Att undervisa om socialtjänsten

Relevanta dokument
Att undervisa om socialtjänsten

Till föräldrar och viktiga vuxna:

LÄRARHANDLEDNING Socialtjänsten en viktig del av välfärden.

LÄRARHANDLEDNING Socialtjänsten en viktig del av välfärden.

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

LÄRARHANDLEDNING Socialtjänsten en viktig del av välfärden.

LÄRARHANDLEDNING Socialtjänsten en viktig del av välfärden.

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barns psykosociala ohälsa

otrygg, kränkt eller hotad

Dags att prata om

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Maria Nyström Agback.

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Specialpedagogik för lärande

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Plan för arbetet med elevers skolnärvaro 2017

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Stödinsatser i skolan

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Välkommen till Bockstensskolan. 15 Maj 2016

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Plan mot kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Typ av aktivitet Typ av aktivitet. Här fyller du i vilken aktivitet du genomfört genom att välja bland alternativen

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Får man säga vad man vill på nätet?

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Magelungen Gymnasium Göteborg

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Tobak, alkohol- och drogpolicy för Torsby kommuns skolor

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Barn som riskerar att fara illa

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens

Trygg och säker på nätet

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stöpenskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

TrivselBUF_14_Grsär5 9 Svar: 9/9=100%

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens

Gårdeby Natur-och Musikskola Skolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Södra Ängby skola. 65 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Campus Manilla. 44 svar. 92 procent svarsfrekvens

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Teckenspråk Online. Beställningsinformation Artikelnummer: Best.nr: (5 licenser)

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Vittra Luma Park. 17 svar. 89 procent svarsfrekvens

Ungas möte med socialtjänsten

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Hagsätraskolan & Ormkärrsskolan. 79 svar. 92 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Skönstaholmsskolan & Kvickentorpsskolan. 43 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fredrikshovs Slottsskola. 24 svar. 100 procent svarsfrekvens

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Rutin vid olovlig frånvaro i praktiken

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

Systematiska kvalitetsarbete 14/15. Rektor Peter Franzén

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Digitalisering i skolan

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Transkript:

Modul Att undervisa om socialtjänsten Modul: Att undervisa om socialjänsten www.sollentuna.se

Att undervisa om socialtjänsten Mål Att de som deltar i arbetet enligt modulen får kunskap som utvecklar sin undervisning om socialtjänsten. Syfte Att utveckla undervisning om socialtjänsten i skolan. Målgrupp SO-lärare och elevhälsa. Genomförande Rektor har ansvar för att skapa möjlighet för arbete enligt modulen och bestämmer tillsammans med SO-lärare och elevhälsa när de olika momenten ska genomföras. Detta kan förslagsvis göras på APT då även projektledare kan bjudas in för allmän information om Soc för unga till all personal på skolan. Bakgrund Idén att utforma en modul kring undervisning om socialtjänsten kommer från Gärdesskolan, pilotskola i projektet Framtidens socialtjänst för unga och samverkanspart i arbetet med att implementera undervisning om socialtjänsten på fler skolor. 2

Moment A individuell förberedelse (totalt ca 1 timme) Du läser själv litteratur och tittar på filmer för att förbereda dig inför de kommande momenten. Detta görs på avsatt tid. Moment B kollegialt lärande (totalt ca 1-2 timmar) Arbete tillsammans med kollegorna. Detta görs avsatt tid. Momentet kan genomföras på skolan med eller utan stöd från projektledning. Workshops i det här momentet kommer också att ordnas centralt inom projektet. Moment C aktivitet (antal timmar beror på hur du väljer att lägga upp undervisningen) Arbete som utförs tillsammans med kollegorna eller i klassen. Detta arbete görs på lektionstid eller på avsatt tid. Moment D gemensam uppföljning (totalt ca 1-2 timmar) Gemensam reflektion och sammanfattning av arbetet som utförts. Detta görs på avsatt tid. Momentet kan genomföras på skolan med eller utan stöd från projektledning. Workshops i det här momentet kommer också att ordnas centralt inom projektet. 3

