NYHETER BÅDE PLIKT OCH NÖJE

Nyheter både plikt och nöje NYHETER BÅDE PLIKT OCH NÖJE ANNIKA BERGSTRÖM Sammanfattning Den goda medborgaren är i den normativa demokratiforskningen en person som håller sig uppdaterad kring vad som händer i samhället, som röstar och engagerar sig i olika slags samhällsfrågor och sammanslutningar. Denna s.k. medborgaranda har tidigare varit förknippad med bland annat dagstidningsläsning. I tider när såväl aktiviteter med stark koppling till medborgarandan som användningen av de medier som förknippats med dessa minskar är det intressant att studera hur människor ser på nyhetskonsumtion och på att hålla sig uppdaterad. Analyserna visar att upplevelsen av att man som individ är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället är stark, och att en övervägande majoritet också gillar att vara uppdaterade. Samvariationen mellan dessa aspekter av nyhetskonsumtion är också förhållandevis stark. Inställningen till nyhetsmedier förklaras framför allt av politiskt intresse och också av vanan att konsumera tv-nyheter. Användningen av digitala nyhetsmedier kan inte kopplas samman med den här dimensionen av medborgaranda. D et finns ett utbrett ideal att man ska vara en god medborgare. Den här tanken handlar om att varje enskild individ bidrar till att upprätthålla den demokratiska ordningen. Detta tar sig kanske först och främst uttryck i politiska val och i engagemang i olika slags föreningar, men också genom kontinuerlig informationsinhämtning via olika medier. Den goda medborgaren håller sig uppdaterad med vad som händer i samhället. Regelbunden dagstidningsläsning har, enligt statsvetaren Robert Putnam (1996), betraktats som en indikator på sådan så kallad medborgaranda. Tidningsläsare var, menade Putnam, bättre informerade än icke-läsarna och i förlängningen av detta också bättre rustade att delta i samhällsdebatt och samhälleliga aktiviteter. Politiska aktiviteter som röstning och partimedlemskap har minskat i flera länder, vilket ibland diskuteras som problematiskt för vissa västerländska demokratier (Blanco, 2006, Dahlgren, 2006, Putnam, 2000). I Sverige minskar antalet partimedlemmar, medan valdeltagandet varit stabilt över tid. Sjunkande tidningsläsning bland svenskar är också ett faktum (Andersson, 2015) och det är uppenbart att de tidigare papperstidningsläsarna inte alls hittar till tidningarna på samma sätt på webben (Bergström, 2014). Vissa aktiviteter som tidigare starkt kopplats samman med uppfattningen om den goda medborgaren och om medborgaren som aktiv informationsinhämtare har alltså stadigt minskat. Det finns inget som Bergström, Annika (2016) Nyheter både plikt och nöje i Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 377

Annika Bergström idag tyder på att aktiviteter på internet skulle ersätta politiskt engagemang eller informationsinhämtning som ligger i linje med de demokratiska idealen. Mycket av internetanvändningen har ett lågt samhällsfokus och rör sig inte sällan inom den personliga och privata sfären (Leung, 2009). Frågan är vad som händer med känslan av plikten att hålla sig uppdaterad och informerad. Det här kapitlet analyserar medborgarnas egen syn på detta. Kapitlet breddar vidare analysen kring synen på nyheter genom att studera betydelsen av den egna nyhetskonsumtionen i relation till hur andra använder nyheter och i relation till nyheternas innehåll. Som komplement till känslan av plikt studeras också viljan att ta del av nyheter, om man faktiskt gillar att hålla sig informerad. Motiv för nyhetsanvändning Det har tidigare beskrivits i forskningslitteraturen att många människor upplever det som inte bara viktigt utan också som en skyldighet att följa med i nyhetsrapporteringen. Morgontidningsläsning har inte sällan beskrivits i termer av medborgerlig plikt, och även nyhetssändningar i tv har betraktats på samma sätt (Hagen, 1992, Jansson, 1998; Jensen, 1986; McCombs och Poindexter, 1983). Lance Bennett (2008) pratar om två olika paradigm i hur man förhåller sig till politik och samhällsfrågor. Han menar att de följer med