Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?



Relevanta dokument
Så skyddar du hästen från kvarka

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:3

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Smittsamma sjukdomar hos häst

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

KVARKA. Se upp med FAKTA HUR MÅNGA DRABBAS?

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Streptokockinfektioner

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar

Tävlingsinspirationsträff 6 februari 2019 Tema: SMITTSKYDD

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Influensa A och B samt RS-virus

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar


Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Henriks Hage Förskola

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Infektioner hos barn i förskolan

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Mats Pergert Tuberkulos

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Lunginflammation och vaccinering

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

MRSA. Information till patienter och närstående

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Tillhör du en riskgrupp?

MRSA. Information till patienter och närstående

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Motion inför årsmöte 9/3

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Frisk utan antibiotika

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Håll din häst frisk. Andning En häst i vila andas ungefär 8 till 16 gånger i minuten.

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Vård hemma vid influensa

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Presentation av regelverk

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Frisk utan antibiotika

Lunginflammation och vaccinering

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Hur ser sjukdomarna ut?

Henoch-Schönlein purpura

Behandling och förebyggande av influensa

Karin Persson

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Transkript:

Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Här informerar vi om sjukdomen och vad du som hästägare bör tänka på. Symptomen vid klassisk kvarka är feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta, näsflöde och att lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma. Ibland spricker lymfknutorna upp och gult var kommer ut. Kvarka kan också ge betydligt lindrigare symptom och likna en vanlig förkylning, med feber, hosta och näsflöde. Vilka är symptomen på kvarka? Feber Nedsatt allmäntillstånd Näsflöde, ofta tjockt, varigt. Hosta Förstorade, ömmande lymfknutor mellan ganascherna Vad orsakar kvarka? Kvarka är en infektionssjukdom som orsakas av en streptokockbakterie, Streptococcus equi. Bakterien finns i nässekret hos sjuka hästar och sprids när en sjuk häst hostar och frustar. Bakterien finns också i varet från spruckna lymfknutor. Smittan kan spridas direkt eller indirekt. Direkt genom att en sjuk häst kan hälsa på andra hästar, till exempel genom att de står bredvid varandra i stallet, eller går i samma hage. Smittan kan också spridas indirekt, genom personer, inredning eller redskap som varit i kontakt med sjuka hästar. Inkubationstiden, det vill säga tiden från att hästen träffar på smittan till att den insjuknar, är 2 10 dagar. Symptomen kan variera. Vid klassisk kvarka får hästen nedsatt allmäntillstånd, feber, hosta, och varigt näsflöde. Lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma och kan så småningom kan spricka. data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 1/6

Numera är det vanligt att kvarka förlöper med betydligt mildare symptom. Feber, hosta och näsflöde som vid vilken förkylning som helst, kan vara kvarka. Det gör att det kan vara lätt att missa utbrott av sjukdomen. Följder av kvarka Så kallad kastad kvarka, är en komplikation till kvarka som beror på att bakterien som orsakar sjukdomen, sprids till lymfknutor i inre organ och ger upphov till bölder. Symptomen kan då bli återkommande feber och kolik, nedsatt allmäntillstånd och avmagring. I värsta fall kan tillståndet leda till döden. En annan komplikation till kvarka är anasarka. Anasarka är en överkänslighetsreaktion som orsakar inflammation i blodkärl. Symptomen är fläckvisa ödem (vätskeansamlingar) på kroppen, ödem på huvudets undersida, i benen och under buken, samt punktformiga blödningar på slemhinnorna i till exempel mun, ögon och näshåla. Även anasarka kan orsaka dödsfall. Den här komplikationen kan också uppkomma som följd av infektioner med andra streptokocker än Streptococcus equi. Hur påverkas användbarheten? Om inte hästen drabbas av någon komplikation till kvarka, kommer den att bli helt återställd. Rådgör med din veterinär om hur snabbt du kan börja träna din häst igen. 1. Förebyggande Djurets Fysiologi Unghästar är extra känsliga för infektioner, eftersom deras motståndskraft är sämre än vuxna hästars. De bör därför hållas avskilt från tävlingshästar som ju reser mycket och träffar på många smittor. Även avelsston och föl, bör skyddas mot onödiga infektioner. De ska helst hållas skilda från både tävlingshästar och unghästar. Miljö Nya hästar innebär alltid en smittrisk. Därför är det bra om man kan ordna någon typ av karantän för nya hästar, innan de tas bland de andra hästarna. En ny häst bör hållas skild från övriga hästar under minst 14 dagar. Om hästen inte visat tecken på någon smittsam sjukdom under den tiden, är risken liten för att den ska föra med sig smitta till de andra hästarna. Medan hästen står i karantän, bör den tempas dagligen, eftersom feber är ett tidigt tecken på infektion. data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 2/6

