DEL 6. Livsstilsföreningar

Relevanta dokument
DEL 4. Solidaritetsrörelser

DEL 2. Politiska organisationer

DEL 3. Intresseorganisationer

Partipolitiska aktiviteter

Det svenska föreningslivet

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Fackliga aktiviteter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Övriga föreningsaktiviteter

Pressinformation från SCB kl. 08:00 Nr 2003: 089

Övriga medborgerliga aktiviteter

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

Sammanfattning. Denna rapport belyser medborgerliga aktiviteter utifrån följande områden:

Politiskt deltagande

Tabell- och diagramförteckning

10 Tillgång till fritidshus

Politiska resurser och aktiviteter

Kapitel 22 Politiska resurser och aktiviteter

Redovisnings-grupper och befolkningstal

8 Dator och Internet i hemmet

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 120

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kapitel 9 Materiell levnadsstandard

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

Semestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Frågeområde Livsvillkor

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Idrott och motion Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Semestervanor för arbetare och tjänstemän

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Gruppen lågutbildade i Sverige

Jämställd regional tillväxt?

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Familjer och hushåll

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod Män och kvinnor år år för utlandsresande.

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Regionala skillnader Regionala skillnader

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Boende och boendemiljö

Hälsa på lika villkor

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Levnadsförhållanden ett urval av indikatorer

Euro-sympatier maj 2011

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Kapitel 19 Familj och sociala nätverk

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Arbetsmarknad i förändring

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Tandhälsan i Värmland

Offer för stöld eller skadegörelse

Familjer och hushåll

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Rapport Barns omsorg Omsorgsformer för barn 1 12 år Resultat av Skolverkets föräldraenkät

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

RAPPORT Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

4 Fritidsaktiviteter i översikt

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Statistiska centralbyrån 201

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Transkript:

345 DEL 6 Livsstilsföreningar

346

Kulturföreningar 347 Kapitel 21 Kultur-, musik- dans- och teaterföreningar Musikföreningar, dansföreningar, teatergrupper, körer, orkestrar, rockband, folkdanslag, konstföreningar, litteraturklubbar, hemslöjdsföreningar, Kontaktnätet, filmgrupper, närradioföreningar, andra kulturföreningar. - 750 000 medlemmar - 380 000 är aktiva - 180 000 har förtroendeuppdrag 21.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dans och dansföreningar; som vi i texten sammanfattar om kulturföreningar. Statistiken handlar om deltagande och aktivitet ( rekrytering ; se tabell 21.2) resp. visar medlemsprofilen i kulturföreningarna ( medlemsprofil ; tabell 21.3). Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 jämförs med 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 21.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). 21.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca 750 000 personer i åldern 16-84 år som var medlemmar i någon kulturförening, vilket utgör 11 procent av den vuxna befolkningen (tabell 21.2). Kulturföreningarna har ca 380 000 aktiva medlemmar (5,5 procent). Därav har 2,6

348 Kulturföreningar procent (ca 180 000) något förtroendeuppdrag. Hälften av medlemmarna betecknar sig som passiva (5,5 procent). Var femte medlem är med i ytterligare en kulturförening. Trend 1992-2000 Utvecklingen under perioden 1992-2000 har detaljstuderats i tabell 21.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Åtta år tidigare var medlemstalet en tiondel högre. Medlemstalet har alltså minskat med ca 70 000 mellan 1992 och 2000. Minskningen gäller i stort sett enbart de aktiva medlemmarna (-1,2 procentenheter), medan andelen med förtroendeuppdrag är oförändrad. Även antalet passiva medlemmar är i stort sett oförändrad. Minskningen av medlemsantalet har alltså en annorlunda profil än för t.ex. politiska partier, som i huvudsak har förlorat passiva medlemmar. Tabell 21.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 (och då var 16-76 år) med en ny intervju år 2000 (då har panelen blivit 8 år äldre). Kulturföreningarna har en relativt hög andel trogna medlemmar i förhållande till medlemsandelen år 2000 (knappt hälften). 5 procent var medlemmar både 1992 och 2000; dvs. de hade något medlemskap inom gruppen kulturföreningar. Men därutöver finns en relativt stor omsättning i form av avhoppare (8,1 procent) och nytillkomna (6,7 procent som ) i vår panel. Under de åtta år då panelen alltså har blivit 8 år äldre är avhopparna något fler än de nytillkomna Kulturföreningarna har en större andel trogna bland kvinnor jämfört med män. Kulturföreningarna har tappat ungefär lika många i olika åldersgrupper. I medelåldern råder en balans mellan utflöde och inflöde, men bland de yngsta (som 1992 var 16-34 år ) är utflödet väsentligt större än inflödet. Återväxten i den yngsta gruppen är alltså svagt. Även i den äldsta gruppen balanseras utoch inflödet, vilket innebär att man behåller sitt medlemskap (trogna medlemmar) och att det även förekommer en större nyrekrytering efter 55 års åldern. Det är det övre tjänstemanna skiktet som har flest trogna medlemmar (10,4 procent), och dessutom en stor omsättning (inflöde såväl som utflöde). Arbetare och lägre tjänstemän har endast 2,7 trogna. Tabell 21.1 Medlemmar i kulturföreningar. Panelflöden mellan 1992-2000. Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var 16-76 år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 5,0 8,1 6,7 80,3 100 4,1 7,3 5,9 82,6 100 5,7 8,8 7,4 78,1 100 16-34 år 1,9 8,5 5,3 84,4 100 35-54 år 7,3 8,3 8,1 76,3 100 55-84 år 5,7 7,2 6,3 80,7 100 Arbetare+lägre tjm 2,7 6,2 5,5 85,6 100 Övriga tjm 10,4 11,1 8,7 69,8 100 Företagare 3,8 8,7 5,7 81,8 100 Större städer 5,3 8,4 7,2 79,1 100 Övriga Sverige 4,2 7,5 5,3 83,1 100 21.3 Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 21.2 och diagram 21.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i en kulturorganisation. Variation i andelen som är medlemmar bör vid bemärkelse spegla befolkningens kulturintressen såväl som praktiska möjligheter (ekonomiska resurser, hälsa etc.), men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, samt föreningarnas service. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt mellan olika grupper. Medlemskap i kulturorganisationer är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller även förtroendeuppdrag. Tabell 21.2 visar också att rekryteringen varierar en del mellan olika familjetyper, där hushåll utan barn deltar mer än barnlösa hushåll. Barn innebär sannolikt större tidsrestriktioner. Särskilt hög medlemsgrad har äldre ensamstående kvinnor utan barn.

Kulturföreningar 349 Kulturorganisationernas medlemskår har en utpräglad övervikt hos högre ekonomisk och social status. Arbetarklassen är starkt underrepresenterad, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är fem gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar är tre gånger så hög. Även jordbrukarna har hög medlemsanslutning. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler förtroendeuppdrag och fler medlemmar. Analogt ser vi i diagram 21.1 och tabell 21.2 att höginkomsttagarna har väsentligt starkare representation bland medlemmar såväl som bland förtroendemännen. Den tredjedel som har högst inkomst har dubbelt så hög medlemsandel och andel med förtroendeuppdrag, än tredjedelen med lägst inkomst. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige. Som en sammanfattning kan vi säga att vi i praktiskt taget alla befolkningsgrupper har sett en svag tendens till minskning i medlemskap (dock inom felmarginalen), men inte ifråga om förtroendeuppdrag. Genomgående gäller också att grupper med lägre utbildning, lägre inkomst och invandrare, de grupper är underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendemän. 21.5 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående visat att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller kulturföreningar. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor. I tabell 21.3 jämför vi nu under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 21.3 visar således att yngre (under 45 år), är underrepresenterade och äldre (45-74 år) är överrepresenterade. Särskilt samboende över 55 år utan barn är starkt representerade. Arbetarklass, lågutbildade, låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. Endast 20 procent av medlemskåren är arbetare, men de utgör 37 procent i hela befolkningen. 48 procent av de eftergymnasialt utbildade är medlemmar (de utgör 27 procent av hela befolkningen). Tabell 21.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmarna i kulturföreningarna, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i kulturföreningar måste betraktas som en elit med avseenden på inflytande och allmänna levnadsförhållanden, och det gäller särskilt de som betecknar sig som aktiva. De är starkt överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer, och denna överrepresentation är klart större än inom de flesta andra organisationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex i partiorganisationer, de har oftare kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner i andra sammanhang. Andelen förvärvsarbetande avviker inte från riksgenomsnittet. De offentligtanställda är klart överrepresenterade. Tabell 21.2 visar vidare att partimedlemmarna har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är avgjort bättre än hos befolkningen i övrigt. De bor oftare rymligt och i egnahem, har bättre utrustningsstandard, har oftare fritidshus, reser på semester. Deras sociala nätverk är bättre än den övriga befolkningens. Det är fler som umgås med grannar och vänner.

