20 Enskededalen 24 Hammarbyhöjden 27 Kärr torp 30 Skarpnäc ks gård 34 Skrubba, Flaten och Orrhem 38 REFERENSER 42 BILAGOR Minnesanteckningar medborgarmöten Bilaga 1 Parker Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Bilaga 2 KARTOR Karaktärer Skötsel idag Skötsel i framtiden Planerad nybyggnad

PARKPLAN SKARPNÄCK / FÖRORD FÖRORD Lokal parkplan för Skarpnäck Skarpnäcks stadsdelsområde är ett av de grönaste i Stockholm med en stor andel friyta per invånare. Det gröna är en fantastisk tillgång för boende i området och ett stort och viktigt ansvar för stadsdelsförvaltningen. Behovet av underhåll, upprustning och utveckling av alltifrån små planteringar till parklekar är stort. Många lekplatser anlades när stadsdelarna byggdes för 50-60 år sedan. Behoven ser idag helt annorlunda ut och en förnyelse behövs. Många åtgärder känns mycket angelägna. Det finns hur mycket som helst att göra, men budgeten begränsar. Vad är viktigast? Vad ska vi göra först? Det är frågor vi hela tiden ställs inför. En långsiktig plan har saknats. Det är därför mycket positivt att Skarpnäcks stadsdelsnämnd fått medel för att ta fram en lokal parkplan under 2007. Topia Landskapsarkitekter fick uppdraget att arbeta fram ett förslag. Processen startade under våren med ett omfattande inventeringsarbete och en medborgardialog. Fem öppna möten hölls i de olika stadsdelarna. Möjlighet fanns också att lämna synpunkter och förslag via förvaltningens hemsida. Många intressanta synpunkter kom in och jag vill tacka alla som medverkat och delat med sig av sina idéer. Nu är vår lokala parkplan klar. Det blev en spännande uppslagsbok med historiska tillbakablickar och beskrivningar av hur vårt stadsdelsområde växt fram och park- och naturmarkens betydelse. Planen innehåller många bilder som visar hur fint vårt område är, trots ett stort underhållsbehov. Analyser som bygger på fakta efter inventeringarna pekar ut områden och insatser som bör prioriteras. Detta blir ett utmärkt underlag i vårt framtida viktiga arbete. Inger Bogne t.f. avdelningschef, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Arbetsgrupp Mats Berglund, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Inger Bogne, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Inger Åberg, Exploateringskontoret Rein Matson, Topia Landskapsarkitekter AB Lotta Magnuson, Topia Landskapsarkitekter AB 4

PARKPLAN SKARPNÄCK / INLEDNING INLEDNING Vad är en parkplan? Stockholms parkprogram ligger till grund för planeringen av Stockholms parker. Programmet innehåller de övergripande visionerna, målen och riktlinjerna för utvecklingen av våra gemensamma parker. Parkplanen är en tillämpning av Stockholms parkprogram och är det dokument som styr hur parkerna i Skarpnäcks stadsdelsområde ska förvaltas och utvecklas i framtiden. Parkplanen utgör en gemensam plattform som ska kunna samordna flera förvaltningar mot gemensamma mål för parkverksamheten. Parkplanen är ett levande dokument som förändras efter tid och förändrade förutsättningar. Denna plan har en tidshorisont på ungefär tio år. God park- och naturtillgång Hållbar parkoch naturmiljö Värdetäthet Tillgänglighet Ekologi Ekonomi Inom 200 m: grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen Inom 500 m: blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick Inom 1 km: bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulka, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, uteservering, utsikt, vattenkontakt, vild natur Nåbarhet: säker väg och god orienterbarhet Offentlighet: tillträde för alla Framkomlighet: tänk särskilt på funktionshindrade Sammanhållet nät för gångtrafik Biologisk mångfald: många biotoper och arter Kretslopp: LOD, kompostering, odling, stadsjordbruk Miljö: ren och syrerik stadsluft, giftfri mark och växtlighet Sammanhållen grönstruktur med gröna kilar Hållbarhet: markbyggnad, material, växter, god skötselnivå Dynamik: förändringspotential, processer, brukarmedverkan Stadsvärden: skapa markvärden och främja turism Samordning: gestaltning, anläggning, etablering, skötsel Vem gör vad? Stadsdelsförvaltningen sköter drift, underhåll och investeringar i parker. Idrottsförvaltningen sköter idrottsanläggningar såsom Kärrtorps IP och Nytorpsbadet. Naturreservaten sköts av stadsdelsförvaltningen, medan miljöförvaltningen har ansvar för tillsynen. Ombyggnad av parkmark i samband med ny bebyggelse genomförs av exploateringskontoret. Rik park- och landskapskultur Identitet Verksamhet Historia: vårda kulturmiljöer, minnen och fornlämningar Platsen: förstärk landskapsbild och platsens identitet Kultur: utveckla landskapsarkitektur, trädgård och konst Tr ygghet och säkerhet är en förutsättning Planering: parkplaner, landskapsanalyser, MKB, lagskydd Projekt: nyanläggningar, förnyelser och upprustningar Skötsel: prioritera skötselintensiv park- och naturmark Samarbete och dialog mellan förvaltare och brukare Stockholms parkprogram Handlingsprogrammet 2005 2009 för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur 5

PARKPLAN SKARPNÄCK / INLEDNING Vad innehåller parkplanen? Parkplanen är indelad i tre delar. Den första delen är en översikt av stadsdelsområdet. Den andra delen beskriver stadsdel för stadsdel. Här identifieras det unika för varje område. Historia, särskilda karaktärsdrag och värden redovisas. Tillgången av olika sorters parker i stadsdelen kartläggs. Är det god tillgång på lekplatser eller finns det en stor barriär som inte går att passera på väg till parken? Även skötseln av parkerna tas upp. Kan skötselinsatserna fördelas annorlunda? Här utgör inventeringar, uppgifter från medborgarmötena samt information från tjänstemän, grund till bedömningarna. En sammanfattning av medborgarmötena redovisas som bilaga. I den tredje delen redovisas varje park på detaljnivå. Här presenteras parkerna med namn, storlek, värden, karaktär, brister samt åtgärdsbehov. Hur berörs jag som invånare av parkplanen? Som boende i stadsdelen kan man via parkplanen ta del av stadsdelens arbete med parkerna i området. Här går det att se vilka parker som man planerar att rusta. Varje nyanläggning och upprustning sker i dialog med de boende. Här finns möjlighet att påverka just din favoritplats och din stadsdel. Det finns även möjlighet att ingå skötselavtal s.k. brukaravtal med stadsdelsförvaltningen som ger dig möjlighet att själv vara delaktig i utvecklingen av parkerna. Vad är en park? Med en park menas här allmänna friytor undantaget gator och torg. Parkmarken innefattar inte de ytor som ligger på den privata kvartersmarken, även om de till synes hänger ihop. En tätortsnära skog räknas också till parkmark. Om Skarpnäck stadsdelsområde År 2006 fanns det 40332 invånare i stadsdelen. Befolkningsfördelningen liknar den som för Stockholm i sin helhet. Andelen inom åldergruppen 0-15 år är omkring 20 % och andelen 80 åringar och äldre är ca 5 % Skarpnäcks yta är 1 700 ha. Landarealen är 1 500 ha och av detta är ca 80 %, 1 200 ha friytor. Ca 900 ha (60 %) är offentliga friytor. Det finns ett 40-tal lekplatser varav 4 är bemannade parklekar. LITEN ORDLISTA FRÅN STOCKHOLMS PARKPROGRAM Kvartersparker 0,5 5 ha En kvarterspark bör finnas tillgänglig inom 200 meter. De bör ha bra lokalklimat och bullernivå < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Kvartersparker kan vara naturkvarter, naturstråk, parkkvarter, parkstråk, parktorg, prydnadsparker, blomstertäppor, esplanader, strandparker eller kajparker. Stadsdelsparker 5 50 ha En Stadsdelspark bör finnas tillgänglig inom 500 meter. De bör ha bra lokalklimat och bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. En stadsdelspark kan vara ett naturområden, naturparker, landskapsparker, dalstråkspark, gärde, bergsparker eller aktivitetsparker. Natur- och friluftsområden >50 ha Ett natur- och friluftsområde bör finnas tillgänglig inom 1000 meter. Det bör ha en bullernivå < 45 db(a) och ett i övrigt varierat natur- och kulturlandskap. Natur- och friluftsområden kan vara stora vattenområden, odlingslandskap eller parklandskap. Parklek är en öppen fritidsverksamhet med tonvikt på utomhusaktiviteter. Parkleken är unik för Stockholm och har funnits sedan trettiotalet. Speciella aktiviteter såsom att klappa djur, köra månbil eller odla kan vara knutna till parkleken. 6

