ATT FÖREBYGGA ALKOHOL OCH DRO- GER BLAND ELEVER I GRUNDSKOLAN

ATT FÖREBYGGA ALKOHOL OCH DRO- GER BLAND ELEVER I GRUNDSKOLAN En utvärdering av Alkoholkommitténs och Mobilisering mot narkotikas förebyggande arbete i 21 grundskolor < PRELIMINÄR VERSION > Knut Sundell 1

FÖRORD Hösten 2003 startade Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika en satsning på grundskolans förebyggande arbete mot alkohol och droger. Utvärderingen omfattar 21 grundskolor elva som ingår i Alkoholkommitténs och Mobilisering mot narkotikas satsning och tio som valts ut för att de liknar försöksskolorna men inte deltar i satsningen. Undersökningsgruppen började i sjunde klass på höstterminen 2004 och omfattar 1 396 elever. I samtliga fall har föräldrar och ungdomar gett sitt skriftliga medgivande till att barnen får medverka. Eleverna följs från årskurs 7 till och med årskurs 9. Under denna tid har de fått besvara fyra enkäter (två under årskurs 7 och sedan en per läsår). Även föräldrar och lärare har besvarat enkäter. Detta är den andra rapporten från denna utvärdering. Tidigare kom en rapport om risk- och skyddsfaktorer (Sundell, Klint & Colbiörnsen, 2007). Resultaten är att betrakta som preliminära eftersom analyser och bearbetningar kommer att fortsätta under 2008. Initiativet till utvärderingen kommer från Maria Renström på Mobilisering mot narkotika och Gunborg Brännström vid Alkoholkommittén. Utvärderingen har finansierats av Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén. Undertecknad har varit ansvarig forskare, först vid Stockholms stads Forsknings- och Utvecklingsenhet, och därefter vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS). Anställda i projektet har varit Jonas Gustafsson (oktober 2003 till maj 2005), Maria Colbiörnsen (september 2004 till september 2007) samt Johan Klint (september 2005 till september 2007). Stockholm i december 2007 Knut Sundell 2

SAMMANFATTNING Under senare år har det förebyggande arbetet mot alkohol och narkotika fått en större uppmärksamhet. Grundskolan är en arena som ger goda möjligheter att arbeta drogförebyggande. I denna rapport presenteras en utvärdering av förebyggande arbete i skolan. Undersökningen bygger på 1 396 elever från 21 grundskolor som började högstadiet hösten 2004. Grundskolorna ligger i Göteborg, Malmö och Stockholm, samt på Gotland, i Jämtland och Småland. Data har samlats in i början av höstterminen i årskurs 7 samt på våren i årskurs 7, 8 och 9. Ungdomarna har fått besvara frågor om kamrater, sociala beteenden, självbild, fritidsaktiviteter, kunskap, attityder och erfarenhet av tobak, alkohol och narkotika, kriminalitet, skolklimat, bristande skolanpassning, psykisk ohälsa samt relationer till föräldrar. Resultaten visar att: Resultaten visar att andelen elever som rökte eller snusade dagligen, som drack alkohol, sniffat, använde narkotika eller psykofarmaka utan läkares ordination ökade för varje undersökningstillfälle. Förekomst av kriminalitet, bristande skolanpassning och psykisk ohälsa ökade också med elevernas ålder. Det preventiva arbetet skilde sig åt mellan de två grupperna av skolor i flera teoretiskt viktiga avseenden. I försöksskolorna hade man oftare använt sig av manualbaserade metoder mot både drogbruk och för att skapa social ordning. I båda grupperna av skolor förekom dessutom ett antal icke-manualbaserade metoder. I försöksskolorna förefaller det preventiva arbetet dessutom ha organiserats på ett sådant sätt att det involverade hela skolan och att arbetet hade en permanent karaktär. I jämförelseskolorna oftare utgick det preventiva arbetet ofta från speciellt utsedd personal. De senare hade också oftare en tidsbegränsad karaktär. Utvärderingen visar på flera statistiskt säkerställda skillnader till förmån för försöksskolorna: färre elever hade sniffat, använt narkotika och lugnande medicin, fusk, och mobbning var mindre vanligt i dessa skolor på våren i årskurs 9 samt att eleverna var mindre ofta deprimerade och visade färre psykosomatiska symtom. De uppmätta effekterna är svaga (.10<=ES<=.31), vilket kan förväntas i utvärderingar som omfattar universell prevention. Resultatens betydelse för ett förebyggande arbete diskuteras i rapportens sista avsnitt. Sökord. Prevention, grundskola, effektutvärdering, normbrott, psykisk ohälsa 3

INLEDNING Ungdomsåren är den period i livet då vi konsumerar mest alkohol och narkotika och begår flest brott 1. För de flesta ungdomar leder dessa riskbeteenden inte till framtida problem; de flesta slutar begå brott och relativt få utvecklar alkohol- eller drogrelaterade problem 2. För en del grundläggs dock problemen under barndomen och/eller tonåren. Det gäller framför allt de som debuterar tidigt. Ungdomar som börjar röka vid 13 års ålder eller tidigare kommer dubbelt så ofta att fortsätta röka i vuxen ålder som de som börjar röka när de är 17 år eller äldre 3. Även om de flesta ungdomar som dricker alkohol inte får alkoholrelaterade problem så ökar en tidig alkoholdebut risker för framtida problem. Amerikansk forskning visar att för varje år som debuten tidigareläggs ökar risken för missbruk eller beroende 4. En tidig drogdebut ökar också risken för andra problembeteenden. Lipsey och Derzon (1998) har i en forskningsgenomgång visat att det i USA är åtta gånger vanligare att de som börjar dricka alkohol före 12 års ålder döms för grov kriminalitet längre fram i livet. Amerikansk forskning visar att en tidig narkotikadebut ökar risken för framtida beroende 5. Forskning visar också att tidigt cannabisbruk är kopplat till senare kriminalitet, psykisk ohälsa och arbetslöshet 6. En viktig uppgift är således att uppskjuta ungas drogdebut så länge som möjligt. I denna rapport beskrivs utfallet av ett försök att utveckla grundskolors förebyggande arbete mot alkohol och droger. Prevention i skolan Det finns flera teoretiska fördelar med att arbeta förebyggande inom grundskolans ram. En första är att alla barn och unga går i skolan, vilket gör att det är relativt enkelt nå alla. Eftersom alla fokuseras behöver ingen känna sig utpekad, vilket alltså minskar risken att någon stigmatiseras. En annan fördel är att skolan ger möjlighet till långsiktiga och relativt intensiva förebyggande insatser eftersom eleverna visats där en stor del av sin barndom. Skolans naturliga fokus på inlärning av nya kunskaper och förmågor gör den också särskilt lämplig att uttalat arbeta med förmågor för individens inre kontroll mot att använda droger. Forskning visar att förebyggande insatser i skolan kan förebygga förekomsten av en rad normbrott. Det handlar om svaga till medelstarka effekter, vilket är logiskt med tanke på att många av eleverna inte befinner sig i riskzonen att utveckla problem men att de ändå ingår i analyserna och således inte kan förbättra sina värden. 1 Brottsförebyggande rådet (2000); Leifman (2002); von Hofer (2001). 2 Andréasson, Brandt & Allebeck (1993); Brottsförebyggande rådet (2000); Wennberg (2000). 3 Grant (1998). 4 Grant & Dawson (1997); Grant, Stinson & Harford (2001). 5 Grant & Dawson (1998). 6 Fergusson, Horwood & Swain-Campbell (2002); Fergusson, Lynskey & Horwood (1996). 4

