Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av sin omgivning, de personer som är viktiga för honom eller henne. All personal i socialtjänstens verksamheter ska uppmärksamma anhöriga, bemöta dem på ett respektfullt sätt och samarbeta med dem. Anhöriga ska erbjudas att delta i utredning, om den enskilde samtycker, hänsyn ska tas till den anhörigas synpunkter vid bedömning och utförande ( vård, omsorg, boende). Anhörigas behov ska utredas och anhöriga ska informeras om var de själva kan få stöd. Regelbunden kontakt med anhöriga. 2
Ha kunskap om de intresseföreningar och brukarorganisationer som kan vara till stöd. Samverkan ur flera perspektiv och på flera nivåer. Samverkan mellan socialtjänstens olika enheter, samverkan med sjukvården. God kunskap om anhörigas speciella levnadsvillkor och situation. Syftet med riktlinjen är att anhöriga ska få ett likvärdigt stöd oavsett ålder, var i staden de bor eller vilket verksamhetsområde de tillhör. 3
Vem är anhörig? Nästan alla är anhöriga till någon. Förälder, barn, partner, maka-make, syskon, mor- eller farförälder, granne, vän, arbetskamrat. Det är bara vi själva som avgör vilka vi räknar som våra anhöriga. Det är viktigt att ta reda på vilka betydelsefulla personer som finns i den närståendes nätverk. Det vill säga vilka personer ni eventuellt ska stötta och/eller samarbeta med. 4
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA Lagstiftningen Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. SoL 5kap.10 (2009) Lagen säger att samhället ska erbjuda stöd, vilket är en aktiv handling. De anhöriga ska inte själva behöva efterfråga stöd eller samarbete. Sekretessen? Den närstående bestämmer över sin egen situation och om anhöriga ska involveras. Den närståendes vilja ska alltid respekteras, men inget säger att ni inte kan lyssna till vad den anhörige vill berätta. 5
Det kommunala anhörigstödet Bestämmelserna i lagen omfattar anhöriga till personer med långvariga somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, beroendeproblematik eller är äldre. Det kommunala anhörigstödet är till för alla invånare i staden, oavsett om deras närstående har kontakt med socialtjänst eller sjukvård. Indirekt stöd: det viktigaste stödet, att den anhöriges närstående får sina behov tillgodosedda genom biståndsinsatser. Direkt stöd: Anhöriga erbjuds stöd för egen del. Syftet med stödet är att minska fysisk och psykisk belastning, bidra till en förbättrad livssituation och minska risken för psykisk ohälsa. 6
Vilka är de stödjande anhöriga, och hur mår dom? Närmare var femte person i vuxen ålder, drygt 1,3 milj. vårdar, stödjer eller hjälper en närstående (Sverige). Omsorgsgivare finns i alla åldrar, men är vanligast i åldersgruppen 45-65 år. Hälsa, livskvalitet och arbete påverkas. Risken för ohälsa ökar i relation till omfattningen av omsorgen som ges. Kvinnor upplever i högre grad än män att omsorgsgivandet påverkar negativt. Ekonomin påverkas ofta. Närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta. 7
Barn som anhöriga Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Allvarliga konsekvenser för hälsa, skolgång och arbetsliv. Detta gäller även vid förälders allvarliga sjukdom eller död. Åtta procent av barnen har en förälder med så allvarligt missbruk eller psykisk ohälsa att föräldern får sjukhusvård. När en förälder vårdas för missbruk är det fyra till sju gånger vanligare att den unge utvecklar eget missbruk. Risken att utveckla psykisk ohälsa är två till tre gånger vanligare än hos befolkningen i övrigt. 8
Närmare sex procent av barnen har under uppväxten en förälder med cancer. Vanligt med försämrade skolprestationer. Påtagliga konsekvenser i vuxen ålder är ökad risk för missbruk och kriminalitet. Drygt tre procent av barnen drabbas under uppväxten av att en förälder avlider. Dessa barn har femtio procent ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Om föräldern avlidit genom våld eller suicid ökar risken ytterligare. DESSA BARNS SITUATION MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS: Stärka skyddsfaktorer genom att ge adekvat information, svar på frågor, hjälpa familjen att tala om problemen, låta barnen ge uttryck för sin oro och sina upplevelser, får stöd i skolarbetet, möjlighet att upprätthålla kamratrelationer och fritidsintressen, fungerande struktur och rutiner, trygga relationer och en stödjande vuxen utöver föräldrarna. www.socialstyrelsen.se/publikationer 9
Det direkta anhörigstödet Hälsofrämjande och förebyggande stöd, ska bidra till att främja den anhöriges hälsa och livskvalitet. Ges som kommunal service, tillgängligt för alla. Exempel på stödets innehåll: information råd och vägledning utbildning/föreläsningar friskvårdande aktiviteter anhöriggrupper enskilda stödsamtal 10
KONTAKT: Anhörigcenter Karl Gustavsgatan 63 Tina Hermansson tina.hermansson@centrum.goteborg.se tel. 031-3657376