PARKPLAN SKARPNÄCK / ÖVERSIKT SKARPNÄCK ÖVERSIKT SKARPNÄCK Historik Skarpnäck bestod fram till 1900-talets början av skogsbevuxna marker där de sammanhängande öppna odlingslandskapen främst fanns kring områdets gårdar: Hammarby gård, Nytorp, Kärrtorp och Skarpnäcks gård. Hammarby gård låg vid det som idag är Hammarby Sjöstad. Gården nämns redan 1330 i skrift. Gården ägde flera mindre gårdar, bland dem Nytorp, Lilla Sickla och Kärrtorp. På 1930-talet revs Hammarby gård för att ge plats för södra Hammarbyhamnens industriområde och den växande staden. Skarpnäcks gård har anor sedan medeltiden. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1865-1867 av den tyska bryggaren Fr.E. Neumüller. Egendomen såldes 1922 till Stockholms stad. Den första stadsbebyggelsen uppfördes på 1920- talet i egnahemsområdena Enskededalen och Pungpinan. De första flerfamiljshusen tillkom på 1930-talet i Hammarbyhöjden, den vita staden, som byggdes för att skapa en sundare boendemiljö än den i innerstadens täta och ohälsosamma områden. Bebyggelsen utgjordes av smala lamellhus där alla lägenheter nåddes av solen och Del av häradskarta Nacka 1901-06. 7

PARKPLAN SKARPNÄCK / ÖVERSIKT SKARPNÄCK 8 omgavs av grönska. Nya stadsdelar byggdes ut under 1940-60-talet i Björkhagen, Kärrtorp och Bagarmossen. Stadsdelarna planerades med ett litet stadsdelscentrum i anslutning till de blivande t-banestationerna. Bebyggelsen förlades framför allt på skogsmark. De öppna fälten bevarades och omdanades till Stockholms grönstruktur. Runt Stockholm bildar regionala grönområden ett sammanhängande bälte. Från detta löper gröna kilar in mot stadens centrala delar. (Stockholms byggnadsordning.) stora landskapsparker och öppna stråk. På 1980-talet byggdes den täta kvartersstaden på Skarpnäcksfältet. Mindre parker anlades inom kvarteren. Den västra delen av fältet sparades till ett öppet idrottsfält. Grönstruktur Stockholms grönstruktur Stockholms nät av parker, stråk, strandpromenader, natur- och friluftsområden är en viktig del av staden. De utgör rekreativa oaser, de luckrar den, skänker den skönhet och identitet samt ger de ekologiska systemen utrymme. Parksystemet i Stockholm kan delas in i tre cirkulära zoner. Den inre zonen, innerstaden, består av stenstadens parker och en krans av omslutande parker, natur och vattenrum. En mellanzon innefattar ytterstadens grönstråk och grönområden. Mellan bebyggelsen i ytterstaden ligger orörda grönområden, de s.k. gröna kilarna. De har stora värden som rekreationsområden och som ekologiska spridningsområden. De gröna kilarna binder samman innerstadens parker med den yttre zonen som omfattar Stockholms större natur och friluftsområden. Skarpnäck innehåller flera gröna kilar och viktiga länkar mellan innerstaden och de yttre naturområdena. (Stockholms byggnadsordning) Naturtyper Naturområdena i Skarpnäcks stadsdelsområde är en del av Södertörns sprickdalslandskap, vilket kännetecknas av bergsryggar kantade av morän, och dalgångar fyllda med finare material. Vegetationszonen i Stockholmsområdet tillhör ekgranskogsregionen. Vegetationen domineras av hällmarkstallskog på de högre partierna, barrdominerad blandskog på marker med tunt jordtäcke, samt ek och hasseldominerad ädellövskog på rikare marker i de lägre liggande delarna av sprickdalarna. I Skrubba finns en stor isälvsavlagring med högrest tallskog och artrika källdrag. (Stockholm grönkarta) Naturvärden Skarpnäcks stadsdelsområde innehar flera av kommunens största naturvärden genom Flatens naturreservat och Nackareservatet. Flatenområdet är kommunens största sammanhängande grönområde med en rik flora. Här finns hällmarker, myrar, vackra sprickdalar och bäckraviner med rik lundflora. Ekudden har ett rikt bestånd av ek och mängd olika naturtyper. Delarna av Nackareservatet på Stockholms stads sida domineras av ett mosaikartat landskap med hällmarkstallskog, blandskog, myr och kärrmarker. Vid Sickla gård växer grova ekar och alsumpskog.

PARKPLAN SKARPNÄCK / ÖVERSIKT SKARPNÄCK Inom stadsdelarna finns även mindre skogsområden med regionala och lokala naturvärden, exempelvis Bagarmossenskogen och Gränsberget. Naturmarken har även en betydelse som stadsbyggnadselement och karaktärsbildare i hela stadsdelen. (Stockholms grönkarta) Rekreationsvärden Stadsdelen rymmer parkmiljöer med en stor variation. Här finns öppna landskapsparker, kvartersparker, torg, skogar och parklekar. Både Nackareservatet och Flatenområdet, som är stora rekreationsområden med regional betydelse, ligger lätt åtkomliga. Detta gör stadsdelen till något av en port till det gröna. Nackareservatet används bland annat för promenader, löpträning, orientering, golf, skridsko, orientering och bad. Här upplever man även rofylldhet och skogskänsla. Bagarmossenskogen har också betydande rekreationsvärden med förbindelse till reservatet. Landskapsparken Nytorpsgärde är mycket populär tack vare sin generösa yta, centrala läge och fria karaktär. Den används för evenemang, promenader, bollspel, picknick, lek, löpträning och bad vid Nytorpsbadet. Större idrottsplatser är Kärrtorp IP och Skarpnäcks sportfält. Skidbacken Hammarbytoppen har liftar och används flitigt vid snötillgång. Torgbildningarna i stadsdelarna fungerar som mötesplatser och är mycket viktiga för de olika stadsdelarnas identitet. Kärrtorpsplan, Bagarmossens torg och Finn Malmgrens plan är de viktigaste. De gröna stråken är en viktig del av stadsdelens rekreationsvärden. De gör det lätt att komma ut och promenera, utan att komma i kontakt med trafik. Stråkens attraktivitet gör att fler cyklar eller går istället för att ta bilen. I söder finns flera stora koloniträdgårdsområden och Flatenområdet med ett av Stockholms största friluftbad. Ekbacke intill Gebers i Orhem. Bebyggelsestruktur Smalhusstad Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen På 1930-talet började smala friliggande flerfamiljshus byggas utanför innerstaden. Markbehandlingen karaktäriseras av hänsyn för den ursprungliga naturen, som ofta sparats ända fram till husfasaden och omsorg om detaljer såsom murar och stenbeläggningar. Bebyggelsen är vanligen placerad i högre terräng ofta omgiven av tallskog medan sluttningar och dalstråk lämnats obebyggda. Gaturummen präglas av planterad förgårdsmark. Bagarmossenskogen. 9