Om man haft en smitta i stallet, bör man rådgöra med sin veterinär om behovet av rengöring och desinficering. Kvarkabakterien kan överleva flera månader i stallmiljön om temperatur och luftfuktighet är rätt. Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar. De kan annars fungera som effektiva smittspridare. Ett bra desinfektionsmedel är Virkon S. Utnyttjande När man åker och tränar eller tävlar med sin häst, utsätter man den för smittrisk. För att undvika att ens egen häst sprider smitta, ska man låta bli att åka, om man har eller har haft sjuka hästar hemma i stallet nära inpå tävlingen. Om man är osäker på hur man ska göra, bör man diskutera med sin veterinär, innan man åker till tävlingsplatsen. Att tänka på: Undvik att ha avelsston tävlingshästar ihop med unghästar och avelsston. Sätt nya hästar i karantän, innan de tas in bland andra hästar i stallet. Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar. Åk inte och tävla om det funnits smitta i stallet den senaste tiden. Rådgör med veterinär i tveksamma fall. 2. Diagnos och behandling Hur märker jag att hästen är sjuk? En häst som drabbas av kvarka får ett eller flera av följande symptom. Feber (Normaltemperatur är 37,5 38,2) Nedsatt allmäntillstånd Hosta Näsflöde Svullna och ömma lymfknutor mellan ganascherna. Nedsatt aptit Det första symptomet är att hästen är mera dämpad än normalt och har feber. Ibland är feber det enda tecknet på att en häst har kvarka. Andra gånger uppkommer näsflöde, hosta och svullna lymfknutor. Ibland spricker lymfknutorna efter en tid och gult var kommer ut. Eftersom sjukdomen är smittsam, brukar man så småningom upptäcka symptom data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 3/6

Eftersom sjukdomen är smittsam, brukar man så småningom upptäcka symptom även hos andra hästar i stallet. Det är inte säkert att alla blir sjuka eller visar symptom. Det beror på hur nära kontakt de har med den smittade hästen och hur stor motståndskraft de har. För att upptäcka eventuella nya sjukdomsfall så fort som möjligt, bör man tempa alla hästar dagligen. Vad ska jag göra? Vid misstänkt kvarka, bör sjuka hästar isoleras från andra hästar så fort som möjligt. Genom att göra det, minskar risken att smittan sprids vidare. De isolerade hästarna ska skötas av en person som inte har någon kontakt med övriga hästar. Kontakta veterinär så snart som möjligt. Veterinären undersöker hästar med symptom och bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. Om även veterinären misstänker kvarka, måste länsveterinären kontaktas och hela stallet isoleras. Var noga med hygienen. Minimera antalet personer som har kontakt med sjuka hästar. Det är viktigt att tvätta händerna noggrant och att byta skor när man lämnar stallet. Innan besök i andra stall, ska man också byta alla kläder. Tempa alla hästar i stallet dagligen. På så vis upptäcker man lättast eventuella nya sjukdomsfall. Desinficera alla redskap som varit i kontakt med sjuka hästar. Även hästtransporter som använts för att transportera sjuka eller misstänkt smittade hästar, ska rengöras väl och desinficeras, till exempel med Virkon S. Informera alla som vistas i stallet och sätt upp tydlig information utanför, så att stallbesök av obehöriga undviks. Att göra: Isolera sjuka hästar Kontakta veterinär Var noga med hygienen Var uppmärksam på eventuella nya fall Desinficera Informera Vad gör veterinären? Veterinären bildar sig en uppfattning om hur sjukdomen yttrat sig hittills, genom fråga vilka symptom hästen haft, om fler hästar insjuknat och var man misstänker att smittan kommit ifrån. Hästens allmäntillstånd undersöks, utseende på eventuellt näsflöde noteras, temperaturen tas och lymfknutorna mellan data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 4/6