Wilson, Lipsey och Derzon (2003) har genomfört en metastudie baserad på 221 enskilda studier kring skolbaserad intervention. Utfallet gällde minskning av aggressivitet och störande beteenden. Starkast effekter hade KBT (ES =.27), sedan behavior management (ES =.22) och därefter färdighetsträning utan KBT (ES =.20). Pedagogiska program hade ännu högre effektstorlek (ES =.43), men baseras endast på två studier. En annan kunskapsöversikt över 165 studier av skolbaserade insatser omfattar effekter på kriminalitet, alkohol/droger, skolavhopp och andra beteendeproblem. Tabell 1 visar att omorganisation av klasser, ledarskap i klassrum, färdighetsträning med KBT och behavior management är de mest framgångsrika strategierna. Återigen finns ett problem med få studier i vissa kategorier. Omorganisation av klasser bygger endast på sex studier och rådgivning, socialt arbete och terapier på sju. De resultaten bör därmed betraktas med försiktighet. Två svenska utvärderingar av alkohol- och drogpreventiva skolinsatser visar på positivt svaga till medelstarka (.20<=ES<=.35) effekter av insatserna 7. Tabell 1. Effektstorlekar för olika interventioner i skolan (Wilson m fl, 2001) Problem Alkohol Brottslighet och droger Intervention Skolk och skolavhopp Andra problem Fokus på skola och klass School management.07.16* -.14.04 Att etablera normera och förväntade beteenden.08* -.07 -.05 Ledarskap i klassrum.10*.19*.14 -.01 Omorganisation av klasser.48*.34* -.03 -.01 Fokus på individen Social kompetensträning med KBT-tekniker.05*.10*.09.08* Social kompetensträning utan KBT-tekniker.03 -.00.03.01 Andra undervisningsprogram -.01 -.08 -.00.02 Beteendemodifikation.22.06.22*.16* Rådgivning, socialt arbete, terapier -.18 -.17* -.18 -.14 Mentorsskap -.15 -.02.05 -.03 Rekreation, fritidsverksamhet -.11 -.13 -.02 *statistiskt säkerställda effekter. Effektstorlekar runt.20 beskrivs som små, runt.50 som medelstora och effekter runt.80 eller högre som stora. 7 Kimber, Sandell & Bremberg (2007); Koutakis, Stattin & Kerr (2007) 5

Ett försök att förebygga alkohol och droger Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika initierade 2003 en försöksverksamheter med grundskolor för att förebygga alkohol och droger. Utvecklingsarbetet skulle bygga på de fyra hörnstenar som Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för skolutveckling har identifierat som väsentliga: Samverkan med föräldrar Utveckling av strukturerade fritidsaktiviteter Utveckling av social- och emotionell kompetens Utveckling av elevhälsan Alkoholkommittén gav fyra grundskolor 8 i Gotland, Jämtland och Småland möjlighet att utveckla effektiva förebyggande insatser. Dessa så kallade modellskolor fick ekonomiskt stöd för att skjuta upp alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet bland ungdomar. Verksamheten skulle pågå tre år och noga följas för att erfarenheterna ska kunna spridas till andra skolor. Mobilisering mot narkotika prioriterade utvecklingsarbetet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bakgrunden är att drogtrender ofta startar i storstadsområden för att sedan spridas till ungdomar i andra delar av landet. I storstadsområdena finns också de flesta missbrukarna och tillgången på narkotika är relativt god. Mot den bakgrunden genomförde Mobilisering mot narkotika i samarbete med Stockholm, Göteborg och Malmö en rad insatser mot narkotikamissbruk i dessa tre städer. En del i arbetet var att utveckla det förebyggande arbetet inom skolans område med en rad så kallade pilotskolor. Målsättningen var bland annat att minska antalet elever som provar eller använder narkotika, öka antalet elever med en negativ inställning till narkotika och andra droger, stärka relationen mellan barn, ungdomar, föräldrar och andra vuxna i elevernas närmiljö, förbättra skolklimatet och öka lärandet samt vidareutveckla värderingsövningar om narkotika. Både modell- och pilotskolorna fick själva ansvara för valet av och införandet av de preventiva insatserna. Det förutsattes dock att insatserna skulle faller under de fyra hörnstenarna (se ovan). 8 Två av skolorna ligger nära varandra och är mycket små och betraktas fortsättningsvis som en. 6

METOD Design Totalt ingår 11 grundskolor från Göteborg, Malmö, Stockholm (storstad), Gotland, Jämtland och Småland (landsbygd) som fått stöd av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika för att utveckla och förstärka det drogpreventiva arbetet. Dessa försöksskolor har matchats till 10 grundskolor (två av försöksskolorna i landsorten var små och har matchats till en jämförelseskola) utifrån likhet i sociodemografiska faktorer för det bostadsområde som skolan låg i 9. Samtliga grundskolor är kommunala. Utvärderingen utgår från de elever som började årskurs 7 hösten 2004 i dessa 21 grundskolor. Dessa elever har följts till och med slutet av vårterminen i årskurs 9. Datainsamlingen omfattar elever, föräldrar och skolpersonal (figur 1). Eleverna har besvarat i stort sett samma enkät i början av höstterminen i årskurs 7 (oktober) samt i slutet av årskurs 7, 8 och 9 (maj). Föräldrarna får besvara en postenkät under vårterminen i årskurs 7, 8 och 9 (februari). Ett urval av skolpersonal har besvarat sina enkäter i slutet av respektive årskurs 7, 8 och 9 (maj). Undersökningsgrupp Sammanlagt började 2 139 elever årskurs 7 höstterminen 2004 i de 21 grundskolorna Av dessa elever gick 13 i särskoleklasser eller i klasser för elever med språksvårigheter. Dessa elever uteslöts ur studien eftersom datainsamlingsinstrumentet (enkäten) bedömdes som för svår. Elever som börjat i de aktuella skolorna efter årskurs sju ingår inte i studien. Övriga 2 126 elevers föräldrar tillsändes en skriftlig förfrågan om deras barn fick medverka i studien. Ett positivt svar erhölls från 1 436 (68%). Av övriga föräldrar avböjde 114 (5%) medverkan och från övriga 576 (27%) erhölls inget svar. Av de 1 436 eleverna har 1403 besvarat enkäter. Sju elever har uteslutits eftersom de inte bedömts ha besvarat enkäterna seriöst. Återstående 1 396 ingår i studien. Det motsvarar 66% av samtliga elever i skolan. Dessa elever gick i 85 skolklasser, varav 837 tillhörde försöksskolorna (380 flickor och 457 pojkar) och 559 jämförelseskolorna (279 flickor och 280 pojkar). Av eleverna kom 1 030 från skolor i storstäderna och 366 från landsortsskolor. 9 Föräldrarna i ytterligare två stockholmsgrundskolor tillsändes förfrågan om medverkan men uteslöts ur studien eftersom endast 30 procent besvarade förfrågan, varav ungefär hälften avböjde medverkan. I båda skolorna dominerade elever med utländsk härkomst. 7

