Teknikindustrin i Sverige

Teknikföretagens konjunkturprognos Maj 2012 Teknikföretagens konjunkturprognos utges två gånger per år, i maj och november. Fortsatt skakigt och cyklisk försvagning Produktionsvolymen för teknikföretag i Sverige väntas i år minska med två procent. Stor påverkan från marknaderna inom EU är den främsta förklaringen till den förväntade nedgången. Det bör också noteras att industrin därutöver är inne i en cyklisk nedgångsperiod vilket innebär att tillväxten särskilt för investeringsvaror blir jämförelsevis svag framöver. Problemen med löpande underskott och stora skulder kvarstår, 25% vilket begränsar möjligheterna för 2 tillväxt också på lite längre sikt. Utsikterna är splittrade mellan olika länder och branscher. Produkter för infrastruktur har en bra efterfrågan, medan efterfrågan försämras för traditionella cykliska investeringsvaror. 15% 1 5% -5% Positivt är att tillväxten i USA i år och även nästa år väntas gå åt rätt håll. Antalet anställda i teknikföretag väntas minska med två procent i år. Nedgången begränsas av att efterfrågan på särskilda personalkategorier som ingenjörer i ett flertal delbranscher är relativt hög. Ledande indikator. OECD, EMU samt BRIC Källa: OECD. Trend restored forecast ampliutde adj. I BRIC ingår även Indonesien och RSA -1 mar-05 sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 BRIC OECD totalt plus BRIC EMU Sammanfattning... 2 Teknikindustrin i Sverige Transportmedelsindustri... 3 Maskinindustri 4 Elmaskiner, tele och elektronik 5 Metallvaruindustri 6 Arbetsmarknad 7 TEKNIKFÖRETAG INTERNATIONELLT Investeringsvaror 8 Motorfordon 9 USA 10 Europa: Tyskland 11 Danmark och Norge 12 Tillväxtländer 13 Små prisökningar 14 Hand i hand med Europa 15 Tabellsammanfattning 16 1

Sammanfattning Den globala produktionstillväxten för teknikföretag har avtagit som följd av såväl fortsatt finansiell osäkerhet inom EMU som av en normal cyklisk avmattning. Läget i Japan har i stort sett normaliserats efter naturkatastrofen i fjol. Industrin i USA gynnas av en något bättre inhemsk efterfrågan. Mot detta står en lägre tillväxt i Kina och en fortsatt nära katastrofal utveckling i GIPS-länderna. I svensk teknikindustri, med många globalt verksamma företag, är det viktigt att skilja på utvecklingen av produktion i Sverige och produktion i andra länder. Produktion i Sverige är till största del destinerad för försäljning i Europa där efterfrågan försämras. Transportmedelsindustrin i Sverige påverkas särskilt negativt av sämre efterfrågan inom EU. Efterfrågan i USA är däremot starkare men nettoeffekten på produktion i Sverige, med procent export till Europa och 5 procent till USA, är begränsad. Produktionsvolymen i Sverige förväntas minska 5 procent i år. Lägre globalt resursutnyttjande och finansiell oro har medfört försämrad efterfrågan för maskinindustrin. n har successivt gått tillbaka något sedan andra kvartalet i fjol. Produktionsvolymen minskar med två procent i år. Efterfrågan förväntas bli lägre än normalt även under nästa år som en följd av en redan inledd cyklisk avmattning. Produktionen för metallvaruindustrin, där åtskilliga underleverantörer till maskin- och bilindustri återfinns, följer nära utvecklingen i maskin- och bilindustri. Detta gäller såväl hemma som på export och produktionen förväntas minska med 3 procent i år. I tele-, elektro- och instrumentindustri påverkas bl.a. produktionstillväxten i Sverige i år negativt av nedläggningar. Här bedöms dock efterfrågan internationellt stärkas något framöver som en följd av teknikskiften och nya produkter. Efterfrågan på energiutrustning förvän- Index 2005= Export till övriga länder EU exkl. GIPS GIPS=Grekland,Italien,Portugal,Spanien 50 Källa: SCB. SA X12 5 m glid 40 feb-05 aug-05 feb-06 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 Export av teknikvaror från Sverige Order- och produktionsvolym teknikindustri. Sverige Sverige Index 2005= Produktion Order Källa: SCB, SNI 2007 3 månader glidande medelvärde (c o p) mar-02 mar-03 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 2