ålder, där äldre generationer ofta ser medborgarskap som en skyldighet. Bennett kallar dem därför dutiful citizens. Dessa plikttrogna medborgare upplever en skyldighet att delta i offentliga aktiviteter som att rösta, att hålla sig informerade om olika sakfrågor, att följa med i nyhetsrapporteringen och att gå med i organisationer eller partier om de vill påverka. Yngre generationer, däremot, ser ofta politiken som icke-autentisk och känner att den inte berör dem. Istället föredrar de politik i en mer expressiv form eller sådant som går att omsätta i handling. Denna grupp kallar Bennett för actualizing citizens. De handlingsinriktade medborgarna har en mer individualistisk syn på politik och medborgarskap. Att rösta upplever de ofta som mindre viktigt än att göra saker själva, som till exempel att delta i frivilligarbete eller olika typer av aktivism, eller att konsumera på ett sådant sätt att de på sikt påverkar samhället till det bättre. De är ofta skeptiska till såväl politiker som massmedia, och föredrar istället att informera sig och agera via lösare nätverk som ofta förmedlas via sociala kontakter eller via nätet. Många studier har tagit utgångspunkt i Bennetts paradigm, både i Sverige och internationellt. Sveningsson (2015) menar att man snarast bör se paradigmen som två olika stilar som kan samexistera än som ömsesidigt uteslutande. Alla unga har inte en handlingsinriktad syn och alla äldre är inte plikttrogna. För äldre generationer handlade hålla sig informerad om att ta del av nyheter från professionella nyhetsdistributörer. Detta är inte längre en självklar källa då många människor snarare får sin information från såväl professionella journalister, 378

Nyheter både plikt och nöje som bloggare, vänner och andra (Wells, 2014). Wells har byggt vidare på Bennetts tankar om medborgarskapsstilar och beskriver användningen av nyhetsmedier som att de plikttrogna medborgarna ägnar sig åt en mer passiv konsumtion av nyheter och samhällsinformation. De handlingsinriktade förväntar sig istället att aktivt få delta i produktionen och delandet av information. I förlängningen av detta, diskuterar Wells, är pliktkänslan i yngre generationer inte nödvändigtvis förknippad med traditionell nyhetsrapportering från professionella aktörer, utan kan mycket väl inbegripa exempelvis bloggläsning. De plikttrogna guidas av medlemskap och auktoritativa, etablerade grupper medan de handlingsinriktade orienterar sig mer mot nätverk och vad som av dem själva upplevs som relevanta källor. Svenska studier om medborgarskap, informationsinhämtande och nyhetskonsumtion är sällsynta. En studie av svenska ungdomars användning av nyhetsmedier visar att även unga idag relaterar nyhetskonsumtion till den goda medborgaren (Sveningsson, 2015). Internationell forskning är något vanligare, framför allt från Nordamerika. En kanadensisk studie om delning av nyheter på nätet visar att människor upplever att det är viktigt med en blandad nyhetsdiet (Hermida m.fl., 2012). En amerikansk studie av den vuxna befolkningen från 2010 visar på liknande uppfattningar. Drygt två tredjedelar av amerikanerna upplever en social eller medborgerlig skyldighet att vara informerade och hålla sig uppdaterade med de senaste nyheterna (Purcell m.fl., 2010). I en studie av amerikanska studenter framkom tydligt att de kände det som att de var skyldiga sig själva att vara informerade medborgare, så att de på ett intelligent sätt skulle kunna hantera omvärlden och för att ha grundläggande kunskaper att luta sig mot i konversationer med andra (Huang, 2009). Nyheter behöver inte bara vara något man använder av plikt. Det kan naturligtvis också handla om en högst frivillig aktivitet som tillfredsställer något annat behov. Tidigare forskning har visat att behoven för nyhetsanvändning kan skifta vitt mellan att exempelvis vilja förstå omvärlden och att vilja slå ihjäl tid och bli underhållen (Katz m.fl., 1973). Informationsperspektivet, som beskrivits ovan, kan också sättas i ett socialt sammahang. Man väljer att ta del av nyheter för att man vill framstå som