2004 2005 2006 2007 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Enkät 1 elever Enkät 1 föräldrar Enkät 2 elever Enkät 2 föräldrar Enkät 3 elever Enkät 3 föräldrar Enkät 4 elever Enkät 1 lärare Enkät 2 lärare Enkät 3 lärare Figur 1. Datainsamling i SPAN-projektet 8

Svarsfrekvensen varierar mellan 38 och 96 procent i de 21 grundskolorna. Svarsfrekvensen var högre för landsbygdsskolorna (73%) än stadsskolorna (65%) 10 men ungefär lika stor för försöks- (69%) och jämförelseskolorna (67%) 11. Skolornas förebyggande arbete Försöksskolorna var relativt fria i sitt val av förebyggande insatser medan kontrollskolorna var helt fria i sitt förebyggande arbete. De senares rektorer informerades endast om att de fungerade som en jämförelsegrupp för en försöksverksamhet i andra skolor. Nackdelen med denna typ av utvärderingsstudie är att alla skolor kan förväntas arbeta förebyggande men att det inte går att styra vad respektive skola göra. Information samlades in om detta genom telefonintervjuer med rektorer eller andra centralt placerade personer som rektorerna valde som sina ersättare (en gång varje vår) samt enkäter till mentorerna för de klasser som ingick i studien. Samtliga frågor om det förebyggande arbetet avsåg endast de klasser som ingick i utvärderingen. Intervjuer och enkätsvar gav likartade bilder av det förebyggande arbetet. I så gott som samtliga skolor förekom någon form av arbete mot drogbruk liksom av insatser för att skapa en god social ordning i skolan (tabell 2). Tabell 2. Förekomst av förmodat förebyggande insatser i de två grupperna av skolor Försöksskolor (n =11) Kontrollskolor (n =10) Droger Ordning Droger Ordning Non-smoking generation (n=1) Våga/Vågaliknande program (n=3) Tema-vecka mot droger (n=1) Livsviktigt (n=1) Hassela (n=3) Farstamodellen (n=6) Lugna gatan (n=3) Non-smoking generation (n=2) Våga/Vågaliknande program (n=4) Tema-vecka mot droger (n=4) Hassela (n=2) Farstamodellen (n=2) Lugna gatan (n=2) Socioemotionell träning (n=6)* Örebro preventionsprogram (n=11)* Komet (n=3)* Olweus (n=1)* *metoder som effektutvärderingar visat har positiva effekter. Socioemotionell träning (n=2)* Örebro preventionsprogram (n=1)* Olweus (n=1)* 10 χ 2 (1) = 12,30, p <.0005 11 χ 2 (1) = 1,49, p >.05 9

Försöksskolorna skilde sig från kontrollskolorna genom att använda ett eller flera manual-baserade metoder utöver de ej manualbaserade (som förekom ungefär lika ofta i båda grupper av skolor). En annan skillnad är att försöksskolorna i större utsträckning tycks ha involverat all skolpersonal i sitt förebyggande arbete medan kontrollskolorna i större utsträckning byggde det på speciellt utsedd personal. Enkätsvaren visar också att försöksskolornas personal var enigare i sin beskrivning av det förebyggande arbetet än vad personalen var i kontrollskolorna. I de senare kunde några ange en viss metod medan andra menade att den inte förekom. Mätinstrument Kommunala drogsamordnare var ansvariga för datainsamlingen. Datainsamlingen inleddes med att datainsamlaren gav en muntlig information utifrån ett formulär som samtliga datainsamlare använde sig av. I denna betonade datainsamlaren att lärare eller föräldrar inte skulle kunna ta del av elevernas svar, trots att barnens namn fanns på enkäten. Datainsamlarens information upprepades vid behov, varefter enkäten delades ut. Eleverna hade 40 minuter till att besvara enkäten, de var placerade så att samtal och tjuvtittande försvårades. Datainsamlaren betonade att frågor om hur man besvarade enkäten skulle ställas till datainsamlaren och inte till andra elever. Besvarandet av enkäter utfördes helt enskilt. Efter att enkäten besvarats lades den i ett kuvert som klistrades igen och lämnades till datainsamlaren för vidare befordran till FoU-enheten i Stockholm. Elevenkäten omfattar cirka 200 frågor som berör ett brett urval av problembeteenden samt riskfaktorer som är relaterade till olika områden av ungdomarnas liv. Elevernas enkät innehåller således frågor om droger (tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika och lugnande medel), kriminalitet, skolanpassning, psykisk ohälsa, social bakgrund, närmiljö, kamratrelationer, sociala beteenden, fritidsaktiviteter, skolklimat samt relationer till föräldrar. Enkätfrågorna har till övervägande del utprovats och använts i tidigare studier Problembeteenden. Totalt undersöktes 13 problem. Antalet frågor som respektive problem mättes med redovisas i tabell 3, liksom i förekommande fall dessa frågors samvariation mätt i form av Cronbachs alpha-coefficient. Tobak och snus. Eleven fick svara på frågan i vilken utsträckning hon/han använde tobak (svarsalternativen nej aldrig rökt, bara provat hur det smakar, har rökt men slutat, röker ibland samt röker varje dag) respektive snusar (motsvarande svarsalternativ). De två frågorna kombinerades till en skala (svarsalternativen: har inte använt tobak/snus eller endast provat hur det smakar, använder tobak/snus ibland, använder tobak/snus dagligen). Alkohol. Eleverna besvarade frågor om de någonsin varit berusade, hur många gånger totalt (svarsalternativen aldrig berusad, en gång, 2-4 gånger, 5-10 gånger, eller mer än 10 gånger) och hur många gånger under den senaste 4-veckorsperioden. Dessutom fick eleverna ange om de blivit bjudna på alkohol av föräldrarna med svarsalternativen aldrig, smaka ur föräldrars glas, serveras ur eget glas ibland samt serveras ur eget glas ofta. 10