PARKPLAN SKARPNÄCK / ÖVERSIKT SKARPNÄCK Längre fram på 1940-50-talet grupperades bebyggelsen kring torg och i mindre grannskapsenheter för att uppnå större social gemenskap. Grannskapsenheterna avskildes med friytor som luckrade upp bebyggelsen och fungerade som gröna stråk inom stadsdelen. Bebyggelsen varierades med lägre trevånings lamellhus som formar delvis slutna gårdsrum med inslag av högre punkthus. Stadsdelarnas centrum ges en omsorgsfull utformning omgiven av förtätad bebyggelse. Trädgårdsstad Enskededalen, del av Skarpnäcks gård (Pungpinan) Utbyggnaden av Stockholms trädgårdsstäder påbörjades under 1910-talet. Bebyggelsen förlades främst på tidigare åkermark som var lätt att bebygga. Den mest kuperade terrängen lämnades obebyggd, antingen som skogsbryn eller naturparker. Varje gata karaktäriseras av hus i likartad storlek och höjd och med enhetlig placering i förhållande till gatan. Förgårdsmarken bildar en grön zon i gaturummet med alléer, häckar och staket som rumskapande element. Villastad Del av Bagarmossen, del av Skarpnäcks gård Villabebyggelsen utgörs av individuella hus med friare placering gentemot gatulinjen. Större tomter skapar grönskande gaturum. För att öka markutnyttjandet på 1950-, 60- och 70-talen byggdes fler radhus och kedjehus. 10 Lättåtkomliga och attraktiva gång- och cykelstråk gör att fler rör på sig och väljer bort bilen. Här landskapsparken Nytorpsgärde. Nackareservatet är av regional betydelse för friluftslivet. Skarpnäcksfältet är ett exempel på en nyare stadsdelsenklav.

PARKPLAN SKARPNÄCK / ÖVERSIKT SKARPNÄCK Nyare stadsdelsenklav Skarpnäcks gård Under 1970-talet kom en reaktion mot det öppna och storskaliga byggnadssättet i miljonprogrammets områden. Det nya sättet att bygga skapade variation i en mänskligare skala. Bebyggelsen inspirerades av stenstadens kvarters- och rutnät med tydliga offentliga park- och gaturum och slutna gårdar med mer privat karaktär. (Stockholms byggnadsordning) Planer och skydd Naturvärden Två naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken finns i Skarpnäcks stadsdelsområde: Nackareservatet och Flatenområdet. Flera nyckelbiotoper finns inom Flatenområdet. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Ekudden som är en 11 hektar lövskogslund utgör en nyckelbiotop klass 1. Nyckelbiotop klass 2 finns i Drevviken-Skrubba och nyckelbiotop klass 3 i Sso Orhem. Rekreationsvärden Nacka Erstavik utgör riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Kulturhistoriska värden Småhusområdet Pungpinan utgör riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. Riksrådsvägen är under utredning för q-märkning i detaljplanen. Pungpinans småstugeområde är ett riksintresse för kulturmiljövård. Här Lugna gatan. Bebyggelsen vid Riksrådsvägen. 11

PARKPLAN SKARPNÄCK / ANALYS ANALYS Markskötselns förändringar Den kommunala parkskötseln har sedan 1970- talet genomgått omfattande rationaliseringar. Ökade kostnader för arbetskraft har lett till att arbetsintensiva insatser minimerats. Med nya typer av maskiner har arbetet effektiviserats. Parkskötselns förenkling innebär att antalet arbetsmoment minskat vilket till viss del suddat ut parkernas karaktär och variation. Även trädgårdshantverket har utarmats. Prydnadsplanteringar med blommor är knappast förekommande idag. Ibland har skötseln av markytor mer eller mindre utelämnats och övergått till naturmark. Ofta är det kostsamt att återta markytans tidigare funktion. Det gäller exempelvis grusytor och planteringsytor som igenväxer, häckar med inslag av sly och gräsytor som blir bevuxna med lövsly. Ekonomi och organisation Staden utförde skötseln av park- och naturmark i egen regi fram till 1990-talet då upphandling av utförandet påbörjades. Stadsdelsförvaltningen har idag en beställarroll. Stadsdelsförvaltningen har förutom en driftbudget en årlig budget för mindre investeringar. Dessa medel fördelas ut till förvaltningen genom en fördelningsnyckel. Det är inte ovanligt att investeringsmedlen används till det som kan räknas till eftersatt underhåll i stället för att bygga nytt. För större investeringsprojekt får stadsdelsnämnden äska medel årligen av kommunfullmäktige. Det sker i konkurrens med stadens övriga nämnder. Från och med 2007 prövas en ny upphandlingsform som grundar sig i att entreprenören ersätts ekonomiskt efter dokumenterat genomfört arbete. Ett värdefullt tillskott för utveckling av parkerna är medel som tillkommer stadsdelen då kommunal parkmark tas i anspråk vid exploatering av nya bostäder. Tätortsnära stråk och naturmark Vid planeringen av förorterna utgjorde naturmarken en viktig resurs. Bostadsnära naturmark hävdades genom gallring och slyröjning så att Kärrtorpsplan som nyanlagd. Kärrtorpsplan idag. Slyuppslag intill gångväg. 12

PARKPLAN SKARPNÄCK / ANALYS ljus och luft nådde bostäderna. Med tiden har vegetation växt till sig och medfört utskuggning av parkmark och boendemiljö. Uppväxt sly utmed gångstråk försvårar tillgängligheten och renhållningen samt skapar otrygghet. Igenväxningen har ett långsamt förlopp som är svår att överblicka. Genom studier av äldre bildmaterial och fältkontroller framgår att många områden tidigare var betydligt öppnare. Det som 1950 var en liten sparad björkplanta är i dag ett fullvuxet träd. Lekplatser/parklekar I stadsdelsområdet fanns på 1970-talet ett tiotal bemannade parklekar. I dag är antalet nere på 4 st. Förändringen orsakades delvis av den utbyggda barnomsorgen och fritisverksamheten. Det finns flera äldre lekparker med lekredskap från 1950-talet som har ett begränsat utnyttjande. Majoriteten av områdets lekplatser besväras av eftersatt underhåll. Blomsterprakt Det finns mycket skön natur i Skapnäcks stadsdelsområde, men liten del planterade blommor. Blomsterprakten lyser med sin frånvaro. Blomsterprakt uppskattas av alla åldrar och har en symbolisk innebörd. Många av de forna rosenrabatterna och blomsterplanteringarna har försvunnit. Förr planterades även blommande buskar och träd såsom syren, hagtorn, prydnadsaplar och rönnar av vilka många har gått ut. Urnor med utplanteringsväxter är ett uppskattat prydnadsinslag. Omkring 28 kärl planteras ut årligen, främst kring torgen. De uppvuxna asparna fanns inte då lekplatsen byggdes i ett bryn på Nytorpsgärde. Lekplatsen Tråget. Blomsterplantering vid Viloparkens entré. 13

