HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Relevanta dokument
NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Morfologiska typer I vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

Fortsättning. Grupp Fas Förklaring/Beskrivning

Biotopkartering vattendrag

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Biotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Sedimentkontrollklumpströmmen

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Restaurering Ramsan 2017

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Flottledsåterställning i Bureälven

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Naturanpassade erosionsskydd i vattendrag

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

PM Ekologiska förutsättningar för miljökvalitetsnormer Barkarbystaden II. Riktlinjer för utformning av Bällstaåns nya sträckning och anslutande ytor

Förslag på åtgärder för att förbättra biotoper i tre vattendrag på Vikbolandet Vadsbäcken, Bjärkusaån och Varaån

Protokoll F Vattendrag i finkorniga sediment

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post www

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Informationsblad. Lockstafältet

Akvatisk utredning av. Rössjöholmsån. -miljövärden, påverkan och förslag till åtgärder

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Projekt Tullstorpsån. Inventering av Tullstorpsån & biflöden med förslag på åtgärder

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

TRV 2017/ Ert ärendenummer M (23) Bilaga 1. Utredning. Återmeandring av Igelbäcken

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Säfsen 2:78, utredningar

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

FLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS VAL AV HABITAT

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Sandstugan, Uttran. Objektnr: Tekniskt PM, Geoteknik

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Reningsverk Bydalen - Geologi

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3: Preliminärhandling

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Förslag till teknisk beskrivning

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Elfisken Vojmån 2010

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Modellering av vattennivåer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

Maskinrestaurering i Leån 2014

Inventering Ullisbäcken 2016

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Transkript:

HYDROMORFOLOGISKA TYPER 20180504

Hydromorfologisk typ: En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer. Utgörs av grundtyp och undertyp Exempel: Grundtyp B, undertyp t Bt (trappstegsformat vattendrag). Vid kartering räcker det att ange grundtyp.

- Typerna i biotopkarteringsgmetoden korrelerar i stort sett med internationella metoder. - Korrelerar med HVMFS 2013:19. - Nytt svenskt system på gång. - Hydromorfologiska typer ska alltid användas i vattenvårdsarbete.

Vad är fördelen med att ta hänsyn till hymotyp? - Kommunikation-gemensamt språk. - Beskriver graden av dynamik. - Beskriver vattensystemets känslighet, t ex om ett påverkanstryck kommer att sprida sig i systemet. - Beskriver habitatet. - Underlättar val av restaureringsåtgärd. - Ger en korrekt målbild för restaurering.

Kategorisering Supply-, transport limited-spektrumet Hydromorfologiska typer Dalgångens inneslutning

SB-sträckor

A Branta vattendrag i fast berg Aa Vattendrag i fast berg med lutning över 10 % - Fast berg. Finmaterial saknas. - Transportkapaciteten är mycket hög i relation till tillgången på sediment. - Morfologin är oordnad utan tydlig regelbundenhet. - Oftast är sidorna kring fåran branta och av grovt material.

A Branta vattendrag i fast berg Ab Vattendrag i fast berg med lutning under 10 % - Branta, men inte fullt så branta som Aatypen. - Större inslag av block och sten jämfört med Aa. - Transportkapaciteten är hög i relation till tillgången på sediment och finare material förekommer ytterst sparsamt.

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bk Kaskadvattendrag - Brant vattendrag med sten, block forsande vatten. - Substratet är ganska oordnat. - Små, oregelbundet förekommande pooler. - Endast begränsat med grus och finmaterial, t ex vid pooler eller bakvatten i anslutning till död ved eller större block. - Transportkapaciteten är hög i relation till tillgången på sediment. - De grövsta fraktionerna som bygger upp fåran är inte mobila.

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bt Trappstegsformat vattendrag - Tämligen branta - branta vattendrag som karaktäriseras av trappsteg av sten och block. (alternativt trappsteg av död ved). - Mellan trappstegen finns en mindre pool. - Är stabila, men viss förändring är möjlig och avståndet mellan poolerna är anpassat till energin i vattnet. - Stabiliteten är störst i de grövsta fraktionerna som bygger upp fåran, medan finare material (sand, grus, sten) kan förflyttas vid normala högflöden. - Transportkapaciteten är hög i relation till tillgången på sediment.

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bt Trappstegsformat vattendrag

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bp Vattendrag med plan botten - Består av sten, block och grus och saknar den rytmiska ordningen som finns hos Bt-typen. - Saknar utpräglade pooler eller upphöjda bankar i morfologin. - Bp-typen finns vid lägre lutning än Bt. - Materialet som bygger upp den plana morfologin är relativt stabil, men det kan också finnas finare material och svämplan som kan förflyttas eller förändras vid normala högflöden. - Ligger i gränslandet till TB-vattendrag och kan likna C-vattendrag. Observera: Kan lätt förväxlas med rensade vattendrag.

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bp Vattendrag med plan botten

B Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde Bl Vattendrag med block och sten med låg lutning - Bl-vattendrag har en morfologi som liknar ett Bk-vattendrag, men strömningsbilden är mer typisk för vattendrag med betydligt lägre lutning. - Till skillnad mot Bp-vattendragen kan blocken sticka upp ovanför ytan i större grad. - Vattendragen kan bestå av grova block som är omöjliga att rubba för vattendraget och förändringen i morfologi kan då vara i stort sett obefintlig. - Som regel fossil morfologi.