tas vara fortsatt hög, medan andra elektriska maskiner möter en svagare efterfrågan jämfört med fjolåret. Teknikindustri i Sverige Transportmedelsindustri: Rullar sämre Produktionen för transportmedelsindustrin förväntas minska med 5 procent i år efter fjolårets omfattande ökning med 21 procent. Produktionen av tunga lastvagnar ökade med hela procent i fjol, men var trots uppgången fortfarande 25 procent lägre än under rekordåret 2008. Trots problemen för Saab Automobile ökade produktionen av personbilar med 6 procent i fjol. Här är produktionsnivån också långt under toppåret från 2008. Som en följd av försämrad efterfrågan i Europa inleddes en nedgång för transportmedelsindustrin redan under sommaren i fjol och produktionsnivån har minskat med 10 procent mellan andra kvartalet 2011 och första kvartalet i år. Försäljningen av tunga lastbilar i EU förväntas falla till 200 000 i år mot 218 000 i fjol som en följd av minskad BNP-tillväxt för EU och lägre resursutnyttjande. På andra håll är efterfrågan högre exempelvis i Nordamerika, men påverkar bara produktion i Sverige i ringa omfattning. Personbilsmarknaden i EU minskar i år sammantaget för femte året i rad och nivån förväntas bli den lägsta sedan 1995. Här håller förvisso Tyskland emot nedgången i Italien och Frankrike. Export av bildelar från Sverige följer nära produktionsutvecklingen av motorfordon inom EU. Mot bakgrund av att fordonsproduktionen inom EU förväntas bli oförändrade 19 miljoner enheter i år saknas alltså bra tillväxtförutsättningar även här.* Förhoppningar finns om en starkare marknad i Europa nästa år, men innan såväl tillväxten som arbetsmarknaden tar fart inom EMU, saknas sammantaget en stark efterfrågan. *Personbilar och lätta kommersiella fordon Export Mdr SEK 2005= Produktionsvolym Index 2005= Produktion av bilar i EU Export av bildelar till EU 50 50 Källa: SCB,Eurostat bearbetning Teknikföretagen 40 40 feb-06 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 6 4 2 Export av bildelar från Sverige till EU och produktionsvolym bilindustri EU Produktionsvolym motorfordonsindustri. Sverige Index 2005= -2-4 -6 Källa: SCB 3 m glidande medeltal -% 40 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 3

4 I USA är å andra sidan utvecklingen en annan med stigande personbilsförsäljning för tredje året i rad. Här förväntas också en fortsatt tillväxt även nästa år. Det är emellertid långt kvar till tidigare rekord på 17 miljoner sålda personbilar per år. Maskinindustri: Störningar från Europa och cyklisk nedgång har avtagit något i maskinindustrin sedan andra kvartalet i fjol. Exporten utgör 85 procent av försäljningen och följdaktligen påverkar den internationella efterfrågan utvecklingen för branschen i hög grad. Med en sämre internationell efterfrågan har maskinexporten från Sverige till EU (55 procent av totala maskinexporten) dämpats alltsedan andra halvåret i fjol. Exporten från Sverige till USA har däremot tilltagit som följd av en förbättrad efterfrågan på investeringsvaror. Efterfrågan är även stark i Kina och Ryssland, om än inte lika hög som i fjol. Orderingången för maskinindustrin i Sverige pekar på en minskad tillväxt framöver enligt såväl SCB som Konjunkturinstitutets och Teknikföretagens barometerundersökning. Med en ogynnsam exportsammansättning, där europaberoendet är högt förväntas produktionsvolymen minska med 2 procent i år. För att maskinindustrin i Sverige ska komma tillbaka krävs bl.a. en ökad tillväxt inom EU och ett stigande resursutnyttjande. Där är vi ännu inte. Globala fasta investeringar. Årlig genomsnittlig procentuell förändring i volym 19-89 19-99 2000-2010 Världen 2,6 2,8 2,7 USA 2,5 5,6-0,6 Japan 4,1 0,0-1,8 EU15 1 ) 2,5 2,4 0,7 Kina 5,8 13,2 13,3 Indien 7,0 7,3 10,2 1) 19-91 västra Tyskland Källa: UN detailed National Accounts Produktionsvolym Produktionsvolym maskinindustri. maskinindustri. Sverige Sverige 3 Index 2005= 2 1-1 -2-3 Källa: SCB 3 m glidande medeltal -4 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 Globala fasta investeringar och maskinproduktion Sverige. USD 4 3 Maskinproduktion i Sverige (USD) 2 1 Globala fasta investeringar (USD) -1-2 -3-4 Källa: SCB,IMF Bearbetning Teknikföretagen -5 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Trots branschens cykliska utveckling växer marknaden för maskinindustri globalt, mätt som fasta investeringar, i genomsnitt i ungefär samma takt som global BNP, eller knappt 3 procent per år. Då investeringar i industriländer som USA, Japan och EU numera växer i lägre omfattning än tidigare, har detta kompenserats av högre tillväxt på annat håll exempelvis i Kina och Indien. Tvära kast i tele, elektronik och elmaskiner n för tillverkare av elektriska maskiner och utrustning föll successivt tillbaka mellan andra och tredje kvartalet i fjol för att i januari i år nå den högsta nivån sedan hösten 2008. Därefter har produktionsnivå återigen gått tillbaka något. Utvecklingen är i hög grad volatil.* Många projekt löper under flera år vilket försvårar att statistiskt mäta den faktiska produktionsutvecklingen rätt på kalendermånader. Enskilda företagsexempel inom energiområdet visar på ett relativt starkt efterfrågeläge. Men i såväl Teknikföretagens senaste barometer som i KI:s motsvarande rapporteras sammantaget en minskad orderingång och ett missnöje med orderstockarnas storlek. Sambandet mellan företagens uppfattning om orderstockens storlek och den faktiska produktionsnivån är stark med en eftersläpning på två till tre kvartal. Sammantaget indikerar detta att produktionen blir oförändrad i år efter fjolårets expansion på 10 procent. Den i statistiken volatila produktionsutvecklingen bedöms fortsätta. Även i tele-, elektronik- och instrumentindustri har utvecklingen varit högst volatil. I april 2011 nådde produktionen den högsta nivån sedan sommaren 2008. Mellan maj och november i fjol minskade produktionen med 25 procent för att under första kvartalet i år återigen i det närmaste nå den höga nivån från april i fjol. Denna ryckiga utveckling återspeglas också i leverantörsledet. Efterfrågan i tele-, elektronik- och instrumentindustrin förefaller på senare tid ändå ha förbättrats, trots att siffrorna vittnar om omfattande kast i produktionsnivån. Den volatila utvecklingen påverkar också beräkningen av *Därutöver har produktionssiffrorna för 2011 reviderats ner av SCB 2 Index 2005= 15% 115 1 5% 105-5% 95-1 -15% 85 Källa: SCB 3 m glidande medeltal -2 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 4 3 2 1-1 Produktionsvolym elmaskiner. Sverige Produktionsvolym tele-, elektronik- och instrumentindustri. Sverige Sverige Index 2005= 150-2 Källa: SCB 3 m glidande medeltal -3 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 5

