Motion inför årsmöte 9/3
|
|
- Lars-Erik Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motion inför årsmöte 9/3 Karantän/isolering Bakrund Vid isoleringen som vi har haft senast har det varit lite olika hur personalen har uppfattat hur de ska hantera hästarna i det isolerade stallet. En del av personalen använde bara skyddskläder då de hanterade de nya hästarna men när de hanterade övriga hästar i det isolerade stallet användes ej skyddskläder. Då kan det inte kallas isolering. För att få till en hållbar professionell isolering när vi tar in nya hästar måste det finnas en tydlig handlingsplan och riktlinjer/regler som är lätta att förstå uppskrivna i punktform. Viktigt att ha tillgång till ordentliga skyddskläder, utrustning, engångshanddukar. (Ex överdragskläder gula för infektion). Hur ska man förvaras redskap som använd till det isolerade stallet. Om vi vill var professionella måste planen följas. När vi isolerar vet vi inte vilken smitta det gäller kontaktsmitta eller luftburen smitta. Det finns mycket bra riktlinjer och förklaring som man söker på SVA. Jag tror att vi alla har ett gemensamt mål att utföra isolering enligt gällande riktlinjer. Bilaga från SVA: Det kan vara till stor hjälp. Man kan även söka hjälp hur man isolerar inom humansidan med tanke på god hygien. /wepdwukmti2n 05E4C7A6 Djursjukdomar A-Ö Om SVA Prislista ENGLISH Toggle navigation Djurhälsa
2 Häst Analyser och produkter Antibiotika Forskning Smittläge Kontakta oss Webbutik o Djursjukdomar A-Ö o Om SVA o Prislista o ENGLISH 1. Djurhälsa / 2. Häst / 3. Smittskydd Toggle navigation Djursjukdomar A-Ö Fisk Fjäderfä Får Get Gris Hund Häst o Anmälningspliktiga sjukdomar o Avelsrelaterade sjukdomar o Djurskydd och dopning o Fodersäkerhet o Förgiftningar o Hudsjukdomar o Infektionssjukdomar o Luftvägssjukdomar o MRSA o Nervsjukdomar o Nyfödda sjuka föl o Parasiter o Katt Nötkreatur Vilda djur Rök från skogsbränder och hästar
3 Andra djurslag Fodersäkerhet Epizootier Zoonoser Smittskydd - häst För att förebygga smittsamma sjukdomar hos hästar behöver man: 1. Förhindra att smitta förs in i en besättning 2. Förhindra att smitta sprids mellan hästar inom en besättning Det finns olika nivåer på vilka smittrisker man är beredd att ta. Vissa skyddande åtgärder kanske känns lätta att göra, andra svårare, och då får man leva med den risken det medför och vara mer beredd på att hantera läget när smittan kommer. 1. Förhindra att smitta förs in i en besättning Den största risken för att få in smitta till en frisk besättning är nya hästar som flyttar in. Det finns också andra kontaktvägar mellan besättningar som kan föra in smitta. Hästar riskerar kontakt med smittförande hästar när de lämnar gården för träning, tävling, bete, stuteribesök, klinikbesök eller andra tillfällen. Besökare eller utrustning som kommer in skulle kunna vara en smittrisk, och i vissa fall sprids smittor med insekter eller fästingar. I de flesta fall tillåter hästägare en viss nivå av smittrisk inom sin hästhållning för att kunna ha utbyten och bedriva hästsport. Men i vissa lägen vill hästhållare ha striktare rutiner och ökat skydd. Så kan det vara till exempel ifall verksamheten skulle störas rejält om en smitta kom in, till exempel när man sysslar med tävling på hög nivå, avel eller ridskola. Att inte få in smittämnen till gården uppnås bäst genom att: Inte ta in eller ta emot nya hästar Om hästar ändå ska tas in, kan man göra följande åtgärder för att minska smittrisken: - Ställ krav på Hästägarförsäkran för alla hästar som inkommer: att ägaren/säljaren kan garantera att hästen inte visat symtom på smittsam sjukdom de senaste tre veckorna, och att hästen inte inom de senaste tre veckorna har vistats på ett ställe där någon annan häst har visat symtom på smittsam sjukdom eller kan misstänkas vara smittförande, inklusive att den inte transporterats eller hållits med hästar som har okänt smittstatus - Kontrollera att hästen är frisk och korrekt vaccinerad mot hästinfluensa samt avmaskad - Använd särskild uppstallning för hästar som är på tillfälligt besök, avskilt från gårdens hästar - Använd inslussningsrutiner inklusive gårdsisolering i tre veckor av hästar som ska stanna kvar