informerad, som en person som hänger med. Nyheterna och deras innehåll genererar också samtalsämnen och fungerar därmed som socialt bindemedel. Det ger en social fördel att ha tagit del av dem (Reimer, 1998). Forskningsgenomgången visar att det finns många perspektiv på nyhetskonsumtion som knyter an till såväl nytta som nöje. Utifrån de studier som gjorts, företrädelsevis i andra länder, finns det anledning att förvänta sig skillnader i synen på nyheter framför allt mellan yngre och äldre, och också beroende på samhällsengagemang och politiskt intresse. Äldre personer och personer med exempelvis föreningsvana eller större intresse för politik skulle i linje med detta i högre grad stödja idéer om nyhetskonsumtion som en del av en medborgerlig plikt, medan yngre personer och människor som inte engagerar sig i mer traditionella former 379

Annika Bergström skulle ha en mindre plikttrogen inställning. Man kan också förvänta sig att de här skillnaderna skulle vara något mindre i Sverige som kännetecknas av starka nyhetsmedier och en hög användning av såväl public service-nyheter som dagstidningar. SOM-undersökningen 2015 ger möjlighet att testa detta. Synen på nyheter och nyhetsanvändning I den nationella SOM-undersökningen 2015 har respondenterna fått ta ställning till en rad olika påståenden om nyheter och nyhetsanvändning. Frågan om människors skyldighet att hålla sig informerade har ställts i några tidigare undersökningar och möjliggör i viss mån jämförelser över tid. Därtill har svarspersonerna fått ta ställning till om nyheterna är tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem, om det kanske räcker med att andra följer med i aktuella händelser och om man gillar att hålla sig informerad om vad som händer i samhället. De sista tre påståendena är helt nya och jämförelsepunkter saknas därför. Sammantaget ger frågorna möjlighet att skapa en djupare förståelse för nyhetskonsumtion inte bara i relation till den självupplevda plikten, utan också till andra motiv för nyhetskonsumtion och hur man ska betrakta nyhetsanvändning människor emellan. Det framgår mycket klart i analysen att boende i Sverige ser på informationsinhämtning som en plikt. Påståendet att varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället ställer sig närmare nio av tio (88 procent) bakom (tabell 1). En knapp tiondel tycker att det här påståendet är felaktigt. Hälften av de svarande menar samtidigt att en stor del av nyheterna inte är tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem. I den här frågan är befolkningen, som framgår, delad. Men detta till trots kan man, enligt svenskarna, inte skjuta över informationsinhämtningen på någon annan. En övervägande majoritet anser att det är felaktivt att låta bli att ta del av nyheter bara för att det finns så många andra som gör det. Det är dessutom ställt utom allt tvivel att människor på en övergripande nivå gillar att hålla sig informerade om vad som händer i samhället. Den här typen av frågor engagerar människor, det märks av det faktum att det endast är mellan två och sex procent som väljer svarsalternativet Ingen uppfattning. Att man både måste och vill hålla sig uppdaterad om samhällsfrågor är tveklöst, men det är inte självklart att det är just nyhetsrapporteringen som avses. Så som frågan är ställd kan vi emellertid inte säga vad som skulle kunna avses vid sidan av denna. 380

Nyheter både plikt och nöje Tabell 1 Bedömning av nyheternas roll för individ och samhälle, 2015 (procent) Helt Delvis Delvis Helt Ingen Antal riktigt riktigt felaktigt felaktigt uppfattning svar Varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället 44 44 6 3 4 1 528 En stor del av nyheterna är inte tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem 9 41 26 19 5 1 512 Det finns så många andra som följer med i nyheter och aktuella händelser att det inte spelar så stor roll om jag gör det eller inte 2 8 15 70 6 1 521 Jag gillar att hålla mig informerad om vad som händer i samhället 59 35 4 1 2 1 527 Kommentar: Frågan lyder: Vilken är din uppfattning om följande påståenden om nyheter och medier? En 4-gradig svarsskala samt svarsalternativet Ingen uppfattning användes. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. I den nationella SOM-undersökningen 2010 ställdes frågan om skyldighet att hålla sig informerad om vad som händer i samhället den gången med en 11-gradig svarsskala. Närmare hälften av de svarande 46 procent uppgav då värde 8-10 på skalan, vilket kan sägas motsvara helt riktigt. Sex procent angav värde 0-2, vilket på samma sätt kan sägas motsvara helt felaktigt. I den undersökningen var det sju procent som angav att de inte har någon uppfattning i frågan (Bergström och Wadbring, 2011). Frågan ställdes också, med något annorlunda formulering, i den nationella SOM-undersökningen 1997 där respondenterna, likt i 2015 års undersökning, fick svara på en 4-gradig skala men alternativet Ingen uppfattning fanns då inte med. 92 procent svarade Instämmer helt eller Instämmer i stort sett (Jansson, 1998). Frågorna som ställts vid de olika tidpunkterna är inte helt jämförbara, men samtliga resultat indikerar ett starkt stöd för skyldigheten att hålla sig informerad av vad som händer i samhället, vilket också funnits i internationella undersökningar (Putnam 1996). Pliktkänslan tycks vara stabil samtidigt som medielandskapet har genomgått stora förändringar, inte minst på nyhetssidan med den digitalisering som pågår. En särskild analys av sambanden mellan de olika påståendena i frågebatteriet i tabell 1 visar på förhållandevis stark korrelation mellan skyldigheten att hålla sig informerad och att gilla att hålla sig informerad (Pearson s r=0,439 p<,01 1 ) (se tabell 2). Ett signifikant men betydligt svagare samband finns också mellan synen på nyheter som mindre viktiga och att så många andra följer med i rapporteringen (0,298 p<,01). 381

Annika Bergström Tabell 2 Korrelationer mellan påståenden om informationsinhämtande och nyhetsanvändning, 2015 (korrelationskoefficienter) Varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället Det finns så många andra som följer med i nyheter och aktuella händelser att det inte spelar så stor roll om jag gör det eller inte En stor del av nyheterna är inte tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem Jag gillar att hålla mig informerad om vad som händer i samhället Varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället -0,001 Det finns så många andra som följer med i nyheter och aktuella händelser att det inte spelar så stor roll om jag gör det eller inte 0,065 * 0,298 ** En stor del av nyheterna är inte tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem 0,439 ** -0,104 ** 0,022 Jag gillar att hålla mig informerad om vad som händer i samhället Kommentar: Frågan lyder: Vilken är din uppfattning om följande påståenden om nyheter och medier? Minsta antal svar 1 507. Personer som svarat på respektive delfråga finns med i analysen. * p<0,05, ** p<0,01. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. Skillnaden i synen på nyhetskonsumtion får antas variera mellan olika grupper på samma sätt som själva nyhetskonsumtionen gör. Förutom socio-demografiska faktorer som ålder och utbildningsnivå kan man, mot bakgrund av tidigare forskning, förvänta sig skillnader beroende på politiskt intresse och samhällsengagemang (här mätt med föreningsmedlemskap). Dessa bakgrundsfaktorer testas, tillsammans med några nyhetsvanor, mot synen på nyhetskonsumtion i den följande analysen. För analysen har nyhetsmedier eller källor som når en relativt sett stor publik valts ut: Rapport/Aktuellt från SVT, morgontidning på papper, Aftonbladet på nätet samt sociala medier. Olika gruppers syn på nyheter och nyhetskonsumtion visas i tabell 3. Där visas också ett så kallat sambandsmått eta som illustrerar styrkan i sambanden mellan 382