genomsnittlig produktionstillväxt för år 2012. Trots ett svagt första kvartal räknar vi med att produktionsvolymen ökar med storleksordningen 3 procent i år. Metallvaruindustrin bromsar Sedan andra kvartalet i fjol har produktionsnivån i metallvaruindustrin minskat successivt men hittills i begränsad omfattning. Branschen utgörs till stor del av insatsleverantörer till maskin-och bilindustri vars produktionsnivå sammantaget minskat under samma period. Exporten till EU utgör två tredjedelar av metallvaruindustrins totala export och som visas i diagram har efterfrågan även här avtagit sedan tredje kvartalet i fjol. Följsamheten mellan exporten till EU och teknikproduktionens utveckling i EU är som framgår hög. Då aktiviteten inom EU förväntas vara fortsatt låg förväntas inte heller någon acceleration uppåt i exporten för metallvaruindustrin i Sverige i år. Positivt är dock att exporten till Norge (som är den enskilt största exportmarknaden) har kvicknat till som en konsekvens av hög efterfrågan och bra tillväxt i Norges ekonomi. En bra efterfrågan i Norge men desto sämre i EU och på hemmamarknaden medför att vi räknar med en produktionsminskning för metallvaruindustrin på 3 procent i volym i år. Denna förväntade utveckling följer på två år med en total volymexpansion på drygt 20 procent. Det kan också vara värt att notera att den långsiktigt genomsnittliga volymtillväxten för metallvaruföretagen endast varit 1,5 procent per år och att branschen fortfarande har en bit väg kvar innan produktionen når 2008 års produktionsnivå.* 125 115 105 95 85 3 2 1-1 Export av metallvaror till EU och produktionsvolym EU teknikföretag Index 2005 = Index 2005 = Källa: SCB,Eurostat. SA X12, bearbetning Teknikföretagen Produktion Teknikindustri EU Export av metallvaror från Sverige till EU feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 Produktionsvolym metallvaruindustri. Sverige Index 2005= 150-2 -3 Källa: SCB 3 m glidande medeltal -4 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 6 *En genomsnittlig årlig tillväxt på 1,5 procent per år gäller för övrigt historiskt även för EU och USA

Arbetsmarknad Antalet anställda förväntas minska I fjol ökade antalet anställda inom teknikföretag i Sverige med 11 500 personer, eller med fyra procent, till 302 500 personer. Positivt är att det var främst yngre personer 15-24 år som ökade i antal.* Antalet anställda ökade mest i transport- och maskinindustrin vilket också var de branscher med högst produktionstillväxt. Som konsekvens av lägre produktionsnivå under andra halvåret i fjol och därmed lägre efterfrågan på arbetskraft minskade antalet anställda mellan tredje och fjärde kvartalet. Detta främst genom neddragningar av tillfälligt anställda. Siffror från arbetskraftsundersökningen, AKU, visar att antalet anställda fortsatt att minska under första kvartalet i år, eller med två procent jämfört med första kvartalet i fjol. Säsongsrensat var nedgången 1,5 procent jämfört med fjärde kvartalet i fjol. I dessa siffror ingår nedläggningen av Saab Automotive med tillhörande effekter i leverantörsledet.** Såväl Teknikföretagens som Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att bristen på arbetskraft sammantaget är lägre under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Däremot är bristen på ingenjörer relativt hög i flera delbranscher. Med en förväntad produktionsminskning på två procent i år räknar vi med att antalet anställda minskar i samma storleksordning. En sådan utveckling skulle innebära en oförändrad produktivitet i år. Den negativa effekten av detta är ökade arbetskraftskostnader per producerad enhet med minskade vinstmarginaler som följd. Antalet anställda förväntas minska i samtliga delbranscher förutom för tillverkare av elmaskiner som har jämförelsevis stark efterfrågan. Antal anställda Teknikföretag. Antal anställda Sverige Teknikföretag. Sverige 3 000 Antal personer 3 000 3 000 3 000 350 000 340 000 330 000 320 000 Företagsstatistik 310 000 300 000 2 000 Arbetskraftsundersökn. (AKU) 2 000 Källa. SCB Inkl. defintionsförändringar. 2 000 mar-01 mar-02 mar-03 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 Andel företag med brist på arbetskraft 40 Andel företag med brist på arbetskraft % Ingenjörer/tekniker 35 30 25 20 15 Yrkesarbetare 10 5 0 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 Källa: Teknikföretagen *Enligt AKU med höga osäkerhetstal. Företagsbaserad statistik indelas inte efter åldersgrupper **Leverantörer började främst varsla redan under fjolåret 7

