Årsredovisning 2017 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Dnr 2018/006

Årsredovisning 2017 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Dnr 2018/006

Dnr: 2018/006 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Jan Cedervärn Telefon: 010 447 44 17 E-post: jan.cedervarn@tillvaxtanalys.se

Förord Tillväxtanalys ger regeringen och andra aktörer inom tillväxtpolitiken kvalificerade kunskapsunderlag. Tillväxtpolitik ska bidra till flera av regeringens mål. Centrala är målen för näringspolitiken och för den regionala tillväxtpolitiken, men även andra utgiftsområden har delmål som är viktiga för tillväxt. Exempelvis är ett delmål för skattepolitiken ett väl fungerande samhälle för företag och ett delmål för forskningspolitiken att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av en hög kvalitet. Inte minst det sistnämnda är enligt forskningen avgörande för tillväxt i en ekonomi som Sverige som befinner sig på den kunskapsmässiga och teknologiska fronten. Det är således många aktörer som är potentiella mottagare av den kunskap som Tillväxtanalys producerar. Verksamhetsåret 2017 har präglats av förändring och utveckling. Uppdraget har renodlats till analys, utvärdering och statistikverksamhet. Andra viktiga förändringar är att vi ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer förutom för omprövning och effektivisering av de statliga åtgärderna för hållbar tillväxt, även för utveckling av dessa och vi ska aktivt sprida kunskap, erfarenheter och resultat från våra utvärderingar och analyser. Vi ska också i tillägg till att genomföra utvärderingar och analyser, främja och stödja framtagandet av sådana. Efter jag tillträtt som gd i slutet av januari 2017, började vi ett arbete med att tolka vårt nya uppdrag och omsätta det i en verksamhetsstrategi. Alla medarbetare engagerades i detta arbete som pågick under hela våren. En viktig del har varit att identifiera inom vilka studieområden som Tillväxtanalys ska fokusera på att bygga kunskap. Här har vi tagit hänsyn till vad forskningen säger om vad som driver tillväxt i en ekonomi som Sverige, vilken kunskap, erfarenhet och kompetens Tillväxtanalys redan har och hur vi bäst kan komplettera andra aktörer som analyserar och utvärderar frågor som är av relevans för svensk hållbar tillväxt. Resultatet är sex studieområden inom vilka vi långsiktigt ska bygga kunskap. Det ska vi göra genom att arbeta med något som vi benämner ramprojekt. Ett ramprojekt belyser en tillväxtpolitiskt relevant frågeställning och kan pågå i upp till två år. Resultaten från dessa ramprojekt kommer vid sidan av genomförandet av regeringsuppdrag och statistikproduktion vara våra huvudsakliga prestationer framöver. Under 2017 har vi arbetat med övergången till det nya arbetssättet. Flertalet av de pågående projekten har inordnats i ramprojekt. Även några av de studier som har avslutats under året kommer att ingå i ett ramprojekt. Under hösten har omfattande rekryteringar skett, dels för att vi avvaktat med att tillsätta vakanser tills en ny organisation var på plats, dels för att vi valt att öka den fasta bemanningen och minska på köp av externa tjänster för att långsiktigt bygga kunskap. Under året har vi också samarbetat med forskare i flera projekt. Samarbete med forskare är ett betydelsefullt sätt att vidareutveckla vår kompetens. Regeringen har också utsett ett vetenskapligt råd som ska bistå Tillväxtanalys i vetenskapliga frågor om metoder och kvalitet. Jag vill tacka alla som på olika sätt har bistått oss i arbetet. Regeringens arbete med att främja smart industri, näringslivets internationalisering och utnyttjande av digitaliseringens möjligheter i näringslivet har fortskridit under 2017. Mycket fokus har varit på utvecklingen hos de små- och medelstora företagen. Tillväxtanalys har under året levererat analyser och utvärderingar som ökar kunskapen för utveckling av regeringens arbete. Bland annat har vi gjort flera studier av statens roll och insatser när det gäller små- och medelstora företags kapitalförsörjning. 3

De myndigheter som genomför tillväxtpolitiken har i uppdrag att följa upp och utvärdera sina insatser. Vi uppfattar vårt nya uppdrag som att vi har en roll att förbättra detta arbete genom att bidra med vår kunskap och kompetens om utvärderingar. Regeringen anger också ofta när en myndighet får ett nytt genomförandeuppdrag att de ska samverka med oss för att skapa goda möjligheter till utvärdering och lärande. Det ser vi som ett kvitto på att vi bidrar med relevant kunskap och kompetens. Vi kommer fortsätta vårt förändringsarbete under 2018. Vi ser med särskild spänning och förväntan fram emot att kommunicera resultaten från de ramprojekt som vi arbetat med under 2017 och som avslutas under 2018. Östersund, 22 februari 2018 Sonja Daltung Generaldirektör Tillväxtanalys 4

Innehåll 1 Resultatredovisning... 7 1.1 Tillväxtanalys uppgift, inriktning och organisation...7 1.1.1 Verksamhetsöversikt...7 1.1.2 Myndighetens uppgifter kunskap för tillväxt...8 1.2 Verksamhetens kostnader och intäkter...9 1.3 Kompetensförsörjning... 11 1.4 Kommentar till verksamhetens resultat 2017... 12 1.5 Analys- och utvärderingsverksamhet... 13 1.5.1 Prestationer... 13 1.6 Statistikverksamhet... 16 1.6.1 Prestationer... 17 1.7 Övrig återrapportering... 18 2 Finansiell redovisning... 21 2.1 Resultaträkning... 21 2.2 Balansräkning... 22 2.3 Anslagsredovisning... 24 2.3.1 Redovisning mot anslag... 24 2.4 Tilläggsupplysningar och noter... 25 2.4.1 Tilläggsupplysningar... 25 2.4.2 Ersättningar och andra förmåner... 27 2.4.3 Anställdas sjukfrånvaro... 27 2.4.4 Noter... 28 2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 36 3 Fastställande av årsredovisning 2017... 37 5