PARKPLAN SKARPNÄCK / HUR SKA PARKERNA UTVECKLAS OCH FÖRBÄTTRAS? Mål och visioner Parkerna ska vara välskötta och ge positiva upplevelser, trivsel samt förmedla en omsorg om det gemensamma Varje stadsdel ska innehålla en varierad parkmiljö för att tillgodose invånarnas olika behov i utevistelsen Parkernas särart ska värnas och ges möjlighet att utvecklas Namn på parker och platser Många platser saknar officiella namn på adresskartor. I beskrivningarna har vi därför använt lokalt använda namn och i vissa fall gett platserna egna namn. HUR SKA PARKERNA UTVECKLAS OCH FÖRBÄTTRAS? Att värdesätta parkerna Parkerna har en mycket stor betydelse för Stockholms invånare och bör ges omsorg och resurser som motsvarar dess värde. Det är viktigt att informera om parkerna i stadsdelarna för att öka kunskapen om Stockholms parkarv. Att förstärka parkernas identitet Parkerna och torgen är viktiga för stadsdelarnas identitet och ska vidmakthållas och förstärkas vid upprustningar. I dag saknar flera parker ett eget namn och ibland överensstämmer det lokala namnet inte med det officiella namnet. Parkernas identitet behöver befästas genom egna namn. På sikt bör varje park ha en skylt med parkens namn och informationstavla som berättar om anläggningen. Utökad driftsbudget Med nuvarande driftsbudget är en prioritering eller omfördelning av resurserna inte möjlig. Istället behöver driftsbudgeten utökas både för att komma till rätta med det eftersatta underhållet och för att tillgodose intentionerna i Stockholms parkprogram. Nya roller för beställare-entreprenör Kommunikationen mellan staden och entreprenadsektorn behöver utvecklas. Entreprenörernas personal ska ges kunskap om Stockholms parker, dess historia, användning och utveckling. Entreprenadhandlingar behöver också utvecklas för att förbättra kontrollen. Förvaltning av tätortsnära stråk och naturmark Med tillräckliga resurser går hävden av naturmarken att återta genom gallring slyröjning, ringbarkning och återkommande slåtter. Även trädbestånd i anslutning till bostäderna kan behöva utvecklas. Träden är ett av de viktigaste elementen i stadsdelarnas yttre miljö. Människan identifierar sig med träden och fällning av träd kan ge kraftiga reaktioner hos allmänheten. Men ibland kan försiktig gallring ge stora positiva effekter genom ökad solinstrålning, utblickar, trygghet och ny användning av grönytor. Byggnadernas arkitektoniska värden kan också framgå på ett nytt sätt. Detta kräver samråd med enskilda fastighetsägare då tomtgränserna ofta är diffusa mellan förgårdsmark och parkmark. Gallring avser uteslutande björk, sälg, asp, hägg och gran. För tall, ek och andra ädellövträd ska särskilda skäl föreligga för gallring. 14

PARKPLAN SKARPNÄCK / HUR SKA PARKERNA UTVECKLAS OCH FÖRBÄTTRAS? Ett exempel på uppvuxen vegetation kring gång- och cykelväg. Stråket upplevs otryggt och risigt. Ett exempel på gång- och cykelväg som upplevs trivsamt, vårdat och överblickbart. Förnyelse av lekplatser Ett tjugotal lekplatser behöver förnyas. Det finns flera exempel på lyckade upprustningar. Till exempel har lekplatsen Skölden blivit mycket populär. Projekt Bagarmossen Inventering och fältarbetet har visat att underhållsbehovet i Bagarmossen är störst. Det finns flera eftersatta lekplatser. Många gångstråk är förvuxna och områdena intill centrum upplevs som slitna och mörka. Samlade planeringsinsatser behövs för att genomföra en kraftfull upprustning och förnyelse av stadsdelen i sin helhet. Av tillgångsanalysen framgår att lekplatser saknas i norra Bagarmossen och att en ny lekplats behöver byggas. Projekt blomsterprakt Mer blommor behövs i stadsdelen. Planteringar behövs på alla nivåer: planteringar med vårlök, ros- och perennrabatter, buskage med blommande buskar och blommande träd. Blomsterprakten ska tas i åtanke vid varje upprustning och planeringsaktivitet. Lekplatsen Tråget i Bagarmossen med stora grusytor med ogräs. Lekplatsen Skölden mellan Skarpnäcks gård och Bagarmossen ligger i ett ombonat läge och har fina lekredskap. 15

PARKPLAN SKARPNÄCK /STADSDEL FÖR STADSDEL / Bagarmossen STADSDEL FÖR STADSDEL Bagarmossen Historik Bagarmossen tillhörde fram till 1922 Skarpnäcks gård då Stockholms stad köpte gården. Området utgjordes tidigare till stor del av en större mosse. Invid mossen låg Mosstugan där det lär ha bott en bagare vilket möjligen kan ha gett upphov till namnet Bagarmossen. Stadsplanen för Bagarmossen låg färdig 1950. Under 1950-talet uppfördes flerbostadshus, radhus och villor. I början av 1970-talet uppfördes flerbostadshus utmed Byälvsvägen. (Stockholmia) Grönstruktur Området präglas fortfarande av den ursprungliga skogsmarken genom de träd som bevarades när området exploaterades. Bebyggelsen består till största delen av lamellhus i tre till fyra våningar med inslag av punkthus. Naturmarken breder ut sig mellan husen och kan ibland upplevas ta överhand med sin vildvuxna karaktär. Parkvägar och stråk är ofta förlagda med stor hänsyn till topografin och är planerade i ett finmaskigt nätverk. I Bagarmossens södra del finns områden med radhus, villor och kedjehus i direkt anslutning till Bagarmossenskogen och Nackareservatet. Bagarmossenskogen löper som ett långsträckt grönt bälte längs hela södra delen av Bagarmossen. Parkleken Brödkaveln är den enda bemannade parkleken i stadsdelen. Naturvärden De viktigaste naturvärdena i Bagarmossen är kopplade till Bagarmossenskogen och Nackareservatet. Nackareservatet utgör riksintresse för friluftslivet och beskrivs vidare i stadsdelen Björkhagen. Största delen av Nackareservatets del i Bagarmossen består av hällmarkstallskog. Bagarmossenskogen utgör en ekologisk spridningskorridor. Öster om Bagarmossen finns ett relativt välbevarat stråk av fattigkärr. Sydöst om Bagarmossen finns ett värdefullt mosaikartat dalstråk på Lamellhusbebyggelsen ligger inbäddad i naturmark. De svepande gångvägarna följer topografin. Villaområdet söder om Bagarmossens centrum. Parkleken Brödkaveln ligger i ett skogsparti. 16

PARKPLAN SKARPNÄCK /STADSDEL FÖR STADSDEL / Bagarmossen gammal jordbruksmark. Genom området rinner Gränsbäcken och här finns såväl vattenförande vattendrag, småkärr och sumpskog. Området är av stort värde för grod- och kräldjur. De rödlistade arterna snok, hasselsnok och oxtunga har påträffats här. Morkulla hävdar årligen revir i dalen, liksom gröngöling. Flera ekar är grova med mycket död ved och ibland begynnande håligheter. I södra Bagarmossen finns en sydvänd brant med lövträd som hyser flera rödlistade arter. Även här finns flera grova ekar. (Ekologigruppen) Kulturvärden Bagarmossens torg, Lagaplan, ritades 1953 av Erik Glemme och Holger Blom. Torget blev tvådelat med en hårdgjord yta för torghandel och ett grönare parktorg. Torget rustades år 2003 med en stor prinsesstårta i konstgräs. Torget bidrar till att förstärka Bagarmossens identitet. I sydöstra delen ligger Brotorpsstugan, ett torp av enkelstugetyp som bland annat används av Skogsluffarnas orienteringsklubb. Rekreationsvärden Nackareservatet har de största rekreationsvärdena. Bagarmossenskogen utgör också ett viktigt och välanvänt rekreativt område som ansluter till Nackareservatet. Flera utsiktspunkter finns i skogen som ger utblickar över Skarpnäcks gård och vidare över skogarna söderut. Bagarmossen har en väl utvecklad trafikseparering vilket underlättar rörelser inom stadsdelen och till Nackareservatet. Parkleken Brödkaveln utgör tillsammans med Bagarmossens torg de viktigaste mötesplatserna. Körsbärsblom i Bagarmossens centrum. Prinsesstårta i konstgräs. Brotorpet 18