350 Kulturföreningar Diagram 21.1 Medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dansoch teaterföreningar. År 2000. Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA 16-84 år MÄN 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år KVINNOR 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år Ensamst utan barn, 55-84 år Ensamstående med barn Sambo utan barn, 16-54 år Sambo utan barn, 55-84 år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare 0 5 10 15 20 25

Kulturföreningar 351 Tabell 21.2: Medlemskap och aktivitet inom kultur-, musik-, dans- eller teaterföreningar.. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt Samtliga 16-84 år 2.6-0.1 2.9-1.2* 5.5 + 0.2 11.0-1.1 8.9 1.8 0.3 1.3 därav: 16-24 år 1.9 + 0.1 4.2-1.7 2.1-0.8 8.2-2.4 7.5 0.7 0.1 1.2 25-34 år 2.3-0.2 1.7-1.9* 3.3-0.1 7.2-2.2 6.2 1.0 0.1 1.2 35-44 år 2.5-0.3 1.8-1.6* 4.3-1.7 8.6-3.6* 7.6 1.0 0.1 1.2 45-54 år 3.5-0.7 3.6-1.5 5.3-2.6* 12.4-4.8* 10.1 2.0 0.3 1.3 55-64 år 4.2-0.2 3.7-0.2 9.6 + 3.3* 17.5 + 2.9 13.6 3.3 0.6 1.3 65-74 år 1.8-0.2 2.4-0.8 9.9 + 3.4 14.1 + 2.3 10.6 2.5 1.0 1.5 75-84 år 1.1 + 0.8 3.2 + 0.3 5.0 + 2.2 9.2 + 3.3 6.5 2.3 0.4 1.5 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 2.6-0.2 2.3-1.5* 4.7 + 0.4 9.6-1.3 7.9 1.4 0.3 1.3 16-24 år 2.0 + 0.5 2.8-2.8* 2.7 + 0.6 7.4-1.6 6.9 0.5 0.0 1.1 25-44 år 2.4-0.7 1.1-2.3* 2.7-1.4 6.2-4.3* 5.4 0.7 0.1 1.2 55-64 år 3.1-0.5 3.4-0.3 6.1 + 0.4 12.7-0.4 10.2 1.9 0.5 1.3 65-84 år 2.5 + 0.5 2.4-0.9 7.9 + 3.4 12.7 + 3.0 9.5 2.6 0.6 1.5 Samtliga 16-84 år 2.7-0.1 3.5-1.0 6.2 + 0.0 12.3-1.0 9.9 2.1 0.3 1.3 16-24 år 1.9-0.3 5.7-0.6 1.6-2.2* 9.1-3.1 8.1 0.8 0.3 1.2 25-44 år 2.4 + 0.1 2.4-1.2 5.0-0.3 9.8-1.4 8.4 1.3 0.1 1.2 55-64 år 4.5-0.4 4.0-1.6 8.3-0.5 16.8-2.5 13.2 3.3 0.3 1.3 65-84 år 0.7-0.2 3.1 + 0.1 7.7 + 2.1 11.4 + 2.0 8.3 2.3 0.8 1.5 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år 2.2-0.3 3.9-2.9* 3.2-0.7 9.3-3.9* 8.4 0.8 0.1 1.1 Ensamst utan barn, 55-84 år 3.3 + 1.7 3.4 + 0.0 8.4 + 4.0* 15.0 + 5.7* 11.2 2.9 1.0 1.5 Ensamstående med barn 2.3-0.6 2.7 + 0.5 4.7-0.8 9.8-0.9 6.6 3.2 0.0 1.3 Sambo utan barn, 16-54 år 3.0-1.1 2.9-0.2 4.7-1.5 10.7-2.8 8.8 1.5 0.3 1.3 Sambo utan barn, 55-84 år 2.3-0.6 3.2-0.1 8.1 + 1.7 13.5 + 1.0 10.3 2.7 0.5 1.4 Samboende med barn 2.8 + 0.3 1.6-2.1* 4.5-0.9 8.9-2.6* 7.5 1.3 0.1 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 2.3 + 0.3 3.2-2.8* 2.8-0.4 8.3-2.8 7.4 0.8 0.1 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 2.2 + 0.9 0.5-3.9* 7.0 + 5.1 9.8 + 2.0 8.2 1.0 0.5 1.5 Ensamstående med barn 7.9 + 0.6 0.0-4.9 0.0-5.8 7.9-10.1 4.2 3.7 0.0 1.5 Sambo utan barn, 16-54 år 2.4-0.7 1.8-0.2 4.3-0.1 8.5-0.9 7.2 1.0 0.3 1.3 Sambo utan barn, 55-84 år 3.0-0.6 3.3 + 0.4 8.8 + 1.9 15.1 + 1.7 11.8 2.6 0.7 1.4 Samboende med barn 2.4-0.6 1.5-1.7* 3.0-1.1 6.9-3.4* 5.7 1.1 0.1 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 2.0-1.3 5.0-2.9 3.8-1.1 10.8-5.3* 10.0 0.8 0.0 1.1 Ensamst utan barn, 55-84 år 3.8 + 2.0 4.6 + 1.9 8.9 + 3.3 17.4 + 7.2* 12.5 3.7 1.2 1.5 Ensamstående med barn 0.6-1.1 3.6 + 2.0 6.1 + 0.7 10.4 + 1.6 7.3 3.1 0.0 1.3 Sambo utan barn, 16-54 år 3.6-1.5 3.8-0.3 5.0-2.8 12.4-4.6* 10.1 1.9 0.4 1.3 Sambo utan barn, 55-84 år 1.5-0.6 3.0-0.7 7.2 + 1.5 11.7 + 0.1 8.7 2.7 0.3 1.3 Samboende med barn 3.2 + 1.2 1.7-2.5* 6.1-0.6 11.0-1.9 9.4 1.5 0.1 1.2