Teknikföretag internationellt Investeringsvaror kämpar med finansoro och cyklisk avmattning Världsmarknaden för investeringsvaror uppgick i fjol till 16 400 Mdr USD. Därmed passerades den tidigare toppnivån år 2008 på 14 500 Mdr USD för första gången. Efterfrågan på investeringsvaror är cyklisk och en period av återhämtning under drygt två år avslutades ifjol. Globalt stiger produktionsnivån i maskinindustrin fortfarande med hjälp av USA, Kina och Japan men i en allt lägre takt.* I USA har efterfrågan på maskinutrustning utvecklats positivt som följd av en bättre inhemsk efterfrågan. Därutöver utvecklas maskinexporten från USA starkare under första kvartalet i år än under andra halvåret ifjol. I Kina noteras en inbromsning i efterfrågan efter fjolårets hysteriska ökning av industriinvesteringarna på 40 procent. Industriinvesteringarna bedöms öka i lugnare takt i år, eller med 20-25 procent. Inom EU har produktionsnivån för maskinindustrin minskat måttligt månad för månad sedan augusti i fjol bl.a. som en följd av att tillväxten i internhandeln med investeringsvaror stannat av. I Brasilien har produktionsnivån varit oförändrad det senaste året. Produktionstillväxten för maskinindustrin globalt har avtagit successivt från 18 procent 2010 till 11 procent i fjol och vi räknar med en tillväxt på måttliga 5 procent i år. Den cykliska efterfrågan på mogna marknader väntas bli fortsatt svag, undantaget USA. Det finns ljuspunkter här och där, men branschen är inne i en period under ett till två år med lägre efterfrågan än tidigare. Då problemen i GIPS-länderna inte fått någon trovärdig långsiktig lösning kvarstår osäkerheten och det behövs inte mycket för att tippa den förväntat svaga tillväxten för investeringsvaror nedåt.** 3 Index 2006= 2 1-1 -2 Källa: Nat.stat. EU,Japan,USA,Kina,Korea,Brasilien,Mexico,Taiwan,Singapore. Mars-11 och mars-2012 påverkat av naturkatastrof i Japan mars-2011-3 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 Produktionsvolym Maskinindustri. Globalt Export av investeringsvaror volym. EU27 Index 2005= Utanför EU Internhandel EU Källa: Eurostat feb-05 feb-06 feb-07 feb-08 feb-09 feb-10 feb-11 feb-12 8 *Naturkatastrofen i Japan i fjol innebär s.k. statistiska baseffekter under andra och tredje kvartalet i år som en följd av den tillfälligtvis nedpressade japanska produktionsnivån under motsvarande period i fjol. **GIPS=Grekland, Italien, Portugal och Spanien

