BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Relevanta dokument
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Diabetes och kirurgi

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling

Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Insulinterapi på IVA. Sammanfattning. Innehållsförteckning

Diabetes med ketoacidos BARN

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

Diabetes mellitus - barn- och ungdomsklinikenhos barn och ungdomar

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Diabetes typ I och II under graviditet samt läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes

Insulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Dokumentnamn: Diabetes typ I och II under graviditet samt läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes. Sökord: Obstetrik

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

BEHANDLING AV KETOACIDOS

Blodketonmätning används för att påvisa insulinbrist. Frida Sundberg 2017

Höftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

Diabetes mellitus med ketoacidos och hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom inom slutenvården

hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Diabetes-ketoacidos (DKA) och hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS)

PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL. O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett

Akut diabetes. Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Jarl Hellman. Akademiska sjukhuset; Lasarettet i Enköping. Akut diabetes.

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Diabetes och graviditet

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Fysisk aktivitet vid diabetes

Diabetes och graviditet

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Totalt 22 poäng. Anvisning:

TILL DIG SOM HAR FÅTT

KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

KETOACIDOS. Annika Dotevall Överläkare Med/Ger/Akut SU/Ö

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Vätskebehandling till barn

Diabetes under graviditet och förlossning

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a

Omtentamen 1. Läkemedelsberäkning

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Hyperglykemiska kriser. SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi

15 Blodsockermätning när, var hur?

Del 6. 8 sidor, 18 poäng

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Dana R Snabbguide fördjupning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes

6. Farmakologisk behandling vid debut

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast diabetes mellitus typ 1

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö

Till dig som får Tresiba

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

VÄTSKEBALANS. - En supersnabb repetition av föreläsningen under introdagarna

diabeteshandboken.se. 12 Insulinerna

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

ANELÄK Barn och akut smärta

Transkript:

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes DIABETES OCH KIRURGI ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 15, Management of children and adolescents with diabetes requiring surgery. Rhodes ET, Gong C, Edge JA, Wolfsdorf JI, Hanas R. Pediatrics Diabetes 2014:15 (Suppl.20): 224-231. Författare till den svenska kommentaren: Annelie Carlsson, Urban Fläring, Anna-Lena Fureman och referensgruppen Detta vill vi särskilt framhålla ur ovanstående kapitel Kirurgi innebär en stress för kroppen vilket ökar insulinbehovet samtidigt som energitillförseln ofta är begränsad till glukosdropp. Akuta operationer bör om möjligt undvikas för att eftersträva en optimal metabol kontroll. Hänsyn måste också tas till att energibehovet minskar under generell anestesi. Det finns risk för hyperglykemi, hypoglykemi och ketoacidos. Ketoacidos ses inte sällan preoperativt vid akut kirurgisk sjukdom. En ketoacidos måste korrigeras före en operation. Graden av korrigering bör vara fullständig i idealfallet, men ibland måste undantag ske beroende på allvarligheten i den kirurgiska sjukdomen. Hyperglykemi ökar risken för postoperativa infektioner och kan därför försämra resultatet [2]. Barnläkare, kirurg och narkosläkare bör ha ett samråd innan operationen för att föreslå diabetesbehandling samt upprätta ett protokoll för blodsockerövervakning före, under och efter operation. Kommentarer för svenska förhållanden Mål för blodsocker: 5 10 mmol/l, dvs något högre än normoglykemi under operationen för att ge en marginal för att undvika hypoglykemi. Efter operationen bör glukosnivåerna vara 4 8 mmol /L. Eftersom patienten fastar inför operationen oavsett ingreppets storlek rekommenderas alltid glukosdropp 50 mg/ml med 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml med start 2 timmar innan det operativa ingreppet ([3, 4]. Observera nya rekommendationer för barn angående Nainnehåll i intravenösa vätskor [5, 6]. Underhållsdropp enl. bifogad tabell (Underhållsmängd ml/tim) [1]. Rutinmässiga steroider (t ex vid abrasio och som profylax mot postoperativt illamående) höjer blodsockret och bör ges endast efter övervägande för den individuella patienten med Sida 1 av 5