Nyheter både plikt och nöje Tabell 3 Uppfattning om informationsinhämtande och nyheter i olika grupper, 2015 (procent mycket eller helt riktigt, Eta kursivt) Det finns så många Varje människa andra som följer med En stor del av är skyldig att i nyheter och aktuella nyheterna är inte Jag gillar att hålla hålla sig informerad händelser att det inte tillräckligt viktiga för mig informerad om vad som spelar så stor roll om att man ska orka om vad som händer i samhället jag gör det eller inte ägna tid åt dem händer i samhället Samtliga 88 9 50 94 Kön: 0,06 0,01 0,09 0,02 Kvinnor 89 9 46 94 Män 86 9 55 93 Ålder: 0,10 0,05 0,05 0,12 16 29 år 81 10 52 87 30 49 år 89 11 52 94 50 64 år 87 8 51 95 65 85 år 91 7 46 95 Utbildning: 0,06 0,11 0,05 0,12 Låg 86 13 55 89 Medellåg 86 12 52 92 Medelhög 87 6 48 95 Hög 91 6 48 97 Tittar på Aktuellt/Rapport: 0,14 0,21 0,09 0,25 Minst 5 d/v 91 6 57 97 1 4 d/v 90 7 54 96 Mer sällan 79 12 54 90 Aldrig 79 27 46 76 Läser morgontidning på papper: 0,10 0,10 0,06 0,16 Minst 5 d/v 92 6 47 97 1-4 d/v 86 11 55 95 Mer sällan 88 11 56 96 Aldrig 85 12 51 89 Läser Aftonbladet på nätet: 0,09 0,10 0,07 0,11 Minst 5 d/v 92 7 51 97 1 4 d/v 86 8 55 92 Mer sällan 88 7 51 95 Aldrig 85 13 45 91 Tar del av nyheter via sociala medier: 0,08 0,05 0,07 0,06 Minst 5 d/v 91 9 50 95 1 4 d/v 89 8 48 96 Mer sällan 89 5 59 96 Aldrig 85 9 50 92 Föreningsmedlemskap: 0,10 0,15 0,03 0,11 Medlem 90 6 49 95 Icke-medlem 93 16 52 90 Intresse för politik: 0,20 0,28 0,09 0,35 Inte alls intresserad 63 38 48 63 Inte särskilt intresserad 85 14 56 89 Ganska intresserad 92 5 49 99 Mycket intresserad 91 3 42 98 Kommentar: Frågan lyder: Vilken är din uppfattning om följande påståenden om nyheter och medier? Eta är ett sambandsmått som visar styrkan i sambandet mellan en oberoende variabel på nominalskalenivå och en beroende variabel på intervallskalenivå. Måttet varierar mellan 0 och 1. Värden nära noll innebär att samband saknas. Ju längre avstånd från 0 desto starkare är sambandet. Det teoretiska max-värdet betyder att all variation i den beroende variabeln kan föras tillbaka till kategoriseringen. Analyserna baseras på personer som besvarat respektive delfråga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015. 383

Annika Bergström åsikter om nyheter och olika grupper (se tabellkommentar för en beskrivning av eta-värdet). Överlag är skillnaderna i uppfattning mellan olika demografiska grupper mycket små. Ålder har marginell betydelse för synen på nyheter och nyhetskonsumtion. Utbildning inverkar också marginellt. Betydelsen av föreningsmedlemskap, vilket lyfts fram som en viktig faktor i relation till medborgerlig plikt (Bennett, 2008), kan inte riktigt fastställas här. I undersökningen har svarspersonerna svarat på vilka typer av föreningar de är medlemmar i. Dessa nio kategorier har byggts samman och medlemskap respektive icke-medlemskap redovisas. I frågan om att det skulle räcka att andra följer nyheter, kan man se en svag tendens till att dessa uppfattningar är mer utbredda bland personer som inte är medlemmar eller aktiva i någon förening. En förklaring till uteblivna effekter av föreningsmedlemskap kan vara att svenskarna är ett välorganiserat folk, det svenska civilsamhället präglas av organisationer med höga medlemstal (Boije och Ottervik, 2014). En fördjupad analys av medlemskap i olika typer av föreningar och olika nivåer på aktivitetsgrad i olika föreningar skulle kunna ge en förfinad bild av engagemang i relation till synen på nyhetsanvändning. Någon sådan analys har inte gjorts i det här sammanhanget. Det som tycks ha starkast samband med synen på att tillägna sig information och att använda nyheter är politiskt intresse. Personer med stort politiskt intresse ger tydligare uttryck för skyldigheten att hålla sig informerad och gillar att hålla sig uppdaterade med vad som händer i samhället. Politiskt icke-intresserade ger i högre utsträckning uttryck för inställningen att man själv kan luta sig tillbaka vad gäller nyhetskonsumtion eftersom så många andra ägnar sig åt den. Att nyheter inte är tillräckligt viktiga för att man ska orka ägna tid åt dem upplevs av ungefär hälften av de svarande, oberoende av politiskt intresse. En fördjupad analys (ej i tabell) visar att detta sannolikt tar sig olika uttryck. De politiskt intresserade tycks hantera saken genom att i stor utsträckning