Motorfordon Den globala personbilsförsäljningen visar klara skillnader geografiskt. USA fortsätter på en underliggande positiv trend. Japan visade mycket starka siffror för första kvartalet. Försäljningen normaliseras och är i paritet med 2007-2008. Inom EU minskade försäljningen under första kvartalet i år och bedöms falla med åtta procent i år. Bakom detta står en minskning främst i Italien och i Frankrike medan Tyskland förväntas visa nolltillväxt. I Kina ökade försäljningen med marginella en procent under de fyra första månaderna i år och fortsätter därmed att överraska negativt. Bilindustriföreningen, CAAM, räknar med en försäljningsökning på åtta procent i år men håller inte en minskning för uteslutet. Totalt ökade världens samlade försäljning med begränsade 3,5 procent under första kvartalet i år till 19,9 miljoner enheter och beräknas nå drygt miljoner enheter för helåret i år jämfört med 77,7 miljoner i fjol.* Personbilsproduktionen håller på de flesta håll jämna steg med försäljningen. I Tyskland minskade produktionen med två procent under de fyra första månaderna i år vilket återspeglar ett svagt Europa i allmänhet. I Kina har tillverkningstakten dragits ner som en följd av den svaga inhemska försäljningen. Produktionen ökade med måttliga 3,4 procent de fyra första månaderna. Japan visar mycket starka siffror första kvartalet då inhemsk försäljning återhämtat sig. I USA ökade personbilsproduktionen i hög omfattning, eller med drygt 20 procent i årstakt under första kvartalet. Tillväxtsiffrorna i USA och Japan kommer under det kommande halvåret tillfälligt påverkas av de neddragningar som japanska tillverkare tvingades till p. g. a. naturkatastrofen i mars 2011. Jämförelsebasen från i fjol blir därmed låg i båda länder. För svenskt vidkommande är försäljningen av tunga lastvagnar i Europa av stor vikt. Historiskt ligger försäljningen på en relativt låg nivå i dagsläget eller 20 st per Mdr EURO BNP fasta priser mot normalt 23-24 st. Då vagnparken börjar bli till åren efter den stora försäljningsboomen 2006-2008 tillkommer med tiden ett ökat utbytesbehov. *inkl. lätta kommersiella fordon Personbilsproduktion per månad. USA Personbilsproduktion per månad. USA 1 200 000 Enheter per månad 1 000 000 0 000 Strejk på GM 0 000 400 000 200 000 Källa: FED. Säsongjusterad. Svart fet linje 3 mån glid 0 mar-96 mar-98 mar-00 mar-02 mar-04 mar-06 mar-08 mar-10 mar-12 14 % % % 6 4 2 Personbilsproduktion Kina Enheter per månad Enheter per månad Procentuell förändring 1 200 000 1 000 000 0 000 0 000 400 000 200 000-2 Källa:Nat.stat. SA X12-4 0 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 9

USA: Bra tillväxt för industrin Tillväxten i amerikansk ekonomi ökade med 1,7 procent i fjol. Årets första kvartal har visat relativ bra siffror med en BNP-tillväxt på 2,1 procent i årstakt. Positivt är också att inköpschefernas index varit en bra bit över expansionszonen under de fyra första månaderna i år. Därutöver har byggsektorn stabiliserats då de amerikanska hushållen amorterat av drygt 7 Mdr USD i bostadsskulder sedan 2008 och bostadsbyggandet har börjat öka något från mycket låg nivå. Sammantaget är läget klart ljusare i USA än i Europa. 0 0 0 0 500 Bygginvesteringar. USA Mdr USD fasta priser Bostäder Bilindustrin uppåt, andra branscher följer delvis med n i teknikföretag i USA har ökat månad för månad under närmare tre år. Det senaste året är det främst bilindustrin som bidragit och även dragit med sig underleverantörer i andra branscher. n i maskinindustrin var oförändrad mellan andra och tredje kvartalet i fjol, men har sedan fått förnyad fart, inte minst genom en kraftig uppgång för byggmaskiner. Övriga maskinbranscher växer måttligt. IT-hårdvara, som normalt växer med tvåsiffriga tillväxttal, har påverkats negativt av global inbromsning i efterfrågan på IT-utrustning. Tillväxten inskränkte sig här till fem procent i årstakt under första kvartalet. BNP- tillväxten i USA bedöms nå 2,5 procent i år. Arbetsmarknaden har börjat komma igång, även om volatila månadssiffror fortfarande får marknaderna att bli nervösa och även att det är långt kvar till de 138 miljoner sysselsatta under toppen 2008. Om centralbanken håller löftet att hålla styrräntan oförändrat låg underlättar det, utöver en svagt förbättrad arbetsmarknad, för hushållens konsumtion framöver. Teknikföretag väntas sammanfattningsvis möta en hygglig inhemsk efterfrågan och produktionstillväxten förväntas bli cirka 8 procent i år. Bilindustrin bidrar i allra högsta grad till årets tillväxt. Positivt är också att skuldsättningsgraden i hushåll och företag inte är lika 10 400 Kommersiellt byggande 300 Källa: BEA 200 mar-02 mar-03 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 Produktionsvolym. Teknikföretag USA 15% Index 2007= 1 5% -5% -1-15% -2-25% Source: Federal Reserve -3 mar-04 mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12