diabetes. Insulindoserna behöver vanligen höjas rejält, även om bara enstaka steroiddoser givits. Metformin bör sättas ut 24 timmar före operationen pga risken för laktacidos. Vid akuta ingrepp hinner man inte sätta ut Metformin, men då är det viktigt att se till att patienten inte blir dehydrerad Vid mindre kirurgi <2 timmars anestesitid Diabetesspecifika förberedelser i hemmet: Patienten tar sin ordinarie insulindos av basinsulin med injektion sc, alternativt behåller ordinarie subcutan basaldos vid insulinpumpbehandling. Patienten fastar enligt sedvanliga anestesirutiner. Måltidsdos ges ej på morgonen, men halv korrigeringsdos om P-glukos> 8 mmol/l. Preoperativ vård på sjukhuset: Kontrollera P-glukos kapillärt vid ankomst till avdelningen. o Vid hypoglykemi (<4 mmol/l) sätt omedelbart en PVK och behandla direkt med snabb infusion glukos 10% (dos 5 ml/kg). Kontrollera att P-glukos stigit och hålls omkring 5 10 mmol/l. Starta därefter underhållsinfusion med glukos 5 % (140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml) (3,4) o Vid hyperglykemi (>15 mmol/l) mät B-ketoner med snabbmetod alt syra-bas analys. Ett högt P-glukos> 15 mmol/l och B-Ketoner> 1 mmol/l, alternativt ph <7,3, utgör tecken på insulinbrist som måste korrigeras innan operation. Kontakta diabeteskunnig barnläkare. Enbart högt P-glukos utgör ingen kontraindikation för operation. Sätt PVK. Starta infusion 5% glukos 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml enl lista för underhållsvätska {1]. Låt barnet få morgondosen basinsulin sc, alternativt fortsätt med basaldoslinfusion via insulinpump. Kontrollera P-glukos minst var 30:e minut under operationen och regelbundet under de första 6 12 timmarna därefter. Mät B-ketoner 1 gång/timme under operationen, och vid behov även blodgas. Postoperativt: När patienten kan äta och behålla en måltid avbryts glukosinfusionen och normala måltidsinsulindoser ges. Barnet kan behöva övervakas ett par timmar efter ingreppet, lämpligen över eftermiddagsmellanmålet, men bör därefter kunna skrivas ut för fortsatt vård i hemmet med P- glukosmätningar och insulinordination efter skriftlig och muntlig instruktion. Sida 2 av 5

Vid större kirurgi> 2 timmars anestesitid Dag före operation: Patienten bör vara inskriven åtminstone från eftermiddagen dagen före operation. Patienten följer egen normal insulinregim fram till kvällen. P-glukos kontrolleras före varje måltid och 2 timmar efter. Blodketoner ska vara negativa. Vid middagstid ges ordinarie dos måltidsinsulin samt EMLA:s inför nålsättning. Ge ordinarie dos basinsulin som sc injektion på kvällen, alternativt låt basaldosen i insulinpumpen fortgå. På kvällen sätts PVK och insulin- och glukosinfusion påbörjas enligt nedan. Insulinpumpen kopplas bort när iv infusion är startad då anestesipersonal oftast är ovan vid hanteringen av insulinpumpar. Patienten fastar sedan från midnatt. Operativa ingrepp bör göras tidigt på dagen för att undvika onödigt lång näringskarens. Insulin: Spädning: Insulin direktverkande (t.ex. NovoRapid/Humalog/Apidra) och snabbverkande (t.ex. Actrapid, Humulin regular, Insuman rapid) har samma effekt när det ges iv. 100E/ml spädes till en konc av 1E/ml genom att 1 ml insulin 100E/ml sätts till 99 ml 9 mg/ml NaCl. Tabell 1 Dosering av intravenöst insulin. Observera att lägre doser behövs om patienten har fått sc basinsulin på kvällen P-GLUKOS (mmol/l INSULIN (E/kg/timme) > 13 0,1 (0,15) 10-13 0,075 6-10 0,05 < 6 (eller hypoglykemisymton) 0,025 < 3 Stäng av intravenöst insulin i 10-15 min * Underhållsvätska se tabell 2 nedan [1]. Kontrollera P-glukos minst 1 gång/timme. Många patienter har en sensor för kontinuerlig vävnadssockerregistrering (CGM/FGM), som kan vara ett stöd i bedömningen av P-glukos. Följ B- ketoner minst 1 g/timme för att bedöma ev. insulinbrist. Operationsdag: Fortsatt iv infusion av insulin och glukos enl. lista. Håll P-glukos mellan 5 10 mmol/l. Använd snabbmetod och mät P-glukos minst varje timme. Överväg syrabas analys under anestesi. Mät B- ketoner 1 gång/ timme. Postoperativt. Fortsätt samma behandling som tidigare tills barnet kan försörja sig självt övergå därefter till sc insulinregim. När de sc insulindoserna med penna eller pump ska återstartas behöver den iv insulininfusionen fortgå parallellt minst 1 3 timmar med ledning av fortsatta kontroller av P-glukos varje timme. Ta sedan nytt P-glukos och justera insulindosen Sida 3 av 5

