Miljöredovisning 27 Härryda kommun 28-6-5 Miljösamordningen
Miljöredovisning Härryda kommun 27 1
Innehåll FÖRORD... 2 MILJÖREDOVISNING 27 I KORTHET... 3 INLEDNING... 5 NÅGOT FRÅN VÅR OMVÄRLD... 6 RESULTAT OCH NYCKELTAL... 7 1. Energi... 7 2. Trafik... 9 3. Bo i Härryda... 12 4. Medborgares delaktighet... 15 5. Naturen i Härryda... 18 KOMMUNENS EGET ARBETE... 21 KÄLLOR... 23 Förord En god miljö är en förutsättning för framtiden och skapar ett attraktivt samhälle. Att skapa delaktighet i miljöarbetet är viktigt, vilket uppmuntrats på många sätt. Årets kompostkampanj gav bra resultat, där drygt 4 kompostbehållare levererats. Dessutom vill jag gratulera eleverna på Hulebäcksgymnasiet som vann i Klimatkampen med sin klimatkokbok, vilken blivit en bestseller. Välbesökta arrangemang som anordnats var bland annat naturvandringarna på höstdagjämningen och bondens marknad under Folkhälsoveckan. Kommunens konsekventa arbete att fasa ut oljeeldning och öka andelen fjärrvärme för uppvärmning har fortsatt. Glädjande siffror är att oljeanvändningen nu är nere i 8 procent och fjärrvärme uppe i 69 procent som uppvärmningsform i kommunala lokaler. Under året har Hindås skola bytt från olja till fjärrvärme. Ett annat område där det finns mycket kvar att göra är trafiken. En stor utmaning för Härryda kommun, som är en pendlingskommun, är att få ett ökat resande med buss eller tåg. Fordonscentralen, inklusive bilpool, som införts i kommunens verksamheter är ett viktigt led i att miljöanpassa resorna. Under året har också förberedelser gjorts för att personalen ska kunna leasa miljöbilar. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma och stötta det breda engagemang som finns både inom kommunen, näringslivet och hos kommuninvånarna. Tillsammans kan vi åstadkomma stora förbättringar i linje med hållbar utveckling. Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande 2 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Miljöredovisning 27 i korthet Härryda kommuns miljöredovisning är indelad i fem områden. Varje område följs upp genom olika mått och nyckeltal. För att ge en kortfattad bild av läget har vi samlat några av nyckeltalen här. Genom tre olika index gör vi också en sammanfattande bedömning av varje område och nyckeltal. Index En glad min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och tillräckligt snabbt En tveksam min om vår bedömning är att arbetet går åt rätt håll och men för långsamt En sur min om vår bedömning är att arbetet är går åt fel håll eller saknas helt Område Läs mer! Energi Koldioxidutsläpp per invånare sidan 7 Placering i klimatrankning av Sveriges kommuner sidan 7 Energianvändning per invånare sidan 8 Uppvärmning av kommunens lokaler sidan 22 Trafik Bilinnehav och körsträckor sidan 9 Bränsleförbrukning, bensin och diesel sidan 9 Andel miljöfordon av nyregistrerade fordon sidan 1 Resande med kollektivtrafik sidan 1 Cykelbanor sidan 1 Boende Naturinformation sidan 12 Vattenproduktion sidan 13 Halter av tungmetaller i avloppsslam sidan 13 Miljöredovisning Härryda kommun 27 3
Delaktighet Insamlad mängd hushållsavfall, kg/invånare sidan 15 Materialåtervinning sidan 16 Miljöcertifierade/miljödiplomerade företag sidan 16 Skolor med Grön Flagg sidan 17 Naturen Naturvårdsprojekt sidan 18 Ekologisk odling sidan 19 Nedfall svavel sidan 2 Nedfall kväve sidan 2 4 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Inledning Arbetet med miljöredovisningen för 27 har samordnats av miljösamordnare Karin Meyer tillsammans med Hållbar idé AB. Resultaten och nyckeltalen utgår från de nationella miljömålen men är grupperade på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns typiska miljöfrågor: Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen För att kunna få en bättre bild av miljöpåverkan i Härryda kommun görs i vissa fall jämförelser med andra kommuner i västra Sverige, i första hand Kungälv och Lerum, som bedöms ha i stort sett samma typiska miljöfrågor som Härryda kommun. De data som ligger till grund för redovisningen finns samlade i en databas. Kontakta gärna Karin Meyer om ni önskar få tillgång till denna. Vi tackar alla som bidragit med underlag! Miljöpolicyn Det viktigaste styrdokumentet för miljöarbetet i Härryda kommun är Miljöpolicyn för Härryda kommun. Denna antogs av kommunfullmäktige våren 1998 och är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn är en del i kommunens Agenda 21-arbete och bygger på åtta punkter: 1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet. Den första miljöredovisningen för Härryda kommun togs fram 1998, samma år som miljöpolicyn antogs. Miljöredovisningen ska dels spegla det interna miljöarbetet och dels under vissa år, som i år, även redovisa miljötillståndet. En handlingsplan för miljöpolicyn antogs av kommunstyrelsen i januari 1999 och reviderades 21. Lokala miljömål Förslag till lokala miljömål för Härryda kommun togs under 26 fram av Samhällsbyggnadsberedningens miljögrupp. Samhällsbyggnadsberedningen har under 27 diskuterat hur man ska jobba vidare med förslaget. Miljöredovisning Härryda kommun 27 5