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Bagarmossen Problem och brister Bagarmossen är den stadsdel som uppvisar flest brister i den yttre miljön. Markanläggningarna har ett stort eftersatt underhåll. Flera av lekplatserna förutom enstaka lekredskap har inte förändrats sedan 1950-talet. Markytorna utmed många av parkvägarna är igenväxta. Grönstråket mellan Lillåvägen och Emågatan upplevs otryggt. Tillgångsanalys Stadsdelen har vissa brister i tillgång och tillgänglighet av parker. Stadsdelen saknar tillgång på blomprakt och bad. För de boende längs Byälvsvägen är det mer än 500 meter till närmaste lekplats och mer än 1 km till närmaste stadsdelspark. I den västra delen av Bagarmossen är det mer än 900 meter till närmaste parklek. Förslag Stadsdelens lekplatser och parklek förnyas, exempelvis kvartersleken Tråget och parkleken Brödkaveln. Områdena omkring Bagarmossens centrum bearbetas i sin helhet. En ny kvarterslekplats anläggs i norra/västra Bagarmossen. Grönstråken mellan Byälvsvägen-Emågatan samt Lillåvägen och Emågatan rustas upp. Stråket söder om stationshuset rustas upp. Gallring av träd behöver utföras både på parkmark och kvartersmark. Samordning sker med berörda fastighetsägare. Markytor utmed parkvägarna gallras och slyröjs. Skötselintensiteten höjs. Utsiktspunkt i Bagarmossenskogen. Ett välanvänt promenadstråk löper mellan Kärrtorp och Bagarmossens centrum. Grönskan kryper fram till fasaden. 19

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Björkhagen Björkhagen Historik Björkhagen tillhörde tidigare den stora egendomen Hammarby Gård. Här fanns skogsmark uppblandat med betes och odlingsmark. Gården lilla Sickla som tillhörde Hammarby Gård ligger i Björkhagens nordöstra del. Bebyggelseplanen, utförd av arkitekterna David Helldén och Sven Markelius, fastställdes 1945. Mellan åren 1946-50 byggdes området ut och 1948 fick Björkhagen sitt namn efter den björkdunge som står kring Markuskyrkan. Centrumbebyggelsen markerades av ett högt skivhus. I slutet av 1950-talet tillkom Markuskyrkan, Björkhagsplan och tunnelbanestationen. Senare tillskott är Understenshöjdens ekoby från 1995 och nya radhus vid Halmstadsvägen. (Stockholmia) Grönstruktur Stadsdelens grönstruktur är varierad och innehållsrik. Björkhagens gröna stomme består av de träd som bevarades när området exploaterades. Den naturliga topografin har förstärkts av bebyggelsen. Centrum och kyrkan ligger i dalbotten. På båda sidor om tunnelbanestationen ligger två förkastningsbranter. På dess höjder har punkthus förlagts. Flerfamiljshusen är inpassade i naturen med en friare placering än t.ex. Hammarbyhöjden. Byggnaderna bildar på flera ställen gårdsrum och är ihopkopplade till längor och bågar. Radhusbebyggelse är placerad med trädgårdarna ut mot Nytorpsgärde. Den mest använda entrén till Nackareservatet ligger invid tunnelbanan och Markuskyrkan. Här startar även Sörmlandsleden, med sträckning över stora delar av Södermanland. I stadsdelen ligger Hammarbyhöjdens och Björkhagens fritidsträdgårdsområden. Små gamla lekplatser finns inom stadsdelen, bland dessa kan nämnas Indianparken, Skanörparken, Ronnebyparken och den omtyckta parkleken Skyfallet, även kallad Peters park. Nyligen har Hammarbyhöjdens bollplan belagts Vy över Skanörparken ritad av Holger Blom 1949, fotografi av CG Rosenberg, parkarkivet. Dispositionsplan över Björkhagens parker 1948, parkarkivet. Björkhagens centrumbebyggelse syns vida kring. 20

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Björkhagen raåriga ekar i en halvcirkel. Miljön är artrik och flera rödlistade arter har påträffats. Längs stranden växer alsumpskog med lång kontinuitet. Snok och en mycket sällsynt ticka har påträffats i området. Mindre hackspett, mindre flygsnappare och spillkråka är rödlistade arter som påträffats i området. (Ekologigruppen) Kulturvärden Björkhagen har flera viktiga platser som bidrar till dess identitet. I centrum ligger det stora skivhuset i sexton våningar som ritades 1957 av Georg Varhelyi. Den vitputsade byggnaden med sin grafiska fönstersättning syns vida kring och fungerar som ett landmärke för Björkhagens centrum. Markuskyrkan i sitt mörka Helsingborgstegel mot björkarnas vita stammar förstärker områdets namn som björkarnas stadsdel. Kyrkan invigdes 1960 efter en tävling som vanns av Sigurd Lewerentz. Flera av stadsdelens parker är ritade av Erik Glemme och Holger Blom. Bland dessa finns Skanörplans lekplats från 1949 byggd med vackra granitmurar. Öster om gården Lilla Sickla som tillhörde Hammarby Gård finns resterna efter en engelsk park. Här finns även en allé av hamlade lindar. Vid en bäck finns spår efter den gamla kvarnverksamheten. En gravsten filosofens grav ligger en bit in i skogen. Rekreationsvärden Nackareservatet har stora rekreativa kvaliteter och de viktigaste entréerna från Stockholm ligger i Björkhagen. Naturen är omväxlande och ger besökare en rik naturupplevelse. Sörmlandsleden startar vid Markuskyrkan och det finns flera kortare vandringsleder och belysta motionsspår. Vid Sicklasjöns södra strand finns den säregna miljön kring gården Lilla Sickla, två koloniområden och flera naturstigar. Sicklasjön erbjuder möjligheter till skridskoåkning. Hammarbyskogen erbjuder upplevelser på nära håll genom Hammarbytoppen. Björkarna invid Markuskyrkan markerar entrén till Nackareservatet. Nackareservatet. Lilla Sicklas gamla allé. 22

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Björkhagen För lek intar parkleken Skyfallet en särställning. Parkleken har länge fungerat som mötesplats för olika åldrar och rymmer en mängd aktiviteter. Parkleken har blivit ett begrepp som Peters park efter Peter som har arbetat med parkleken sedan 1976 och känner alla besökare. Hammarbyhöjdens konstgräsplan är välanvänd. Willy Brandts park ger möjlighet att sitta i solen och uppleva blomprakt. Problem och brister Miljön kring Lilla Sickla gård är eftersatt med utebliven hävd och omfattande igenväxning. Kvarterlekplatserna Ronnebyparken och Skanörparken besväras av eftersatt underhåll. Ronnebyparken har dålig belysning. Den tätortsnära naturmarken exempelvis kring Skanörvägen är igenväxt och risig. Tillgångsanalys Björkhagens utemiljö förser sina invånare med parker av varierad storlek och innehåll och har en mycket bra park- och naturtillgång. För dem som bor i den norra delen av Björkhagen är det som längst 750 meter till den närmaste parkleken Skyfallet. Förslag till åtgärder Kvarterslekplatserna rustas upp. Den tätortsnära naturmarken slyröjs och gallras försiktigt. Skanörplan rustas för förbättrad tillgänglighet och andelen hårdgjord yta minskas. De temporära förskolepaviljongerna flyttas och gräsytorna i parkleken Skyfallet återställs. Ronnebyparken rustas med bland annat förbättrad belysning. Indianparken rustas efter att arbetet vid Hammarbytoppen färdigställts. Framtagna skötselplaner för Nackareservatet, Lilla Sickla och Markuskyrkan följs. Blomprakt i Willy Brandts park. Parkleken Skyfallet. 23