1 Resultatredovisning Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, redovisar jämförande information för åren 2015, 2016 och 2017. En ny instruktion för Tillväxtanalys trädde ikraft den 1 januari 2017 vilket innebär att resultatredovisningen i vissa delar har förändrats för att anpassas till förändringar i uppdraget. Det innebär att i vissa fall kan myndigheten inte redovisa jämförande information. 1.1 Tillväxtanalys uppgift, inriktning och organisation 1.1.1 Verksamhetsöversikt Tillväxtanalys är en enrådighetsmyndighet under regeringen (Näringsdepartementet). Myndigheten leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Myndighetens uppdrag och inriktning har förändrats under 2017 genom att en ny instruktion trädde ikraft den 1 januari 2017. 1 Regeringen har också utsett en ny generaldirektör som tillträde den 25 januari 2017. Verksamheten har under perioden januari augusti varit organiserad i fyra avdelningar: Entreprenörskap och näringsliv, Innovation och globala mötesplatser, Tillgänglighet och regional tillväxt samt Verksamhetsutveckling och stöd. Till följd av myndighetens förändrade uppdrag har en ny organisation arbetats fram under året och från den 1 september gäller en ny organisatorisk indelning med avdelningarna: Innovation och grön omställning Infrastruktur och investeringar Internationalisering och strukturomvandling Verksamhetsstöd Under året har också ett vetenskapligt råd inrättats med fem ledamöter som utsetts av regeringen. Rådet har till uppgift att bistå myndigheten i vetenskapliga frågor om metoder och kvalitet i myndighetens verksamhet. 2 Rådet leds av generaldirektören och har under 2017 haft två sammanträden. Verksamhetens indelning Tillväxtanalys delar in verksamheten i två huvudsakliga verksamhetsdelar: analyser och utvärderingar respektive statistikverksamhet. Den senare innefattar uppgifter kopplade till produktion och kommunikation av officiell statistik samt övriga särskilda uppgifter om datainsamling och statistikproduktion. Huvudsakliga prestationer Myndighetens huvudsakliga prestationer som redovisas i resultatredovisningen bedöms fånga merparten av verksamheten vid myndigheten och ger en rättvisande bild av verksamhetens utveckling. De prestationer som redovisas är: 1 Se förordning (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 2 17 i myndighetens instruktion, SFS 2016:1048. 7

Genomförda ramprojekt 3 Redovisade statistikrapporter Genomförda regeringsuppdrag Besvarade remisser 1.1.2 Myndighetens uppgifter kunskap för tillväxt Tillväxtanalys har till uppgift att utveckla och tillhandahålla kvalificerade kunskapsunderlag för tillväxtpolitiken. Vi ska utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling samt identifiera hinder för, och föreslå åtgärder som kan bidra till, näringslivsutveckling och hållbar tillväxt i alla delar av landet. Vi ska särskilt fokusera på samlade effekter av tillväxt- och näringspolitiska insatser. Studieområden Svensk tillväxt skapas i ett sammanhang där många faktorer och skeenden har betydelse. I vårt arbete fokuserar vi särskilt på hur staten kan främja Sveriges innovationsförmåga, på investeringar som stärker innovationsförmågan och på landets förmåga till strukturomvandling. Dessa faktorer är avgörande för tillväxten i en öppen och kunskapsbaserad ekonomi som Sverige. Vi har utifrån dessa faktorer identifierat sex studieområden som vi menar är de mest centrala för tillväxtpolitiken. Det är inom dessa områden som Tillväxtanalys ska bygga kunskap: Sveriges innovationsförmåga Sveriges strukturomvandling Svensk infrastruktur för innovationsförmåga och näringslivsdynamik Sveriges internationalisering Näringslivets kapitalförsörjning Näringslivets gröna omställning Horisontella perspektiv I vårt utvärderingsarbete ska vi särskilt belysa effekter för kvinnor respektive män och i övrigt utforma kunskapsunderlag med ett jämställdhetsperspektiv. Vidare ska vi, inom vårt verksamhetsområde, verka för att generationsmålet för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Vi ska även analysera näringslivets miljöarbete och hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen påverkar näringslivets utveckling. Regeringen har också pekat ut att Tillväxtanalys ska bidra med kunskap om näringslivsutveckling och hållbar tillväxt i alla delar av landet, det vill säga var tillväxten äger rum, är av relevans. Vi har därför i vårt arbete tre horisontella perspektiv som vart och ett kan vara relevant för flera studieområden. Dessa är: jämställdhet, miljö och geografi. 3 Ramprojekt kommer framöver att utgöra grunden för Tillväxtanalys verksamhet. Ett ramprojekt består av flera delprojekt och syftar till att belysa en viss frågeställning och löper upp till två år. Genom ramprojekten ges en mer samlad bild av politikens effekter inom ett visst område. Ramprojektet avslutas med en rapport som sammanställer slutsatser och rekommendationer baserat på de olika delstudier som genomförts inom projektet. 8

Verksamhetsstrategi Under 2017 har en verksamhetsstrategi 4 utarbetats med utgångspunkt i de förändringar som skett i uppdrag, inriktning och styrning av myndigheten. Strategin har utvecklats i en bred dialogprocess med myndighetens medarbetare, våra avnämare och vår huvudman. Syftet med strategin är att den ska fungera som en styråra för verksamheten i val, avvägningar och prioriteringar. Vissa delar av strategin är inte färdigutvecklade såsom mål, kommunikation och uppföljning. Dessa kommer myndigheten att arbeta vidare med under 2018. Strategin är ett levande dokument och ska ses över vart tredje år. Analys- och utvärderingsplan Av Tillväxtanalys instruktion framgår att myndigheten i en analys- och utvärderingsplan ska ange vilken huvudsaklig inriktning verksamheten ska ha under året. Analys- och utvärderingsplanen för 2017 5 överlämnades till Regeringskansliet den 23 januari. Under året har planen reviderats vid ett tillfälle och en reviderad plan lämnades till Regeringskansliet den 13 juni. Planen har under året också använts som grund för den löpande dialogen mellan myndigheten och Näringsdepartementet. 1.2 Verksamhetens kostnader och intäkter Av Tabell 1och Tabell 2 framgår verksamhetens kostnader och intäkter de senaste tre åren enligt resultaträkningen. Tillväxtanalys har under 2017 disponerat 57,2 mnkr i anslagsmedel. Intäkter av bidrag uppgick till 0,4 mnkr. Avgiftsintäkter och finansiella intäkter har varit försumbara under året. Anslagskrediten har inte utnyttjats. Bidragsfinansiärer 2017 har enbart varit Näringsdepartementet, se not 3 i den finansiella redovisningen. Tabell 1 Verksamhetens intäkter (alla belopp i tkr) Intäkter 2017 2016 2015 Förvaltningsanslag 57 223 84 092 77 956 Anslag Utvärdering av energiforskning 0 0 1 225 Andra intäkter -466 1 760 1 311 Bidrag 404 21 774 23 022 Finansiella 38 113 148 Summa intäkter 57 198 107 739 103 662 Tillväxtanalys återrapportering av verksamhetens kostnader redovisas efter hur myndighetens analytiker fördelat sin tid (tidrapporterat) genom att arbetsuppgifterna kodas och knyts till verksamhetsgrenarna analyser och utvärderingar respektive statistikverksamhet. Dessutom särredovisas hur stor del av verksamheten som är kopplade till regeringsuppdrag. 4 Tillväxtanalys ärende 2017/105. 5 Tillväxtanalys ärende 2016/269. 9