Sniffning. Fyra frågor handlade om lösningsmedel: om eleven sniffat någon gång, hur många gånger totalt (samma svarsalternativ som ovan) samt hur många gånger under den senaste 4-veckorsperioden. Narkotika. Frågorna om narkotika handlade om eleven haft lust att prova narkotika, om de använt narkotika, hur många gånger de använt hasch/marijuana respektive annan narkotika (samma svarsalternativ som ovan) samt hur många gånger de använt hasch/marijuana respektive annan narkotika under den senaste 4-veckorsperioden. Sömnmedel och lugnande medel. Eleverna fick besvara två frågor om de använt sömnmedel och lugnande medel utan läkares ordination, dels någonsin dels totalt antal gånger (samma svarsalternativ som ovan). Kriminalitet. Ungdomars kriminalitet undersöktes med samma typ av frågor som Ring (1999) använt i sin forskning om grundskoleelevers kriminalitet. Eleverna fick besvara frågor om de begått något av sammanlagt 18 brottstyper under de senaste 12 månaderna (svarsalternativen: ingen gång, 1 2, 3 5, 6 10 respektive mer än 10 gånger). De 18 brottstyperna delades in tre grupper: brott med lägre straffvärde (t ex snattat, klottrat, målat graffiti), brott med högre straffvärde (t ex stulit bil eller motorcykel, gjort inbrott, sålt narkotika) samt våldsbrott (tvingat till sig pengar eller mobiltelefon, misshandel och våldtäkt). För var och en av de tre grupperna summerades det sammanlagda antalet brott till ett index på kriminalitet. I denna summering används det lägsta värdet i respektive svarsalternativ. En elev som exempelvis uppger att han eller hon stulit cykel eller moped 1 2 gånger och köpt något som var stulet 3 5 gånger får således summan 1+3 = 4 brott. Skolk och fusk på läxförhör eller prov. Eleverna fick besvara en fråga om hon/han skolkat en hel dag från skolan under det aktuella läsåret och en fråga om fusk på läxförhör eller prov (svarsalternativen; nej, en gång, två till tre gånger, fyra till tio gånger, mer än tio gånger). För det första datainsamlingstillfället avsåg frågorna vårterminen i årskurs 6 eftersom eleven vid det tillfället endast gått i årskurs 7 två månader. Mobbning och trakasserier. Eleverna fick besvara två frågor om mobbning eller trakasserier av andra elever under läsåret, dels hur mobbningen gått till (svarsalternativen: hånat, frusit ut, slagit, spritt lögner, tagit pengar), dels hur ofta det skett (svarsalternativen; aldrig, enstaka gång, två till tre gånger i månaden, ungefär en gång i veckan, flera gånger i veckan). Depressiva symtom. Depressiva symtom mättes med en Svensk översättning av Center for Epidemiological Studies Depression Children (CES-DC). Detta test består av 20 frågor om hur eleverna känt sig den senaste veckan; till exempel om eleverna oroat sig för sådant som de inte brukar oroa sig för, om de tyckt att de är lika bra som alla andra, om de känt sig nere och olyckliga, om de känt sig ensamma och utan vänner, om de har haft det bra, samt om de har haft svårt att komma igång med det de ska göra. Olsson och von Knorring (1997) har utvärderat den svenska versionen. CES-DC hade en specificitet av cirka 70 procent och sensitiviteten uppskattades till 50 procent. I denna studie definieras skattningar över 30 på CES-DC som hög grad av depressiva symtom. 11

Psykosomatiska besvär. Psykosomatiska besvär mättes med sex frågor om frekvens av huvudvärk, magbesvär samt aptit- och sömnstörningar på en femgradigskala (sällan, enstaka gång, ibland, ganska ofta, väldigt ofta). Dessa sex frågor har använts i tidigare forskning för att mäta psykosomatiska besvär hos skolungdomar i IDA-projektet (Wångby, Magnusson & Stattin, 2002). Skattningar som ger ett medelvärde på 3,5 eller över på dessa frågor definieras i denna studie som hög grad av psykosomatiska besvär. Riskfaktorer. Totalt undersöktes 16 riskfaktorer. Antalet frågor som respektive riskfaktor mättes med redovisas i tabell 3, liksom i förekommande fall dessa frågors samvariation mätt i form av Cronbachs alpha-coefficient. Resultaten baseras i samtliga fall på enkätsvar på hösten i årskurs 7, förutom för skolklimat som undersökts på vårterminen i årskurs 7 eftersom det antogs att eleverna inte skulle ha hunnit bilda sig någon uppfattning om det före det hunnit gå en viss tid. Utländsk härkomst. Eleverna fick ange vilket språk de talade i hemmet. De som enbart talade ett annat språk än svenska kategoriserades i en grupp och övriga i den andra. Pengar till fritid och nöjen. Eleverna fick ange hur mycket pengar de hade till fritid och nöjen per månad (0-249 kr, 250-499, 500-749, 750-999, 1 000-1 249, 1 250-1 499, 1 500 eller mer). Serverad alkohol i hemmet. En fråga handlade om eleven blir bjuden på alkohol av föräldrarna. Svarsalternativen var aldrig, får smaka ur föräldrars glas respektive serveras ur eget glas. Familjeklimat. Ungdomarna fick beskriva olika aspekter av relationen mellan dem och föräldrarna med hjälp av 14 frågor om kommunikation i familjen (t ex Känner dina föräldrar till vad du gör på din fritid?), kontroll (t ex Om du går ut en lördagskväll, måste du då tala om för dina föräldrar vart du ska gå och vem du ska träffa?) samt beslutsfattande (t ex Frågar dina föräldrar dig till råds när de ska fatta beslut om något som rör familjen?). För varje fråga fanns fem svarsalternativ (alltid, för det mesta, ibland, sällan, aldrig). Frågorna har hämtats från en pågående longitudinell studie ( 10 till 18 ) som leds av Håkan Stattin. Problembelastad bostadsmiljö. Ungdomarna fick besvara fem frågor om förekomst av sociala problem i bostadsområde (t ex Klotter och graffiti är vanligt i bostadsområdet). För varje fråga fanns fyra svarsalternativ (stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra) Bristande informell social kontroll. Ungdomarna besvarade åtta frågor om bostadsområdes informella sociala kontroll (t ex Om jag blev rånad på en allmän plats i bostadsområdet skulle vuxna ingripa). Samma svarsalternativ fanns som för problem i bostadsmiljön. 12

Tabell 3. Undersökta problembeteenden samt riskfaktorer vid första mättillfället Variabler Antal frågor Cronbachs α Medelvärde Problembeteenden i årskurs 8 Riskfaktorer i årskurs 7 Standardavvikelse Dagligbruk av tobak/snusning (%) 2 11 Varit berusad (%) 1 31 Använt lösningsmedel (%) 1 3 Använt narkotika (%) 1 3 Använt lugnande medicin (%) 1 4 Antal skolktillfällen 1 1,25 0,74 Antal fusktillfällen på prov och förhör 1 1,35 0,80 Antal mobbningstillfällen 1 1,20 0,61 Brott med lågt straffvärde 8.90 2,40 8,40 Brott med högt straffvärde 7.93 0,97 5,95 Våldsbrott 3.80 0,29 2,38 Depressiva symtom 20.92 14,68 11,18 Psykosomatiska symtom 6.78 2,39 0,84 Utländsk härkomst (%) 1 14 Två vuxna i familjen (%) 1 66,3 Fickpengar 1 2,3 1,45 Serverad alkohol i hemmet (%) 1 42 Familjeklimat 14.85 2,02 0,55 Problem i bostadsområdet 5.83 1,23 0,58 Informell social kontroll 8.75 2,93 0,8 Aggressiv 2.38 1,96 0,66 Koncentration 2.38 1,81 0,70 Låg känsla av kontroll 5.69 1,97 0,56 Intresserad av narkotika 1 1,08 0,33 Anknytning till skolan 5.72 1,76 0,87 Antisociala normer 10.87 2,76 0,33 Antisociala kamrater 8.85 1,42 0,46 Aggressivitet. Ungdomen fick svara på två frågor om aggressivitet (Jag hamnar lätt i häftiga ordväxlingar, resp Jag blir väldigt lätt arg). För båda frågorna fanns fyra svarsalternativ (stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra). Koncentrationsförmåga. Två frågor beskrev eleverna koncentrationsförmåga: om de hade svårt att sitta still och koncentrera sig samt om de valde att göra annat när en skoluppgift är tråkig. Fyra svarsalternativ fanns (stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra). 13

Låg känsla av kontroll. Eleverna fick besvara nio påståenden om deras relation till skolans arbetsuppgifter (t ex jag tycker att det jag gör är meningsfullt; jag blir ofta orättvist behandlad av lärare). Fyra svarsalternativ fanns (stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra). Intresserad av narkotika. En fråga handlade om eleven någon gång haft lust att prova narkotika. Svarsalternativen var Nej, Tveksam samt ja. Kamratrelationer. Ungdomarna fick besvara tio frågor om kamratrelationer från Social competence with peers questionnaire (SCPQ) 12 som beskriver den unges sociala kompetens med kamrater (t ex Andra ungdomar bjuder hem mig till sig). Svarsalternativen var stämmer inte, stämmer lite, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra. Anknytning till skolan. Fem frågor berör elevens anknytning till skolan (t ex jag bryr mig om vad lärarna säger, jag ser fram emot att gå till lektionerna). Fyra svarsalternativen fanns (stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer mycket bra). Antisociala kamrater. Ungdomarnas kamrater beskrivs genom den unges självrapportering av andelen vänner som är involverade i åtta typer av normbrott (t ex använder regelbundet alkohol, använder narkotika, slåss). Svarsalternativen var Ingen, Någon enstaka, En del samt De flesta. Antisociala normer. Tio frågor handlade om attityder till normbrott (t ex Människor tycker olika om att folk gör vissa saker. Vad anser du om att folk stjäl?). Svarsalternativen var Tycker det är OK, Neutral/vet ej samt Ogillar det. Bortfall av svar Ett visst internt bortfall förekommer i svar av enskilda frågor, till exempel att en elev inte besvarat samtliga frågor om psykisk ohälsa. Dessa värden har uppskattats (s k imputering) med hjälp av proceduren MI i statistikprogrammet SAS (2004) version 9.1.3. Det antogs att bortfallet av enskilda frågesvar var slumpmässigt, något som är rimligt när många variabler ingår i beräkningen av bortfall 13. I enlighet med Rubins (1996) rekommendationer att ta med så många variabler som möjligt gjordes beräkningarna per instrument. Endast de variabler som korrelerade med variabeln bortfall användes dock i de slutgiltiga beräkningarna 14 som genomfördes i två steg och med samma dataset av kovariater. Först sorterades data i ett monotont ordnat bortfallsmönster. Det gjordes med hjälp av en metod kallad Markov Chain Monte Carlo (MCMC). Fördelen med MCMCmetoden är att den skapar trovärdiga estimat även när datamängden inte är multivariat normalfördelad 15. En så kallad EM algoritm användes för att skapa ett startvärde för 12 Spence (1995). 13 Schafer (1997), s 27-28; van Buuren, Boshuizen & Knook (1999) s 687. 14 Schafer (1997) s 143; van Buuren, Boshuizen & Knook (1999) s 687. 15 Schafer (1997) s 147-148. Se även MI proceduren i SAS (2004). 14

MCMC-beräkningen 16. Därefter beräknades det återstående bortfallet med hjälp av en av Rubin rekommenderad regressionsmetod 17. Vid varje datainsamlingstillfälle finns dessutom ett visst bortfall av elevsvar (tabell 4), främst beroende på elevers sjukdom samt att elever slutat i skolan (n=74). Även detta bortfall har uppskattats med hjälp av samma metod som ovan. Tabell 4. Svarsfrekvens (av 1396 möjliga) Antal % av samtliga Elever som besvarade enkäten hösttermin 7 1 262 90 Elever som besvarade enkäten vårtermin 7 1 195 86 Elever som besvarade enkäten vårtermin 8 1 097 79 Elever som besvarade enkäten vårtermin 9 1 181 85 16 Schafer (1997) s 169. 17 Rubin (1987) s 166-167. 15

RESULTAT Resultatpresentationen inleds med förekomsten av normbrott och psykisk ohälsa för eleverna i försöks- respektive jämförelseskolor (bilaga A). Därefter presenteras effektanalyserna. Avslutningsvis presenteras vilka riskfaktorer vid höstterminen i årskurs 7 som förklarar förekomsten av normbrott och psykisk ohälsa i maj i årskurs 9. Förekomst av normbrott och psykisk ohälsa Droger. Vid terminsstarten i årskurs 7 var det fyra procent genomsnitt som rökte eller snusade dagligen, på vårterminen samma läsår knappt sju procent, 13 procent på våren i årskurs 8 och 23 procent på vårterminen i årskurs 9 (figur 2). Ökningen var statistiskt säkerställd för varje år. Figur 2. Andel elever som röker/snusar dagligen 50 40 30 % 20 Försök Kontroll 10 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen som varit berusade på alkohol var 11 procent vid terminsstarten i årskurs 7, 21 procent på våren samma läsår, 35 procent på våren i årskurs 8 och 57 procent på våren i årskurs 9 (figur 3). Även denna ökning var statistiskt säkerställd för varje år. 16

70 60 50 40 % 30 20 10 0 Figur 3. Andel elever som varit berusade Försök Kontroll 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen elever som sniffat lösningsmedel var i genomsnitt ungefär tre procent på hösten i årskurs 7, fyra procent på våren i årskurs 7, sex procent på våren i årskurs 8 samt drygt sju procent påven i årskurs 9 (figur 4). Ökningen var säkerställd mellan höst och vår i årskurs 7 och mellan årskurs 7 och 9. 20 15 Försök Kontroll Figur 4. Andel elever som sniffat % 10 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen elever som använt narkotika ökade från knappt en procent på hösten i årskurs 7 till sex procent på våren i årskurs 9 (figur 5). Ökningen var endast säkerställd mellan hösten i årskurs 7 och våren i årskurs 9. 17

20 15 Figur 5. Andel elever som använt narkotika Försök Kontroll % 10 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen elever som använt sömnmedel eller lugnande medel utan läkares ordination var två procent på hösten i årskurs 7 och ökade till närmare nio procent på våren i årskurs 9 (figur 6). Ökningen var statistiskt säkerställd för varje år. 20 15 Figur 6. Andel elever som använt psykofarmaka utan läkares förskrivning Försök Kontroll % 10 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Bristande skolanpassning. När det gäller frågor om elevernas skolsituation vid det första mättillfället handlade de om skolan på vårterminen i årskurs 6. Andelen elever som skolkat var tio procent. Därefter ökade den till 12 procent på våren i årskurs 7, 13 procent på våren i årskurs 8 samt 24 procent i slutet av årskurs 9 (figur 7). Ökningen var statistiskt säkerställd för varje år. 18

50 40 30 % 20 Figur 7. Andel elever som skolkat hel dag under läsåret Försök Kontroll 10 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen elever som fuskat på läxförhör och prov var drygt 20 procent de första tre mättillfällena för att sedan öka till närmare 30 procent (figur 8). Ökningen mellan årskurs 8 och 9 var statistiskt säkerställd. 50 40 30 % 20 Figur 8. Andel elever som fuskat på prov under läsåret Försök Kontroll 10 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen som mobbat andra elever varierade mellan tre och fyra procent (figur 9). Skillnaderna över tid var inte statistiskt säkerställda. 19

15 10 % 5 Figur 9. Andel elever som mobbat andra varje månad eller oftare under läsåret Försök Kontroll 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Kriminalitet. Andelen elever som under det senaste året begått minst ett brott med mindre straffvärde (t ex klotter, snatteri) ökade från 32 procent vid höstterminens start i årskurs 7 till 33 procent vid vårterminens slut i årskurs 9 (figur 10). Ökningen av antalet brott var statistiskt säkerställd för varje mättillfälle. 50 Figur 10. Andel elever som begått mindre allvarliga brott 40 30 % 20 10 0 Försök Kontroll 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Brott med ett högre straffvärde (t ex inbrott, narkotikabrott) hade begåtts av mellan fem och 15 procent (figur 11). Ökningen var statistiskt säkerställd för varje år. 20

25 20 15 % 10 Figur 11. Andel elever som begått allvarligare brott Försök Kontroll 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Våldsbrott (rån, sexuella övergrepp och misshandel) hade mellan två och fyra procent av eleverna begått det senaste året (figur 12). Det ökade i förekomst för varje år. 15 10 Figur 12. Andel elever som begått våldsbrott Försök Kontroll % 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Psykisk ohälsa. Andelen elever med kliniskt höga värden för depressiva symtom varierade mellan sex procent till 12 procent i årskurs 9 (figur 13). Ökningen var säkerställd mellan våren i årskurs 7 till våren i årskurs 9. 21

20 15 Figur 13. Andel elever med depressiva symtom Försök Kontroll % 10 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Andelen elever med många psykosomatiska symtom (t ex magvärk, huvudvärk, sömnsvårigheter) varierade mellan drygt tio procent till närmare 14 procent i årskurs 9 (figur 14). Ökningen var säkerställd från första mättillfället till det sista. 25 20 15 % 10 Figur 14. Andel elever med psykosomatiska symtom Försök Kontroll 5 0 7 höst 7 vår 8 vår 9 vår Skillnader mellan de två grupperna av skolor I teorin ska matchningen av försöks- och kontrollskolor göra att eleverna i genomsnitt är lika varandra. Resultaten vid förmätningen antyder att så också var fallet, de två grupperna var i princip lika vid förmätningen. Den enda statistiskt säkerställda skillnaderna handlar om att eleverna något oftare hade fuskat i försöksskolorna än i kontrollskolorna. I övrigt fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna av elever. För att värdera eventuella effekter av de förebyggande insatserna är det framför allt den så kallade interaktionen mellan tid och grupper intressant; har eleverna i de två grupperna av skolor utvecklats olika över tid? I dessa analyser har endast det första och sista mättillfället medtagits. Eftersom analyserna baseras på det som kallas intent-to-treat 22

inget bortfall tillåts har värden för enskilda elever som varit sjuka eller slutat i skolan uppskattats (se metodavsnittet). Samtliga resultat har emellertid också analyserats utifrån befintliga enkätsvar och där elever som ej medverkat vid ett mättillfälle uteslutits. Dessa analyser som omfattat cirka 1 000 elever har i stort sett gett samma, men med annorlunda signifikansgränser. Analyser har även gjorts med Alkoholkommitténs skolor separat, liksom med skolorna som tillhörde Mobilisering mot narkotika. I dessa analyser har flera av de statistiskt säkerställda skillnaderna försvunnit även om riktningen på skillnaderna funnits kvar. En förklaring till denna förändring är att den så kallade statistiska powern det statistiska testets förmåga att upptäcka skillnader mellan grupperna minskar när antalet elever minskar. Medelvärden, standardavvikelser, F-värden samt effektstorlekar redovisas i bilaga B. Drogbruk. Av de fem undersökta måtten på drogbruk var tre statistiskt säkerställda. I samtliga fall handlade det om svaga effekter till förmån för försöksskolorna (.10 <=ES <=.15). I de senare skolorna hade eleverna i genomsnitt färre gånger använt lösningsmedel, narkotika samt lugnande medicin utan läkares förskrivning. Däremot fanns inte några skillnader mellan de två grupperna av skolor i tobak/snus eller alkoholanvändning. Skolanpassning. Eleverna i försöksskolorna fuskade mindre ofta på prov och läxförhör (ES =.23) samt mobbade andra elever mindre ofta än i kontrollskolorna (ES =.31). Även dessa skillnader var svaga. Förekomsten av skolk tenderade att skilja sig åt till förmån för försöksskolorna (p =.055). Kriminalitet. För de tre måtten på kriminalitet fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader. Psykisk ohälsa. Eleverna i försöksskolorna visade något färre depressiva symtom än i kontrollskolorna (ES =.13) samt färre psykosomatiska symtom (ES =.12). 23

DISKUSSION Hösten 2003 startade Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika en försöksverksamhet i grundskolan för att förebygga alkohol och droger. Utvärderingen omfattar 21 grundskolor elva som ingår i Alkoholkommitténs och Mobilisering mot narkotikas satsning och tio som valts ut för att de liknar försöksskolorna men inte deltar i satsningen. Grundskolorna ligger i Göteborg, Malmö och Stockholm, samt på Gotland, i Jämtland och Småland. Undersökningsgruppen började i sjunde klass på höstterminen 2004 och omfattar 1 396 elever. I samtliga fall har föräldrarna gett sitt skriftliga medgivande till att barnen får medverka. Eleverna har följts från årskurs 7 till och med årskurs 9. Under denna tid har de besvarat fyra enkäter (två under årskurs 7 och sedan en per läsår). Enkäterna har berört frågor om kamrater, sociala beteenden, självbild, fritidsaktiviteter, kunskap, attityder och erfarenhet av tobak, alkohol och narkotika, kriminalitet, skolklimat, bristande skolanpassning, psykisk ohälsa samt relationer till föräldrar. Sammanfattning av resultaten Resultaten visar att andelen elever som rökte eller snusade dagligen, som drack alkohol, sniffat, använde narkotika eller psykofarmaka utan läkares ordination ökade för varje undersökningstillfälle. Förekomst av kriminalitet, bristande skolanpassning och psykisk ohälsa ökade också med elevernas ålder. Det preventiva arbetet skilde sig åt mellan de två grupperna av skolor i flera teoretiskt viktiga avseenden. I försöksskolorna hade man oftare använt sig av manualbaserade metoder mot både drogbruk och för att skapa social ordning. I båda grupperna av skolor förekom dessutom ett antal icke-manualbaserade metoder. I försöksskolorna förefaller det preventiva arbetet dessutom ha organiserats på ett sådant sätt att det involverade hela skolan och att arbetet hade en permanent karaktär. I jämförelseskolorna oftare utgick det preventiva arbetet ofta från speciellt utsedd personal. De senare hade också oftare en tidsbegränsad karaktär. Utvärderingen visar på flera statistiskt säkerställda skillnader till förmån för försöksskolorna: färre elever hade sniffat, använt narkotika och lugnande medicin, fusk, och mobbning var mindre vanligt i dessa skolor på våren i årskurs 9 samt att eleverna mindre ofta var deprimerade och visade färre psykosomatiska symtom. De uppmätta effekterna är svaga (.10<=ES<=.32), vilket kan förväntas i utvärderingar som omfattar universell prevention. Det fanns inte någon säkerställd effekt på bruk av nikotin (snus/tobak) och alkohol. Inte heller fanns det någon skillnad i förekomsten av brottslighet och skolk, även om effektstorlekarna i dessa fall talar till förmån för försöksskolorna. 24

Resultatens allmängiltighet och tillförlitlighet Undersökningen omfattar närmare 1 400 elever från 21 grundskolor från både landsbygd och storstad. Urvalets storlek och att både stad och landsbygd finns med ökar resultatens allmängiltighet. Att eleverna undersökts vid fyra tillfällen från höstterminen i årskurs 7 till vårterminen i årskurs 9 är också en styrka. En invändning mot den här typen av undersökningar är att ungdomar inte svarar sanningsenligt och överdriver sina normbrytande beteenden på grund av minnesfel eller på grund av att de gärna vill rapportera händelser som inte ryms inom det tidsintervall som anges i undersökningen. I enkäten ställdes exempelvis frågan om eleven varit mobbad under det aktuella läsåret. En elev som varit mobbad under tidigare läsår kan ändå rapportera att hon eller han varit mobbad, eftersom det kan vara en känslomässigt viktig sak att påtala. Det förekommer också att ungdomar på skoj överdriver sina normbrytande beteenden. De senare ungdomarna upptäcks lätt eftersom det ofta rör sig om uppenbara överdrifter eller där svar om samma företeelse är motsägelsefulla. Dessa enkäter kan därför lätt uteslutas ur undersökningsmaterialet. Totalt uteslöts sju enkäter av det skälet, vilket kan betraktas lågt i en undersökning av den här sorten 18. Ett större problem att upptäcka är när ungdomar underrapporterar; inte uppger alla normbrott. Det är exempelvis möjligt att ungdomar är mindre benägna att tillstå att de använt narkotika än alkohol, eftersom narkotika är kriminaliserat. Uppgifter om att en viss typ av normbrytande beteende förekommit är i allmänhet mer tillförlitliga än uppgifter om hur många gånger det skett. Det gäller i synnerhet i de fall då ungdomen har utfört normbrott många gånger och därför kan ha svårt att minnas det exakta antalet. Trots dessa invändningar är den vanliga bedömningen bland forskare att enkätsvar har relativt hög tillförlitlighet 19. Bland annat visar forskning att det finns hög överensstämmelse mellan självdeklarerade data från enkäter och uppgifter från andra. Exempelvis ger ungdomar, lärare och föräldrar oberoende av varandra ungefär samma bild av brottslighet 20. Vidare finns resultat med god överensstämmelse mellan självrapporterad brottslighet i tonåren och registrerad kriminalitet i vuxen ålder 21, liksom upprepade undersökningar med samma individer med få motsägelsefulla resultat 22. Ett exempel på det senare är Andersson, Magnusson och Bergmans (1983) studie av niondeklassares berusningsfrekvens. Eftersom frågorna ställdes vid flera tillfällen gavs möjlighet att undersöka förekomsten av motsägelsefulla svar. Om en elev vid ett första tillfälle uppger att han eller hon använt alkohol bör samma svar ges vid ett senare tillfälle. Endast två procent av svaren var inte överrensstämmande. Undersökningen visade att även de elever som hade den högsta berusningsfrekvensen hade god överrensstämmelse mellan undersökningstillfällena. Författarna drar slutsatsen att social önskvärdhet från vuxenvärlden inte tycks ha påverkat eleverna att underrapportera. Sammantaget innebär det att även om metoden anses vara relativt tillförlitlig ska det inte tolkas som att den information som ungdomar lämnar är helt korrekt. 18 T ex Bond m fl (2005). 19 Se t ex Brottsförebyggande rådet (2005). 20 T ex Huizinga & Elliott (1986); Sampson & Laub (1993). 21 Sarnecki (1985) refererad i Brottsförebyggande rådet (2005). 22 Andersson, Magnusson och Bergman (1983); Campanelli, Dielman & Shope (1987); Haugland & Wold (2001); Johnson & Mott (2001); Siddiqui, Mott, Anderson & Flay (1999). 25