4 Undvika besök Om man ändå vill ta emot besökare, kan man göra följande åtgärder för att minska smittrisken: - Ställ krav att besökare är rena om händerna, och har kläder och skor som garanterat inte har använts i stall där sjuka hästar eller smitta förekommer (ger låg risknivå), alternativt krav på rena kläder eller skor (ger lägst risknivå) Inte låta sina hästar lämna gården och ha kontakt med andra hästar och sedan komma tillbaka utan karantän Om man ändå vill låta hästar åka på hästevenemang etcetera, kan man göra följande åtgärder för att minska smittrisken: - Åk bara till ställen där det endast förväntas finnas friska hästar, och där man tillämpar Hästägarförsäkran för lägre smittrisk - Transportera endast i egen transport, alternativt en väl rengjord och desinficerad transport - Använd enbart egen utrustning till hästen, och låna inte ut den - Se till att krubba och vattenkopp i gäststall är väl rengjorda och desinficerade - Låt inte hästen komma i fysisk kontakt med hästar från andra besättningar - Låt inte andra vidröra hästen hur som helst och undvik själv fysisk kontakt med andras hästar - Använd handdesinfektion före och efter hästkontakter - Om en häst vistats i en miljö med förhöjd smittrisk, till exempel varit inlagd/opererats på en hästklinik, överväg att hålla den isolerad under en observationstid om tre veckor vid hemkomst - Om ett sto ska betäckas, överväg semin istället för naturlig betäckning 2. Förhindra att smitta sprids mellan hästar inom en besättning Risken för spridning av smitta inom en besättning påverkas av hur många hästar det finns där, hur det är byggt och vilka rutiner man använder. Om man har tänkt rätt från början finns det goda möjligheter att stoppa smittspridning på gården. Ett högt smittryck betyder att mängden smittämne är stor nära ett djur. Smittrycket och sårbarheten ökar med antalet hästar på gården, och med brister i hygienen. Det är därför extra viktigt med förebyggande åtgärder i större besättningar. Byggnadstekniskt bör man skapa möjlighet till sektionering, alltså att kunna dela upp hästarna i olika sektioner. Man bör se till att det inte blir för stora hästgrupper inom varje enhet, och att grupperna kan hållas åtskilda både inne och ute. Smittmöjligheterna är störst vid grupphållning, både i lösdrift och hage. Då har hästarna både mycket direktkontakt med varandra, och mycket indirekt kontakt, alltså att de kommer i kontakt med ytor som andra hästar varit i kontakt med. En smitta inne i en grupp hästar på en lösdrift kan spridas snabbt. Därför är det viktigt att ha ett ställe dit man kan flytta sjuka hästar från gruppen. Man bör gruppera hästarna på gården efter ett smittskyddstänk. Till exempel bör man se till att inte blanda tävlingshästar, avelsston och unghästar, att sköta nya och sjuka hästar helt separat från övriga hästar, och att använda separat utrustning till de olika grupperna. Särskilt viktigt är det att kunna hålla sjuka hästar och nya hästar isolerade från de andra. Unghästar har normalt sett oftare virusinfektioner, som man vill skydda de andra hästarna från. Tävlingshästar utsätts för flera riskfaktorer för infektioner, som stress, transport, foder- och miljöbyte, och nya hästkontakter. Dräktiga ston kan kasta sina föl om de drabbas av vissa luftvägsvirus.