Tabell 2 Verksamhetens kostnader (alla belopp i tkr) Kostnader 2017 2016 2015 Verksamhetsgren Analyser och utvärderingar Statistikverksamhet Kostnader Timmar Timmar % Kostnader Timmar Timmar % Kostnader Timmar Timmar % 48 968 28 083 90 8 230 3 058 10 Summa 57 198 31 141 100 20 222 11 568 37 Löpande uppdrag enligt instruktionen 70 761 40 607 69% 67 567 41 437 68% därav regeringsuppdrag Regeringsuppdr ag via RB, i särskilda beslut eller i dialog Omställningskostnader 32 395 4 583 17 955 31% 36 095 19 474 32% Summa 107 739 58 562 100% 103 662 60 911 100% Anmärkning: Verksamhetens indelning har ändrats 2017 varför jämförelse med tidigare år inte går att göra. Jämförelseåren redovisas ändå med den tidigare indelningen. Kostnader är direkt hämtade från resultaträkningen med avdrag för myndighetens omställningskostnader (2016) då de anses vara av extraordinär karaktär. Omställningskostnader är kostnader som annars skulle ha infallit kommande år och om de hade inkluderats i beräkningsunderlaget kan den indirekta kostnaden inte rättvist jämföras över tid. Kostnader per uppdragstyp har beräknats genom att bokförda arbetade timmar per verksamhetsgren/uppdragstyp multipliceras med totala indirekta kostnader per uppdragstimme. Produkten adderas därefter med direkta bokförda kostnader per verksamhetsgren/uppdragstyp. Som framgår av tabellen ovan så har myndigheten ändrat verksamhetsindelning 2017, varför jämförelser inte går att göra förutom för regeringsuppdrag. Här kan noteras att regeringsuppdragens andel av verksamhetens kostnader har ökat jämfört med tidigare år. Förklaringen till detta är att de delar av verksamheten som överförts till Tillväxtverket och Regeringskansliet i huvudsak var av den typ som kallades löpande verksamhet. Enligt återrapporteringskraven i regleringsbrevet ska kostnaderna per organisatorisk enhet redovisas. Till följd av att myndighetens uppdrag förändrats 2017 och organisationen därmed också har förändrats under året, har myndigheten valt att under 2017 arbeta med en samlad organisatorisk enhet för hela kärnverksamheten. Tabell 3 Total kostnad per organisatorisk enhet (personal, lokaler, övriga driftkostnader, finansiella och avskrivningar) (alla belopp i tkr) Organisatorisk enhet 2017 2016 2015 Kärnverksamhet 35 431 82 729 80 170 Verksamhetsstöd 21 767 25 010 23 492 Summa 57 198 107 739 103 662 Kostnader som är myndighetsgemensamma inom IT/telefoni, ekonomi, personal och förvaltning redovisas vid avdelningen för Verksamhetsstöd liksom även lokalkostnader för kontoren i Östersund och Stockholm. Skälen härför är främst förenklad administration. Anmärkning: För jämförelseåren har de organisatoriska enheterna i kärnverksamheten summerats för att möjliggöra jämförelse. Eftersom verksamhetsvolymen förändrats går det inte att göra några jämförelser över tid. För verksamhetsstöd finns det även under 2017 vissa omställningskostnader i form av kostnader för avveckling av personal samt att storleken på kontorslokaler inte kunnat anpassas till mindre verksamhetsvolym. 10