Typiska restaureringsåtgärder Bx: - Återföra upprensade stenar och block, tillföra död ved. Bk: - Återföra upprensade stenar och block i ett slumpartat mönster. Bt: - Återföra upprensade stenar och block i ett mönster som liknar det ursprungliga med blocksteg och höljor (svårt i praktiken). - Tillförsel av död ved.

Typiska restaureringsåtgärder Bp: - Återställning av ursprunglig morfologi (planform och tvärsektion). Block ska ej läggas i vattnet undantaget där det delområden där det funnits naturligt. - Kan var viktigt att återställa sedimenttransporten (främst sand och grus). - Viktigt att även återställa svämplan om sådana finns eller har funnits. - Död ved kan vara extra viktigt.

Typiska restaureringsåtgärder Bl: - Återföra upprensade stenar och block. - Viktigt att även återställa översvämningsytor om sådana finns eller har funnits. - Tillförsel av död ved.

TB-sträckor

C Vattendrag med regelbundet växlande strömsträckor och höljor Cv Vattendrag med växelvis hölja och strömsträcka Ct Vattendrag med transversellt riffle-pool system - Består växelvis av pooler och upphöjda sedimentbankar - Sedimentbankarna består främst av grus. - Vid lågflöde fungerar sedimentbankarna som trösklar, men vid höga flöden blir vattenytans profil utslätad och plan. Den undulerande botten kan delvis liknas med meandringar med avseende på bildningsprocess och upprätthållandet av utseendet. - Fåran brukar ringla eller meandra och kantas av ett svämplan.

C Vattendrag med regelbundet växlande strömsträckor och höljor - Regelbundet avstånd mellan varje pool, cirka 5-8 vattendragsbredder. Om det finns mycket död ved kan avståndet minska och fördelningen bli oregelbunden. - Normalt sett finns riffle-sträckorna i samband med inflexionspunkten - Själva sedimentbankarna brukar vara fasta i sin placering, men delar av bankarna byts successivt ut. - Liten erosion i strömsträckan på sedimentbanken och sedimentation i poolerna vid lågflöde. Vid högflöde sker det motsatta, det vill säga sedimentation vid sedimentbanken och erosion i poolen. - Har normalt sett en bestämmande sektion eller annan struktur (till exempel en sjöyta) som bestämmer lokala basnivån och som därmed avgör hur morfologin uppströms utvecklas.

C Vattendrag med regelbundet växlande strömsträckor och höljor

Ex Vattendrag i finkorniga sediment - Typiska flacka meandrande vattendrag med fint substrat (grus eller finare). - De flyter uppepå svämsediment som bygger upp bottnar och svämplan. - Under vattenytan finns en stor rumslig variation med djuphålor i ytterkurvorna och oftast är bottenprofilen undulerande. - Våglängd cirka 5-8 vattendragsbredder. - Har normalt sett en bestämmande sektion eller annan struktur (till exempel en sjöyta) som bestämmer lokala basnivån och som därmed avgör hur morfologin uppströms utvecklas.

Ex Vattendrag i finkorniga sediment

Fö Överfördjupade vattendrag i finkorniga sediment - Som regel E-vattendrag som skurit sig nedåt eller som grävt djupare. - Kan också finnas i C- och Ttvattendrag - Kan inte översvämma svämplanet. - Ett viktigt kännetecken är att specifika flödeseffekten blir hög vid högt flöde på grund av avsaknaden av svämplan. - Brukar vara instabila.

Df Vattendrag med flätflodsystem - Bred sektion med nätverk av mindre fåror som separeras av ostabila sedimentbankar. - Förekomst av ostabila bankar skiljer dem mot kvill och anastomering. - Substratet brukar utgöras av sten och grus. - Ovanlig typ i Sverige som inte finns utanför fjällkedjan, men ibland uppstår liknande utseende som en följd av mänsklig påverkan.

Typiska restaureringsåtgärder Cx och Ex: - Återställning av processer. - Vanlig typ av åtgärd är återställd basnivå/återställning av bestämmande sektioner. - Återställning av naturlig översvämningsfrekvens. - Att återskapa utseendet ger inte ett bra resultat, men kan behövas som en kompletterande åtgärd. - Viktigt att ej göra felaktig design av restaurering, vilket kan ge en instabilitet, erosion och försämrat habitat.

Typiska restaureringsåtgärder Cx och Ex : - Tillförsel av död ved om det stämmer med referenstillståndet. Obs: Död ved måste som regel också läggas på svämplanet (avulsionsrisk) - Ofta successionsförlopp på svämplan vilket måste vägas in. Lämplig åtgärd är ofta att öka kontinuiteten i markanvändning på svämplan. Kan i bästa fall lösas med skötselplan.

Tt-sträckor

Tt Vattendrag i torv - Vattendrag i torv rinner över marker med vattenmättnad, till exempel myrmark. - Närmiljön utgörs av översvämningsytor som är blötare än svämplan. - Normalt sett låg transport av oorganiskt material. - Har som regel en tydlig bestämmande sektion eller annan struktur (till exempel en sjöyta) som avgör lokala basnivån och därmed hur morfologin uppströms utvecklas. - Lutningen är som regel mycket låg.

Typiska restaureringsåtgärder Tt: - Svåra att återställa helt. - Återställning av basnivå/återställning av bestämmande sektioner. - Återställning av naturlig översvämningsfrekvens. - Igenläggning av sidodiken.

Tillägg

Mer information Hymoinfo.com under fliken hydromorfologiska typer fördjupning Montgomery & Buffingtons verk (länkar finns på hymoinfo.com)