eventuellt näsflöde noteras, temperaturen tas och lymfknutorna mellan ganascherna undersöks. Veterinären lyssnar också på hjärta och lungor och försöker eventuellt provocera fram hosta genom att trycka hästen över strupen. Vid misstanke om kvarka, tas ett prov för att odla fram kvarkabakterien, Streptococcus equi. Provet kan tas genom att stryka en svabb mot slemhinnan i näshålan. Man kan också ta prov längre in i luftvägarna med hjälp av fiberoptik. Ofta krävs upprepade provtagningar på flera sjuka hästar, för att bakterien ska kunna påvisas. Ett negativt provsvar, är alltså ingen garanti för att det inte rör sig om kvarka. Ofta tas också blodprov, för att undersöka hur kraftig infektionen är. I vissa fall väljer veterinären att sätta in behandling med antibiotika. En del hästar kan behöva ytterligare behandling i form av till exempel febernedsättande, antiinflammatorisk medicin. Om veterinären efter sin undersökning misstänker kvarka, är han/hon skyldig att rapportera det till länsveterinären och isolera stallet. Isoleringen innebär att ingen häst flyttas till eller från stallet (utom till isoleringsstall) och att inte fler personer än nödvändigt ska vistas i stallet, eftersom de kan föra med sig smittan till andra stall. Det här är ett exempel på hur en undersökning kan gå till. Olika veterinärer kan välja att utföra den på lite olika sätt. 3. Rehabilitering och eftervård Det akuta stadiet är över, vad ska jag göra nu? Ett stall som drabbats av kvarka, isoleras vanligen minst 20 dagar efter att den senast insjuknade hästen visat symptom. Detta enligt rekommendationer från STC, Svenska travsportens centralförbund. Under den perioden ska inga hästar flyttas till eller från stallet. Undantaget är flyttning av hästar till isoleringsstall. Genom att flytta sjuka hästar till ett separat stall, kan man ofta bromsa smittspridningen och därigenom minska antalet insjuknande hästar och också den tid man behöver ha stallet isolerat. Om insjuknade hästar flyttas, är rekommendationen från STC att hålla stallet isolerat under 10 dagar, under förutsättning att inga nya sjukdomsfall inträffar. Under tiden stallet är isolerat, ska inga obehöriga besöka stallet. När den sista hästen tillfrisknat är det viktigt att rengöra och desinficera allt som varit i kontakt med sjuka hästar, stallinredning, redskap, badkaret i hagen och så vidare. Kvarkabakterien kan annars överleva månader i miljön, om förhållandena är de rätta. Det är viktigt att rengöra alla ytor noga, helst med högtryckstvätt, innan man desinficerar, annars riskerar man att bakterien överlever, inkapslad i smuts. data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 5/6

En häst som haft kvarka, bör sättas igång långsamt efteråt. Rådgör med din veterinär om vad som är lämpligt. Att göra: Följ veterinärens råd om behandling och isolering Rengör och desinficera noga när den sista hästen tillfrisknat Träna upp en häst som haft kvarka långsamt data:text/html;charset=utf-8,%3cdiv%20class%3d%22main-heading%22%20style%3d%22margin%3a%200px%3b%20padding%3a%200px%3b%20border%3a%200px%3b%20outline%3a%200px%3b%20font-size%3a%2012px 6/6