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Enskededalen Enskededalen Historik Enskededalen började bebyggas på 1920-talet. Utformningen hade sin förebild i de svenska förindustriella städerna samt de engelska Garden Cities. Bostadstomterna uppläts på en period om sextio år och den årliga avgälden låg på 180 kronor. Flertalet småhus byggdes som självbyggeri efter typritningar av småstugebyrån. Särskilda affärsbyggnader fanns upplåtna på lämpliga platser inom småhusbebyggelsen. Mindre kvartersparker anlades inom bebyggelsen. (Stockholmia) Grönstruktur Enskededalen domineras av trädgårdsbebyggelse och de uppväxta trädgårdarna. Gaturummet varierar mellan de olika kvarteren. Vissa är trädkantade, några avgränsas direkt av husfasaden medan andra avgränsas med en grön zon av förgårdsmark. De större gatorna Sockenvägen och Gamla Tyresövägen kantas av lönnalléer. Åkervägens södra del kantas av en välbevarad oxelallé. På flera gator i norra delen finns björkalléer. I mitten av kvarteren ligger små kvartersparker, ofta helt oannonserade. Parkerna upplevs som gröna oaser vanligen utrustade med några enkla lekredskap. Enskededalen saknar stadsdelsparker med en yta på minst 5 hektar. De största parkerna, Södra Gränsberget och Viloparken har en yta på 3,5 hektar. Dessa har båda skogskaraktär. De gamlas lund och Magnebergsparken utgör något större kvartersparker med fler iordningställda lekmöjligheter. Naturvärden Enskededalens villaträdgårdar utgör en artrik och varierad miljö. Viloparken och Södra gränsberget anses ha lokala naturvärden med bland annat häckande större hackspett. På Gränsberget finns bestånd av tall med en ålder på över 200 år. (Ekologigruppen) Plan över södra delen av Enskededalen från 1922. Småstugorna utmed Magnebergsvägens norra del. Viloparken. 24

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Enskededalen Promenader genom Enskededalen ger en innehållsrik upplevelse. De olika trädgårdarna erbjuder blomprakt och prunkande grönska. Problem och brister Flertalet kvartersparker har ett eftersatt underhåll. Grusytorna är på väg att bli igenvuxna. Många lekredskap är föråldrade. De små kvartersparkerna saknar annonsering och når få brukare, utöver de närmast boende. Tillgångsanalys Tillgången på platser för blomprakt och parklek och picknick saknas. Västra delen av stadsdelen har sämre tillgång av bollplaner. En stadspark saknas i stadsdelen, men många har tillgång till en egen trädgård samt en kvarterspark med lek. Förslag till åtgärder Eftersatt underhåll i kvartersparkerna åtgärdas. Parkerna annonseras med skyltar. Magnebergsparken är en omtyckt oas i Enskededalen. Åkervägens oxlar. I mitten av kvarteren ligger mindre parker. 26

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Hammarbyhöjden Hammarbyhöjden Historik Hammarbyhöjden tillhörde tidigare den stora egendomen Hammarby gård, som inköptes 1917 av staden. Stockholms största avrättningsplats, Galgbacken, låg i norra Hammarbyhöjden. Den användes fram till 1862 då Stockholms sista offentliga avrättning ägde rum här. Den första stadsplanen fastställdes 1930 och stadsdelen byggdes sedan ut mellan 1936 och 1939. Tunnelbanan kom till Hammarbyhöjden 1958. Stadsdelen har kallats för den vita staden på grund av de putsade husens ljusa fasadkulörer. Stadsdelen blev så småningom ganska nergången när befolkningssammansättningen ändrades och folkmängden sjönk. 1988 antogs ett program som innebar modernisering och utbyggnad med 1000 nya lägenheter. Detta medförde ett uppsving för centrum och skolorna i området. (Stockholmia) Grönstruktur Grönstrukturens stomme utgörs av den bevarade naturmarken mellan husen. Bebyggelsen domineras av lamellhus. Den bergiga terrängen och de grova tallarna är viktiga karaktärsbildande element. Mot Stockholm är utsikten storslagen och en norrvänd skogsbrant bildar en naturlig gräns mot Hammarby Sjöstad. Stadsdelen innehåller få iordningställda parker. Kvartersparkerna Tidaholmsparken (även kallad Tingelingparken) och Plommonparken är anlagda parker. Galgbacken och Gullpigan utgörs av naturmark. Invånare och barnfamiljer rör sig även till Björkhagens lekplatser och strövområden för att få större variation i utevistelsen. I söder gränsar Hammarbyhöjden till den stora landskapsparken Nytorpsgärde. Hammarbyskogen ligger i stadsdelens nordöstra del och leder vidare till Nackareservatet. Naturvärden Hammarbyskogen är en utlöpare av Nackaskogen och Sicklaskiftet. Naturvärdena inom området är främst knutna till förekomsten av bestånd med äldre grov tall. Värdefulla sprid- Flygfoto över Hammarbyhöjden, Oskar Bladh 1939 (Stockholms stadsmuseum) Grön gatumiljö. Plommonparken har fått sitt namn av fruktträden som omger platsen. 27

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Hammarbyhöjden Problem och brister Kvartersparkerna och Tidaholmsparken besväras av eftersatt underhåll. Finn Malmgrens plan är slitet och har brister avseende trafiklösning och sittmöjligheter. Markytorna är skuggiga vilket gör att de inte används för torghandel eller aktiviteter. Idag används mest torgets kanter, där det är sol och aktiviteter. Olaus Magnus plan är bullerstört och folk stannar sällan till på platsen. Många av de solitära tallarna både på parkmark och kvartersmark har en relativt hög ålder och föryngringen av tall är mycket liten. Tillgångsanalys Stadsdelen har en del brister i tillgång och tillgänglighet av park- och natur. Stadsdelen har stor andel gröna ytor, men dessa består till stor del av naturmark kring husen och till mindre del av kvarters- och stadsdelsparker. Hammarbyhöjden saknar blomprakt och parklek. Utmed tunnelbanan är tillgången på rofyllda platser mindre god. Längst västerut, mot Nynäsvägen, är det mer än 500 meter till närmaste lekplats. Tillgängligheten till Södermalm och Hammarby Sjöstad försvåras av den branta terrängen och trafiklederna Nynäsvägen och Hammarby fabriksväg. Förslag till åtgärder Tillgången på kvartersparker i västra stadsdelen tillgodoses. Kvartersparkerna, Tidaholmsparken, Finn Malmgrens plan upprustas. Olaus Magnus plan utvecklas till ett representativt entrétorg. Program upprättas för långsiktig föryngring av tall. Möjligheterna för ökad tillgänglighet till stadsdelarna i norr och väster studeras. Gatumiljö med utblick mot Södermalm. Tidaholmsparken invid tunnelbanan. Finn Malmgerns trädbevuxna parktorg. 29