ta del av många olika nyhetskällor medan personer med litet politiskt intresse istället väljer bort de flesta nyhetsmedier i betydande utsträckning. Särskilt tydlig är skillnaden när det gäller användningen av traditionella nyhetsmedier som Rapport, Aktuellt och morgontidningar i tryckt form. Stor betydelse för de här frågorna har också själva nyhetsanvändningen i sig. Särskilt tydligt är det för nationella tv-nyheter, här mätt med tittandet på Aktuellt och/eller Rapport. Ju högre konsumtion, desto starkare stöd för att man bör hålla sig informerad, att man gillar att göra så samt att varje individ bör ta del av nyheter och att dessa är viktiga. Liknande mönster kan utläsas i relation till konsumtion av Aftonbladet på nätet och nyhetsanvändning via sociala medier, men här är sambanden betydligt svagare. På den punkt där jämförelser över tid är möjlig i frågan om att varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället liknar de här mönstren i olika grupper av befolkningen de som framkom i 2010 års undersökning. Även där var upplevelsen av plikt mer utbredd med stigande ålder och också 384

Nyheter både plikt och nöje bland de med mer utbredd användning av tv-nyheter (Bergström och Wadbring, 2011), och sambandens styrka var liknande. Flera av de ovan analyserade förklaringsfaktorerna är också starkt korrelerade med varandra. En så kallad regressionsanalys som tar hänsyn till samtliga faktorer (ej redovisad i tabell) visar att för frågan om skyldighet att hålla sig informerad har politiskt intresse och användningen av nyheter i sociala medier egen förklaringskraft när allt annat är lika. Politiskt intresse har också enskild signifikant betydelse för om man gillar att hålla sig informerad och för hur man ställer sig till att den egna nyhetsanvändningen kan stå tillbaka då det är så många andra som tar del av dem. När det gäller synen på nyheter som oviktiga är kön den enskilda faktor som har egen förklaringskraft och det är männen som starkare uttrycker att en del nyheter inte är tillräckligt viktiga för att man ska vilja ägna tid åt dem. För samtliga fyra påståenden är den samlade förklaringskraften mycket låg, vilket dels är en följd av att utfallet i frågorna kring plikt och nyhetsanvändning är så entydigt, dels också pekar mot det faktum att motiven för nyhetsanvändning är komplexa. Vi gillar att använda nyheter I analysen av medborgarnas syn på nyhetskonsumtion har gamla och internationellt välkända mönster upprepat sig. Vi anser oss vara skyldiga att hålla oss informerade om vad som händer i samhället och varje enskild individ förväntas ta del av nyheter. Utifrån Putnams resonemang om den goda medborgaren (Putnam, 1996) kan konstateras att pliktkänslan kring att hålla sig informerad är utbredd i det svenska samhället, variansen är mycket liten i den här frågan. Den plikttrogne medborgaren, för att använda Bennetts (2008) terminologi, kännetecknas i den svenska kontexten av att ha ett stort intresse för politik, vilket delvis skiljer sig från liknande studier i andra kontexter. Då inga jämförbara studier med andra länder finns är det svårt att sätta fingret på vad som gör att Sverige skiljer sig från framför allt Nordamerika. Det är fullt tänkbart att förklaringar står att finna i skillnader i såväl politiska system som mediesystem (jfr Hallin och Mancini, 2004). I Sverige har vi en tradition av stark public service, och ett högt förtroende för traditionella nyhetsleverantörer, vilket samvarierar med användningen av medier och också med hur vi värderar det innehåll som knyter an till politik, samhälle och demokrati. Kontexten kan antas inverka på såväl synen på den informerade medborgaren som på vad som förklarar att pliktkänslan är mer eller mindre utbredd. 2015 års SOM-undersökning har bidragit med ett nytt perspektiv på nyhetskonsumtion genom att mäta huruvida människor faktiskt gillar att hålla sig informerade om vad som händer i samhället. Det visar sig att en stor andel gör det och att det finns en viss samvariation mellan pliktkänslan och gillandet. Undersökningen kan inte ge svar på varför man gillar att hålla sig uppdaterad, men tidigare forskning har visat på ett väldigt brett spektrum här: allt ifrån känslan av att kunna orientera sig i samhället till känslan av att inte verka dum på fikarasten. 385