1.3 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen har under året skett med befintlig personal, ett antal visstids- och vikariatsanställningar, samarbeten med forskare samt köp av konsulttjänster. Totalt sett har kompetensförsörjningen fungerat väl och på ett bra sätt bidragit till att myndigheten löst sina uppdrag och nått uppsatta verksamhetsmål på utsatt tid. Rekrytering Under 2017 uppgick personalomsättningen till 12 procent, att jämföra med 11 procent under 2016. Huvuddelen avser, liksom tidigare år, personal med tidsbegränsad anställning att ersätta tjänstlediga eller för komplettering av särskild kompetens. Beräknat enbart på tillsvidareanställd personal var personalomsättningen fem procent 6 att jämföra med två procent 2016. Tillväxtanalys har under året gjort sju anställningar. Av dessa var en tillsvidareanställning till Östersundskontoret och en till Stockholmskontoret. Resterande fem har gällt tidsbegränsade anställningar. 7. Vid samtliga rekryteringar har vi kunnat anställa medarbetare som fyllt de kompetenskrav som ställts i rekryteringen. Som en följd av att myndigheten under året har arbetat fram en ny verksamhetsmodell och en ny organisation har ersättnings- och nyrekryteringar skjutits fram och påbörjats först under hösten 2017. Kompetensutveckling Dialogen och det ömsesidiga lärandet med mottagare vid Regeringskansliet och samverkande myndigheter är fortsatt en viktig källa till medarbetares kunskapsuppbyggnad. Samarbetet med forskare på universitet och högskolor har också bidragit till kompetensutveckling. Som kunskapsorganisation är en ständig utveckling av ny kunskap och lärande både förutsättning för och en naturlig effekt av verksamheten. Inom ramen för myndighetens arbete med att utveckla jämställdhetsintegreringen i verksamheten har ett fokus varit att höja organisationens kunskap inom området och olika kompetensutvecklingsinsatser har genomförts (se också under avsnitt 1.7). Extern kompetensförsörjning Extern kompetensförsörjning har under året i huvudsak bestått av konsultinsatser samt samverkan med universitet och andra myndigheter, vilket möjliggjort ett ömsesidigt lärande. Ramavtalet för konsulttjänster till kärnverksamheten bidrar på ett bra sätt till den externa kompetensförsörjningen. Kostnaden för tjänsteköp inom kärnverksamheten uppgick under året till 6,5 mnkr (13,8 mnkr 2016). Ca 4,4 mnkr avser köp av konsulter och ca 2 mnkr samverkan med universitet och andra myndigheter. 2016 var förhållandet cirka 6,7 mnkr för konsultköp och 2,9 mnkr för samverkan. Övriga tjänsteköp 2016 avsåg utlandsverksamheten. Tjänsteköpen utöver de till kärnverksamheten uppgick till 2,7 mnkr (3,3 mnkr år 2016). Förändringen jämfört med föregående år beror till stor del på kostnaden för uppgradering av ekonomisystemet under 2016 samt att myndigheten haft färre anställda under 2017. 6 Två medarbetare som anställts och fyra som lämnat anställningar, varav två personer uppsagda p.g.a. arbetsbrist. 7 Utöver dessa har ett antal korta anställningar gjorts för rapportgranskningar och andra kortare uppdrag. 11

Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning Tillväxtanalys förändrade uppdrag och inriktning innebär att verksamheten ska vara mera långsiktig och fokuserad i förhållande till tidigare. För att möta upp mot detta har en förskjutning i kompetensförsörjningen till fler samarbeten med forskare och färre köp av externa konsulter påbörjats. Dessutom kommer antalet fast anställda medarbetare i kärnverksamheten att ökas. Ett antal rekryteringar har gjorts under slutet av 2017 med anställningsstart i början 2018. Arbetet med att utveckla kunskaper och metoder pågår kontinuerligt för att skapa förutsättningar för att kunna leverera kvalificerade kunskapsunderlag. Tillväxtanalys kompetenta medarbetare, samarbete med akademin, konsultköp samt god kommunikation med våra avnämare utgör grunden för förmågan att bedriva bra verksamhet och nå goda resultat för myndigheten. Myndigheten kommer att arbeta för att vidmakthålla och utveckla denna kompetensförsörjning. 1.4 Kommentar till verksamhetens resultat 2017 Parallellt med att Tillväxtanalys under 2017 har fullgjort de uppdrag och uppgifter myndigheten har att lösa, har ett viktigt fokus varit att utveckla och ställa om verksamhetens inriktning och arbetssätt till de nya förutsättningar som gällt från 2017. Regeringen beslutade den 17 november 2016 om en ny instruktion för myndigheten att gälla från den 1 januari 2017. 8 Den nya instruktionen är anpassad till att vissa verksamheter förts över från Tillväxtanalys till Tillväxtverket och Regeringskansliet från den 1 januari 2017 och det kvarvarande uppdraget är delvis omformulerat. Regeringens styrning av myndigheten har också förändrats. Tillväxtanalys ska i huvudsak själv besluta vilka analyser och utvärderingar som ska göras istället för den modell som tidigare gällt där regeringen i hög grad har beslutat om detta via uppdrag i regleringsbrev eller i särskilda regeringsbeslut. Avsikten är att verksamheten ska vara mera långsiktig och fokuserad för att ge ett djup i analyser och utvärderingar. Verksamhetens inriktning ska redovisas årligen i en analys- och utvärderingsplan senast den 1 februari. Med grund i dessa förändringar har Tillväxtanalys under året utarbetat en ny verksamhetsstrategi, tagit fram och genomfört en ny organisation av verksamheten samt utvecklat en modell för och genomfört en process för att ta fram en analys- och utvärderingsplan för 2018. Den förändrade styrningen minskar inte vikten av en god dialog med uppdragsgivaren. Under hösten har Tillväxtanalys haft möten med vår uppdragsgivare och andra aktörer som vi identifierat som våra primära målgrupper för att försäkra att den inriktning för kommande år som vi beslutar i vår analys- och utvärderingsplan 2018 är relevant och kommer bidra till att utveckla tillväxtpolitiken. Sett till förutsättningarna bedömer Tillväxtanalys att myndighetens resultat år 2017 är tillfredställande. Årets prestationer har en bredd som täcker in myndighetens uppdrag. Alla uppdrag har levererats på rätt tid och vi har i huvudsak följt vår analys- och utvärderingsplan. Kvaliteten på det som har producerats har varit tillfredställande, något som dialogen med vår uppdragsgivare under året bekräftar. Vi har fortsatt att utveckla våra samarbeten med det akademiska och byggt vår egen kompetens. Vi har bland annat haft flera interna 8 Förordning (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 12