Något från vår omvärld Det finns många intressanta frågor på dagordningen när det gäller miljö- och hållbar utveckling. Detta är ett axplock av de frågor som kan ha betydelse för miljöarbetet i Härryda kommun. Klimatfrågan Ingen har väl kunnat undgå debatten kring klimatpåverkan som sker på lokal, nationell och internationell nivå. Detta globala miljöhot kommer med stor sannolikhet att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. Planeringsfrågorna står nu i centrum men frågan kräver också att den enskilda individen engagerar sig. Etik och rättvis handel Att vår konsumtion påverkar miljön på olika sätt inser säkert alla, men under det senaste året har även det etiska perspektivet uppmärksammats. Vem är det egentligen som får betala för vår konsumtion? Många företag och andra organisationer har engagerat sig i denna fråga (CSR, Corporate Social Responsibility) vilket till exempel gett oss ett utbud av rättvisemärkta produkter och etiska fonder. Friluftsliv och folkhälsa Vårt behov av rekreation och friskvårdsaktiviteter ökar, där tätortsnära natur är ett av de områden som står i fokus. Miljöarbetet inom EU Under 27 har diskussionerna om klimatfrågan varit intensiva inom EU men också mellan EU och övriga länder i världen. Under 27 gjordes en överenskommelse inom EU om att sänka utsläppen av växthusgaser med 2 procent till år 22. Även den svenska regeringens miljöarbete har under 27 fokuserat i hög grad på klimatfrågan. Sveriges 16 miljökvalitetsmål en viktig del av Sveriges miljöarbete 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 1. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål På regional nivå finns reviderade regionala miljömål för Västra Götalands län. Länsstyrelsen har här en viktig roll i arbetet med att följa upp de regionala miljökvalitetsmålen. Göteborgsregionen K22, Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, är ett viktigt underlag för planering av kollektivtrafiken. Arbetet pågår och finansieras av GR, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Banverket och Vägverket. 28 ska utredningen vara klar. Uthållig tillväxt, mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur ligger till grund för GRs arbete att utveckla Göteborgsregionen. Rådslag med kommunen har skett. 6 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Resultat och nyckeltal Resultaten är grupperade utifrån de nationella miljömålen och på ett sätt som stämmer överens med Härryda kommuns viktigaste miljöfrågor/-problem. Energi Trafik Boende Delaktighet Naturen Nyckeltal Nyckeltalen är ett verktyg för att kunna göra jämförelser, över tid av miljödata med andra kommuner. Arbetet med nyckeltal har intensifierats på lokal, regional och nationell nivå eftersom de spelar en viktig roll i uppföljningen av miljömålen. 1. Energi Detta område berör i första hand det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Energianvändning för transporter redovisas i avsnittet Trafik. Där redovisas även problematiken med olika utsläpp till luft. Växthuseffekten innebär att växthusgaser som främst koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 3 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem etcetera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är cirka 1 6 kilogram koldioxid per person och år. Det dataunderlag som används för att redovisa energiområdet är Statistiska centralbyråns energibalanser. Dessa sträcker sig endast fram till 25 (24 för utsläppen av koldioxid). Utsläpp av koldioxid Den växthusgas som i första hand bidrar till ökningen av växthuseffekten är koldioxid. Därför är utsläppet av koldioxid per person och sektor ett bra nyckeltal för att spegla situationen i Härryda kommun. De största utsläppen av koldioxid kommer från transporterna samt från anläggningar för uppvärmning av bostäder och lokaler. Koldioxidutsläpp per invånare kg 4 35 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 Källa: SCB Kommunala energibalanser. Data saknas efter 24. Effekterna av Landvetters flygplats ingår inte i tabellen. Under de senaste tio åren kan vi se en minskning av utsläppen av koldioxid. Detta gäller alla sektorer utom transporter. Främsta orsaken till minskningen beror sannolikt på konvertering från fossilbaserad uppvärmning till biobränslebaserad fjärrvärme från år 22. Utsläppet av koldioxid har minskat från 3 15 kilogram per invånare 199 till 2 662 kilogram per invånare 24. I Svenska Naturskyddsföreningens klimatrankning av Sveriges kommuner hamnade Härryda kommun på 26 plats, nära medelvärdet. Transporter Service Industri Hushåll Miljöredovisning Härryda kommun 27 7
Jämförelse mellan kommuner, koldioxidutsläpp per invånare kg 45 4 35 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 Källa: SCB kommunala energibalanser Skillnaden mellan kommunerna består främst i en högre andel koldioxid från industrisektorn i Kungälv och en lägre andel från transportsektorn i Lerum. Transporter och resvanor i kommunen beskrivs närmare i avsnittet Trafik. Energianvändning Den totala energianvändningen per invånare har minskat sedan 22. Hushållen samt transporterna står för den största energianvändning i kommunen. Energianvändning per invånare kwh/inv 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 Källa: SCB kommunala energibalanser Jämförelse mellan kommuner, energianvändning per invånare kwh/inv 3 25 2 15 1 Övrigt Hushåll Härryda Kungälv Lerum Transporter Industri Härryda Kungälv Lerum De vanligaste energikällorna i kommunen är el, olja och fjärrvärme där el- och oljeanvändningen minskar i takt med fjärrvärmeutbyggnaden. Den totala elförbrukningen i Härryda kommun minskar något de senaste åren. Samtidigt har befolkningen ökat vilket innebär att elförbrukningen per person är i stort sett densamma som 199. Energiplan Energiplanen för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige i januari 24. I planen finns tre övergripande mål: Kommunen ska främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad. Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider. Strategier: 1. Förnybara energikällor 2. När och fjärrvärme 3. Fysisk planering 4. Energieffektivisering 5. Kommunen som föregångare Till varje strategi finns en handlingsplan kopplad. Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Landvetter togs i drift under 22 och i Mölnlycke under 24. Därefter har nya exploateringsområden anslutits efterhand. Fjärrvärmenätet försörjer inte bara bostäder, utan också kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler. 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 Källa: SCB kommunala energibalanser 8 Miljöredovisning Härryda kommun 27