5 Att minimera spridning av smittämnen mellan hästar uppnås bäst genom att: Ha små grupper av hästar Ha inte för många hästar på en liten yta Ha redskap som bara används i en grupp Hålla god hygien i miljön Hålla god handhygien här behövs varmt vatten, flytande tvål, engångshandduk och handdesinfektion Sköta hästgrupper i känslighetsordning, med känsligast först, sjuka sist Gruppera avelsston efter dräktighetslängd, så att grupperna kan hållas ihop efter fölning och yngre (känsligare) föl inte behöver vara med mycket äldre föl Isolera sjuka hästar från friska hästar snabbt och effektivt, och sköt dem separat med egen utrustning Att minimera möjligheterna för smittämnen att växa till uppnås bäst genom att: Hålla god hygien, rent och torrt runt hästarna året runt Ha väl fungerande ventilation Genomföra stallrengöring i tömda stall regelbundet Använda byggnadsmaterial som är lätta att sanera Använda betesrotation Att maximera immunförsvarets effektivitet uppnås bäst genom att: Ge hästarna en stressfri miljö gruppera för lugna hästgrupper, undvik omgrupperingar, träna hästarna för sina uppgifter, hantera dem lugnt Erbjuda hästarna en god närmiljö Undvika överansträngning, långa transporter, sjukdom, smärttillstånd, nerkylning, överhettning Ta extra god hand om unga hästar och ston runt födsel/förlossning Ge hästarna foder och vatten av god kvalité och tillräcklig mängd Genomföra foderbyten gradvis under en period Förebygga parasitinfektioner Vaccinera mot hästinfluensa Isoleringsrekommendationer vid sjukdom eller i samband med intag av nya hästar Isolering för att förhindra smittspridning mellan gårdar via hästar Den största risken för att ny smitta skall spridas till en hästbesättning är, i de flesta fall, förflyttning av hästar mellan besättningar. Hästar som visar symtom på infektion utsöndrar mycket mer smittämne jämfört med hästar utan symptom. Men även symtomfria hästar kan, till exempel under inkubationsfasen, vara smittbärare och utgöra en risk för smittspridning. I samband med transport av hästar, byte av miljö och byte av flockmedlemmar utsätts hästarna för stress, vilket sänker motståndskraften mot infektioner. Hos hästar med subklinisk
6 (symtomlös) infektion kan detta leda till att infektionsämnena kan växa till och orsaka ökad smittspridning och klinisk sjukdom (med symtom). Stressade hästar är även mer känsliga för nya infektioner som de kan stöta på i samband med transport eller i den nya besättningen. En häst som har varit till salu har ofta transporterats och bytt stall, foder och hästsällskap flera gånger under en tid, kanske i flera veckor eller månader, på sin väg till sin slutliga ägare. Hästen kan ha hanterats av många olika personer, uppfödare, transportörer, olika förmedlingsstall, tränare, beridare, spekulanter, veterinärer. Tänk på att dessa hästars immunförsvar har påverkats och att de behöver en period av lugn och ro och återhämtning. För att skydda sig mot en del sjukdomsproblem på grund av introduktion av nya hästar bör dessa helst hållas separat från den övriga besättningen en tid efter ankomst. Isoleringsperioden i välkomststallet eller gårdsisoleringen ger därför en fördel både för den nya hästen och den nya besättningen. Isolering för att förhindra smittspridning inom gården Nedanstående praktiska rekommendationer gäller även för hästar som isoleras på grund av sjukdom. Praktiska aspekter på gårdsisolering Tidslängd Hälsokontroll innan lastning och transport av nya hästar rekommenderas. Om en ny häst som skickats av en säljare har insjuknat under färden och uppvisar symtom på smittsam sjukdom vid ankomst, bör man ha gjort upp i förväg om vem som ska ansvara för isolering med mera. Det är inte lämpligt att transportera en sjuk häst någon längre sträcka. Nya hästar bör hållas isolerade från övriga hästar i besättningen i minst tre veckor, gärna längre. De flesta uppseglande infektioner brukar visa sig inom denna tid (inkubationstid) och de flesta avklingande infektioner har slutat smitta efter denna tid. Om nya hästar utan symtom inte kan isoleras i tre veckor, så sträva efter så lång tid som möjligt. När sjuka hästar isoleras bör isoleringstiden anpassas efter vilken infektion det gäller. Om det är oklart vilken