seminarier med forskare för att öka kompetensen generellt på myndigheten om hur vi kan integrera ett jämställdhetsperspektiv i våra analyser och utvärderingar. 1.5 Analys- och utvärderingsverksamhet Analys och utvärderingsverksamheten omfattar projekt som ingår i Tillväxtanalys analysoch utvärderingsplan eller som getts i särskilda regeringsuppdrag. I den verksamhetsstruktur som har formats under 2017 kommer huvuddelen av analys- och utvärderingsarbetet att genomföras i form av ramprojekt som identifieras och formas i analys- och utvärderingsplanen. 1.5.1 Prestationer Huvudprestationerna inom verksamhetsdelen utgörs av genomförda ramprojekt och genomförda regeringsuppdrag. Ramprojekt Modellen att organisera verksamheten i ramprojekt har formats under 2017. Några genomförda ramprojekt finns därmed inte att redovisa. Under 2017 har totalt tolv ramprojekt 9 startat. Fem av dessa kommer att slutföras under 2018. Regeringsuppdrag Över tid har regeringsuppdrag varit den dominerande formen för regeringens styrning av myndighetens analys- och utvärderingsverksamhet. Successivt har denna styrform förändrats under 2016 och 2017 och antalet regeringsuppdrag minskat. Regeringsuppdrag kan ges i regleringsbrevet eller i särskilda beslut. Det är också vanligt förekommande att regeringen i ett uppdrag till annan myndighet pekar ut att uppdraget ska genomföras i samverkan eller samråd med Tillväxtanalys (regeringsuppdrag i samverkan). Resultatredovisningen berör dock i huvudsak uppdrag som getts direkt till Tillväxtanalys Tabell 4 Regeringsuppdrag (kostnad i tkr) Regeringsuppdrag Antal 2017 Kostnad Antal 2016 Kostnad Antal 2015 Kostnad Uppdrag överförda ifrån föregående år 30 34 47 Nya uppdrag under året 7 24 25 S:a uppdrag under året 37 58 72 Årets avslutade uppdrag 17 10 482 28 10 661 38 18 499 Pågående vid årets slut Direkta uppdrag 8 Samverkan/samråd - 12 20 30 34 Anmärkning: Kostnaden avser enbart det aktuella årets kostnader för de avslutade uppdragen. 9 I dessa ligger också att tidigare pågående verksamhet har omformats till ramprojekt med en gemensam frågeställning. 13

Under 2017 har Tillväxtanalys fått tre nya regeringsuppdrag. Dessutom har myndigheten pekats ut som samverkans- eller samrådsaktör i fyra uppdrag till andra myndigheter. Av de 20 uppdrag som var aktuella vid årets slut är sex konkreta uppdrag riktade till myndighetens kärnverksamhet och två uppdrag är av generell karaktär och avser insatser för praktikplatser för nyanlända och personer med funktionsnedsättningar. 12 uppdrag avser att myndigheten pekats ut som samverkans- eller samrådsaktör i uppdrag till andra myndigheter. Åtta uppdrag har avslutats under 2017 liksom nio uppdrag till andra där Tillväxtanalys pekats ut som samverkans- eller samrådsaktör. Kostnaden för genomförda uppdrag varierar mellan åren beroende på arten av uppdragen. Som framgår av Tabell 5 nedan är variationen mycket stor beroende på längd och omfattning av uppdragen. Under 2017 har flera uppdrag som löpt över flera år avslutats. Genomförda uppdrag De under 2017 slutförda regeringsuppdragen som riktats direkt till Tillväxtanalys framgår av Tabell 5 nedan. Tabell 5 Avrapporterade regeringsuppdrag under 2017 Uppdrag Id Kostnad (tkr) Uppdrag att bistå Rise AB i arbetet att organisera lämpliga metoder RB 2014 275 för effektuppföljning m.m. Dnr 2014/005 Uppdrag att upprätta en överenskommelse med Industrifonden RB 2015 -- respektive Norrlandsfonden om årliga leveranser av datauppgifter Dnr 2015/118 Miljödriven näringsutveckling samt utvärdering av miljöteknikinsatser RB 2016 8 158 (två projekt) Dnr 2016/012 Bistå med stöd och samordning till Näringsdepartementets arbete Dnr 2014/173 81 med analysgruppen för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. 10 Teknik och kunskapsöverföring mellan industrisektorer i Brasilien Dnr 2016/106 4 704 och Sverige Uppdrag att förbereda överföring av vissa uppgifter till Regeringskansliet Dnr 2016/139 -- och Tillväxtverket Kartlägga behovet av metaller och mineraler för miljö- och teknikinnovationer Dnr 2016/227 4 312 Kartlägga och analysera företags behov av och tillgång till kapital på landsbygden Dnr 2017/137 1 337 Anmärkning: Kostnaden avser hela uppdragstiden Samtliga uppdrag har rapporterats i rätt tid. Flertalet uppdrag har också presenterats vid seminarier eller liknande i Regeringskansliet samt i några fall även i internationella utbyten. Kartläggningen av behovet av metaller och mineraler för miljö- och teknikinnovation har också lett till ytterligare kunskapsbehov och ett nytt uppdrag till Tillväxtanalys. Kartläggningen av företags behov av och tillgång till kapital på landsbygden gav också upphov till ytterligare behov av kunskap från Näringsdepartementet och där har myndigheten lyft in dessa frågeställningar i pågående ramprojekt. 10 Den stödjande och samordnande rollen har övergått till Tillväxtverket i samband med överföring av vissa uppgifter. Tillväxtanalys ingår fortfarande i analysgruppen. 14

Pågående uppdrag Ett uppdrag i regleringsbrevet för 2017 har replikerats i regleringsbrevet för 2018 och bedöms därmed som fortsatt pågående. Det kommenteras ändå vad gäller insatser som genomförts under 2017 då uppdraget har en löpande karaktär utan speciell tidpunkt för återrapportering. Regeringen har beslutat ett flertal strategier som ska bidra till sysselsättningsmålet. Tillväxtanalys har getts i uppdrag att genomföra analyser som ska stödja arbetet med strategierna samt påbörja utvärderingar av dessa. Detta gäller: Exportstrategin Nyindustrialiseringsstrategin, Smart industri Regeringens arbete kring små- och medelstora företag Regeringens arbete kring näringslivets digitalisering Tillväxtanalys har under 2017 genomfört följande insatser som bidrar till detta arbete Tabell 6 Insatser som stödjer utpekade strategier och prioriterade områden Exportstrategin Id Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? PM 2017:12 Nurturing spillover from the Industrial Partnership between Sweden and Brazil Rapport 2017:01 a case study of the Gripen project Exportkreditnämnden From Made in Sweden to Made by Sweden PM 2017:09 Smart industri Stödinstrumentmixens samstämmighet? Strategin Smart industri och delen PM 2017:19 Industri 4.0 Vilka faktorer påverkar uppbyggnaden av en testbädd en analys av PM 2017:17 programmet testbäddar inom miljöteknik Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt hur kan Rapport 2017:03 staten stödja utvecklingen? The Global mobility of Skilled workers lessons for Sweden PM 2017:14 Näringslivets digitalisering Stödinstrumentmixens samstämmighet? Strategin Smart industri och delen PM 2017:19 Industri 4.0 Digital mognad i svenskt näringsliv Rapport 2017:02 IT-användning och företagens produktivitet PM2017:16 Vem skapar standarderna för Internet of Things? Standardiseringspolitik för PM 2017:07 konkurrenskraft i andra länder Små- och medelstora företag Perspektiv på kapitalförsörjning en antologi om företagens finansiering och Tillväxtfakta 2016 statens roll Loan Guarantee Schemes as a policy instrument for financing entrepreneurial PM 2017:04 businesses Betydelsen av internt uppbyggt kapital för företagens tillväxt och överlevnad PM 2017:01 Avenyer av drömmar statens roll i den framtida kapitalförsörjningen PM 2017:03 15