Akut kirurgi: Handläggs på samma sätt som ovan utifrån om det är ett mindre eller större ingrepp. Vid akut kirurgi bör patienten få underhållsvätska enligt ovan (glukosdropp 50 mg/ml med 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml) redan i det initiala skedet [3,4]. Täta P-glukoskontroller krävs för att styra infusionen. B-ketoner bör kontrolleras 1 2 gånger/timme. Ta även en blodgas initialt och senare vb. Många icke-diabetesbarn som genomgår akut kirurgi med inflammatoriskt påslag (exv. gangränös eller perforerad appendicit) har ofta ketoner> 1. Vid kortare ingrepp kan den ordinarie basaldosen i insulinpumpen behållas. Tabell 2 Underhållsvätska Underhållsmängd (ml/24 tim) Underhållsmängd (ml/tim) Vikt kg Min Medel Max Min Medel Max ml/24 tim ml/24 tim ml/24 tim ml/tim ml/tim ml/tim 4.0 260 325 390 11 14 16 4.5 290 365 440 12 15 18 5.0 325 405 485 14 17 20 5.5 355 445 540 15 19 23 6.0 390 485 580 16 20 24 6.5 420 530 630 18 22 26 7.0 455 570 680 19 24 28 8.0 510 640 770 21 27 32 9.0 570 710 860 24 30 36 10.0 620 780 930 26 33 39 11.0 670 840 1000 28 35 42 12.0 710 890 1070 30 37 45 13.0 750 940 1130 31 39 47 14.0 790 990 1190 33 41 50 15.0 830 1030 1240 35 43 52 16.0 860 1070 1290 36 45 54 17.0 890 1120 1340 37 47 56 18.0 920 1150 1390 38 48 58 19.0 950 1190 1430 40 50 60 20.0 980 1230 1470 41 51 61 22.0 1040 1300 1560 43 54 65 24.0 1090 1360 1640 45 57 68 26.0 1140 1430 1720 48 60 72 28.0 1190 1490 1790 50 62 75 30.0 1240 1560 1870 52 65 78 32.0 1290 1620 1940 54 68 81 34.0 1340 1680 2010 56 70 84 36.0 1380 1730 2080 58 72 87 38.0 1430 1790 2150 60 75 90 Sida 4 av 5

Underhållsmängd (ml/24 tim) Underhållsmängd (ml/tim) Vikt kg Min Medel Max Min Medel Max ml/24 tim ml/24 tim ml/24 tim ml/tim ml/tim ml/tim 40.0 1470 1850 2220 61 77 93 45.0 1580 1980 2370 66 83 99 50.0 1680 2100 2520 70 88 105 55.0 1770 2210 2660 74 92 111 60.0 1850 2320 2780 77 97 116 65.0 1930 2410 2900 80 100 121 70.0 2000 2500 3000 83 104 125 75.0 2070 2590 3110 86 108 130 80.0 2150 2690 3230 90 112 135 Referenser 1. Darrow DC. The physiologic basis for estimating requirements for parenteral fluids. Pediatr Clin North Am 1959:6:29-41 2. Neil Christopher Forbes, Nicola Anders (2013). Does tight glycemic control improve outcomes in pediatric patients undergoing surgey and/or those with critical illness? International Journal of General Medicine (4 dec 2013) 3. Robert Sumpelmann, A novel isotonic-balanced electrolyte solution with 1% glucose for intraoperative fluid therapy in children: results of a prospective multicentre observational postauthorization safety study (PASS) Pediatric Anesthesia 2010 20:977-981 4. Robert Sumpelmann, European consensus statement for intraoperative fluid therapy in children 2011:28:637-639 (7 juni 2011) 5. Sarah McNab, Trevor Duke, 140 mmol/l of sodium versus 77 mmol/l of sodium in maintenance intravenous fluid therapy for children in hospital (PIMS): a randomized controlled double-blind trial. Lancet 2015;385:1190-97 6. Kristen A. Neville, MBBS (Hon 1), Prevention of Hyponatremia during maintenance Intravenous Fluid Administration: A Prospective Randomized Study of Fluid Type versus Fluid Rate, J Pediatr 2010;156:313-9 Sida 5 av 5