Ett större problem är att avgöra vad de positiva effekterna i försöksskolorna beror på. Eftersom i princip alla skolor använt olika kombinationer av förebyggande insatser går det inte att avgöra vilken eller vilka komponenter som är effektiva eller om det handlar om antalet komponenter snarare än någon eller några enskilda. Resultatens betydelse för det förebyggande arbetet Resultaten visar att det spelar roll vad skolor gör i det förebyggande arbetet. Effekterna är svaga men inom det spann som kan förväntas utifrån svenska 23 och internationella 24 effektutvärderingar. Eventuellt skulle effekterna ha kunnat vara något högre med tanke på att skolorna till stor del själva valde och drev implementeringen av det förebyggande arbetet med allt vad det innebär av möjliga problem (t ex att metoder inte implementerades fullt ut). Bland de 11 försöksskolorna finns två där det råder viss osäkerhet om något egentligen implementerats. Effekterna av det förebyggande arbetat finns i första hand på förekomsten av fusk och mobbning och i andra hand på användningen av relativt ovanliga droger (narkotika, lösningsmedel och psykofarmaka) samt på förekomsten av depressiva respektive psykosomatiska symtom. Det kan naturligtvis betraktas som ett misslyckande att ingen effekt kunna avläsas för alkoholbruk som är den i särklass vanligaste drogen. Det kan dock bero på att utbildningen av lärare när det gäller exempelvis Örebro preventionsprogram inte började användas förrän i årskurs 8 och inte i årskurs 7 som avsikten var. Även om det inte finns några effekter på alkoholkonsumtion och måtten på kriminalitet i slutet av årskurs 9 kan preventiva effekter visa sig längre fram eftersom positiva effekter på skolanpassning på sikt bör ha förebyggande effekter för andra normbrott. Ett annat viktigt resultat för förebyggande arbete är att studien visar att många debuterar med normbrytande beteenden under årskurserna 7 och 8 på högstadiet. Det betyder att preventiva insatser bör påbörjas antingen före högstadiet eller direkt när eleverna börjar i årskurs 7. Även om förebyggande insatser i skolan har fördelar bör inte insatser inom andra områden försakas, till exempel stöd till föräldrar i deras föräldraroll, individuellt utformade insatser till enskilda barn och unga. Det handlar inte om aningen prevention i skola eller andra förebyggande insatser utan om både och. 23 Kimber, Sandell & Bremberg (2007); Koutakis, Stattin & Kerr (2007) 24 Wilson, Lipsey och Derzon (2003); Wilson, Gottfredson & Najaka (2001) 26

LITTERATUR Andersson, T., Magnusson, D. & Bergman, L R. (1983). Självrapporterad berusningsfrekvens i tonåren. Grundläggande resultat och kvalitetsproblem (IDA-rapport 56). Stockholms Universitet: Psykologiska institutionen. Andréasson, S., Brandt, L., & Allebeck, P. (1993). Predictors of alcoholism in young men. American Journal of Public Health, 83, 845-850. Bond, L., Toumbourou, J. W., Thomas, L., Catalano, R. F., & Patton, G. (2005). Individual, family, school, and community risk protective factors for depressive symptoms in adolescents: a comparison of risk profiles for substance use and depressive symptoms. Prevention science, 6, 73-88. Brottsförebyggande rådet (2000). Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? (BRÅ-rapport 2000:3). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet (2005). Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från 5 självdeklarationsundersökningar (Brå-rapport 2005:4). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. van Buuren, S., Boshuizen, H. C., and Knook, D. L. (1999). Multiple Imputation of Missing Blood Pressure Covariates in Survival Analysis. Statistics in Medicine, 18, 681-694. Campanelli, P. C., Dielman, T.E. & Shope, J. T. (1987). Validity of adolescents self-reports of alcohol use and misuse using a bogus pipeline procedure. Adolescence, 22, 7-22. Fergusson, D. M., Horwood, L. J. & Swain-Campbell, N. (2002). Cannabis use and psychosocial adjustment in adolescence and young adulthood. Addiction, 97, 1123-1135. Fergusson, D. M., Lynskey, M. T., & Horwood, L. J. (1996). The short-term consequences of early onset cannabis use. Journal of Abnormal Child Psychology, 24, 499-512. Grant, B. F. (1998). Age at smoking onset and its association with alcohol consumption and DSM-IV alcohol abuse and dependence: Results from the national longitudinal alcohol epidemiologic survey. Journal of substance abuse, 10, 59-73. Grant, B. F. & Dawson, D. A. (1997). Age of onset of alcohol use and its association with DSM-IV alcohol abuse and dependence: Results from the national longitudinal alcohol epidemiologic survey. Journal of substance abuse, 9, 103-110. Grant, B. F. & Dawson, D. A. (1998). Age of onset of drug use and its association with DSM-IV drug abuse and dependence: Results from the national longitudinal alcohol epidemiologic survey. Journal of substance abuse, 10, 163-173. Grant, B. F., Stinson, F. S. & Harford, T. C. (2001). Age of onset of alcohol use and DSM- IV alcohol abuse and dependence: A 12-year follow-up. Journal of substance abuse, 13, 493-504. Haugland, S. & Wold, B. (2001). Subjective health complaints in adolescence-reliability and validity pof survey methods. Journal of adolescence, 24, 611-642. von Hofer, H. (2001). Åtgärder mot ungdomsbrottslighet. Ingår I F. Estrada & J. Flyghet (red.), Den svenska ungdomsbrottsligheten (s. 317-331). Lund: Studentlitteratur. Huizinga, D. & Elliott, D. S. (1986). Reassessing the reliability and validity of self-report delinquency measures. Journal of quantitative criminology, 2, 293-327. Johnson, T. P. & Mott, J. A. (2001). The reliability of self-reported age of onset of tobacco, alcohol and illicit drug use. Addiction, 96, 1187-1198. Kimber, B., Sandell, R. & Bremberg, S. (2007). Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: Results from an effectiveness study in 27