alarmerande som tidigare. Det är bara statsfinanserna kvar att sanera. Nedåt inom Europa Bilden inom EU är fortsatt splittrad. Spanien, Italien och Portugal har stora hittills olösta problem, medan läget i Tyskland är starkare. Ledande indikatorer för EMU länderna och IFO-indexets framåtblickande siffror pekar på en lägre produktionsnivå för teknikföretag det närmaste halvåret. Tyskland: Avmattning Tillväxten i den tyska ekonomin bromsade in något under sista kvartalet i fjol. Såväl maskininvesteringar som hushållens konsumtion minskade mellan tredje och fjärde kvartalet. Det är något av en paradox att hushållen håller hårt i plånböckerna då arbetslösheten nått den lägsta nivån på tjugo år samtidigt som landet genererat 2,3 miljoner nya arbeten sedan 2005. Visserligen påverkas hushållen negativt av finansoron, men en starkare arbetsmarknad skapar förutsättningar för en högre tillväxt framöver men dessvärre också risken för ökat inflationstryck. Med hjälp av ett starkt första halvår 2011 ökade produktionsvolymen i Tysklands teknikföretag med 14 procent i fjol. Personbilsindustrin slog produktionsrekord i fjol med 5,87 miljoner tillverkade bilar och övriga delbranscher undantaget tillverkare av elmaskiner visade tvåsiffriga tillväxttal. Men tillbakagången för teknikindustrin inleddes under finansoron under andra halvåret i fjol och därefter har produktionsvolymen minskat med tre procent för teknikföretag sammantaget. Tillväxten i personbilsindustrin har stannat av och under de fyra första månaderna i år minskade produktionen fyra procent. Nedgången i övriga branscher är exportbetingad. En särskilt stor tillbakagång, 13 procent under första kvartalet, visar exportorder för maskiner till andra tillverkande industrier vilket ytterligare bekräftar bilden av en global avmattning för investe- 3 2 1-1 -2-3 -4 150 Faktisk produktion och förväntat affärsklimat Teknikföretag. Tyskland Faktisk produktion årlig procentuell förändring Källa: Stat.Bundesamt, IFO Exportorder till Teknikföretag. Tyskland Index 2005= Förväntad affärssitution. Nettotal, bättre minus sämre Faktisk produktionstlllväxt Förväntad affärssituation om sex månader mar-05 sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 Exportorder tyska teknikföretag från hela världen Varav exportorder till tyska maskin- och bilföretag från EMU Källa:Stat.Bundesamt. Volym mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 40 20-20 -40 - - 0 11

ringsvaror. IFO:s framåtblickande indikatorer för teknikföretag har visserligen förbättrats något men då den fortfarande ligger kvar i negativa zonen indikerar det en lägre produktionsnivå det kommande halvåret. Med hjälp av inledningsvis stora orderstockar förväntas teknikföretag i Tyskland visa nolltillväxt i år. 2 15% 1 Produktionsvolym Teknikföretag. Norge Årlg procentuell förändring Index 2005 = Norge en av få ljuspunkter Sämre export från Sverige till EU i år vägs till viss del upp av en relativt stark export till Norge, då ekonomin här är i fortsatt relativt gott skick. Hushållens finansiella skuldsättning oroar dock, låt vara att den i stort sett varit oförändrad på höga 205 % av de disponibla inkomsterna 5% -5% de senaste åren. BNP som ökade med 2,6 procent i fjol, -1 förväntas öka med ungefär lika mycket i år. Därutöver är det ännu ingen hejd på expansionen i oljesektorn som -15% slår nya rekord enligt företagens egna planer i år. Källa: SSB Exportinriktade företag har däremot påverkats negativt -2 av svagare internationell konjunktur. Lågt inflationstryck mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 och sämre internationell efterfrågan har också inneburit att centralbanken sänkt räntan. Produktionvolym Teknikföretag. Danmark Trots att produktionsnivån för teknikföretag inom EU 3 började minska i höstas har Norge gått sin egen väg med Index 2005= en ökad produktionsnivå. Sammantaget expanderar teknikföretag i Norge även i år genom en stark hemmamarknad. 2 Produktionen förväntas öka med 5 procent i år. Danmarks ekonomi påverkas fortfarande negativt av fallande huspriser och försiktiga konsumenter. Såväl 1 tillväxten i BNP som i hushållens konsumtion förväntas öka måttligt, eller med högst en procent vardera i år. Den inhemska efterfrågan i Danmark har varit svag i över två år och förväntas bli svag även i år. Detta har påverkat Sveriges teknikexport som varit oförändrad ca 30 Mdr per år 2009-2011. -1 Dansk industri fick tidigare draghjälp av ökad export till Tyskland och Sverige, men efterfrågan har försvagas. -2 Trots att teknikindustrin är kraftigt nischad och inte fullt lika cyklisk som i andra länder förväntas ändå produktionen minska med 2 procent i år. Källla. Danmark Stat -3 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 12