sjukdom det är, kan tre veckor efter sista symtom vara en riktlinje. Efter genomgången kvarka rekommenderar SVA minst fyra till sex veckor. Geografisk placering Gårdsisoleringen bör allra helst ske i en fysiskt separat byggnad och/eller hage så långt bort från övriga hästar som möjligt (gärna >100 meter) och helst utanför gårdscentrum. En bra idé i många fall är att användas betesperioden för att isolera nya hästar i egen hage. Om man inte kan uppbåda 50 meters avstånd till andra hästar ska man i alla fall se till att fysisk kontakt mellan hästar och indirekt kontakt helt undviks. Man kan sätta upp hela mellanväggar och använda skilda dörrar. Det skyddar dock inte säkert mot luftburna virusinfektioner. Om det är fråga om en smitta som kan finnas utan symtom, kan man låta de nya hästarna först få vara tillsammans med några indikatorhästar en tid innan man
7 avbryter deras isolering helt. Indikatorhästarna kan plocka upp en smitta från eventuella tysta smittbärare och visa symtom så att sjukdomen upptäcks. Om man inte kan hålla nya hästar isolerade alls, så får man betrakta hela den grupp av hästar som man låter dem få kontakt med som indikatorhästar som riskerar att bli smittade, därför bör denna grupp i sådana fall inte vara alltför stor. Skötsel De isolerade hästarna skall skötas separat för att undvika att eventuell smitta förs mellan hästgrupperna genom till exempel kläder, redskap eller utrustning. En separat skötsel uppnås säkrast genom att de isolerade hästarna sköts av någon annan än den/de som sköter de andra hästarna. Om det inte är möjligt att ha separat skötare för isoleringen är det viktigt att utforma lättförstådda och tydliga rutiner för handhygien och för att förhindra att samma kläder, redskap med mera används i gårdsisoleringen som i övriga besättningen Skylta och informera besökare så att obehöriga inte kommer nära de isolerade hästarna Sköt gårdens andra hästar före de isolerade hästarna Håll god handhygien handtvätt med varmt vatten och flytande tvål följt av handdesinfektion före och efter inträde i isoleringen Använd separata skor/skoskydd och skyddskläder inne hos de isolerade hästarna Använd gärna engångshandskar inne hos de isolerade hästarna Märk upp utrustning och redskap som ska användas i isoleringen, och som därmed inte får användas i den övriga besättningen utan noggrann tvätt och desinfektion. Provtagning och övervakning under isoleringstiden Kontrollera dagligen temperatur, allmäntillstånd och ifall de isolerade hästarna visar sjukdomssymptom Om hästarna i isoleringen är eller har varit sjuka, kontrollera även övriga hästar i besättningen dagligen för temperatur, allmäntillstånd och sjukdomssymptom för att snabbt kunna isolera nya sjukdomsfall Vid behov kan provtagning göras Vid behov kan behandlingar genomföras, till exempel mot parasiter Rengör och desinfektera stall, inredning, redskap, utrustning och transporter där sjuka hästar har vistats Utbyte av information med ursprungsbesättning och transportör Om sjukdomssymtom upptäcks i ursprungsbesättningen eller hos andra hästar som nyligen flyttats/sålts är det viktigt att den förra hästhållaren/säljaren informerar mottagaren/köparen. Detta bör man gå igenom redan innan flytten av hästar. Om sjukdomssymtom upptäcks i det nya stallet under isoleringstiden är det viktigt att den förra hästhållaren/säljaren informeras. Den förra hästhållaren/säljaren bör då kontakta eventuella andra hästägare/köpare som berörs, så att de kan öka tillsynen på sina hästar och minska risken för smittspridning. Detta bör man gå igenom redan innan flytten av hästar. Om en transportör har anlitats för en häst som kan ha varit smittbärande under transporten, är det viktigt att denne underrättas för att kunna vidta smittskyddsåtgärder. Det innebär att rengöra och desinfektera det berörda fordonet samt kontakta ägarna till eventuella andra hästar som åkt med transporten innan den
8 blivit rengjord och desinficerad, så att de kan öka tillsynen på sina hästar och minska risken för smittspridning. Senast uppdaterad: Kontakta SVA Dela med andra: Planscher för utskrift Här finns smitta hos hästar! (pdf) Isolerat på grund av smittrisk (pdf) Hittade du informationen du sökte på den här sidan? 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga Nej, inte alls Skicka in ditt svar Tack för ditt svar! Om SVA Friska djur - trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. Myndigheten ligger under Näringsdepartementet. Du når alla medarbetare via vår växel Läs mer om SVA Om oss Adresser Om webbplatsen Följ oss på Facebook Blogg om juverhälsa
9 Pressrum Nyheter och press Prenumerera på nyheter Pressbilder Följ oss på Twitter Arbeta vid SVA Lediga jobb Intresseanmälan Följ oss på Linkedin Följ oss på Instagram Övrigt Publikationer Kurser och utbildningar Riskvärderingar
När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Så skyddar du hästen från kvarka
Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112
Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften
Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken:
Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken: Hur gammal är du? Ange vilket åldersintervall (siffror i år) du befinner dig
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:3
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:3 Saken: Tävlingsdeltagande trots smitta på egen gård. Riktighet i hästägarförsäkran/ryttarförsäkran. Anmälare: Margareta Bäckström Anmäld: Nathalie
Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009
Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende
Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning
Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska kunna
Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018
Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos
Riskhantering av EHEC hos djur
Riskhantering av EHEC hos djur Seminarium vid KSLA 25 oktober 2011 Bengt Larsson Smittskyddschef Avdelningen för djurskydd och hälsa Jordbruksverket Riskhantering- frågeställning Vad orsakar EHEC/VTEC
Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar
x Sidan 1 av 6 Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar Allmänt om smittor och smittspridning Infektionssjukdomar orsakas av olika smittämnen, framförallt bakterier, virus och parasiter och
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2017:8 Statens jordbruksverks föreskrifter om exportkarantän
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande
Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga
Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Bilaga - MRSA och MRSP
(tidigare Dnr 6.2.20-4098/14) Jordbruksverkets vägledning Bilaga - MRSA och MRSP Avdelningen för djurskydd och hälsa Fastställd 2014-04-09 Jordbruksverkets vägledningar finns på vår webbplats: www.jordbruksverket.se
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning
Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning
Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska
Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning
Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!
Hygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom
Miljöavdelningens information om hygienlokaler
Miljöavdelningens information om hygienlokaler Information om hygienlokaler Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt som gäller för hygienverksamheter
Horseguard. Ytdesinfektion. ångtidsskydd mot bakterier och virus. Science. En teknologi med långtidsskydd
Science Guardian förhindrar smittspridning av alla Horseguard Science Desinfektion En teknologi med långtidsskydd 1 Ytdesinfektion Häst och stallprodukt ångtidsskydd mot bakterier och virus Science Guardian
Så kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Hund med rätt att vårda, vårdhund
1 (9) 2014-02-14 Hund med rätt att vårda, vårdhund Information om K112 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för
Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar
Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom
Saken: Deltagande i tävling trots smitta i stall. Riktighet i hästägarförsäkran/ryttarförsäkran
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:11 a Anmälare: Svenska Ridsportförbundet Anmäld: Saga Suovanen, född 1999, licensnummer 65738 Häst: NuEllerAllrie, licensnummer 263840 Saken: Deltagande
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Fastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...
Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04
Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.
POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt
Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1
Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Christina Thörn, veterinär på Jordbruksverket, Avdelningen för djurskydd och hälsa christina.thorn@jordbruksverket.se Innehåll Lite kort om Jordbruksverkets
SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Tävlingsinspirationsträff 6 februari 2019 Tema: SMITTSKYDD
Tävlingsinspirationsträff 6 februari 2019 Tema: SMITTSKYDD Gäst Susanna Staaf, distriktsveterinär En träff där vi välkomnar klubbens alla tävlingsintresserade medlemmar, oavsett ambitionsnivå och tävlingserfarenhet.
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Kan en infektion vara bra? Illustration: Ulla Granqvist Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på
Presentation av regelverk
Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral
arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE
4saker du måste veta för att arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE Förord. Det är Socialstyrelsen i Sverige som tar fram föreskrifter för basal hygien inom vård och omsorg.
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går
Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
KVARKA. Se upp med FAKTA HUR MÅNGA DRABBAS?
För att öka kunskapen om kvarka och förhindra spridning driver Hästnäringens Smittskyddskommittén under 2012 och 2013 ett kommunikationsprojekt riktat till uppfödare och stuterier. Projektet har fi nansierats
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Information till ansvariga för boenden
Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om villkor för handlare, transportörer
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan
Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...
Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund
Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Alla aktörer inom livsmedelskedjan har ett ansvar för att utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar
Utvärdering av informationsinsatsen och sammanställning av workshopresultaten för projektet Smittskydd häst
2018-06-05 1(5) Utvärdering av informationsinsatsen och sammanställning av workshopresultaten för projektet Smittskydd häst Vi genomförde två informationsträffar enligt plan 30 oktober 2017, Varberg, Folkets
Talmanus Basala hygienrutiner
Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning
Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar
Ringorm och regnskållor Distriktsveterinärerna tipsar RINGORM OCH REGNSKÅLLOR Exempel på ringormsangrepp. Foto: Bengt Ekberg, SVA. 2 Ringorm och regnskållor Hästar får ibland förändringar i huden. Något
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG
Bild: Katri Kaaro BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG Djursjukdomar som med lätthet sprider sig Djursjukdom som medför stor samhällsekonomisk skada eller som förhindrar eller i avsevärd
Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER
INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av Aujeszkys sjukdom
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 18/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2296/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings
Tuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt
Smittsäkrad besättning är igång! Anita Jonasson Djurslagschef Djurhälsoveterinär nöt ä Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt Utgångspunkter Kunskap och motivation:
Virusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP
Jordbruksverkets vägledning K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Avdelningen för djurskydd och hälsa Fastställd 2015-01-15 Jordbruksverkets
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Känner du till vårdhygiens hemsida?
Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3. Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för
Smittsamma sjukdomar hos häst
Smittsamma sjukdomar hos häst Inledning Hästar liksom andra djur och människor kan drabbas av olika smittsamma sjukdomar. En del sjukdomar hos djur är så allvarliga att de kan orsaka påfrestningar på samhället.
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård
TUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare?
Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare? Exempel på djurkurser med säkerhetsmål Djurkunskap grund Lantbruksdjurs skötsel Djursjukvård Arbetsliv naturbruk Arbetsmiljö och säkerhet
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 21/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2299/21/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Ändrar/Upphäver Bemyndigande 20 3 mom., 22 3 mom., 23 4 mom.,