Moment A (att läsa) Bakgrund En kartläggning bland barn och unga i kommunen som gjordes under år 2015 visade att de allra flesta inte vet något alls om socialtjänsten. De som har någon kunskap har oftast en negativ uppfattning. Kartläggningen visade också att barn och unga förväntar sig att få den här typen av viktig samhällsinformation via skolan. Med kartläggningen som grund genomförde Gärdesskolan och Socialkontoret år 2016 ett pilotprojekt som bland annat ledde fram till att en lärarhandledning togs fram för undervisning om socialtjänsten. I lärarhandledningen motiveras elevers kunskap om socialtjänsten som en betydelsefull del av läroplanens mål och av det centrala innehållet för ämnet samhällskunskap. Socialtjänsten en översikt (Hämtat från lärarhandledningen) Det här är socialtjänsten Alla barn har rätt att må bra, vara trygga och ha någon som tar hand om dem. Vårdnadshavare ska ta hand om sina barn tills de har fyllt 18 år. En vårdnadshavare är en vuxen som ansvarar för att ta hand om barnet, oftast en förälder. Men ibland kan det bli för jobbigt för vuxna att ta hand om allt på egen hand. Då kan de få hjälp av socialtjänsten. Socialtjänsten tillhör kommunen. I Sollentuna är socialtjänsten en del av socialnämnden. Socialtjänsten består av olika avdelningar. En som vänder sig till vuxna och en som vänder sig till barn och unga. På avdelningen för vuxna arbetar man bland annat med socialpsykiatri, missbruk och ekonomiskt bistånd. Nedan följer mer detaljerade beskrivningar av hur Avdelning för barn och unga arbetar. Familjer kan få stöd och hjälp av socialtjänsten Kanske mår barnet eller ungdomen dåligt för att föräldrarna/ vårdnadshavarna mår dåligt, eller gör dumma saker. Det kan vara till exempel om de: Bråkar med barnet eller med varandra Inte kan ta hand om barnet på ett bra sätt Dricker för mycket alkohol Tar droger Mår väldigt dåligt av olika anledningar, till exempel är psykiskt sjuk Slåss eller hotar Inte har tillräckligt med pengar 4

Om barnet eller ungdomen själv mår dåligt Om barnet eller ungdomen själv mår dåligt eller gör saker som inte är bra kan han eller hon behöva hjälp av socialtjänsten. Hos socialtjänsten kan man till exempel få hjälp om man: Tar droger eller dricker för mycket alkohol Har gjort något brottsligt Ofta blir väldigt arg Slåss ofta Har blivit utsatt för sexuella övergrepp Är orolig för hur ens föräldrar mår Någon i familjen blir slagen Är rädd att bli bortgift Har något annat i livet som gör att man mår dåligt Några viktiga saker som socialtjänsten vill att barn och ungdomar ska veta Det finns hjälp och stöd att få Alla har rätt att må bra Alla barn och unga har rätt att få prata med någon som lyssnar Barn och ungdomar har rätt att bli tagna på allvar Socialtjänsten i Sollentuna, eller soc som många kallar det, har ansvar för att hjälpa och stötta alla som bor i kommunen. Det gäller också barn och ungdomar som kommit som flykting till Sverige. Hos socialtjänsten jobbar bland annat socialsekreterare, fältare och behandlare. De flesta sitter i det stora bruna kommunhuset i Sollentuna Centrum. Socialtjänsten vill att barn och ungas föräldrar ska förstå hur de mår och hur de har det. Socialtjänstens uppgift är att tillsammans med barnet och familjen försöka hjälpa dem att få det bättre. Mer läsning, material och filmer finns på: sollentuna.se/lararhandledning > Modul A Utvärdering innan arbetet påbörjas Digitalt frågeformulär till lärare/skolkurator innan undervisning om socialtjänsten påbörjas. Frågeformuläret skickas ut med e-post och fylls i via länk. Digital enkät till elever innan undervisning om socialtjänsten påbörjas. Forskare/medforskare från FoU Nordväst bjuds in till lektion för att informera om, och administrera, enkäten till eleverna. Eventuella fokusgruppsintervjuer med elever. 5

Moment B SO-lärare och elevhälsa diskuterar några eller alla av följande frågor på avsatt tid: Tycker du att texten Socialtjänsten en översikt går att använda i undervisningen? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Fanns det något i texten Socialtjänsten en översikt som du inte kände till sedan tidigare? Vilka erfarenheter har du av undervisning om socialtjänsten? Hur kommer det sig, tror du, att det inte är så vanligt att elever får lära sig om socialtjänsten i skolan? Vilka farhågor har du eller vilka svårigheter kan finnas när det gäller att föra in undervisning om socialtjänsten i din skola? Vilka förväntningar har du eller ser du några möjligheter när det gäller att föra in undervisning om socialtjänsten i din skola? Vilken information om socialtjänsten tycker du är viktigast för eleverna att få med sig från undervisningen? Vilka förberedelser behöver finnas hos elevhälsan i samband med undervisningen? Kan elevhälsan vara ett stöd i undervisningen och i så fall hur? Ta del av andra lärares erfarenheter av att undervisa om socialtjänsten och hur de har fått in undervisningen i läroplanens olika moment Film och praktisk information läggs upp på Sollentuna.se hösten 2018. Om möjligt, gör klassrumsbesök/auskultera en annan lärares lektion Fyll i digitalt frågeformulär i samband med klassrumsbesök/ auskultation. Länk till frågeformuläret skickas ut via e-post. Avsätt gemensam reflektionstid före och efter klassrumsbesöket/ auskultationen. Moment C Planera och genomför undervisning om socialtjänsten med stöd av lärarhandledningen och de erfarenheter och slutsatser du dragit i Moment B: Ta i första hand stöd av skolkurator i genomförandet av undervisningen. Det går också bra att vid behov bjuda in projektledare och/eller medprojektledare för hjälp att svara på elevernas frågor. Bjud in en annan lärare till klassrumsbesök/auskultation genom att 6

ta kontakt med projektledare. Kom ihåg att avsätta tid före och efter lektionen för gemensam reflektion. Överväg om elevernas föräldrar behöver informeras om att undervisning om socialtjänsten sker. Den här texten kan användas för att informera föräldrar via de forum och kanaler ni vanligtvis använder: Eleverna kommer den här veckan att få lära sig om socialtjänsten. Det är en del i ett större arbete som kommunen gör för att öka kunskapen hos unga om deras rättigheter och vilket stöd som finns. Vi tycker att det är bra att elever får kunskaper om socialtjänsten eftersom det är ett sätt att öka tryggheten för våra barn. Sätt upp affischer på skolan med information till unga om Soc för unga. Projektet kommer att skicka ut affischer till skolan. Moment D Gemensam uppföljning Hur togs undervisningen om socialtjänsten emot av eleverna? Vad var fungerade bra i din undervisning? Kommer du att göra något annorlunda nästa gång? Utvärdering efter att arbetet genomförts Digitalt frågeformulär till lärare/skolkurator senast fyra veckor efter att undervisning om socialtjänsten genomförts. Frågeformuläret skickas ut med e-post och fylls i via länk. Digital enkät till elever efter att undervisning om socialtjänsten genomförts. Forskare/medforskare från FoU Nordväst bjuds in till lektion för att informera om, och administrera, enkäten till eleverna. Telefonintervju med rektor Eventuella fokusgruppsintervjuer med elever. 7

Kontakt Projektledare socialkontoret och medforskare FoU Nordväst Maja Hagström maja.hagstrom@sollentuna.se 08-579 216 47 Forskningsansvarig FoU Nordväst Ylva Spånberger Weitz ylva.spanberger.weitz@sollentuna.se 08-579 214 53