Tillväxtländer OECD:s ledande indikator för BRIC visar på en svag utveckling än tidigare för industrin framöver men också med stora skillnader mellan länderna. I Brasilien och Ryssland syns ännu ingen substantiell vändning, medan indikatorn för Kina visar att den lägre tillväxttakten i industrin, med 9,3 procent i april, kan ha bottnat. Med en BNP tillväxt på 8,1 procent under det första kvartalet har tillväxten i Kina avtagit något, särskilt i jämförelse med rekordåren 2006-2008. Bakom siffrorna ligger bl. a. en minskad personbilsförsäljning samtidigt som exporten inte växer som tidigare. Produktionen i teknikföretag ökade med 10 procent under första kvartalet. Tillväxten avtar nu inte bara i personbilsindustrin utan i samtliga teknikbranscher. Investeringsaktiviteten fortsätter samtidigt, om än i lägre omfattning än i fjol. Trots lägre tillväxt i industrin visar OECD:s ledande indikator för Kina att tillväxttakten ändå kan komma att tillta för industrin under andra halvåret i år. Produktionen för teknikföretag i Kina förväntas nå tvåsiffrig tillväxt eller 10 procent i år. Detta efter 15 procent i fjol och 19 procent året dessförinnan. På lite längre sikt, 2013-2020, pekar ett ökat välstånd och den demografiska utvecklingen i Kina på att tvåsiffrig tillväxt kan komma att tillhöra det förgångna. I Brasilien har efterfrågan försämrats såväl för teknikföretag som för industrin totalt. Bland annat har minskad inhemsk bilförsäljning, minskad export av järnmalm och minskad export till EU bidragit till ett försämrat läge. Centralbanken reagerade på försvagad internationell efterfrågan i höstas med sänkt styrränta. Senast i mitten av april sänktes styrräntan till nio procent. I år förväntas produktionen för teknikföretag minska med 5 procent, men en återhämtning som en följd av förbättrad inhemsk efterfrågan förväntas mot slutet av året till följd av räntestimulanserna. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 3 25% 2 15% 1 5% -5% -1-15% -2-25% -3 Ledande indikator och industriproduktion. BRIC Källa: Nat.Stat Industriproduktion Källa: OECD, Trend restored forecast amp adj. Nat.stat. Bearbetning Teknikföretagen. Rullande vikter enligt OECD jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 Produktionsvolym Teknikföretag. Brasilien Ledande indikator + 3 månader Index 2005= mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 mar-11 mar-12 13

Små prisökningar för teknikindustri Prisnivån på industrimetaller har varierat kraftigt sedan i höstas räknat i SEK. I november i fjol nåddes den lägsta prisnivån för koppar, aluminium, zink och nickel sammantaget sedan hösten 2009. Efter en prisuppgång mellan november i fjol och januari i år har prisnivån återigen fallit tillbaka t.o.m. april, undantaget för koppar. Sammantaget är ändå priserna för dessa metaller närmare 15 procent lägre jämfört med ett år tidigare räknat i SEK. Analysföretaget CRU:s stålpriser från Europeiska stålverk (composite index, spotpriser) har ökat sedan årsskiftet. Jämfört med april i fjol är prisnivån ändå knappt tio procent lägre. Pristrycket från insatsmetaller och stål har alltså ökat något sedan i höstas, vilket också ökar behovet för teknikföretag att i sin tur höja sina försäljningspriser. Erfarenhetsmässigt blir dock genomslaget på försäljningspriserna på kort sikt från förändringar i metall- och stålpriser mycket begränsat. I viktiga konkurrentländer är prisutvecklingen på teknikprodukter fortsatt begränsad, räknat i lokal valuta. För EMU länderna ökade PPI för teknikvaror exkl. IT med 1,5 procent i årstakt under första kvartalet, varav Tyskland 1,3 procent. I USA där inhemska efterfrågan är starkare var motsvarande prisökning 2,5 procent. Vi förväntar oss att PPI i USA dämpas något resten av året och når 2,2 procent för helåret. Inom EMU räknar vi med att PPI ligger kvar på 1,5 procent året ut. Under första halvåret i år kommer prisutvecklingen för teknikföretag i Sverige påverkas av en låg statistisk jämförelsebas då kronan under första halvåret i fjol var den starkaste sedan hösten 1997 och gav därmed begränsade möjligheter till högre exportpriser räknat i SEK. Det motsatta gällde för de fyra första månaderna i år då kronan försvagats något vilket bidragit till något högre producentpriser. Vi räknar med att priserna exkl. IT produkter i Sverige ökar i samma omfattning som för EMU, eller med 1,5 procent i år. Inkluderas IT-produkter begränsas prisökningen till en procent. 14 Stål %, Koppar 10 %, Aluminium 10 % Zink 5 % % 300 Index 2005= % 250 % 6 200 Index 4 150 2-2 SEK 50-4 Källa:LME,CRU Europa. Bearbetning Teknikföretagen -6 0 apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 apr-09 apr-10 apr-11 apr-12-1 Materialpriser spot i SEK för Teknikföretag. Sverige Stål %, Koppar 10 %, Aluminium 10 % Zink 5 % Producentpriser Teknikföretag.Sverige 1 125 8% Index 2005= 6% 115 4% 2% 105-2% 95-4% -6% 85-8% Källa: SCB. Inkl IT-hårdvara mar-05 sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 75