352 Kulturföreningar Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 1.2-0.0 1.9-0.3 2.9 + 0.2 6.0-0.1 5.4 0.5 0.0 1.1 Ej facklärda arbetare 1.0-0.2 1.5-0.5 2.8 + 0.2 5.3-0.5 4.7 0.5 0.0 1.1 Facklärda arbetare 1.6 + 0.3 2.5-0.2 3.0 + 0.2 7.0 + 0.3 6.5 0.6 0.0 1.1 Samtliga tjänstemän 4.2-0.4 3.3-2.3* 8.1-0.3 15.6-2.9* 11.9 3.0 0.7 1.4 Lägre tjänstemän 2.3-1.1 2.1-1.6 5.5-0.9 9.9-3.6* 7.8 1.9 0.1 1.3 Tjm på mellannivå 4.5 + 0.4 3.9-2.7* 7.7 + 0.8 16.1-1.5 12.3 3.2 0.6 1.4 Högre tjänstemän 5.9-1.2 3.7-2.8* 11.4-2.1 21.0-6.1* 15.7 4.0 1.3 1.5 Ensamföretagare 2.4-0.8 2.5 + 1.6 6.3 + 2.8 11.2 + 3.5 9.1 1.3 0.8 1.4 Företagare med anst. 2.4 + 0.5 2.8-1.6 4.2-2.8 9.4-4.0 6.6 2.3 0.4 1.5 Jordbrukare 2.1 + 0.4 3.6-0.9 10.0 + 8.0 15.7 + 7.5 13.4 2.3 0.0 1.1 Studerande 1.9-0.3 5.2-1.7 3.9-0.6 11.0-2.6 10.2 0.8 0.0 1.1 Samtliga arbetare 1.7 + 0.5 1.7-0.5 2.4 + 0.2 5.8 + 0.2 5.2 0.6 0.0 1.1 Ej facklärda arbetare 1.4 + 0.1 1.2-0.4 2.7 + 0.8 5.3 + 0.5 4.7 0.5 0.0 1.1 Facklärda arbetare 2.0 + 0.8 2.2-0.7 2.2-0.3 6.3-0.2 5.7 0.7 0.0 1.1 Samtliga tjänstemän 3.7-1.0 2.8-2.1* 6.4-0.5 12.9-3.5* 10.0 2.2 0.7 1.4 Lägre tjänstemän 2.4-1.9 1.8-1.5 2.8-2.0 7.0-5.3* 6.5 0.4 0.0 1.1 Tjm på mellannivå 3.4-0.1 2.2-3.0* 6.6 + 1.8 12.2-1.4 9.3 2.6 0.4 1.4 Högre tjänstemän 4.9-1.4 4.0-1.6 8.5-2.6 17.4-5.7 13.0 2.9 1.5 1.5 Ensamföretagare 2.8-0.8 2.5 + 1.8 6.8 + 4.0 12.1 + 5.0 10.3 1.2 0.5 1.3 Företagare med anst. 2.3 + 0.2 1.6-3.2 4.5-0.5 8.4-3.5 6.8 1.6 0.0 1.4 Jordbrukare 3.5 + 1.5 2.2-3.7 12.9+10.2 18.6 + 8.1 16.8 1.9 0.0 1.1 Studerande 1.7-0.2 3.1-2.7 3.7 + 0.2 8.5-2.6 7.7 0.8 0.0 1.1 Samtliga arbetare 0.8-0.5 2.0-0.1 3.4 + 0.3 6.2-0.3 5.7 0.5 0.0 1.1 Ej facklärda arbetare 0.7-0.5 1.6-0.5 2.9-0.1 5.3-1.1 4.7 0.5 0.0 1.1 Facklärda arbetare 0.9-0.6 3.0 + 0.8 4.4 + 1.1 8.2 + 1.3 7.8 0.4 0.0 1.0 Samtliga tjänstemän 4.7 + 0.1 3.8-2.4* 9.5-0.1 18.0-2.4 13.6 3.8 0.6 1.4 Lägre tjänstemän 2.2-0.7 2.3-1.7 6.9-0.3 11.5-2.8 8.5 2.7 0.2 1.3 Tjm på mellannivå 5.5 + 0.8 5.4-2.4 8.6-0.1 19.6-1.6 15.1 3.7 0.8 1.4 Högre tjänstemän 7.3-0.9 3.4-4.6* 15.4-2.0 26.0-7.6 19.5 5.5 1.1 1.4 Ensamföretagare 1.3-0.6 2.6 + 0.9 5.2-0.3 9.2-0.0 6.5 1.4 1.3 1.6 Företagare med anst. 2.6 + 1.0 5.3 + 1.7 3.5-8.4 11.4-5.7 6.3 3.9 1.2 1.8 Jordbrukare 0.0-1.3 5.7 + 2.9 5.8 + 4.7 11.5 + 6.2 8.7 2.8 0.0 1.2 Studerande 2.1-0.4 7.0-1.0 4.0-1.4 13.1-2.8 12.3 0.9 0.0 1.1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. 1.2 + 0.0 2.3-0.3 3.6 + 0.8 7.1 + 0.5 6.5 0.5 0.1 1.1 Gymnasial utb. 1.9-0.5 2.1-1.2* 4.2-0.2 8.3-2.0* 6.8 1.4 0.0 1.2 Eftergymnasial utb. 5.3-0.2 4.8-2.8* 9.3-0.8 19.4-3.8* 14.7 3.6 1.1 1.4 Förgymnasial utb. 1.3 + 0.2 1.6-0.9 3.7 + 1.4 6.6 + 0.7 6.2 0.4 0.0 1.1 Gymnasial utb. 2.1-0.6 1.8-1.4* 3.6 + 0.1 7.5-1.8 6.2 1.3 0.0 1.2 Eftergymnasial utb. 4.7-0.3 3.9-2.8* 7.7-0.9 16.3-4.1* 12.8 2.4 1.2 1.5 Förgymnasial utb. 1.0-0.2 3.0 + 0.3 3.6 + 0.2 7.6 + 0.3 6.9 0.6 0.1 1.1 Gymnasial utb. 1.7-0.5 2.4-1.1 4.9-0.5 9.0-2.1 7.5 1.4 0.1 1.2 Eftergymnasial utb. 5.8-0.1 5.5-2.9* 10.8-0.7 22.2-3.7 16.6 4.7 1.0 1.4

Kulturföreningar 353 Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 1.9 + 0.4 2.7-0.9 3.3-0.5 7.9-1.0 7.0 0.8 0.0 1.2 Mellersta tredjedelen 2.1-0.1 2.2-1.9* 5.3 + 1.1 9.6-0.8 7.7 1.7 0.2 1.3 Högsta tredjedelen 3.9-0.7 3.9-0.9 7.7-0.2 15.5-1.7 12.0 2.7 0.8 1.4 Lägsta tredjedelen 1.9 + 0.1 2.0-2.1* 2.8 + 0.2 6.7-1.9 5.9 0.8 0.0 1.2 Mellersta tredjedelen 2.6 + 0.3 1.6-2.7* 4.7 + 0.8 9.0-1.5 7.8 1.2 0.0 1.2 Högsta tredjedelen 3.2-0.7 3.3 + 0.1 6.5 + 0.2 13.0-0.4 10.0 2.2 0.9 1.5 Lägsta tredjedelen 1.9 + 0.7 3.3 + 0.1 3.7-1.0 9.0-0.2 8.0 0.9 0.1 1.1 Mellersta tredjedelen 1.6-0.4 2.6-1.1 5.9 + 1.3 10.2-0.2 7.7 2.3 0.3 1.4 Högsta tredjedelen 4.6-0.7 4.5-2.0 9.1-0.7 18.2-3.4 14.2 3.3 0.6 1.3 REGION 1 Stockholm 2.6-0.7 3.3-1.0 7.0 + 0.5 12.9-1.3 10.5 2.0 0.5 1.3 2 Göteborg, Malmö 2.0-0.1 2.8-1.9* 5.0-0.2 9.7-2.3 7.7 1.8 0.2 1.3 3 Större kommuner 2.7-0.0 2.8-1.7* 5.0 + 0.3 10.5-1.5 8.5 1.5 0.5 1.3 4 Södra mellanbygden 3.1 + 0.3 3.0-0.3 5.9 + 1.0 12.0 + 0.9 10.0 1.9 0.2 1.2 5 Norra tätbygden 2.3 + 0.4 2.6 + 0.2 4.0-2.7 8.8-2.1 7.1 1.7 0.0 1.2 6 Norra glesbygden 2.8-0.2 2.3-1.3 4.5-0.0 9.7-1.5 7.7 2.0 0.0 1.2 1 Stockholm 2.0-0.6 2.9-1.1 6.9 + 1.2 11.8-0.5 10.0 1.4 0.4 1.2 2 Göteborg, Malmö 2.8-0.2 2.3-3.3* 3.9-0.2 9.0-3.7 6.8 1.9 0.3 1.4 3 Större kommuner 2.5-0.4 2.2-2.2* 3.8 + 0.1 8.5-2.5 7.0 1.0 0.5 1.4 4 Södra mellanbygden 3.8 + 1.2 2.9 + 1.2 5.4 + 2.0 12.1 + 4.4* 10.1 1.8 0.2 1.3 5 Norra tätbygden 2.9 + 0.3 1.3-2.0 3.4-3.8 7.6-5.6 6.4 1.2 0.0 1.2 6 Norra glesbygden 0.6-2.3 0.6-2.2 3.7-0.4 5.0-4.8 3.8 1.2 0.0 1.2 1 Stockholm 3.3-0.8 3.6-0.9 7.1-0.2 14.1-1.8 10.9 2.6 0.5 1.4 2 Göteborg, Malmö 1.3 + 0.0 3.3-0.6 5.9-0.4 10.4-1.0 8.5 1.7 0.2 1.2 3 Större kommuner 2.9 + 0.3 3.4-1.3 6.2 + 0.5 12.5-0.4 10.0 2.0 0.4 1.3 4 Södra mellanbygden 2.4-0.7 3.2-1.8 6.3 + 0.0 11.9-2.5 9.8 1.9 0.2 1.2 5 Norra tätbygden 1.7 + 0.6 3.7 + 2.3 4.5-1.6 9.9 + 1.3 7.6 2.3 0.0 1.2 6 Norra glesbygden 5.3 + 2.1 4.3-0.3 5.4 + 0.4 15.0 + 2.2 12.2 2.8 0.0 1.2 NATIONALITET Infödda svenskar 2.7-0.1 3.1-1.2* 5.7 + 0.0 11.5-1.3* 9.3 1.9 0.3 1.3 Naturaliserade inv. 1.6-0.2 1.5-0.8 4.9 + 3.1 8.1 + 2.1 6.8 0.7 0.5 1.3 Utländska medborgare 2.5 + 0.4 0.0-3.1* 1.9-0.2 4.4-2.9 3.6 0.8 0.0 1.2 Infödda svenskar 2.7-0.2 2.6-1.3* 4.9 + 0.4 10.2-1.1 8.4 1.4 0.3 1.3 Naturaliserade inv. 0.6-0.8 0.0-1.3 3.1 + 1.1 3.7-1.0 3.1 0.6 0.0 1.3 Utländska medborgare 4.5 + 2.0 0.0-4.9* 2.1-0.5 6.6-3.4 4.8 1.8 0.0 1.3 Infödda svenskar 2.8-0.1 3.7-1.0 6.4-0.4 12.8-1.4 10.2 2.3 0.3 1.3 Naturaliserade inv. 2.5 + 0.3 2.8-0.4 6.5 + 4.8 11.8 + 4.7 10.1 0.9 0.9 1.3 Utländska medborgare 0.8-0.9 0.0-1.8 1.7 + 0.0 2.5-2.7 2.5 0.0 0.0 1.0