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Körrtorp Kärr torp Historik Kärrtorp tillhörde egendomen Hammarby Gård fram till 1947 då området köptes av Stockholms stad. Både centrumanläggningen och den största delen av bostadsbebyggelsen uppfördes av AB Svenska bostäder efter ritningar av Hjalmar Klemming. Stadsdelen planerades efter grannskapstankarna. Centrum med tunnelbanan markeras genom ett antal högre punkthus. För Hjalmar Klemming blev Kärrtorp en förövning till Svenska Bostäders nästa stora projekt ABC staden Vällingby. Den cirkelformade markbeläggningen på Kärrtorpsplan återkom i full skala i Vällingby. Det sammanhängande betes- och odlingsområdet invid Nytorps Gård bevarades helt fritt från bebyggelse och omdanades till en öppen landskapspark åtkomligt från flera stadsdelar. (Stockholmia) Grönstruktur Bebyggelsen är placerad så att samlande gårdsrum bildades. En mur av bebyggelse markerar stadsdelens gräns mor Nytorpsgärde samtidigt som en mer skyddad och varierar miljö skapas innanför. Detta sätt att gruppera bebyggelsen medger att större grönytor kan frigöras för lek och rekreation. Naturmarken har på flera håll sparats fram till husens fasader. I norra Kärrtorp, utanför bebyggelsens ringmur breder Nytorpsgärde ut sig. Den är tillsammans med Nackareservatet det i särklass viktigaste rekreativa området i Skarpnäcks stadsdelsområde. Medan Nackareservatet är ett natur- och friluftsområde av regional betydelse är Nytorpsgärde den enda stadsdelsparken tillgänglig från stadsdelarna Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp och Enskededalen. Kvartersparkerna utgörs av skogsbacken Norra Gränsberget, parkleken Fyren, parkstråket med lekplatsen vid Gåshällsvägen och Kärrtorpsparken. Norra Gränsberget ligger intill Skapnäcksskolan och fungerar som en förlängning av skolgården med naturlek. Stadsplan för Kärrtorp från 1942. Plan över Kärrtorp och delar av Enskededalens parker 1948. Parkarkivet. 30

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Körrtorp Lekparken vid Gåshällsvägen kallas av barnen för Päronparken efter de stora klättervänliga päronträden som står utmed gångvägen mot Kärrtorpsplan. Naturvärden Naturvärden i Kärrtorp är av lokalt värde för den biologiska mångfalden och främst kopplade till områden med gamla tallar. Ur spridningssynpunkt finns det värdefulla barrskogssamband inom Kärrtorp och till närliggande områden i Nackareservatet. Inslaget av upptill 200-åriga tallar är påtagligt stort i området kring Gränsberget och på flera av träden finns signalarten tallticka. Denna art indikerar så kallad lång kontinuitet, dvs. att det troligen funnits tallskog och gamla tallar i området mycket länge. (Ekologigruppen) Vid Kärrtorpet växer hålnunneört, en mindre förekommande kulturgynnad växt. Kulturvärden Kärrtorpsplan är tidstypisk för det sena femtiotalet med gedigna terrasserade murar och den karaktärsfulla markbeläggningen i ett grafiskt cirkelformat mönster. Ritningarna av torgets gjordes av Erik Glemme och Holger Blom och är typiska för den så kallade Stockholmsskolan. Ringarna på torget återkommer i full skala i Vällingby Torgs karaktäristiska markbeläggning i ett liknande cirkelmönster. Kärrtorpet är en enkelstuga med tillhörande uthus och är ett exempel på den ursprungliga bebyggelsen. Rekreationsvärden Kärrtorp hyser en parkstruktur med stor variation. Nytorpsgärde och Nackareservatet utgör de främsta rekreationsområdena för både Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. Nytorpsgärde upplevs som en stor tillgång av de boende. Den generösa ytan och extensiva karaktären skapar en känsla av rymd. Man kan promenera, ha picknick, träna, ha evenemang, sparka boll, bada i Nytorpsbadet och leka på den lilla lekplatsen. Parkleken Fyren, Norra Gränsberget samt Lekparken vid Gåshällsvägen är de mest popu- Ritning till ringarna på Kärrtorpsplan från 1954 av Erik Glemme och Holger Blom. Kärrtorpsplans markbeläggning i smågatsten och kullersten. Parkleken Fyren. 32

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Kärrtorp lära platserna för lek. Kärrtorpsplan fungerar som den självklara centrum- och mötesplatsen i stadsdelen. Problem och brister Flera av stadsdelens kvartersparker och lekparker besväras av eftersatt underhåll exempelvis Kärrtorpsparken. Parkleken Fyren är nersliten. Kärrtorpsplans västra entré är sliten. Brynzoner runt Nytorpsgärde växer långsamt in på gärdet. Norra gränsbergets norra del med anslutande gångvägar är helt igenvuxna med sly. Flera av parkvägarna är igenvuxna. Tillgångsanalys Kärrtorps utemiljö förser sina invånare med parker av varierad storlek och innehåll och har en mycket bra park- och naturtillgång. Liksom i samtliga övriga stadsdelar är förekomsten av blomprakt obefintlig. Förslag Planering för upprustning av plaskdammen vid parkleken Fyren är planerad till 2008. Kärrtorpsparken har en stor potential och planering för upprustning pågår. Den västra entrén till Kärrtorpsplan rustas upp. Höstfärger i Kärrtorpsparken. Kärrtorpet. Landskapsparken Nytorpsgärde. 33

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skarpnäcks gård Skarpnäcks gård Historik Skarpnäcks gård är en varierad stadsdel där bebyggelsen utgörs av både äldre trädgårdsstad, radhusområden och stenstaden på Skarpnäcksfältet. Stadsdelen har fått sitt namn efter den stora lantbruksegendom som tidigare ägde marken. Under mitten av 1800-talet skapade bryggaren Fr. E. Neumüller ett mönsterjordbruk och uppförde även den herrgårdsliknande byggnad som i dag utgör ett utbyggt vårdhem. Stockholms stad köpte 1922 hela egendomen för att kunna expandera staden söderut. Trädgårdsstaden Skarpnäck ritades 1923 av Per Olof Hallman. Småstugeområdet Pungpinan växte fram i slutet av 1920-talet. I mitten av 1950-talet utökades bebyggelsen med radhus vid Riksrådsvägen. Detta följdes av fler radhus på 1960-talet kring Nämndemansbacken och Sekreterarbacken. Skarpnäcksfältet var länge ett sportflygfält, men lades ner i början av 1980-talet när staden byggde ut Skarpnäcksfältet. Stadsdelens utformning var inspirerad av europeiska nyurbanistiska ideal och bebyggelsen lades i ett strikt rutnät. (Stockholmia) Grönstruktur Den gröna stommen utgörs av de större orörda skogspartierna Skevrodret, Bagarmossenskogen och Skärgårdsskogen. I trädgårdsstaden utgörs det gröna av trädgårdarna och små kvartersparker exempelvis Lagmansplan. I radhusområdena från 1950- och 60-talen ligger bebyggelsen insprängd i den bevarade naturmarken. Skarpnäcksfältets grönska består av alléplanterade gator, kvartersparkerna Indianparken, Skarpnäcksparken och Brandparken. På västra delen av Skarpnäcksfältet ligger sportfältet med både gräs och grusplaner samt en ny konstgräsplan. Flera koloniområden finns i stadsdelområdets utkanter som skapar luft och rymd och bidrar till en småskalig trädgårdskaraktär. I norra delen av Skarpnäcks gård ligger Skarpaby parklek, en bemannad parklek som nyligen blivit upprustad med plaskdamm och lekredskap. Här Södra delen av stadsplanen för Skarpnäcks gård från 1981. Skarpnäcks gårds huvudbyggnad finns bevarad. Skarpaby parklek. 34