Övriga analys- och utvärderingsinsatser Förutom huvudprestationerna, genomförda ramprojekt samt regeringsuppdrag görs också vissa andra insatser inom verksamhetsgrenen. I takt med att styrmodellen med analys- och utvärderingsplan samt till denna kopplade ramprojekt utvecklas, kommer denna del också att minska. Under 2017 kan, bland andra, följande insatser tjäna som exempel på myndighetens arbete: Tillsammans med branschföreningarna, Vinnova, Tillväxtverket och en rad regionala aktörer har Tillväxtanalys vidareutvecklat och uppdaterat en databas med svenska life science-företag. År 2018 kommer dessa data att ligga till grund för en rapport om life science-industrins tillväxt och förutsättningarna för industrin framåt. Tillväxtanalys har även gjort en studie av förutsättningarna för innovation och tillväxt relaterad till sällsynta sjukdomar och hur utvecklingen ser ut i andra länder. I rapporten pekar myndigheten bland annat på behovet av en sammanhållen nationell strategi och ökad kapacitet för genanalys. 11 I en rapport gjordes en analys av hur brittiska universitet och högskolor ser på, och förbereder sig för, Brexit. Studiens syfte var att orientera svenska beslutsfattare och aktörer om vad som händer i Storbritannien, samt ge en indikation om vilka möjligheter och risker utträdet för med sig för svenska lärosäten. 12 För att ge ett underlag till att diskutera förutsättningarna för ett effektivt genomförande av den regionala tillväxtpolitiken gjorde Tillväxtanalys en antologi med bidrag från åtta forskare och med kommentarer från aktiva politiker från lokal och regional nivå. 13 I en rapport sammanfattade Tillväxtanalys forskning kring sambanden mellan städer, agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar av täta miljöer, och näringslivsdynamik. Ett särskilt fokus riktades mot hur värdet av agglomerationsekonomier skiljer sig åt mellan olika grupper av aktörer. 14 Rapporten väckte intresse för frågan och därför har ett ramprojekt om agglomerationsekonomier förts in i myndighetens analys- och utvärderingsplan för 2018. 1.6 Statistikverksamhet Tillväxtanalys ansvarar för officiell statistik inom områdena nystartade företag, konkurser och offentliga ackord samt internationella företag. Tillväxtanalys är även ansvarig för riskkapitalstatistik samt uppföljning och inrapportering av statligt stöd till näringslivet. Tillväxtanalys har vidare ansvaret för insamling och utveckling av en mikrodatabas kring statligt stöd till näringslivet (Miss), vilken används för bland annat utvärderingar av näringspolitiska insatser. 11 Sällsynta sjukdomar en möjlighet för svensk life science (PM 2017:06) 12 Brexit och universiteten en svensk möjlighet för samarbete (PM 2017:05) 13 Regionala tillväxtpolitiska utmaningar behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar? (PM 2017:10) 14 Näringslivsdynamik, städer och agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda (PM 2017:08) 16

1.6.1 Prestationer Statistikrapporter Under året har totalt sex statistikrapporter publicerats inom den officiella statistiken. Tre rapporter inom internationella företag; Forskning och utveckling i internationella företag 2015 (Statistik 2017:03), Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2015 (Statistik 2017:06) och Utländska företag 2016 (Statistik 2017:05). Två rapporter inom området nystartade företag; Nystartade företag 2016 (Statistik 2017:04) respektive Uppföljning av 2012 års nystartade företag tre år efter start (Statistik 2017:02) samt en gällande konkurser och offentliga ackord, Konkurser och offentliga ackord 2016 (Statistik 2017:01). Dessutom har statistik avseende konkurser och offentliga ackord rapporterats månadsvis och nyföretagande kvartalsvis. Totalt är det 16 webbrapporter som publicerats 2017 på www.tillvaxtanalys.se. Den officiella statistiken 2017 har publicerats i enlighet med instruktionen och upprättad publiceringsplan. Inom riskkapitalstatistikområdet har en statistikrapport publicerats: Riskkapitalstatistik 2016: Venture Capital Investeringar i svenska portföljbolag, (Statistik 2017:07). Huvuddelen av rapporten bygger på datamaterial som tillhandahållits av svenska riskkapitalföreningen (SVCA) i samarbete med Invest Europe. I delar har datamaterialet även kompletterats med företagsdata från SCB. Tabell 7 Statistikrapporter (kostnad i tkr) Statistikrapporter Antal 2017 Statistikrapporter 23 (7+16 web) Kostnad Antal 2016 6 799 22 (6+16 webb) Kostnad Antal 2015 6 644 24 (6+18 webb) Anmärkning: Kostnaden för jämförelseåren 2016 och 2015 har räknats om då kostnader för Miss-databasen felaktigt blivit förda till statistikrapporter. Detta har minskat kostnaden för 2016 med 670 tkr samt för 2015 med 637 tkr. Både produktion och kostnader ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Inga större förändringar har heller skett i vad som produceras. Övrig statistikproduktion Under 2017 har Tillväxtanalys i enlighet med Förordning (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler assisterat de stödgivande myndigheterna vid deras återrapportering till EU-kommissionen av uppgifter om statligt stöd. Kostnad Tillväxtanalys har vidare ansvaret för insamling och utveckling av en mikrodatabas kring statligt stöd till näringslivet (Miss). Mikrodatabasen över statligt stöd till näringslivet har under 2017 förvaltats och uppdaterats med ytterligare en årgång. Mikrodatabasen har bland annat använts till regeringsuppdraget: Företags behov och tillgång till kapital på landsbygder (Dnr2017:137) Tillväxtanalys mikrodatabas över individer och företag (IFDB) har under året förvaltats och uppdaterats med ytterligare en årgång. Mikrodatabasen har använts till ett flertal rapporter och PM. 6 633 17