2. Trafik De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Utsläpp av koldioxid från trafiken redovisas i avsnittet Energi. Vägtrafiken bidrar med mest luftföroreningar. Andra källor är flygtrafiken samt anläggningar för uppvärmning av bostäder och arbetsmaskiner. Luftförorening från transporter är främst kväve- och svaveldioxider, kolväten och partiklar. Flera av dessa kan lokalt orsaka negativa effekter. - Människors hälsa påverkas negativt. - Skogens träd och jordbrukets grödor skadas. - Material som gummi, plast, metall och kalksten bryts ner snabbare. - Nedsmutsning av byggnader. Luftföroreningar kan även transporteras lång väg och orsaka skador i andra områden än där de släpps ut. Bränsleförbrukning redovisas i avsnittet Energi och buller i avsnittet Bo i Härryda. Vägtrafik Härryda kommun har en utspridd bebyggelse som koncentreras i flera större samhällen, en relativt begränsad lokal arbetsmarknad samt närhet till Göteborg. Detta ger ett stort transportbehov. En stor del av pendling och övriga persontransporter sker med bil. Trafiken fortsätter öka i hela kommunen liksom befolkningen. Vägtrafiken ökar. Riksväg 4 är en av de större utsläppskällorna i kommunen. Bilinnehav, antal per 1 invånare 49 48 47 46 45 44 43 42 41 4 1995 1998 2 23 24 25 26 Källa: SCB/Sika Institute Körsträckor och jämförelse mellan kommuner, mil per invånare 85 8 75 7 65 6 1998 2 23 24 25 26 Källa: SCB. Korrekt data för Lerum saknas år 2. VGR = Västra Götalandsregionen Bränsleförbrukning, MWh 25 2 15 1 5 Härryda Kungälv Lerum VGR Riket 199 1995 2 21 22 23 24 25 Bensin Diesel Källa: SCB Transporter och kommunikationer Bilinnehavet per person har ökat under 26. Detta gäller även för körsträckor. Samtliga tre kommuner ligger över medelvärdet inom Västra Götalandsregionen (VGR). Variationen i bensinförbrukning är liten. Trenden för Härryda kommun är dock en viss ökning fram till 23 men därefter en minskning. Dieselförbrukningen ökar stadigt. Miljöredovisning Härryda kommun 27 9
Miljöfordon Enligt Vägverkets kriterier för miljöbilar (24), klassas bilarna in efter energianvändning, avgasutsläpp samt säkerhet och i förhållande till storlek. En etanol- eller biogasbil får inte vara för energislukande för att klara kriterierna. Extremt bränslesnåla bilar klassas också som miljöbilar, trots att de drivs med bensin eller diesel. Antal fordon i Härryda kommun, vissa typer av miljöfordon 25 2 15 1 5 El Etanol-hybrid/E85 Övriga hybrider Naturgas/Biogas 26 27 27 fanns totalt 39 registrerade miljöbilar i kommunen, så antalet registrerade miljöbilar ökade med cirka 6 procent. Andelen miljöbilar av dem som nyregistrerades under 27 var 1,2 procent. För riket i stort var andelen 12 procent. Kollektivtrafik För Göteborgsregionens del, där Härryda kommun ingår, arbetar man med målbilden K22. Den syftar till att samla regionen kring en målbild i vilken kollektivtrafikens marknadsandelar ökar till 4 procent år 225. Under året har en linjeöversyn gjorts för Mölnlycke och ett underlag för en lokal K22 tagits fram. Kollektivtrafikens andel av arbetsresor kan grovt beräknas till 3,8 procent inom kommunen. Pendlingen till Partille och Mölndal ligger i samma storleksordning som inom kommunen. Mellan Härryda kommun och Göteborg står kollektivtrafiken för 14,8 procent av arbetsresorna. Pendlingen till Göteborg från Kungälv är 1,1 procent och från Lerum 15,6 procent. Statistiken för 27 för resor med kollektivtrafik visar en ökning med ca 5 procent från 26. År 2 var det genomsnittliga resandet med kollektivtrafiken i Härryda kommun 7 5 resande per dag. Idag är siffran 8 5. Bussarna till och från Göteborg går var 1e minut för Mölnlycke och var 15e minut från Landvetter och Hindås under normal pendlingstid. Cykla och gå År 27 byggdes 3 36 meter gång- och cykelbana, vilket är mer än en fördubbling mot uppsatt mål för året. 26 byggdes 8 meter gång- och cykelbana. Ett verksamhetsmål är att bygga minst 1 meter årligen. Utbyggnaden är beroende av exploaterringstakten för nya bostadsområden, eftersom nya cykelvägar även anläggs i anslutning till områdena. Landvetter flygplats, landningar per år 4 3 2 1 1997 1999 21 23 25 27 Källa: Luftfartsverket Enligt statistiken från Luftfartsverket, har drygt 4,3 miljoner passagerare passerat Landvetter flygplats under 27. Landvetters flygplats arbetar med att begränsa sin miljöpåverkan, bl.a. genom ett nytt navigationssystem och åtgärder för trafiken till och från flygplatsen. 1 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Beräknade kvävedioxidhalter (dygnsmedelvärden) för år 26 Källa: Göteborgsregionens luftvårdsprogram Luftvårdsprogrammet 26 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och ingående kommuner medverkar, tillsammans med Vägverket och olika företag, till att följa upp och utvärdera luftkvaliteten i området samt att ta fram åtgärder till förbättringar. Detta gör man genom ett luftvårdsprogram. Utsläpp av kvävedioxid leder till försurning och övergödning. Höga halter av kvävedioxid bidrar också till produktionen av marknära ozon, vilket kan orsaka olika hälsoproblem hos människor samt skador på vegetationen. Transporterna är den dominerande källan för kvävedioxider. Det nationella målet för kvävedioxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 2 mikrogram per kubikmeter luft i huvudsak ska underskridas år 21. För att illustrera trenderna för kvävedioxidhalterna i luften har vi valt ut data från Kungälv respektive Göteborg. Uppgifter för Härryda kommun saknas, dock finns mätningar av kvävenedfall vid Klippan, se diagram under Naturen i Härryda. I exemplet Kungälv har medelvärdet ökat med 5 procent under de senaste fyra åren. Både Kungälv och Göteborg har halter som ligger över det nationella målet, 2 mikrogram per kubikmeter som bör uppnås till 21. Kvävedioxidhalter i luften 3 2 1 22 25 26 Medelvärde av kvävedioxidhalter i µg/m³ under vinterhalvår (urban bakgrund). Källa: IVL 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 Medelvärde av kvävedioxidhalter i µg/m³ under vinterhalvår, Göteborg. Källa: IVL Kungälv Nationellt mål Femman Järntorget Nationellt mål Utvecklingen av kvävedioxidhalterna under de senaste åren tyder på att det kan bli svårt för kommunerna inom GR att uppnå det nationella miljömålet. Även det nationella målet för marknära ozon bedöms vara svårt att uppnå i västra Sverige. Miljöredovisning Härryda kommun 27 11
3. Bo i Härryda De miljökvalitetsmål som främst berörs är; Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Utsläpp från uppvärmning redovisas i avsnittet Energi. Befolkningen fortsätter att öka. Under 27 med 1,8 procent. Detta innebär ökad byggnation av bostäder och infrastruktur och därmed ökar även energianvändningen, trafiken och avfallsmängden. En viktig del av kommunens arbete är därför att fokusera på hur denna ökning ska hanteras. Utmaningen är att ha tillräckligt med bostäder och infrastruktur och samtidigt utnyttja naturresurserna på rätt sätt. Grönområden Grönområden är viktiga inom tätorterna. Både vuxna och barn använder dem till exempel för rekreation, umgänge, lek och fritidsaktiviteter. Naturvandringar genomfördes i september, här bild från Gallhålans naturreservat. Naturvandringar arrangerades under höstdagjämningen på Lokala naturvårdens dag. Totalt deltog 29 personer på guidning och poängpromenad och njöt av stunds fikapaus vid Björketorps sockens hembygdsförening, Gallhålans naturreservat i Landvetter, Rådasjöns naturreservat i Mölnlycke eller vid Hålsjön/Rambo mosse. Naturen har en dokumenterat hälsobefrämjande inverkan. Områdena kan också utgöra en buffertzon mellan vägar och bostäder, med en luftrenande effekt. Boverket har som mål att planering ska ske på ett sådant sätt att bostäder ska ligga högst 2 meter från ett grönområde. Vissa grönområden kan ha särskild betydelse ur rekreationssynpunkt och är då extra viktiga att bevara. Det finns ingen sammanställning för detta i Härryda kommun, men bedömningen är att de flesta bostäder inom kommunen uppfyller Boverkets målsättning. Inventeringsdelen i en Grön plan för tätorterna blev klar under 27. Planeringen för kommunens grönytor fortgår 28. Naturinformation Nya informationsmaterial togs fram under året. En skylt och folder för Galllhålans naturreservat färdigställdes. Informationsbroschyr för Storåns dalgång som beskriver områdets värdefulla natur- och kulturmiljöer färdigställdes och spreds till boende och brukare i dalgången. En, skylt och folder för friluftsområdet Wendelsberg är under produktion. Folkhälsoveckan En folkhälsovecka genomfördes under fyra dagar i oktober. Folkhälsoveckan börjar nu bli ett etablerat arrangemang för boende i kommunen. Ett nytt inslag för året var Bondens marknad som ägde rum på Råda torg, med bland annat försäljning, soppkök, miljö- och trafiksäkerhetsinformation. Får och getter från Kättilsröds 4H-gård var populära inslag på folkhälsoveckan. 12 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Buller Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hjärtproblem. Riksdagens antagna riktvärden för samhällsbuller är 3 decibel ekvivalent ljudnivå inomhus och 55 utomhus. Maximal ljudnivå inomhus är 45 decibel nattetid och 7 vid uteplats i anslutning till bostad. Åtgärder som kan reducera buller från vägeller tågtrafik kan vara plank, bullervallar eller lägre hastighet. En annan vägbeläggning kan också ge lägre buller, liksom att byta ut fönster på huset. Främsta källorna till buller i Härryda kommun är trafiken på vägar, järnvägar och Landvetter flygplats. På flygplatsen följs bullerfrågan upp med regelbundna redovisningar av flygvägsystem. Bullerreducerande start- och landningsprocedurer har också införts, samtidigt som moderna flygplan bullrar mindre och successivt ersätter äldre plan. Trots detta är många störda av buller från flygplatsen. Ett förslag till nya flygvägar runt Landvetter flygplats har lämnats under året av Luftfartsverket inför kommande förhandlingar i miljödomstolen. På grund av vägtrafiken i kommunen överskrids riktvärdet för buller vid cirka 3 fastigheter (ekvivalent buller utomhus). Här ingår endast de fastigheter där mätningar eller beräkningar har utförts. Dricksvatten Vatten är jordens viktigaste resurs. Vi behöver rent vatten som livsmedel men också inom olika näringar. Det är viktigt att skydda denna resurs från föroreningar samt använda vattnet på ett uthålligt sätt. Tre vattenverk levererar dricksvatten i Härryda kommun. Två av dem tar råvatten från grundvattentäkter, Rävlanda och Hällingsjö. Den tredje och största är en ytvattentäkt som tar råvatten från Finnsjön i Mölnlycke. Finnsjöns vattenverk försörjer orterna Härryda, Mölnlycke, Landvetter samt Landvetter flygplats. 75 % av kommunens befolkning är anslutna till kommunala anläggningar, medan resten får sitt dricksvatten från egna vattentäkter. Konsumtionsvattnet i Härryda är mjukt. Den totala hårdheten i vattnet mäts i tyska hårdhetsgrader (dh). Finnsjön och Rävlanda har 3 dh och Hällingsjö 1,5 dh. Det kommunala vattnets ph-värde är cirka 8 och har låg fluoridhalt. Vattenproduktion, kubikmeter per år 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 Finnsjöns vv Rävlanda vv Hällingsjö vv Inköp från Mölndal och Partille Källa: VA/Avfall, Härryda kommun. vv = vattenverk Idag i Härryda kommun är den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn cirka 15 liter eller 54 kubikmeter per år. Miljöredovisning Härryda kommun 27 13
Avlopp Utsläpp av orenat avloppsvatten till yt- och grundvatten kan skada miljön och människors hälsa. I avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödningsproblem och bakterier som kan förorena både dricksvatten och badplatser. I reningsverket avskiljs framför allt fosfor, organiskt material och till viss del kväve. Många ämnen kan inte brytas ned, exempelvis olika metaller. Dessa hamnar till största delen i slammet, men går till viss del även ut i naturen. Restprodukten från reningsverken är avloppsslammet som antingen används som jordförbättring eller förbränns. Avloppsvatten kommer dels från hushåll och dels från olika typer av verksamheter. Tre fjärdedelar behandlas i reningsverk och resterande del i enskilda avlopp (cirka 3 5 anläggningar). I Härryda kommun finns två reningsverk, ett i Hällingsjö och ett i Rävlanda som byggdes år 2. Avloppsvatten från Mölnlycke och Landvetter (85 procent av den totala mängden avloppsvatten) leds till Ryaverket. Halterna av tungmetaller i slammet från Rävlanda reningsverk, Hällingsjö reningsverk och Ryaverket är låga jämfört med de gränsvärden som gäller, vilket innebär att det kan användas på åkermark. Idag tas slammet omhand i Göteborg genom kompostering och upparbetning till jord eller fyllnadsmaterial. Avfall Avfall redovisas i avsnittet Medborgares delaktighet. Radon Radon är en gas som kan avges både från mark och byggnadsmaterial (blågrå lättbetong). Risken för radon i mark beror på bergartens uranhalt, bergets sprickighet och hur krossat det är. Radon kan även finnas i dricksvattnet. Radongas kan orsaka lungcancer och därför har gränsvärden tagits fram. Gällande gränsvärde för radon inomhus är 2 becquerel per kubikmeter luft. I Härryda kommun är det vanligast med radon från byggnadsmaterial. I marken bedöms radonhalten vara låg till normal. Områden med normalriskmark, på grund av genomsläppliga isälvsavlagringar, finns bland annat i Mölndalsåns dalgång, Rävlanda och Hällingsjö. Ingen mark har klassats som högriskområde. Radonriskkartan som togs fram 1983 har under 25/26 omarbetats och kompletterats. Det finns små moränområden i kommunen som kan innebära problem med markradon, Tahultsdrumlinen är ett sådant område. Radonmätningar genomfördes under vintern i alla förskolor. Under 28 planeras att samma mätning ska göras i skollokaler. 14 Miljöredovisning Härryda kommun 27
4. Medborgares delaktighet Alla nationella miljömål berörs. Medborgarnas delaktighet är ett av nyckelorden i Agenda 21. För att öka miljömedvetenheten och delaktigheten är det viktigt med kunskap och kommunikation. Ett exempel på hur kommunen försöker informera och inspirera om miljöfrågor är miljökalendern, som är mycket uppskattad. Temat i miljökalender för 27 var Nyfiken på hållbar konsumtion. Ett bra mått på människors och verksamhetsutövares miljöengagemang är att analysera olika beteenden, som till exempel hantering av avfall och olika typer av miljöledning, -certifiering. Avfall Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. Den optimala hanteringen är att sortera ut båda dessa avfallsslag och därmed öka återvinningsgraden. Hantering av avfall kan leda till olika miljöproblem som förorening av mark, grundvatten och ytvatten, utsläpp av växthusgaser, smittospridning, dålig lukt, etcetera och det är därför viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt. Hushållsavfall och liknande avfall från bostäder, kontor och verksamheter går till Sävenäs avfallsanläggning för energiåtervinning eller till kompostering. Avfallsplan I slutet av 23 antog kommunfullmäktige en avfallsplan för Härryda kommun. I planen finns sex övergripande mål: Minska avfallets mängd och farlighet. Skydda kommuninvånarnas hälsa och miljö. Främja en god resurshållning. Erbjuda god kommunal service. Eftersträva en kostnadseffektiv hantering. Öka återanvändning och återvinning. Avfallsmängder Insamlad mängd hushållsavfall, kg per invånare 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 Totalt I den totala mängden ingår avfall från hushåll, kontor och Landvetter flygplats Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden hushållsavfall som samlats in har ökat de senaste åren. Avfallsmängderna har ökat marginellt trots ökad konsumtion. Total mängd avfall per behandlingsslag, kg per inv 6 5 4 3 2 1 21 23 25 27 Materialåtervinning Energiåtervinning Kompostering Destruktion Deponi Insamlat hushållsavfall, avfall från Bråta återvinningscentral och förpackningar och tidningar från återvinningsstationer Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Den största ökningen är via insamling på Bråta återvinningscentral. Ett av de nationella delmålen för avfall anger att senast år 21 ska minst 5 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Till dessa finns detaljerade mål och aktiviteter för åren 23-28. Miljöredovisning Härryda kommun 27 15
Mängd avfall vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Grovavfall lämnas till Bråta återvinningscentral för sortering och materialåtervinning. Boende östra delen av kommunen lämnar dock grovavfall vid Råssa återvinningscentral i Bollebygds kommun. Dessa mängder redovisas alltså inte i här. Mängd elektronikskrot vid Bråta återvinningscentral, kg per invånare 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun Mängden elektronikskrot ökar stadigt. Trots detta ligger Härryda kommun ganska lågt i förhållande till flertalet kommuner i Västra Götalands län och ca fyra kilo lägre än rikssnittet. Insamlingen vid återvinningsstationerna har ökat för alla fraktioner utom hårdplast. Hemkompostering Årets kompostkampanj gav bra resultat, där drygt 4 kompostbehållare levererats. Fler och fler komposterar sitt matavfall. Detta leder till att man får ett utmärkt jordförbättringsmedel och kan minska avfallstransporterna. Totalt har 4 68 hushåll anmält att de komposterar, en ökning med 153 hushåll sedan 26. Detta innebär att drygt hälften av enfamiljsbostäderna i kommunen komposterar. Miljöledningssystem i företag Att införa ett miljöledningssystem i företaget är ett bra sätt att få kontroll på dess miljöpåverkan. Det finns flera typer av miljöledningssystem, men det är ISO 141 och EMAS som är mest kända. Många företag väljer också att miljödiplomera verksamheten, en enklare variant av miljöledningssystem enligt ISO 141. Antal företag certifierade enligt ISO 141 2 15 1 5 1999 21 23 25 27 Härryda Kungälv Lerum Källa: www.certifiering.nu Material från återvinningsstationerna, kg per invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förpackningar av glas Metallförpackningar Förpackningar av hårdplast Pappersförpackningar Tidningar 21 22 23 24 25 26 27 Källa: VA/Avfall, Härryda Kommun 16 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Antal företag med miljödiplomering Antal förskolor och skolor med Grön flagg 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Göteborgs Stad Källa: Håll Sverige Rent Miljöledningssystemen ligger på samma nivå 27 som 26. Ceritifierade enligt ISO 141 har ökat med antalet företag med miljödiplomering minskat. Symbolen för miljödiplomerade verksamheter. Grön Flagg Detta är Sveriges största miljöutmärkelse anpassad för skolor och förskolor. Grön flagg är ett bevis på att skolornas verksamheter prioriterar miljöarbetet, delaktigheten och demokratin mellan både personal och elever samt följer principerna för hållbar utveckling. Utmärkelsen erhålls av stiftelsen Håll Sverige Rent. Härryda kommuns skolor arbetar aktivt med miljöfrågor och det syns genom ökningen av skolor och förskolor som har fått Grön flagg. Idag finns det 17 stycken: Furuhällsskolan Hindås skola Högadalskolan Landvetterskolans tidigaredel Lunnaskolan Vällsjöskolan Barrskogens förskola Borgåsens förskola Förskolan Gärdet Hindås förskola Pixbo Montessoriskola - förskolan avd termiten Pixbo naturförskola, Nötskrikan Sjöholmens förskola Skogsgläntans förskola Pixbo Montessoriskola Rävlanda skola Önnerödsskolan Ekologiska livsmedel Flaggan som visar att verksamheten fått utmärkelsen Grön Flagg. Ekologisk livsmedelproduktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och konstgjorda tillsatsämnen, vilket innebär en större hänsyn till miljö och människors hälsa. Efterfrågan i Sverige på ekologiska livsmedel ökar stadigt. Just nu är efterfrågan till och med större än tillgången. Miljöredovisning Härryda kommun 27 17
5. Naturen i Härryda Det är många av de nationella miljökvalitetsmålen som gäller för naturen och naturresurserna i Härryda kommun; - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Ett rikt växt- och djurliv Naturen har såväl ett egenvärde som ett värde för människor bland annat som resurs för forskning, undervisning eller för rekreation. Härryda kommun är en skogskommun med många sjöar. Det finns över 1 sjöar som är större än en hektar och av dessa är 36 större än 1 hektar. Tydliga resultat inom lokal naturvård Fyra naturvårdsprojekt har slutförts under året. Wendelsbergs friluftsområde har inventerats och en skötselplan har tagits fram, en informationsfolder för Gallhålans naturreservat är tryckt och inventeringen av tätorternas grönområden är färdig och sammanställd i en Grön plan. Dessutom är iståndsättningsåtgärderna klara i Rådasjöns naturreservat. Fler projekt har pågått under året däribland inventering av grova lövträd och 8 fågelholkar är byggda av elever i år 5. En informationsfolder för Storåns dalgång har tagits fram. Restaureringen är påbörjad i Wendelsbergsparken med hjälp av skogsstyrelsens skogslag som röjt stora delar av området. Naturvårdsverket är medfinansiär med totalt 1 91 tusen kronor i statliga bidrag för de kommunala och lokala naturvårdsprojekten. Detta gör Härryda kommun till en av de kommuner som fått mest i bidrag inom Västra Götalandsregionen. Skyddad natur i Härryda Naturen kan skyddas på olika sätt. Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av friluftsområden och skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för värdefulla arter. År 24 var 424 hektar skyddade genom naturreservat, det vill säga 1,5 procent av den totala landarealen. Naturreservat som Länsstyrelsen arbetat med under 27 är Hålsjön-Rambo mosse, utökning av Klippans naturreservat, Bråta samt Yxsjön. Natura 2 är ett ekologiskt nätverk av skyddade områden inom EU. I Härryda är Klippan, Labbera och Maderna klassificerade som Natura 2-områden. Landskapsbildskydd finns i Härskogen vilket innebär att exploatering är begränsad. Några lövträd i Högäset och Långenäs är naturminne och tio biotopskydd finns i skogsmark. Strandskydd gäller för både sjöar och större vattendrag. Syftet med strandskyddet är att bevara djur- och växtarter men också att trygga förutsättningarna för friluftslivet. Vissa andra miljöer är också generellt skyddade såsom stenmurar, odlingsrösen, alléer, småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Inventeringen av grova lövträd fick stor uppmärksamhet. 18 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Skogen 6 procent av landarealen består av skog (3 hektar). Främst finns det barrskog, men också en del lövskog. Det finns 13 nyckelbiotoper, särskilt utpekade små skogsområden med höga naturvärden. Ytan av dessa motsvarar två procent av kommunens skogsmark (26). Areal miljömärkt skogsbruk enligt FSC, antal hektar 35 3 25 2 15 1 5 Källa: FSC 24 26 Härryda Kungälv Lerum FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett frivilligt ackrediteringsprogram för organisationer och företag som certifierar skogsbruk och produkter från dessa skogar. Andelen FSC-märkt skog i Härryda kommun har ökat avsevärt de senaste två åren. I kommunen finns det totalt 3 35 hektar FSC-certifierad skog, det vill säga cirka 1 procent av arealen skogsmark. 24 var andelen 3,8 procent. Hela den areal som kommunen äger, cirka 1 3 hektar produktiv skogsmark, är certifierad enligt FSC från och med 25. Ekologisk odling Ekologisk odling sker utan användning av konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, vilket bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras. KRAV-märket visar bland annat att produktionen sker utan bekämpningsmedel och konstgödsel, att husdjuren behandlas väl och får vistas ute i det fria samt att genmodifierade organismer inte förekommer i livsmedlet. Andel av åkerarealen som har miljöstöd, % 35 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Areal KRAV-godkänd åker- och betesmark, antal hektar 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: KRAV 21 22 23 24 25 26 27 Krav-godkänd åkermark, ha Krav-godkänd betesmark, ha Ekologisk odling ökar åter, efter en bottennotering 26. Det finns 873 hektar åker- och betesmark i Härryda kommun. En fjärdedel hade 27 miljöstöd och av dessa var 7 hektar KRAV-godkända. Det vill säga drygt åtta procent av den totala åkermarken. Miljöredovisning Härryda kommun 27 19
Försurning Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande ämnen. Vatten som drabbas av försurning visar lågt ph och låg alkalinitet. Utfällningen av aluminium och tungmetaller från marken ökar. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. I marken påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, bland annat av dricksvatten från försurade brunnar. I Härryda kommun har både vattendrag och skogsmark påverkats av försurningen. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett kalkningsprogram. Stora kalkningsinsatser upprätthåller idag tillfredställande vattenkvalitet och bevarar den biologiska mångfalden i de större sjöarna och vattendragen. I Klippans naturreservat finns en fast mätpunkt som ingår i övervakningen av luftföroreningar i regionen via IVL. Där mäts nedfallande mängder av svavel och kväve via så kallade krondroppsmätningar på skogsytan. Nedfall Klippan, kg per hektar och år Svavel Kväve 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: IVL 1989/199 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2 21/22 23/24 25/26 Nedfallet av svavel minskar stadigt medan tendensen för kväveoxider är mer oklar. Övergödning Övergödning orsakas av fosfor och kväve som tillförs vatten eller mark. Den ökar produktionen av bland annat alger och andra växter i vattenmiljöer. Den stora mängden organiskt material kräver syre för att brytas ned. Detta kan leda till syrefattiga miljöer. Övergödningen kan också påverka människors hälsa genom höga halter av nitrat i grundvatten. Nedfallet av kväveoxider bidrar också till övergödning. Andra källor är ammoniak och gödsel från jordbruket samt fosfor och kväve från avloppsreningsverk och industri. Reningsgraden för fosfor ligger på drygt 98 procent för såväl Hällingsjö som Rävlanda reningsverk. För kväve är reningsgraden mer varierad och ligger på 25 till 5 procent. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1989/199 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2 21/22 23/24 25/26 2 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Kommunens eget arbete Granskning gjord av revisorer På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat hur miljöfrågorna hanteras, dokumenteras och vilket genomslag de får i uppföljande dokument och i verkligheten. Revisionsnämnden beslutade den 1 oktober 27 att överlämna revisionsrapporten, med samma datum, till kommunstyrelsen. Metoden som använts vid granskningen är intervjuer, enkäter och granskning av olika dokument. Fler av dem som ingår i miljönätverket har intervjuats av revisorn. Revisorernas samlade intryck av rapporten är att det finns många entusiaster och eldsjälar ute i verksamheten och mycket av det miljöarbete som bedrivs i Härryda kommun är av hög kvalitet och noga genomtänkt. Revisorerna vill från rapporten peka på följande områden som bör utvecklas: Den nuvarande organisationen på tjänstemannasidan anses vara för otydlig med oklar rollfördelning mellan miljösamordnare, miljöansvariga på sektorerna och miljöombud ute i verksamheterna och bör ses över. Revisorerna har konstaterat att arbetet med inriktningsmålen har gått i stå och bör återupptas. Härryda kommun saknar ett utvecklat miljöledningssystem som revisorerna bedömer behövs. Under 28 bereds revisionsrapporten och förslag på åtgärder kommer att presenteras. KliMat vann Gymnasieelever har deltagit i den riksomfattande gymnasietävlingen Klimatkampen sin drivits av IVL Svenska Miljöinstitutet. Uppgiften var Hur kan ni verka för att minska bidraget till växthuseffekten på lokal nivå? Av 48 tävlingsbidrag i fyra kategorier vann SPTvär1 från Hulebäcksgymnasiet, i kategorin Livsstil och engagemang. Det vinnande bidraget var en kokbok med klimatvänliga recept. Kokboken KliMat bjuder på säsongsanpassade recept. Klimatfrågan har ägnats stor intresse under året. Filmen En obekväm sanning har visats både för förtroendevalda och företag. En klimatfolder har tagits fram i samarbete med andra kommuner inom ramen för kommunsamarbetet HUT Väst. Miljökalender med tema Effektiva tips för miljön och plånboken Miljökalendern är en av kommunens största satsningar på att nå ut med miljöinformation till hushållen. Texttemat för 28 är "Effektiva tips för miljön och plånboken och bildtemat är fåglar som finns i vår omgivning. För sjunde året i rad skickas miljökalendern till alla hushåll, företag och skolor. Serien av miljökalendrar syftar till att ge miljötips och bidra till ökad kunskap och miljömedvetenhet. Kringaktiviteter för att möta folk och prata om temat har genomförts bl a i matbutiker och presentkortspyssel i kulturhuset. Nyttjande av skog i pedagogiskt syfte En undersökning genomfördes under hösten hur skolor, förskolor och dagbarnvårdare använder den tätortsnära skogen/naturen i den dagliga verksamheten. Skogsstyrelsen utförde undersökningen. Totalt 169 områden har markerats och beskrivits. Miljöredovisning Härryda kommun 27 21
Härryda kommun ska få bättre koll på resandet Under året har en fordonscentral införts för kommunens fordon. Bilkörning i den kommunala verksamheten är en stor kostnad och står för en stor del av Härryda kommuns miljöpåverkan. Förhoppningen är att fordonscentralen ska bidra till totalt sett minska kostnaderna, minska miljöpåverkan, förbättra arbetsmiljön, öka trafiksäkerhet och samtidigt förbättra servicen till kommuninvånarna. Fordonsparken kommer allteftersom bytas till säkrare och miljövänligare fordon. Två bilpooler tillhör också fordonscentralen med totalt sex bilar. Naturvårdsverket beviljade under året Göteborgsregionens kommunalförbunds ansökan om klimatinvesteringsprogram för projektet Nya Vägvanor. Förberedelser sker nu inför projektstart som är under 28 för inriktningen mot företag och 29 för hushåll. En trafiksäkerhets- och resepolicy antogs i januari 28. Syftet med policyn är att beakta aspekterna miljö, trafiksäkerhet, kostnadseffektivitet och arbetsmiljö vid tjänsteresor. Policyn är ett led i kommunens arbete med att minska koldioxidutsläppen. Förberedelser har skett också skett under året för att personalen ska kunna leasa miljöfordon. Upphandling av miljöfordon har skett och erbjudandet sprids första halvåret 28. Många anställda har deltagit i Cykelutmaningen. Mat för folkhälsa och hållbar utveckling Måltidsservice har startat ett aktivt arbete kring skolmatens roll för bättre folkhälsa och för en hållbar utveckling. Man satsar på kompetenshöjning både hos kökspersonal och pedagoger. Inriktningen är utbildning i SMART-konceptet och matens roll utifrån både miljö och hälsa. 2 kökspersonal och 8 pedagoger hann utbildas 27. Efter upphandlingen är gjord görs ett aktivt val där man försöker undvika produkter som åkt långt. Endast svenskt kött och fågel serveras i skolorna idag. Den ekologiska andelen har ökat från knappt 5% förra året till 7% 27. Förutom mjölk serveras nu även ekologiska morötter, vitkål, bananer, gula ärtor, delvis pasta, delvis bröd och delvis fisk. Med energin som språngbräda Härryda kommun ansökte under sommaren om medverkan i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Härryda är en av de 6 kommuner som under en treårsperiod kommer att jobba systematiskt med energiförbättringar på många olika plan. Mer fjärrvärme Den positiva utvecklingen fortsätter där uppvärmning med hjälp av fjärrvärme ökar och direktverkande el och olja minskar. Biobränsleeldad fjärrvärme står idag för 69 % av uppvärmningen i kommunala lokaler. Den miljödiplomerade kommunala fastighetsfunktionen fortsätter att aktivt jobba med energiuppföljning för att kunna optimera driften. Uppvärmningsform kommunens lokaler 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 23 24 25 26 27 Källa: Driftstatistik 22-27, Härryda kommun Miljöredovisning för Förbo AB och Härryda Energi hänvisas till 26 års miljöredovisning. Värmepump Fjärrvärme Olja Vattenburen el Direktverkande el 22 Miljöredovisning Härryda kommun 27
Källor Hemsidor Certifiering.nu Sverige. Statistik över certifierade företag, kommunvis. www.certifiering.nu FSC-Sverige. Statistik, FSC-certifikat i Sverige www.fsc-sverige.org Håll Sverige Rent, Grön Flagg www.hsr.se Härryda kommun www.harryda.se IVL. Krondroppsnätet, resultat, deposition i skog www.ivl.se KRAV lantbrukstatistik www.krav.se Luftfartsverket, flygplatsstatistik www.lfv.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskydd, utsläppssammanställning www.o.lst.se Miljömålsportalen Sveriges 16 miljömål och delmål www.miljomal.nu SCB Energi, körsträckor och bränsleförbrukning www.scb.se SCB. Kommunala energibalanser www.scb.se SCB Miljö, skyddad natur www.scb.se SSI (Statens Strålskyddsinstitut). Rikt- och gränsvärden för radon www.ssi.se Bilder, fotografier Illustrationer 16 miljömål Tobias Flygar Vägtrafik - Carina Holmberg Övriga bilder Karin Meyer Härryda kommun Henrik Yngve, Trafik Ann-Louise Eliasson, VA/Avfall Pär Olausson, VA-drift Rosa Falck, Måltidsservice Anders Åkerman, Trafik Mats Björklund, Fastighet Karin Meyer, Miljösamordning Miljöredovisning Härryda kommun 27 23