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skarpnäcks gård Riksrådsvägens radhusområde från 1950-talet har ett stort kulturhistoriskt värde och planering för kulturskydd pågår. Bebyggelsen är omsorgsfullt inpassad i terrängen och de stora tallarna kring bebyggelsen utgör fortfarande en viktig del av områdets karaktär. Bergholmstorpet är dokumenterat sedan 1780- talet och omges av resterna efter en gammal trädgård med fruktträd. Det ekgynnade kulturlandskapet är ännu läsbart på flera ställen. Rekreationsvärden De stora rekreationsvärdena utgörs av grönstråket kring Bagarmossenskogen som ansluter till Nackareservatet. Stadsdelen har mycket stor andel friytor. Det finns många bollplaner varav sportfältet är den främsta. Ett stort värde är den konsekventa gatuplanen som gör att de flesta invånare i stadsdelen kan nå naturen utan behöva korsa någon större gata. Skarpaby parklek är populär och ger utrymme för många olika aktiviteter för olika åldrar. Skärgårdsskogen har en extensiv karaktär som ger möjlighet till friare aktiviteter exempelvis skateboard plaza projektet. Koloniområdena utgör viktiga andningshål för invånarna. Problem och brister I Skarpnäcks gård har kvartersparkerna inte rustats sedan området byggdes. De besväras av eftersatt underhåll och är slitna. Flera av parkerna är otrygga kvällstid. Skapnäcksparken är utformad för mindre barn medan barnen i den intilliggande skolan är äldre. De små kvartersparkerna i villabebyggelsen är eftersatta med igenväxta grusytor och buskytor. Skogsbrynen utmed Skarpnäcksvägen och Bagarmossenskogen är otydliga och på väg att växa igen. Ekbackar och solitära ekar är i samtliga naturområden i behov av restaurering och friställning. Även om Skaraby parklek är upprustad upplevs den oskyddad och blåsig. Stora ekar kring Skarpnäcks sportplan. I bakgrunden syns Skarpnäcks koloniområde och Pungpinan. Indianparken ligger insprängd i Skarpnäcksgårds kvartersbebyggelse. Skarpnäcks koloniområde. 36

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skarpnäcks gård Tillgångsanalys Stadsdelen har vissa brister i tillgång och tillgänglighet av park- och natur. Tillgången på bad och blomprakt saknas för hela området. Tillgången på lek är sämre för de boende i radhusen vid Nämdemansbacken och i norra Pungpinan. Norra delen av Skarpnäck har sämre tillgång till stadsdelspark samt tillgång på rofyllda platser. Förslag till åtgärder Kvartersparkerna i Skarpnäcks gård rustas upp. Upprustning av Brandparken är redan projekterad och anläggningsarbeten planeras att utföras under 2008. Kvartersparkerna i trädgårdsstadskvarteren rustas. Brynen utmed Skarpnäcksvägen och Bagarmossenskogen gallras och slyröjs. Samtliga skogsområden med ek gås igenom. Äldre bredkroniga ekar friställs och bestånd med ek gallras på lövsly. Delar av Skärgårdskogen omarbetas för att passa plazastilens skateboardåkning i samarbete med stadsdelsförvaltningen. Gatumiljö i Skarpnäcks gård. Laduplan 37

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skrubba, Flaten och Orhem Skrubba, Flaten och Orhem Historik Området tillhörde tidigare gårdarna Skrubba och Orhem. Skrubba torp nämns redan 1397. Sedan slutet av 1800-talet har gården använts som vårdinrättning. Orhems gård är en äldre gård som numera är upplåtet som behandlingshem. Ekudden uppfördes som sommarnöje av den förmögne bryggaren Neumüller 1862. Huset brann ner 1943 men husgrunderna finns kvar. Flatenbadet invigdes 1935 efter ritningar av arkitekten Paul Hedqvist. Badanläggningen finansierades genom statliga arbetsmarknadsåtgärder. Friskvården fick en ökad betydelse och redan på 1930-talet gick badbussar från staden och närbelägna kommuner med sommarlediga barn. 1936 uppfördes Gebers konvalescenthem som under 1990-talet byggdes om till ekologiskt kollektivhus. Efter krigsåren utbyggdes flera koloniområden: Listudden (inom Skarpnäck anlagt 1944), Orhem (anlagt 1950) Odlaren (anlagt 1952) och Eken (anlagt 1953). (Stockholmia) Grönstruktur Området är den södra utposten av Stockholms stad och gränsar till både Tyresö och Huddinge kommun. Området domineras av Flatenområdets naturreservat på 760 hektar och innehåller enbart få inslag av parkmark. Totalt finns ca 100 personer mantalsskrivna i området. I Skrubba finns en sydlig utlöpare av Stockholmsåsen bevuxen med tallskog. Här ligger Strandkyrkogården med yta på 25 hektar och med plats för omkring 20 000 kistgravar. Kyrkogården har två delar, den ena är skogsklädd med högrest tallskog och den andra delen består av öppna gräsytor som sluttar ner mot Drevviken. I sydöstra delen mot Tyresö ligger Skrubba soptipp där sanering och återställning av tippen pågår. Här finns också ett av stadsdelsområdets få industriområden med bl.a. en bergkross. Vid en vik av sjön Drevviken ligger de vackert belägna Flatenbadet ritat av Paul Hedquist 1935. Orhems koloniområde. Strandkyrkogården. 38

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skrubba, Flaten och Orhem Flatenstugorna som hyrs ut av staden. Flaten domineras av naturreservatet och Flatensjön. Landskapet är varierat med hällmarker och sänkor med lundar och våtmarker. Runt Flatensjön finns en naturstig med olika stationer och utsiktsplatser. Markerna vid Ekudden som ligger utmed Flatensjöns norra strand har restaurerats och hyser gamla ekar, betesmarker och spår av en äldre park. Här finns också en naturstig. I norr ansluter Flatens naturreservat till Nackareservatet med en förbindelse utmed Ältasjöns strand. Badanläggningen vid Flatensjön innehåller en stor sandstrand, flera bryggor, hopptorn och servering. Skötseln begränsar sig till städning och klippning av mindre gräsytor. Hela stadsdelen Orhem är beläget inom naturreservatet och en av entréerna till reservatet ligger vid Orhemsnäset väster om Flatensjön. Nere vid Flatensjöns västra strand ligger en scoutstuga och en liten sandstrand. I Orhem ligger flera koloniträdgårdsföreningar. Naturvärden Flatenområdet är kommunens största sammanhängande grönområde med en rik flora. Här finns hällmarker, myrar, vackra sprickdalar och bäckraviner med rik lundflora. Ekudden är klassad som nyckelbiotop klass 1. I lövskogslunden finns spärrgreniga och grova ekar. Här finns även en värdefull kryptogamflora och en sjöstrand som angränsar till området. Nyckelbiotop klass 2 finns i Drevviken-Skrubba som är en igenväxt löväng/hagmark av frisk ädellövstyp. I Orhem ligger en nyckelbiotop klass 3 som är en lövskogslund med igenväxt löväng/hagmark av fuktig ädellövtyp. (Skogsstyrelsen) Kulturvärden I reservatet finns flera fornlämningar, samt sentida huslämningar vid Ekudden. De största fornminnena är en fornborg norr om barnbadet (RAÄ92) samt en stenåldersboplats söder om Strandkyrkogården. Området har varit bebyggt sedan järnåldern. Bergkrossen. Drevviken vid Scoutstugan. Trappa in i Flatens naturreservat från Flatenbadet. 40

PARKPLAN SKARPNÄCK / STADSDEL FÖR STADSDEL / Skrubba, Flaten och Orhem Rekreationsvärden Naturreservatet Flaten har regional betydelse för rörliga friluftslivet. Här finns möjligheter att promenera, bada, sola, ha picknick eller att uppleva rofylldhet. Badet är ett av de största friluftbaden i Stockholm. Koloniområdena lockar till promenader och ger upplevelsen av årstidsväxlingarna. Säsongsöppna kiosker och caféer finns vid Flatenbadet, Orhem och Ekens koloniområde. Problem och brister Flatenbadet besväras av eftersatt underhåll och är slitet. Iordningställd lekplats saknas trots behov. Delar av den forna friluftsanläggningen är raserad. Flera byggnader har brunnit ner och gamla samlingsplatser och trappor har återgått till naturmark. Brygganläggningarna är slitna. Entrén och p-platsen vid Orhemsnäset är eftersatt med en skräpig p-plats och omfattande slyuppslag. Förslag till åtgärder Badanläggningen rustas upp och en ny lekplats iordningställs. Entrén vid Orhemsnäset slyröjs. Skötselplanen för naturreservatet reglerar skötseln av naturmarken. Grebers konvalescenthem, idag ombyggt till bostäder. Flatenbadet. Utsikt över Drevviken. 41