354 Kulturföreningar Tabell 21.3: Medlemsprofil för kultur-, musik-, dans- och teaterföreningar. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva ÅLDER 16-24 år 10-3 14-2 13-2 * 25-34 år 11-3 12-4 17-1 35-44 år 14-4 14-2 18 + 0 45-54 år 20-5 * 23-1 18 + 0 55-64 år 24 + 9 * 21 + 7 * 15 + 3 * 65-74 år 14 + 2 8-1 11-1 * 75-84 år 7 + 3 * 6 + 3 8 + 1 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 43-1 44-3 50 + 0 16-24 år 4-1 6-2 7-1 * 25-44 år 10-6 * 11-6 * 18-0 45-64 år 19 + 3 20 + 4 17 + 2 * 65-84 år 10 + 3 7 + 1 8-0 Samtliga 16-84 år 57 + 1 56 + 3 50-0 16-24 år 5-2 9-0 6-1 25-44 år 15-1 15 + 0 17-0 45-64 år 25 + 1 25 + 2 16 + 1 * 65-84 år 11 + 3 7 + 1 11-0 FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, 16-54 år 19-5 * 25-5 22 + 0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 16 + 7 * 14 + 5 11-0 Ensamstående med barn 3 + 0 3 + 1 4 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 15-4 16-1 15-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 27 + 6 * 22 + 4 22 + 2 * Samboende med barn 21-5 * 21-4 26-1 Ensamstående utan barn, 16-54 år 10-2 14-2 14 + 0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 3 + 1 2-2 4-0 Ensamstående med barn 1-0 1-0 1 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 5-1 5-1 7-1 * Samboende utan barn, 55-84 år 16 + 5 * 13 + 4 12 + 1 * Samboende med barn 8-3 * 9-3 13-0 Ensamstående utan barn, 16-54 år 9-3 11-3 9-0 Ensamstående utan barn, 55-84 år 12 + 6 * 12 + 7 * 8 + 0 Ensamstående med barn 3 + 1 2 + 1 3 + 0 Samboende utan barn, 16-54 år 9-3 11-0 8-0 Samboende utan barn, 55-84 år 11 + 2 8 + 0 10 + 1 Samboende med barn 13-2 11-1 13-1 1) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

Kulturföreningar 355 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 20-0 21 + 0 37-3 * Ej facklärda arbetare 10-1 10-2 22-3 * Facklärda arbetare 10 + 1 11 + 2 15-0 Samtliga tjänstemän 59 + 0 57-1 42 + 3 * Lägre tjänstemän 11-4 * 10-4 13-1 Tjänstemän på mellannivå 25 + 3 26 + 2 17 + 2 * Högre tjänstemän 23 + 1 21 + 1 12 + 2 * Ensamföretagare 4 + 2 4 + 2 4 + 1 * Företagare med anställda 3-1 3-0 4-0 Jordbrukare 2 + 0 2-1 2-1 * Studerande 10-0 13 + 1 10 + 1 Samtliga arbetare 10 + 1 11 + 2 18-1 Ej facklärda arbetare 4 + 0 4 + 0 9-1 Facklärda arbetare 5 + 0 7 + 1 10-0 Samtliga tjänstemän 23-2 23-2 20 + 1 Lägre tjänstemän 3-2 * 3-2 4-1 Tjänstemän på mellannivå 9 + 1 8-1 8 + 1 Högre tjänstemän 11-1 11 + 1 7 + 1 Ensamföretagare 3 + 2 3 + 1 3 + 1 Företagare med anställda 2-1 2-1 2-0 Jordbrukare 2 + 0 1-1 1-1 * Studerande 4-0 4-1 5 + 0 Samtliga arbetare 10-1 9-1 19-3 * Ej facklärda arbetare 6-2 5-2 13-2 * Facklärda arbetare 4 + 1 4 + 1 6-0 Samtliga tjänstemän 36 + 2 34 + 2 22 + 2 * Lägre tjänstemän 9-2 7-2 8-1 Tjänstemän på mellannivå 16 + 2 18 + 3 9 + 1 Högre tjänstemän 12 + 2 10 + 1 5 + 1 * Ensamföretagare 1 + 0 1 + 1 1 + 1 * Företagare med anställda 1-0 2 + 1 1 + 0 Jordbrukare 1 + 0 1-0 1-1 * Studerande 7 + 0 9 + 2 6 + 1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning 17-0 17-1 26-6 * Gymnasial utbildning 35-2 34-4 46 + 2 * Eftergymnasial utbildning 48 + 3 50 + 4 27 + 4 * Förgymnasial utbildning 8 + 0 7-1 13-2 * Gymnasial utbildning 16-1 17-3 24 + 1 Eftergymnasial utbildning 20-0 21 + 0 13 + 1 * Förgymnasial utbildning 9-1 10 + 0 14-3 * Gymnasial utbildning 19-1 17-1 23 + 1 Eftergymnasial utbildning 29 + 3 29 + 4 14 + 2 *

356 Kulturföreningar Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 23-0 27 + 3 33 + 0 Mellersta tredjedelen 29 + 1 26-4 33 + 0 Högsta tredjedelen 47-0 47 + 2 33 + 0 Lägsta tredjedelen 10-1 11-2 16 + 1 Mellersta tredjedelen 13-1 12-3 16-0 Högsta tredjedelen 21 + 1 21 + 2 17-0 Lägsta tredjedelen 14 + 1 16 + 5 17-1 Mellersta tredjedelen 16 + 1 13-1 17 + 0 Högsta tredjedelen 26-1 26-0 16 + 1 REGION 1 Stockholm 23 + 1 21 + 0 20 + 1 2 Göteborg, Malmö 14-1 13-1 16 + 1 3 Större kommuner 34-1 36-2 36 + 0 4 Södra mellanbygden 20 + 2 20 + 2 18-1 5 Norra tätbygden 5-1 5 + 1 6-0 6 Norra glesbygden 4-1 5-1 5-0 1 Stockholm 10 + 2 9 + 0 10 + 1 2 Göteborg, Malmö 6-2 7-2 7 + 0 3 Större kommuner 14-2 15-4 18 + 0 4 Södra mellanbygden 10 + 4 * 11 + 5 9-0 5 Norra tätbygden 2-1 2-1 3-0 6 Norra glesbygden 1-1 1-2 3-0 1 Stockholm 13-1 12-0 10-0 2 Göteborg, Malmö 8 + 1 7 + 1 8 + 1 3 Större kommuner 20 + 1 21 + 2 18 + 0 4 Södra mellanbygden 10-2 9-3 9-1 5 Norra tätbygden 3 + 1 3 + 2 3 + 0 6 Norra glesbygden 3 + 0 4 + 1 2-0 NATIONALITET Infödda svenskar 94-1 94 + 2 89 + 0 Naturaliserade invandrare 5 + 2 4 + 0 7 + 1 * Utländska medborgare 1-2 2-2 4-1 * Infödda svenskar 41-0 42-2 45-0 Naturaliserade invandrare 1 + 0 0-1 3 + 1 Utländska medborgare 1-1 1-1 2-0 Infödda svenskar 52-0 52 + 3 45 + 0 Naturaliserade invandrare 4 + 2 4 + 1 4 + 1 Utländska medborgare 0-1 0-1 2-1 *

Kulturföreningar 357 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem 16-4 16-1 7-4 * Varit på möte senaste året 11-4 * 11-6 * 5-3 * Kontaktat ansvarig person 23-1 25 + 2 12 + 0 Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 62-6 * 66-4 44-2 Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv 84-2 84-2 70 + 3 * Saknar möjlighet 1 + 1 1 + 1 3-1 Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte 74-1 78-1 51 + 2 *..tagit kontakt med tjänsteman etc. 37-3 36-5 24 + 2 *..skrivit insändare eller artikel 24 + 3 23 + 3 13 + 2 *..undertecknat upprop 64-3 61-6 47 + 4 *..demonstrerat 33 + 0 31-3 22 + 0 Brukar delta i politiska diskussioner 52-5 52-5 41-2 * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal 7-2 9-1 16-0 Svårigheter med löpande utgifter 11-2 11-3 13-1 Saknar helförsäkrad bil 25 + 1 24 + 1 27-1 Förvärvsarbetande 62-9 * 67-4 62-2 Anställda 54-9 * 60-3 54-1 därav: heltid/helår 35-7 * 37-6 36-1 Annan arbetstid än dagtid 17 + 6 * 20 +10 * 23 + 3 * Privatanställd 53 + 7 * 57 +11 * 65 + 7 * Statligt anställd 9-3 9-2 6-3 * Kommunal- el landstingsanställd 38-4 34-9 29-3 * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus 63 + 0 62-4 58 + 0 Bor i lägenhet 37 + 1 37 + 4 42 + 0 Äger inte bostaden 26-1 29 + 2 34-0 Trångbodda 9-3 12-2 14-1 Hög utrymmesstandard 58 + 6 * 55 + 1 43 + 3 * Saknar egen tvättmaskin 27 + 1 28 + 4 28 + 0 Saknar diskmaskin 40-7 * 42-4 47-8 * Saknar daglig tidning 17 + 4 22 + 6 26 + 8 * Saknar video 14-23 * 14-22 * 18-19 * Ingen semesterresa senaste året 22-2 20-4 34-2 * Saknar tillgång till fritidshus 46-0 47 + 1 53-1 Umgås sällan med grannar 51-2 51 + 1 57 + 2 * Umgås sällan med andra vänner 9-2 8-1 14 + 0 Har ingen nära vän 15 + 2 14 + 3 18-2 * Antal i den vuxna befolk- 2000 746 375 6 876 ningen, 1000-tal 1992 826 467 6 771 Antal intervjuer 2000 622 313 5 612 1992 718 407 5 902 2) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