Hand i hand med Europa Hela 46 procent av teknikexporten från Sverige går till EU och inkluderas Efta (med likartad handelspolitik) uppgår andelen till höga 56 procent av vår totala teknikexport. I en del branscher är andelen export till Europa särskilt hög. Metallvaror och motorfordon har exempelvis en exportandel runt procent till Europa, elmaskiner har procent. Handelsutbytet med andra länder påverkar produktionen i Sverige i högre grad än tidigare. År 19 utgjorde teknikexporten 40 procent av försäljningen för att under 2011 uppgå till två tredjedelar. Detta innebär att Sverige blivit mer integrerat med omvärlden på gott som ont vad gäller konjunktursvängningar och strukturförändringar. Ett sätt att numeriskt illustrera detta omvärldsberoende är att med enkla korrelationskoefficienter visa på statistisk samvariation för ekonomiska data som industriproduktion eller BNP mellan olika länder. Samvariationen i teknikproduktion mellan Sverige och EU är mycket hög. För perioden 1995-2011 uppgår koefficienten till 0,96 och till 0,98 för den senaste sexårsperioden. Månadsdata för perioden 2000-2011 visar likartade nivåer (justerat för skillnader i huvudsaklig semestermånad*) Företagens uppfattningar stöder statistiken Som ett komplement till variationer i kvantitativa produktionsdata kan man också studera företagens kvalitativa uppgifter om bl a orderstockens storlek. Här begränsas vi till tillverkningsindustrin sammantaget, men även denna variabel visar mycket hög samstämmighet. Korrelationskoefficienten uppgår till 0, under perioden 2000-2011 varav till 0,95 under perioden 2005-2010.**) Såväl faktisk produktionsutveckling som företagens egna uppfattningar om orderstockar visar hög samvariation mellan Sverige och EU sammantaget. Följdaktligen är det föga förvånande att industrin i Sverige för närvarande påverkas av problemen inom EMU. Observera att statistisk samvariation mellan två variabler inte säger någonting om orsak och verkan eller inverkan av andra faktorer. Det är dock inte allt för vågat att, i brist på en mer utförlig efterfrågemodell, dra slutsatsen att Sverige i högre grad är mer beroende av EU än vice versa på grund av en relativt ringa storlek av Sveriges ekonomi och industri. I praktiken är samvariationer i ekonomisk aktivitet en självklarhet i integrerade ekonomier med landöverskridande förädlingskedjor. En personbil tillverkad i Ungern, Tyskland eller Sverige beställd av en kund i Europa sätter igång ett omfattande aktivitet i en rad länder och i en mängd olika branscher. Exempelvis kan nämnas fästelement eller verktyg som levereras från metallvaruindustri, rörliga mekaniska detaljer från maskinindustrin, komponenter till fyrhjulsdrift från branschen motorfordonsindustri, elektroniska eller elektriska detaljer från elproduktindustri eller från andra branscher utanför teknikindustrin. Listan kan göras lång. * Koefficienten kan anta värde mellan -1 och +1. Där +1 är perfekt positiv samvariation och -1 perfekt negativ samvariation. ** EUs tidigare men nedlagda branschindelning NACE rev 1.1 för teknikföretag under perioden 2000-2009 ger en koefficient för orderstock på 0,93 justerat för tillfälliga slumpstörningar som t ex arbetsmarknadskonflikter 15

Tabellsammanfattning B PORTO BETALT SVERIGE Teknikföretag totalt Nivå 2011 2010 2011prel 2012prog Produktionsvärde 863 Mdr +10,0 +9,8-1,0 Produktionsvolym 2005= +12,3 +11,5-2,0 Antal anställda 302 410-4,5 +4,0-2,0 Försäljningspriser PPI -2,0-1,5 +1,0 Exportvärde Mdr SEK (inkl reexport) 523mdr 573mdr 565mdr Teknikföretag Delbranscher Produktionsvärde Mdr SEK prel. Produktionsvolym. 2011 2010 2011prel 2012prog Metallvaror 118 +15,5 +6,0-3,0 Tele, elektronik och instrument 158 +9,9 +11,0 +3,0 Elektriska maskiner 66 +0,8 +10,3 +0,0 Maskinindustri 187 +8,8 +16,5-2,0 Transportmedel 305 +25,5 +21,0-5,0 Service och installation 29-1,8-14,8-7,0 Nyckeltal internationellt Årlig procentuell förändring BNP volym Fasta investeringar volym hela ekonomin. Volym Produktionsvärde Teknikföretag USD Bill 2012 Produktionsvolym teknikföretag 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Kina* +9,0 +8,0 +22.0 +22,0 3500 +15,0 +10,0 USA** +3,0 +2,5 +8,0 +7,5 1725 +11,0 +8,0 EMU +1,5-0,5 +4,5-4,0 2450 +7,5-2,0 Tyskland +3,5 +0,5 +9,0-2,0 1050 +12,0 0,0 Norge +3,4 +2,7 +7,5 +7,5 41 +6,0 +5,0 Danmark +2,3 +1,0 +2,5 +0,0 37 +3.0-2,0 *Urban fixed investment löpande priser **Fasta investeringar privat sektor Aktuellt från Teknikföretagen Teknikföretagens Konjunkturprognos ISSN 3-9559 Utges i maj och november. Teknikföretagen Box 5510 114 85 Stockholm Telefon 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 Anders Rune Telefon 08-782 08 36, anders.rune@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist Telefon 08-782 08 34, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Beställning av tryckt exemplar: