REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Relevanta dokument
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Din rätt till rehabilitering

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Neuroteam

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Guide till rehabilitering

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Välkommen till Rehabcentrum!

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623

Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program)

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar

Innehållsförteckning

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Multimodal smärtrehabilitering

Information till patienter

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Hemsjukvård i Hjo kommun

Sektor Stöd och omsorg

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

BERÄTTELSESERIE LARS VÄG FÖR EN GOD OCH JÄMLIK REHABILITERING FÖR ÄLDRE I HALLAND KAPITE

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Sydöstra sjukvårdsregionen

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Välkommen till Rehabcentrum!

Habilitering och rehabilitering

Guide för rehabiliteringskliniken

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Rehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

-Stöd för styrning och ledning

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

KOMPETENSBESKRIVNING

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Välkommen till rehabiliteringsmedicinska sektionen vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 82

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Rehabilitering av personer med spinal skada

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Kommunal hälso- och sjukvård

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

Öppenvårdsrehabilitering

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Transkript:

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST

Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet är vårt viktigaste arbetsredskap och patientens delaktighet står i centrum. Kompetens allas kompetenser tas till vara. Ansvar vi strävar efter att alla medarbetare och ledning tar ansvar för att utveckla och förbättra verksamheten. Nytänkande vi arbetar regelbundet med att förbättra verksamheten. Synpunkter från patienter, närstående och andra intressenter är mycket viktiga för oss. Vision Rehabiliteringsmedicin Halland bästa vägen framåt. Med kompetens, ansvar och nytänkande arbetar VI för att skapa den bästa vägen framåt. Verksamhetsidé Med fokus på livskvalitet och helhetssyn ger rehabiliteringsmedicin Halland individanpassade specialistinsatser. Målsättning Ökad aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället Lära sig leva i en förändrad livssituation Målgrupp Personer över 18 år som före skadan/insjuknandet varit aktiv i samhället (ej enbart i hemmet) och på grund av sjukdom eller skada fått svårt att delta i samhällsliv, familj, fritidsaktiviteter och arbete. Vanligt förekommande diagnosgrupper Stroke Annan hjärnskada Ryggmärgsskada Andra neurologiska sjukdomar Rehabiliteringsmedicin Sida 1 av 6

Inskrivningskriterier Att tillhöra målgruppen enligt ovan och uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: Behov av specialiserat rehabiliteringsteam för att kunna öka sin aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället Behov av upprättande eller förändring av stödjande omgivning (t.ex. avancerad hjälpmedelsutprovning, utbildning av personliga assistenter) Behov av hela eller delar av specialiserat rehabiliteringsteam för hjälp vid komplikationer (t.ex. trycksår, spasticitet) Behov av mer omfattande rehabiliteringsbedömning Motiverad till rehabilitering Utskrivningskriterier Uppsatta mål för vårdtiden har uppnåtts. Följande faktorer kan påverka vårdtidens längd: Inte längre i behov av slutenvårdsrehabilitering Avbrytande av behandling på egen begäran Avstannande rehabiliteringsprocess Inte längre i behov av ett team Integrerad slutenvård och dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Halland finns på Hallands sjukhus Halmstad och är en resurs för hela Halland. Avdelningen har 12 sängplatser och ca 12 platser för dagrehabilitering. Personalen arbetar både inom slutenvårds- och dagrehabilitering. De 12 slutenvårdsplatserna är belägna på avdelning 51, Hallands sjukhus Halmstad. För patienterna finns enkel- eller dubbelrum, matsal, uppehållsrum med bland annat dator samt ett rum för fysisk träning. En stor del av träningen bedrivs på rehabiliteringsmottagning 19. Här finns bland annat träningslägenhet, gymnastiksal och bassäng. På sjukhuset finns även apotek, bankomat, bibliotek, cafeteria och restaurang. Rehabiliteringsmedicin Sida 2 av 6

Teamarbete Det viktigaste arbetsredskapet inom rehabiliteringsmedicin är teamarbetet, det vill säga ett nära samarbete mellan varandra och med patientens rehabiliteringsmål som ledstjärna. Individuell rehabiliteringsplan Till varje patient utses en samordnare från rehabiliteringsteamet som ansvarar för att en individuell rehabiliteringsplan sammanställs tillsammans med patienten. Rehabiliteringsplanen beskriver funktionsnedsättningar, patientens mål, åtgärder och en tidsplan. Hela eller delar av teamet samlas regelbundet med patienten och/eller dennes närstående till möten för att gå igenom mål/delmål, tidsplan och planering inför utskrivning. Utredning Under patientens första tid på avdelningen gör samtliga teammedlemmar en grundläggande bedömning av patientens situation. Rehabilitering Rehabiliterng erbjuds 7 dagar i veckan, dygnet runt. Rehabiliteringen är individuellt utformad. Rehabiliteringens längd bestäms utifrån de mål som sätts tillsammans med patienten. Det som patienten tränar på vid behandlingstillfällen skall sedan kunna omsättas i vardagliga aktiviteter. Individuella rehabiliteringsåtgärder kan vara aktiviteter i det dagliga livet, sjukgymnastik inklusive bassängträning, tal/språkträning, schemalagd vila, hembesök/träning, arbets- och studieinriktade åtgärder, hjälpmedelsutprovning, krisbearbetning, samtal mm. Gruppträning kan ske i form av exempelvis balansgrupp, bollgrupp, rörelsegrupp, kommunikationsgrupp, köksgrupp och utegrupp. Fritidsaktiviteter ansvarar aktivitetssamordnare för och kan vara utflykter i samhället, föreläsningar, spel/tävlingar och idrottsaktiviteter. Vardagsträning på avdelningen kan vara att ta mat från frukostbuffén, bädda sin säng, vattna sina blommor, tvätta sina kläder med eller utan stöd av personalen. Permissioner i hemmet ses som en viktig del i rehabiliteringen och genomförs så fort det är praktiskt möjligt. Rehabiliteringsmedicin Sida 3 av 6

Utskrivning Rehabiliteringsprocessen är ofta lång och fortsätter efter utskrivning från avdelningen och planeras redan innan patienten skrivs ut. Uppföljning och fortsatt rehabilitering planeras efter individens behov. Det kan antingen ske inom rehabiliteringsmedicins dagrehabilitering eller inom primärvård (närsjukvård, kommun, företagshälsovård). Om behov finns av hjälp med personlig vård och/eller service kallas det till en vårdplanering som sker på avdelningen innan utskrivning. Vid behov finns också möjlighet att initiera insatser enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionsnedsatta (LSS). Patientens rättigheter Patienten är delaktig i sin rehabilitering och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Den skall ges på lika villkor oavsett ålder, kön, social ställning, religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. All information är individuellt anpassad utifrån patientens förutsättningar, behov och kognitiva förmåga. Tolkservice anlitas när behov finns och patienten önskar. Patienter och närstående uppmuntras att framföra sina synpunkter direkt till berörd personal. Det finns möjlighet att lämna synpunkter via mail på klinikens hemsida eller i uppsatta förslagslådor som finns på avdelning 51 och mottagning 19. Patienterna kan även lämna synpunkter via en patientenkät som genomförs vartannat år. Närstående Närstående är en viktig del i rehabiliteringen och är välkomna att följa patienten i träningen. Yrkeskategorier Arbetsterapeuten bedömer och tränar patientens aktivitetsförmåga. Vid behov sker anpassning av aktiviteten och/eller miljön samt utprovning av hjälpmedel. Träningen utförs på sjukhuset, i hemmet och/eller i patientens närmiljö. Rehabiliteringsmedicin Sida 4 av 6

Fysioterapeuten/sjukgymnasten bedömer och tränar exempelvis patientens motorik, muskelstyrka, balans, koordination men även patientens gång- och förflyttningsförmåga samt provar vid behov ut förflyttningshjälpmedel. Träningen utförs på sjukhuset, i hemmet och/eller i patientens närmiljö. Kuratorn kartlägger och bedömer patientens och/eller närståendes psykosociala behov och resurser. Kuratorn erbjuder stöd- och motivationssamtal samt hjälp och vägledning med socialrättsliga frågor och kontakter med olika myndigheter. Logopeden utreder och behandlar personer som har svårigheter med kommunikation och/eller sväljning. Logopeden provar ut och ordinerar kommunikationshjälpmedel. Läkaren har det medicinska och övergripande ansvaret för patientens rehabilitering. Läkaren bedömer och tar ställning till läkemedelsbehandling, diagnosticerar och behandlar eventuella medicinska komplikationer som har betydelse för rehabiliteringen. Det medicinska ansvaret i övrigt har patientens läkare i närsjukvården. Medicinsk sekreterare arbetar för en samordnad och effektiv administration. Neuropsykologen bedömer patientens kognitiva funktioner, det vill säga funktioner som uppmärksamhet och koncentration, logiskt tänkande, problemlösning, minne, rumsuppfattning och språkuppfattning. Även patientens psykiska mående bedöms. Psykologen kan erbjuda terapeutiska samtal för att underlätta anpassningen till en förändrad livssituation. Sjuksköterskan utför omvårdande uppgifter och rehabiliterande åtgärder samt behandlingar, medicinska kontroller och administrering av läkemedel. Sjuksköterksan ger information och stöd till patienter och närstående. Undersköterskan finns runt patienten i det dagliga omvårdnadsarbetet och tränar patienten i vardagsaktiviteter enligt patientens rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsmedicin Sida 5 av 6

Övriga personalfunktioner Aktivitetssamordnaren går igenom patientens aktiviteter och fritidsintressen som sedan knyts till rehabiliteringsplanerna. Rehabassistenterna hjälper till att träna patienterna. Rehabcoachen ansvarar för att genomföra olika träningsaktiviteter. Rehabcoachen anordnar kvällsverksamhet 1 kväll/vecka, introducerar handikappidrotter och andra fritidsaktiviteter samt ger synpunkter på praktiska lösningar vid exempelvis förflyttningsträning, personlig vård och rullstolskörning. Rehabsamordnare utses till alla patienter, se under Individuell rehabiliteringsplan Utbildning/utveckling All personal som arbetar i den rehabiliteringsmedicinska verksamheten har genomgått grundläggande utbildning inom interdisciplinärt teamarbete, rehabiliteringsmetodik och att arbeta med rehabiliteringsplaner. Personalen har även genomgått utbildning inom strokerehabilitering och är strokerehabcertifierade enligt STROKE- Riksförbundets fordringar. Utvärdering Verksamheten deltar i de nationella kvalitetsregistren WebRehab och Senior Alert. Rehabiliteringsmedicin Sida 6 av 6