1.7 Övrig återrapportering Remisser I funktionen som expertmyndighet för Regeringskansliet så är det en viktig uppgift att besvara remisser från regeringen och andra myndigheter. Tillväxtanalys är remissinstans i många olika typer av frågor, men myndigheten väljer att enbart lämna yttranden där det finns grundad kunskap att basera ställningstaganden på. Tabell 8 Remisser (kostnad i tkr) Löpande uppdrag Antal 2017 Kostnad Antal 2016 Kostnad Antal 2015 Kostnad Remisser 41 367 59 230 46 383 Anmärkning: Antal avser inkommande remissärenden. Där innefattas också ärenden där myndigheten valt att avstå från att lämna yttrande. Antalet remisser varierar mellan åren, resursåtgången ligger ändå på ungefär samma nivå som jämförelseåren. Publicering och kommunikation Myndighetens publiceringar under år 2017 består av tre rapporter, 19 PM och sex statistikrapporter. Rapportering inom den officiella statistiken har dessutom skett via 16 webbrapporter på Tillväxtanalys externa webbplats. Samtliga publikationer finns tillgängliga på myndighetens hemsida, www.tillvaxtanalys.se. Under året hade Tillväxtanalys externa webbplats 174 409 besök, att jämföra med 225 227 under 2016. Det minskade antalet beror sannolikt på att myndigheten under 2017 knoppat av vissa uppgifter till Regeringskansliet och Tillväxtverket. Tillväxtanalys anordnade löpande under året externa seminarier för att presentera publicerade kunskapsunderlag. Ett exempel är presentationen av Tillväxtfakta: Perspektiv på kapitalförsörjning en antologi om företagens finansiering och statens roll i mars 2017. På seminariet deltog representanter från genomförandemyndigheter, Regeringskansliet och den politiska ledningen inom Näringsdepartementet. Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten I regleringsbrevet för 2015 fick Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten. Planen redovisades i november 2015. 15 Redovisning av åtgärder och resultat ska göras i årsredovisningen under åren 2016 18. En delredovisning lämnas även den 22 februari 2018. Arbetet under 2017 har fokuserats på att öka organisationens kunskap och hitta arbetsformer där jämställdhetsintegrering blir en naturlig del i vår verksamhet. Myndigheten har valt fem projekt som under 2017 och 2018 ska integrera jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Externt stöd som har kunskap inom både genus/jämställdhet och det aktuella sakområdet har kopplats till de utvalda projekten. Utifrån erfarenheter från projektens arbete ska myndigheten sedan ta fram modeller och exempel på arbetssätt som kan användas i hela organisationen. Erfarenheter från arbetet ska systematiskt spridas till övriga medarbetare under arbetsprocessen. Under 2017 anordnades två interna seminarier för att sprida kunskap och erfarenheter från projekten till resten av verksamheten. Utöver det har 15 Diarienummer 2015/021. 18

tre föreläsningar anordnats med externa föreläsare på teman som är relevanta för Tillväxtanalys kärnverksamhet. Näringslivets miljöarbete uppföljning och analys Tillväxtanalys ska enligt instruktionens 7 verka för det av riksdagen fastställda generationsmålet och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I juni 2015 gav regeringen samtliga myndigheter som har ett särskilt ansvar i miljömålssystemet uppdraget att analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för den egna verksamheten samt att inom ramen för ordinarie planeringsprocesser upprätta en plan med åtgärder för genomförandet. Tillväxtanalys redovisade uppdraget i form av en analys- och genomförandeplan för hur Tillväxtanalys ska verka för att nå generations- och miljömål i juni 2016. 16 Enligt uppdraget ska myndigheten även redovisa hur planen genomförs i årsredovisningarna 2016 19. Tillväxtanalys konstaterar i redovisningen att myndighetens generella uppdrag ligger väl i linje med generationsmålet och miljömålen genom myndighetens övergripande instruktionsuppdrag att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling.. (SFS 2016:1048) Myndigheten identifierade i planen ett analysområde: Grön ekonomi genom förädlingsvärdesutveckling och ökad resurseffektivitet. Tillväxtanalys har under 2017 arbetat med följande aktiviteter och analyser inom det identifierade analysområdet: Basindustrin Omställningen till en stål- och cementindustri utan utsläpp av växthusgaser tekniska risker och marknadsrisker för en helhetsbedömning. Gruvnäringen Inom ramen för projekten identifieras frågor för vidare studier med syfte att skapa förutsättningar för ökad hållbarhet och konkurrenskraft inom gruvindustrin. Miljöteknik En analys av de regionala förutsättningarna och potentialen för miljödriven näringslivsutveckling, bland annat avseende sysselsättnings- och exportmöjligheter. Testbäddar En analys av insatser för att främja/stödja grön teknikutveckling, där analysen av Vinnovas program Testbäddar inom miljöteknik är ett exempel. Tre publikationer har publicerats som berör området. Dessa är: Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt hur kan staten stödja utvecklingen? Rapport 2017:03 Vilka faktorer påverkar uppbyggnaden av en testbädd? En analys av programmet Testbäddar inom miljöteknik, PM 2017:17 Miljödriven näringslivsutveckling, PM 2017:13 16 Regeringskansliets ärende M2015/2633/MM, Tillväxtanalys ärende 2015/163 19

OECD Enligt instruktionens 10 ska myndigheten bistå Regeringskansliet i arbetet inom OECD. Uppgiften skapar också ett lärande och utveckling i den egna myndigheten. Under 2017 har Tillväxtanalys bistått Regeringskansliet genom att representera Sverige i tre av OECD:s arbetsgrupper (working party groups). Dessa är: SME and Entrepreneurship, Industry Analysis, Measurement and Analysis of the Digital Economy, Tillväxtanalys har också medverkat i: CDEP, Committee on Digital Economy Policy CIIE, Committee on Industry, Innovation and Entrepreneurship Global Forum on Productivity 20

2 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning (tkr) Not 2017 2016 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 57 223 84 092 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2-466 1 760 Intäkter av bidrag 3 404 21 774 Finansiella intäkter 4 38 113 Summa 57 198 107 739 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-32 230-57 162 Kostnader för lokaler 6-5 353-11 984 Övriga driftkostnader 7-18 889-37 523 Finansiella kostnader 8-70 -184 Avskrivningar och nedskrivningar -657-886 Summa -57 198-107 739 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 21

2.2 Balansräkning (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 9 0 96 Summa 0 96 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 0 4 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 11 407 964 Summa 407 968 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 5 Fordringar hos andra myndigheter 12 1 111 2 764 Övriga kortfristiga fordringar 13 0 1 Summa 1 111 2 770 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 14 1 378 1 911 Upplupna bidragsintäkter 15 0 639 Övriga upplupna intäkter 16 34 715 Summa 1 411 3 265 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 17-1 102-374 Summa -1 102-374 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 824 12 799 Kassa och bank 18 0 178 Summa 12 824 12 978 SUMMA TILLGÅNGAR 14 652 19 703 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 19 Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 22

(tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 20 407 1 258 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 21 2 436 5 322 Leverantörsskulder 4 600 3 300 Övriga kortfristiga skulder 22 561 897 Summa 8 004 10 777 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 23 3 006 4 959 Oförbrukade bidrag 24 3 642 3 967 Summa 6 648 8 926 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 14 652 19 703 23

2.3 Anslagsredovisning 2.3.1 Redovisning mot anslag Anslag (tkr) Not Ing. överföringsbelopp Uo 24 1:6 ap.1 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Årets tilldelning enl. regl. brev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överförings belopp Ramanslag 25 462 57 951 58 413-57 302 1 111 Summa 462 57 951 58 413-57 302 1 111 24

2.4 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. 2.4.1 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers bokföring följer god redovisningssed och förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas från och med år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2016, 88 tkr, har år 2017 minskat med 79 tkr. Upplysningar av väsentlig betydelse I budgetpropositionen för 2017 (prop 2016/17:1 uo 24) angav regeringen att Tillväxtanalys verksamhet med utlandsplacerad omvärldsbevakning skulle flyttas till Regeringskansliet samt vissa uppgifter inom regional utveckling flyttas till Tillväxtverket. Till följd av detta har Tillväxtanalys anslag för 2017 minskats 25 miljoner kronor, varav 17 miljoner har överförts till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och 8 miljoner kronor har överförts till anslaget 1:4 Tillväxtverket under utgiftsområde 24. Som följd av överföringen har åtta personer berörts av verksamhetsövergång till Regeringskansliet och sex personer till Tillväxtverket från och med den 1 januari 2017. Omställningen har också inneburit avveckling av kontorslokaler i utlandet samt anpassningar av myndighetens verksamhetsstöd vilket lett till viss övertalighet och därmed uppsägningar på grund av arbetsbrist som genomförts under 2016, men i delar har ekonomiska effekter även under 2017. Upplysningar för jämförelseändamål Omställningen till följd av överföring av den utlandsbaserade verksamheten och uppgifter till Tillväxtverket har inneburit kostnader som uppgår till totalt 4 582 tkr under 2016. Kommentar lämnas under respektive not där utfallet för 2016 påverkats av avvecklingen. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. 25

Som förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas kostnader som inte bedöms utgöra löpande underhåll. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 tkr (exklusive moms) ska betraktas som anläggningstillgångar även om respektive tillgång är av mindre värde. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider 3 år Datorer och kringutrustning 5 år Egenutvecklade dataprogram Licenser, rättigheter Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inredningsinventarier Bärbara datorer, mobiltelefoner och läsplattor anses ha en kortare livslängd än tre år och kostnadsförs därför direkt om fakturan understiger 50 tkr (exklusive moms). Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursdifferenser redovisas bland finansiella poster. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursdifferenser redovisas bland finansiella poster. 26

2.4.2 Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Lön Generaldirektör Sonja Daltung (från och med 2017-01-25) 1 022 Bostadsförmån och övriga förmåner 139 Vikarierande generaldirektör Jan Cedervärn (till och med 2017-01-24) 875 Övriga förmåner 1 Anmärkning: Cedervärns ersättningar avser hela 2017 2.4.3 Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro (procent) 2017 2016 Totalt 2,7 2,3 Andel 60 dagar eller mer 47,5 32,2 Kvinnor 4,9 3,8 Män 0,4 1,4 Anställda - 29 år - - Anställda 30 år - 49 år 2,7 3,3 Anställda 50 år - 2,9 1,3 Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre redovisas inte på grund av att gruppen omfattar färre än tio personer. 27

2.4.4 Noter Resultaträkning 2017 2016 Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag 57 223 84 092 Summa 57 223 84 092 Summa "Intäkter av anslag" (57 223 tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (57 302 tkr) på anslagen Uo 24 1:6. Skillnaden (79 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter av uthyrning av lokaler 0 87 Licenser Raps 0 792 Övriga intäkter -466 18 Varav: Återbetalning av skolavgift från The British School of Beijing 61 0 Återbetalning av deposition Business Sweden 50 0 Såld server till Tillväxtverket 34 0 Hårdvara överflyttning av Pipos plattformen till Tillväxtverket 68 0 Reavinst maskiner och inventarier 27 23 Felaktigt fakturerade semesterdagar pga. verksamhetsövergång -715 715 Fakturerade kostnader pga. verksamhetsövergång 0 100 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 9 25 Summa -466 1 760 Det finns inga avgiftsintäkter från tjänsteexport att redovisa. Minskning av intäkter för Rapslicenser beror på att Tillväxtverket övertog dessa fr.o.m. 2017. Överföringen av verksamhet 2016 har inneburit att vissa återbetalningar har gjorts och inventarier har sålts även under 2017. Saldot uppvisar ett negativt belopp på grund av att semesterdagar på grund av verksamhetsövergång 2016 felaktigt fakturerats Tillväxtverket och Regeringskansliet. Detta har rättats och utbetalats till respektive myndighet under 2017. 28