358 Kulturföreningar

Idrottsföreningar 359 Kapitel 22 Idrottsföreningar Alla typer av sport. Även supporterklubbar och funktionärsföreningar - 2 140 000 medlemmar - 1 100 000 aktiva medlemmar - 460 000 med förtroendeuppdrag 22.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar ( rekrytering ; se tabell 22.2.a) resp. visar medlemsprofilen i idrottsföreningar ( medlemsprofil ; tabell 22.3), dock utan särredovisning av olika typer av idrottsföreningar. Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 resp. 1993) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1993 till 2000 (tabell 22.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). I tabellerna 22.2.b och 22.2.c redovisar vi även en uppdelning av idrottsrörelsen i föreningar för lagidrott resp. övriga föreningar. 22.2 Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns 2140 000 personer i åldern 16-84 år som var anslutna till någon idrottsförening, vilket utgör 31,1 procent av den vuxna befolkningen (tabell 22.2.a). Hälften av medlemmarna är aktiva (1100 00 eller 16,6 procent), 6,7 procent har något förtroendeuppdrag. Såväl ifråga om medlemstal som förtroendemän och aktiva utgör idrottsrörelsen den största gruppen av organisationer vid sidan av fackföreningsrörelsen. Idrottsrörelsens verksamhetsinriktning är starkt åldersinriktad (fysisk aktivitet, lagidrott, ungdomsverksamhet) vilket också framgår av medlemsprofilen. Medlemmarnas intressen går emellertid utöver egen fysisk aktivitet; den omfattar även passiva medlemmar som följer idrotten som åskådare, eller som föräldrar. Även i hög ålder finns en omfattande medlemsanslutning. En fjärdedel av medlemmarna är med i flera idrottsföreningar.

360 Idrottsföreningar Trend 1992-2000 Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat en aning, med 1,7 procentenheter. Minskningen gäller de aktiva medlemmarna, medan andelen passiva medlemmar är oförändrad. Det kan tyda på att de utövande medlemmarna har minskat. Vi kan här jämföra med politiska partier (med väsentligt lägre medlemskår), där en tredjedel av medlemmarna har försvunnit under 90-talet. Där gäller minskningen enbart de passiva medlemmarna. Andelen förtroendemän i idrottsrörelsen är oförändrad. I tabell 22.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är inbyggd i ULF. Tabell 22.1 visar personer som 1992 var 16-76 år och som har intervjuats i ULF 1992 såväl som 2000. Även här ser vi tydliga effekter av ålder och kön, där äldre trappar ned och kvinnor deltar mindre än män. Trofastheten är trots detta omfattande i alla grupper som vi visar i tabellen, även bland äldre och bland kvinnor, jämfört med alla andra organisationer. Tabell 22.1 Medlemmar i idrottsföreningar. Panelflöden mellan 1992-2000. Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var 16-76 år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 21,5 16,5 8,7 53,3 100 29,4 15,9 8,5 46,2 100 13,9 17,1 8,9 60,0 100 16-34 år 26,2 18,5 11,5 43,8 100 35-54 år 23,5 19,0 9,6 47,9 100 55-84 år 11,4 9,7 3,1 75,8 100 Arbetare+lägre tjm 19,0 15,7 8,2 57,1 100 Övriga tjm 23,4 18,7 10,3 47,5 100 Företagare 23,0 11,4 8,5 57,1 100 Större städer 19,6 16,2 9,2 55,0 100 Övriga Sverige 25,8 17,4 7,6 49,3 100 Omsättningen är kraftig. Det är många som hoppar av under perioden (dvs. slutar att vara med i någon idrottsförening), vilket inte är förvånande eftersom panelen ju blir 8 år äldre. Det är en lång tid i detta sammanhang, och det speglar att många under 8-årsperioden lämnar den aktiva idrotten. Samtidigt står dock många kvar som medlemmar långt bortom den ålder då man idrottar aktivt. Vi ser detta redan hos personer som 1992 var i åldern 16-34 år, där 18,5 procent hade hoppat av (mest de något äldre som år 2000 kom upp i 30-40- årsåldern). Nytillkomna ungdomar (tonåringar, den tidiga 20-årsåldern) fyllde på gruppen med 11,5 procent 1. Tabell 22.1 visar också att kvinnor deltar mindre än män. 22.3 Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 22.2.a och diagram 22.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i någon idrottsförening. Variation i andelen deltar i idrottsföreningar bör vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter, men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, hälsa och fritidsintressen. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt för olika grupper. När det gäller idrottsföreningar är det framför allt intresset idrotten som står i centrum, såväl för aktivt utövande som passiv konsumtion som åskådare. Olika befolkningsgrupper använder idrottsrörelsen för båda syften i olika omfattning, vilket bl.a. framgår av medlemskap och aktivitet i olika åldersgrupper. Medlemskap i politiska partier är väsentligt högre i yngre åldrar (tjugoårsåldern), och därefter minskar idrottsaktiviteten och intresse blir alltmer mera kopplat till idrotten som underhållning. Det är i 40-årsåldern som andelen förtroendemän är störst. Aktiviteten (mötesdeltagande, arrangemang, lagidrott osv.) är däremot mest omfattande i den yngsta åldersgruppen och trappas sedan ned med ökande ålder. Samtidigt är det värt att notera att aktivitetsnivån i den yngsta åldersgruppen (16-1 Notera att tabell 22.1 avviker starkt från tabell 22.2.a. Det beror på att vi här tittar på en yngre grupp som har åldrats 8 år. Detta förklarar också varför avhopparna är betydligt fler än de nytillkommande. Tabell 22.2.a visar däremot trenden i ett tvärsnittsperspektiv, där samma åldersgrupper (16-84 år 1992 resp. 2000) jämförs med 8 års intervall.

Idrottsföreningar 361 24 år) har minskat kraftigt, vilket tyder på att utövandet av idrott har minskat. Att medlemskap i idrottsföreningar även är relaterat till egna barn framgår också av tabell 22.2.a och diagram 22.1. Det är föräldrar som dominerar bland förtroendemännen, och det är i regel män (pappor) som har den högsta medlemsandelen, vid sidan av unga män i åldern 16-24 år. Här är medlemskapet uppenbarligen ofta kopplat till barnens idrottsutövande. 15 procent av de samboende papporna har ett styrelseuppdrag i en idrottsförening (5 procent bland samboende mödrar), och hälftenn är medlem i någon idrottsförening. Liksom för de flesta andra föreningstyper gäller även för idrottsrörelsen att lägre ekonomisk och social status innebär lägre deltagande i idrottsföreningar, såväl ifråga om medlemskap, förtroendeuppdrag och övrig aktivitet. Liksom i andra organisationer gäller att högre tjänstemän, högutbildade, de som har högre inkomster och infödda svenskar har fler medlemmar och fler som har förtroendeuppdrag. 22.4 Medlemsprofiler I tabell 22.3 jämför vi under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen. Vi jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera att procenttalen här är beräknade vertikalt. Tabell 22.3 visar således att yngre (under 45 år), är något överrepresenterade och de äldre är överrepresenterade. Överrepresentationen är givetvis störst i den ålder då aktivt idrottande är som vanligast. Tabell 22.3 visar också att överrepresentationen av de yngsta har minskat under 90- talet. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. I tabell 22.3 visar vi vidare välfärdsprofiler för medlemmar och aktiva, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i idrottsrörelsen, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner. Dessa karakteristika är självklart typiska för personer som organiserar sig och deltar i föreningslivet. Det är dessa som framför andra söker sig till föreningslivet, och det är också där de tränas till att utnyttja kollektivt inflytande genom organisationerna. I övrigt gäller att medlemmar i friluftsorganisationer, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer i ekonomiska avseenden. Medlemmarna har något bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är bättre än totalbefolkningen. De bor oftare rymligt och i egnahem, har fritidshus, reser på semester och de har bättre utrustningsstandard. Medlemmarnas sociala nätverk skiljer sig också något från befolkningen i sin helhet. Det är fler som umgås med sina grannar och andra vänner.

362 Idrottsföreningar Diagram 22.1 Medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar. År 2000. Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passsiva medlemmar SAMTLIGA 16-84 MÄN 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år KVINNOR 16-84 år 16-24 år 25-44 år 55-64 år 65-84 år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år Ensamst utan barn, 55-84 år Ensamstående med barn Sambo utan barn, 16-54 år Sambo utan barn, 55-84 år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Idrottsföreningar 363 Tabell 22.2.a : Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt Samtliga 16-84 år 6.7-0.1 9.9-3.2* 14.5 + 1.6* 31.1-1.7 24.1 6.8 0.3 1.3 därav: 16-24 år 6.8-3.2* 19.7-8.4* 17.3 + 7.3* 43.8-4.3 34.8 8.5 0.5 1.3 25-34 år 7.6-0.9 13.2-3.5* 15.4 + 2.7 36.2-1.7 28.4 7.7 0.1 1.2 35-44 år 10.0 + 0.8 11.4-2.6 15.5-1.8 36.9-3.6 26.6 9.9 0.4 1.3 45-54 år 8.7 + 1.4 8.0-3.1* 17.6 + 1.2 34.3-0.5 26.6 7.5 0.2 1.3 55-64 år 5.2 + 1.3 6.8-1.1 13.2-0.0 25.2 + 0.2 19.8 5.0 0.5 1.3 65-74 år 3.2 + 0.4 4.0 + 0.6 11.2 + 1.0 18.4 + 2.0 15.2 3.2 0.0 1.2 75-84 år 1.2 + 0.0 1.7-0.0 5.8 + 0.9 8.7 + 0.9 7.1 1.7 0.0 1.2 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 9.3-0.3 11.6-4.0* 17.1 + 2.6* 37.9-1.8 28.5 9.0 0.4 1.3 16-24 år 7.2-5.3* 19.7-13.3* 21.8+12.2* 48.7-6.4 39.5 8.5 0.7 1.2 25-44 år 12.2-0.2 15.3-2.8 16.1 + 1.2 43.6-1.8 31.9 11.4 0.3 1.3 55-64 år 9.7 + 1.9 8.1-2.4 18.2 + 0.1 36.0-0.4 26.6 8.9 0.5 1.3 65-84 år 3.7-0.7 4.1 + 0.1 13.5 + 1.3 21.4 + 0.7 16.8 4.5 0.0 1.2 Samtliga 16-84 år 4.3 + 0.2 8.2-2.4* 11.9 + 0.6 24.4-1.6 19.8 4.6 0.1 1.2 16-24 år 6.3-1.0 19.8-3.2 12.6 + 2.1 38.7-2.1 29.9 8.6 0.3 1.3 25-44 år 5.3 + 0.1 9.1-3.4* 14.8-0.2 29.2-3.6 23.0 6.1 0.2 1.3 55-64 år 4.4 + 0.5 6.8-2.3 13.0 + 0.9 24.2-1.0 20.4 3.8 0.1 1.2 65-84 år 1.2 + 0.9 2.1 + 0.4 5.1 + 0.3 8.5 + 1.5 7.6 0.9 0.0 1.1 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år 7.1-1.9 15.4-6.8* 14.5 + 2.5 37.0-6.2* 28.8 8.0 0.3 1.3 Ensamst utan barn, 55-84 år 1.4-0.1 3.4 + 0.9 7.5 + 0.3 12.3 + 1.1 10.0 2.3 0.0 1.2 Ensamstående med barn 9.1 + 1.7 9.0-0.6 13.5 + 3.6 31.6 + 4.7 24.3 6.8 0.5 1.3 Sambo utan barn, 16-54 år 7.2 + 1.1 10.5-5.2* 15.9 + 0.3 33.6-3.8 25.9 7.5 0.2 1.3 Sambo utan barn, 55-84 år 4.5 + 0.9 5.4-0.5 12.0 + 0.6 21.9 + 1.1 17.7 3.9 0.2 1.2 Samboende med barn 10.1 + 0.1 11.5-2.7* 18.9 + 2.9* 40.5 + 0.3 30.6 9.6 0.3 1.3 Ensamst utan barn, 16-54 år 8.1-2.9 15.6-8.8* 16.6 + 4.3* 40.3-7.5* 31.1 8.9 0.4 1.3 Ensamst utan barn, 55-84 år 2.3-0.4 6.9 + 2.0 13.0 + 2.0 22.1 + 3.6 16.3 5.9 0.0 1.3 Ensamstående med barn 14.9 + 7.7 9.3-5.3 25.4-0.8 49.6 + 1.6 40.0 9.6 0.0 1.2 Sambo utan barn, 16-54 år 8.7 + 0.7 12.0-4.4 18.3 + 2.5 39.0-1.3 28.9 9.9 0.3 1.3 Sambo utan barn, 55-84 år 6.2 + 0.5 5.4-1.7 15.4 + 1.0 27.0-0.2 21.3 5.3 0.5 1.3 Samboende med barn 15.0 + 0.8 14.0-2.0 19.1 + 2.7 48.0 + 1.4 34.7 12.9 0.5 1.3 Ensamst utan barn, 16-54 år 5.5-0.5 15.1-3.9 11.3-0.3 31.8-4.6 25.1 6.5 0.2 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 1.0 + 0.2 1.9 + 0.6 5.1-0.2 7.9 + 0.6 7.2 0.7 0.0 1.1 Ensamstående med barn 7.3-0.1 8.9 + 0.7 9.9 + 4.3 26.0 + 4.8 19.5 5.9 0.6 1.3 Sambo utan barn, 16-54 år 6.1 + 1.5 9.3-5.8* 14.0-1.4 29.3-5.6 23.5 5.7 0.2 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 2.6 + 1.2 5.4 + 0.9 8.1-0.0 16.0 + 2.1 13.6 2.4 0.0 1.2 Samboende med barn 5.0-0.7 9.0-3.5* 18.8 + 3.2 32.7-1.0 26.4 6.3 0.1 1.2

364 Idrottsföreningar Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 5.8 + 0.3 7.8-2.3* 11.7-0.2 25.3-2.2 19.9 5.2 0.2 1.3 Ej facklärda arbetare 5.1-0.0 7.1-2.6* 9.6-1.0 21.8-3.6* 17.6 4.1 0.2 1.2 Facklärda arbetare 6.9 + 0.5 8.8-1.8 14.7 + 0.7 30.4-0.6 23.2 6.9 0.2 1.3 Samtliga tjänstemän 7.8-0.8 11.1-2.7* 15.9 + 2.2* 34.8-1.2 26.2 8.3 0.3 1.3 Lägre tjänstemän 6.8-1.0 10.3-1.5 13.9 + 2.5 31.0 + 0.0 23.0 7.5 0.4 1.3 Tjm på mellannivå 7.5-1.1 11.0-3.9* 15.6-1.3 34.1-6.3* 26.6 7.4 0.1 1.3 Högre tjänstemän 9.3-0.4 12.2-2.7 18.5 + 6.6* 39.9 + 3.5 29.1 10.3 0.6 1.3 Ensamföretagare 7.9 + 1.1 6.9-5.8 13.7-1.2 28.5-5.9 21.7 6.8 0.0 1.2 Företagare med anst. 6.4 + 1.3 6.8-0.5 18.7 + 0.3 31.9 + 1.1 24.4 6.5 0.9 1.3 Jordbrukare 4.0 + 2.2 3.9 + 0.4 14.2 + 1.2 22.2 + 3.9 18.1 4.0 0.0 1.2 Studerande 6.4-1.2 15.9-12.5* 19.1 + 7.8* 41.4-5.9* 33.9 7.4 0.2 1.2 Samtliga arbetare 9.0 + 0.8 9.1-3.8* 14.7 + 1.2 32.7-1.8 25.1 7.4 0.3 1.3 Ej facklärda arbetare 8.8 + 0.0 9.7-2.7 12.9 + 1.0 31.5-1.7 24.1 6.9 0.4 1.3 Facklärda arbetare 9.1 + 1.6 8.5-4.8* 16.2 + 1.3 33.8-1.9 25.9 7.8 0.2 1.3 Samtliga tjänstemän 11.0-1.3 13.6-2.9 17.2 + 2.5 41.8-1.7 29.7 11.7 0.4 1.4 Lägre tjänstemän 9.1-4.0 16.6-1.5 14.9 + 3.6 40.7-1.9 29.5 10.8 0.4 1.4 Tjm på mellannivå 10.3-1.5 11.5-4.8* 16.6-1.4 38.4-7.7* 27.1 11.1 0.2 1.3 Högre tjänstemän 13.1 + 0.9 14.1-1.3 19.2 + 5.7 46.4 + 5.2 32.7 12.9 0.8 1.4 Ensamföretagare 8.1-0.6 8.4-4.2 15.8-1.0 32.3-5.8 24.7 7.6 0.0 1.2 Företagare med anst. 8.3 + 1.6 7.4-1.1 19.4-3.5 35.0-3.0 26.6 7.0 1.4 1.3 Jordbrukare 5.4 + 2.2 6.7 + 2.3 21.4 + 7.9 33.5+12.4 29.4 4.1 0.0 1.1 Studerande 5.5-4.6* 18.7-14.0* 25.6+13.9* 49.8-4.7 41.5 7.9 0.3 1.2 Samtliga arbetare 2.7-0.5 6.5-1.0 8.7-1.7 18.0-3.2 14.8 3.1 0.1 1.2 Ej facklärda arbetare 2.5-0.2 5.3-2.7* 7.3-2.4 15.2-5.4* 13.1 2.1 0.0 1.2 Facklärda arbetare 3.2-1.3 9.3 + 3.1 12.0-0.3 24.5 + 1.5 18.8 5.5 0.3 1.3 Samtliga tjänstemän 4.9-0.4 9.0-2.4* 14.8 + 2.1 28.6-0.7 23.2 5.2 0.2 1.2 Lägre tjänstemän 5.5 + 0.7 6.9-1.5 13.3 + 2.0 25.8 + 1.1 19.6 5.8 0.4 1.3 Tjm på mellannivå 4.9-0.8 10.6-3.0 14.6-1.3 30.1-5.1 26.1 4.0 0.0 1.2 Högre tjänstemän 3.8-1.5 9.5-4.5 17.5 + 8.3* 30.8 + 2.4 23.9 6.6 0.3 1.3 Ensamföretagare 7.6 + 5.7 3.8-9.3 9.2-0.6 20.5-4.2 15.4 5.1 0.0 1.2 Företagare med anst. 2.5 + 1.3 5.6 + 1.2 17.4+10.1 25.5+12.6 20.0 5.5 0.0 1.2 Jordbrukare 1.9 + 1.9 0.0-2.5 4.0-8.4 5.9-9.0 2.0 3.9 0.0 1.7 Studerande 7.3 + 1.8 13.4-10.9* 13.5 + 2.7 34.2-6.4 27.3 6.9 0.0 1.2 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. 4.5-0.3 7.8-2.8* 12.9 + 2.3 25.2-0.8 20.7 4.1 0.4 1.2 Gymnasial utb. 6.8-0.6 10.2-2.9* 14.1 + 0.0 31.2-3.5* 24.1 6.9 0.2 1.3 Eftergymnasial utb. 8.8 + 0.4 11.4-4.9* 16.7 + 2.7 36.9-1.8 27.5 9.2 0.3 1.3 Förgymnasial utb. 5.3-2.4 8.5-4.9* 18.5 + 4.9* 32.2-2.4 26.4 5.4 0.4 1.2 Gymnasial utb. 9.5-0.2 11.9-3.8* 16.6 + 1.0 38.0-3.0 28.7 9.0 0.3 1.3 Eftergymnasial utb. 12.7 + 0.7 14.0-4.0* 16.8 + 2.7 43.5-0.6 30.4 12.6 0.5 1.4 Förgymnasial utb. 3.8 + 1.6 7.2-1.0 7.6-0.4 18.6 + 0.2 15.4 2.8 0.4 1.2 Gymnasial utb. 4.1-1.1 8.4-2.0 11.6-1.0 24.1-4.1* 19.3 4.7 0.1 1.2 Eftergymnasial utb. 5.1 + 0.3 8.9-5.6* 16.7 + 2.6 30.7-2.7 24.8 6.0 0.0 1.2

Idrottsföreningar 365 Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 6.0-0.6 10.6-3.5* 12.8 + 1.8 29.5-2.3 23.4 5.7 0.4 1.3 Mellersta tredjedelen 7.1 + 0.2 9.3-2.6* 13.5 + 1.2 30.0-1.2 22.7 7.1 0.2 1.3 Högsta tredjedelen 7.1 + 0.2 9.7-3.5* 16.9 + 1.5 33.7-1.8 26.0 7.5 0.2 1.3 Lägsta tredjedelen 7.7-1.7 12.5-5.8* 15.7 + 3.4 35.9-4.1 28.4 7.2 0.3 1.2 Mellersta tredjedelen 11.2 + 1.2 11.9-2.6 16.1 + 1.3 39.2-0.1 29.1 9.7 0.4 1.3 Högsta tredjedelen 8.9-0.5 10.5-4.0* 19.2 + 3.2 38.6-1.3 28.2 10.0 0.4 1.3 Lägsta tredjedelen 4.4 + 0.1 9.0-1.7 10.2 + 0.3 23.6-1.3 18.8 4.4 0.4 1.3 Mellersta tredjedelen 3.3-0.7 7.0-2.6* 11.1 + 1.2 21.5-2.1 16.9 4.6 0.0 1.2 Högsta tredjedelen 5.1 + 1.0 8.9-2.9* 14.4-0.2 28.4-2.1 23.6 4.8 0.0 1.2 REGION 1 Stockholm 3.9-0.1 8.9-3.3* 13.5 + 3.6* 26.4 + 0.3 21.2 4.9 0.3 1.2 2 Göteborg, Malmö 5.9 + 0.2 9.0-4.8* 14.3 + 3.6* 29.2-1.0 23.4 5.8 0.0 1.2 3 Större kommuner 7.4-0.1 10.5-3.5* 14.2 + 1.6 32.1-2.0 24.5 7.3 0.3 1.3 4 Södra mellanbygden 8.1-1.0 9.3-3.1* 16.2 + 1.4 33.6-2.6 25.6 7.8 0.3 1.3 5 Norra tätbygden 7.4 + 0.5 10.4-3.5 13.9-3.9 31.7-6.9 23.8 7.9 0.0 1.3 6 Norra glesbygden 10.0 + 3.1 13.4 + 3.5 15.8-3.6 39.2 + 2.9 29.9 8.4 1.0 1.3 1 Stockholm 5.2-0.6 11.9-2.3 16.0 + 4.3 33.2 + 1.4 25.7 7.1 0.4 1.3 2 Göteborg, Malmö 7.9-0.1 11.4-5.9* 16.6 + 4.2 35.9-1.8 27.3 8.6 0.0 1.2 3 Större kommuner 10.4-0.3 11.4-5.3* 16.7 + 2.9 38.6-2.8 29.2 9.0 0.4 1.3 4 Södra mellanbygden 10.7-1.4 10.3-4.2* 18.9 + 2.9 39.8-2.8 30.1 9.4 0.4 1.3 5 Norra tätbygden 10.5 + 0.9 10.6-5.5 19.9-0.4 41.0-5.0 28.9 12.1 0.0 1.3 6 Norra glesbygden 13.9 + 3.7 17.3 + 5.8 16.1-5.3 47.3 + 4.2 32.8 12.7 1.8 1.4 1 Stockholm 2.6 + 0.2 6.0-4.5* 11.1 + 2.6 19.6-1.6 16.8 2.7 0.2 1.2 2 Göteborg, Malmö 4.0 + 0.7 6.8-3.5 12.2 + 3.3 23.1 + 0.5 19.9 3.2 0.0 1.1 3 Större kommuner 4.5 + 0.1 9.6-1.6 11.6 + 0.3 25.7-1.2 19.9 5.7 0.2 1.3 4 Södra mellanbygden 5.5-0.6 8.4-2.1 13.4-0.1 27.4-2.8 21.1 6.1 0.2 1.3 5 Norra tätbygden 4.6 + 0.6 10.2-1.4 8.6-6.5 23.4-7.3 19.2 4.2 0.0 1.2 6 Norra glesbygden 5.6 + 2.3 9.0 + 0.7 15.3-1.7 30.0 + 1.4 26.5 3.5 0.0 1.1 NATIONALITET Infödda svenskar 7.1-0.1 10.3-3.4* 15.5 + 2.0* 32.9-1.5 25.4 7.2 0.3 1.3 Naturaliserade inv. 3.8 + 0.6 6.1-1.2 7.1-2.9 17.0-3.5 14.1 2.9 0.0 1.2 Utländska medborgare 2.9-0.6 7.1-1.1 4.7-2.2 14.7-3.9 10.9 3.8 0.0 1.3 Infödda svenskar 9.7-0.5 11.7-4.7* 18.1 + 3.1* 39.5-2.1 29.6 9.5 0.4 1.3 Naturaliserade inv. 5.1 + 3.2 9.0 + 2.1 8.3-3.0 22.4 + 2.3 18.8 3.7 0.0 1.2 Utländska medborgare 5.1-0.6 13.5 + 3.4 7.2-1.0 25.8 + 1.9 19.7 6.1 0.0 1.2 Infödda svenskar 4.6 + 0.3 8.9-2.2* 12.8 + 1.0 26.3-0.9 21.3 4.9 0.1 1.2 Naturaliserade inv. 2.7-1.6 3.7-4.1 6.0-2.8 12.4-8.4* 10.1 2.3 0.0 1.2 Utländska medborgare 0.9-0.9 1.7-5.1* 2.6-3.3 5.2-9.3* 3.3 1.8 0.0 1.4

366 Idrottsföreningar Tabell 22.2.b: Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar för lagidrotter. Andelar inom olika befolkningsgrupper Personer 16-84 år. Nuläge år 2000 i procent 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt Samtliga 16-84 år 4.1 5.6 9.3 19.1 16.2 2.8 0.1 1.2 därav: 16-24 år 4.3 13.5 10.5 28.4 24.5 3.7 0.3 1.2 25-34 år 4.2 8.1 8.7 21.0 17.5 3.5 0.0 1.2 35-44 år 6.8 5.8 12.0 24.5 20.3 4.1 0.1 1.2 45-54 år 5.5 4.2 11.6 21.3 18.2 2.9 0.2 1.2 55-64 år 3.0 2.9 8.3 14.1 11.7 2.2 0.2 1.2 65-74 år 1.6 1.6 6.0 9.2 8.7 0.5 0.0 1.1 75-84 år 0.4 1.2 4.5 6.1 5.4 0.7 0.0 1.1 KÖN OCH ÅLDER Samtliga 16-84 år 6.4 7.6 12.1 26.1 21.9 4.0 0.2 1.2 16-24 år 5.4 15.2 15.1 35.7 30.6 4.6 0.5 1.2 25-44 år 8.5 10.2 11.3 30.0 24.9 5.0 0.1 1.2 55-64 år 6.8 4.3 13.0 24.1 19.6 4.2 0.3 1.2 65-84 år 2.1 2.6 9.6 14.3 13.2 1.1 0.0 1.1 Samtliga 16-84 år 1.9 3.7 6.6 12.2 10.6 1.5 0.0 1.2 16-24 år 3.2 11.8 5.7 20.7 18.0 2.7 0.0 1.1 25-44 år 2.4 3.5 9.3 15.2 12.6 2.6 0.0 1.2 55-64 år 1.9 2.8 7.1 11.9 10.9 0.9 0.1 1.1 65-84 år 0.2 0.5 2.0 2.7 2.6 0.2 0.0 1.1 FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, 16-54 år 4.5 10.1 8.8 23.4 19.7 3.6 0.1 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.7 2.3 4.6 7.6 6.8 0.8 0.0 1.1 Ensamstående med barn 7.1 3.1 9.3 19.5 16.8 2.7 0.0 1.2 Sambo utan barn, 16-54 år 3.3 5.3 9.1 17.7 14.6 2.9 0.2 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 2.4 2.0 7.3 11.6 10.1 1.4 0.1 1.2 Samboende med barn 6.9 6.9 13.6 27.4 23.3 4.0 0.1 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 5.7 10.9 11.5 28.1 22.9 4.9 0.2 1.2 Ensamst utan barn, 55-84 år 1.0 4.4 10.7 16.2 14.0 2.2 0.0 1.1 Ensamstående med barn 10.7 7.5 15.6 33.7 31.6 2.1 0.0 1.1 Sambo utan barn, 16-54 år 5.0 6.9 11.4 23.2 19.2 3.8 0.3 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 3.7 2.7 11.0 17.5 14.9 2.4 0.2 1.2 Samboende med barn 11.4 9.8 14.1 35.3 29.8 5.3 0.3 1.2 Ensamst utan barn, 16-54 år 2.5 8.8 4.7 16.0 14.6 1.4 0.0 1.1 Ensamst utan barn, 55-84 år 0.5 1.3 1.9 3.7 3.5 0.2 0.0 1.1 Ensamstående med barn 6.0 1.8 7.3 15.1 12.2 2.9 0.0 1.2 Sambo utan barn, 16-54 år 2.0 4.1 7.3 13.4 11.0 2.2 0.2 1.2 Sambo utan barn, 55-84 år 0.8 1.2 2.9 5.0 4.6 0.3 0.0 1.1 Samboende med barn 2.2 3.9 13.1 19.1 16.5 2.7 0.0 1.2

Idrottsföreningar 367 Tabell 22.2.b: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar 1 2-3 4- Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 4.0 5.0 9.3 18.3 15.8 2.5 0.1 1.2 Ej facklärda arbetare 3.2 4.7 7.3 15.2 13.3 1.8 0.1 1.1 Facklärda arbetare 5.2 5.5 12.2 22.8 19.2 3.4 0.1 1.2 Samtliga tjänstemän 4.4 5.8 8.7 19.0 15.8 3.1 0.2 1.2 Lägre tjänstemän 4.1 5.8 8.5 18.4 14.7 3.4 0.3 1.3 Tjm på mellannivå 4.4 5.7 9.5 19.7 17.4 2.3 0.0 1.1 Högre tjänstemän 4.8 6.0 7.9 18.7 14.6 3.8 0.3 1.3 Ensamföretagare 5.1 3.4 9.1 17.6 13.8 3.7 0.0 1.2 Företagare med anst. 3.8 2.1 14.9 20.9 17.2 3.2 0.5 1.2 Jordbrukare 2.1 1.0 13.8 16.9 15.8 1.1 0.0 1.1 Studerande 3.8 10.3 10.0 24.1 21.5 2.6 0.0 1.1 Samtliga arbetare 6.8 6.5 12.4 25.7 22.1 3.4 0.2 1.2 Ej facklärda arbetare 6.0 6.8 10.7 23.5 20.6 2.7 0.2 1.2 Facklärda arbetare 7.5 6.2 14.0 27.7 23.4 4.1 0.2 1.2 Samtliga tjänstemän 6.9 8.7 10.2 25.8 21.0 4.6 0.3 1.2 Lägre tjänstemän 6.4 12.2 10.5 29.1 21.8 6.9 0.4 1.3 Tjm på mellannivå 7.0 7.7 11.6 26.2 22.7 3.5 0.0 1.1 Högre tjänstemän 7.2 7.6 8.5 23.3 18.4 4.5 0.5 1.3 Ensamföretagare 6.9 3.7 10.8 21.4 15.9 5.4 0.0 1.3 Företagare med anst. 5.1 3.1 16.6 24.8 20.6 3.5 0.7 1.2 Jordbrukare 3.5 1.8 19.3 24.6 22.7 1.9 0.0 1.1 Studerande 4.0 13.8 15.9 33.7 29.5 4.2 0.0 1.1 Samtliga arbetare 1.2 3.6 6.3 11.1 9.6 1.5 0.0 1.2 Ej facklärda arbetare 1.3 3.3 5.0 9.6 8.4 1.2 0.0 1.1 Facklärda arbetare 1.2 4.2 9.1 14.5 12.2 2.3 0.0 1.2 Samtliga tjänstemän 2.2 3.3 7.4 12.9 11.1 1.7 0.1 1.2 Lägre tjänstemän 2.8 2.3 7.4 12.6 10.8 1.6 0.2 1.2 Tjm på mellannivå 2.1 4.0 7.6 13.6 12.5 1.1 0.0 1.1 Högre tjänstemän 1.3 3.8 7.1 12.3 9.3 3.0 0.0 1.2 Ensamföretagare 1.2 2.7 5.6 9.4 9.4 0.0 0.0 1.0 Företagare med anst. 1.3 0.0 11.5 12.9 10.4 2.5 0.0 1.2 Jordbrukare 0.0 0.0 5.9 5.9 5.9 0.0 0.0 1.0 Studerande 3.6 7.3 5.0 15.9 14.7 1.2 0.0 1.1 UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. 2.7 5.0 9.1 16.7 15.1 1.4 0.1 1.1 Gymnasial utb. 4.4 6.1 10.1 20.6 17.2 3.2 0.1 1.2 Eftergymnasial utb. 5.2 5.6 8.2 19.0 15.6 3.2 0.1 1.2 Förgymnasial utb. 3.9 6.5 14.7 25.1 22.4 2.6 0.1 1.1 Gymnasial utb. 6.9 8.0 12.7 27.5 22.8 4.5 0.2 1.2 Eftergymnasial utb. 8.1 8.1 8.6 24.7 19.9 4.6 0.3 1.2 Förgymnasial utb. 1.5 3.5 3.7 8.7 8.3 0.4 0.1 1.1 Gymnasial utb. 1.7 4.1 7.5 13.4 11.5 1.9 0.0 1.2 Eftergymnasial utb. 2.5 3.2 7.9 13.6 11.6 2.0 0.0 1.2