Annika Bergström En slutsats är således att nyheter har en central plats i det svenska samhället, vilket också bekräftas genom att många som svarat på undersökningen faktiskt har en åsikt i de olika frågorna. Det är en förhållandevis liten andel som väljer svarsalternativet Ingen uppfattning. I första hand samvarierar synen på nyhetskonsumtion starkt med politiskt intresse. Bland personer som är mycket intresserade av politik upplever nästan samtliga plikten att hålla sig informerade men framför allt nöjet att göra det. Undersökningen kan inte heller här visa på orsakssamband, men man kan misstänka en ömsesidig effekt där större politiskt intresse och nyhetskonsumtion bidrar till att förstärka varandra. Föga förvånande finns det samband mellan uppfattning om, och användning av nyhetsmedier. Känslan av en skyldighet att hålla sig informerad och att gilla nyhetskonsumtion är mer utbrett i grupper som har en mer frekvent konsumtion av tv-nyheter. Att döma av resultaten som presenterats här kopplas plikten till traditionella nyhetsmedier och det verkar inte som om digitala nyhetsförmedlare har samma position eller är en del av medborgarandan på samma sätt. Konsumtionen av nyheter via sociala medier samvarierar signifikant med skyldigheten att hålla sig uppdaterad, och här behöver framtida forskning gå djupare in i betydelsen av de digitala nätverken i människors nyhetsdiet. Så även om vissa traditionella nyhetsleverantörer tappar publikandelar verkar detta inte inverka nämnvärt på synen på att nyheter är något varje enskild medborgare bör konsumera. Nyheter är något vi gillar! Not 1 Sambandsmåttet Pearson s r kan variera mellan 0 (inget samband alls) och 1 (fullständig överensstämmelse). Referenser Andersson, Ulrika (2015) Dagspressens digitala plattformar allt mer använda men papperstidningen är fortfarande betydelsefull. I Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik och Oskarson, Maria (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bennett, W. Lance (2008) Changing Citizenship in the Digital Age. I W. L. Bennett (red), Civic life online: learning how digital media can engage youth (pp. 1-24). Cambridge, Mass.: MIT Press. Bergström, Annika (2014) Nationellt och lokalt i tryck och digitalt. I Bergström, Annika och Ohlsson, Jonas (red) Brytningstider. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika och Wadbring, Ingela (2011) Nyheter i våra hjärtan. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 386

Nyheter både plikt och nöje Blanco, Iñaki Garcia (2006) Blurring the boundaries: The dismantlement of the institutional and non-institutional politics dichotomy through the media-oriented strategies of new social movements and political parties. I N. Carpentier, P. Pruulmann-Vengerfeldt, K. Nordenstreng, M. Hartmann, P. Vihalemm and B Cammaerts (Eds.) Researching media, democracy and participation, pp.95-104. Tartu: Tartu University Press. Boije, Edvin och Ottervik, Mattias (2014) Svenskarna och civilsamhället. I Bergström, Annika och Oscarsson, Henrik (red) Mittfåra & marginal. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Dahlgren, Peter (2006) Civic participation and practices: Beyond deliberative democracy. In N. Carpentier, P. Pruulmann-Vengerfeldt, K. Nordenstreng, M. Hartmann, P. Vihalemm and B. Cammaerts (Eds.) Researching media, democracy and participation, pp.23-34. Tartu, Finland: Tartu University Press. Hagen, Ingunn (1992) News Viewing Ideals and Everyday Practises: The Ambivalence of Watching Dagsrevyen. Bergen: University of Bergen. Hermida, Alfred, Fletcher, Fred, Korell, Darryl and Logan, Donna (2012) Share, Like, Recommend. Journalism Studies, 13(5-6): 815-824. Huang, Edgar (2009) The Causes of Youth s Low News Consumption and Strategies for Making Youths Happy News Consumers. Convergence, 15(1): 105-122. Jansson, André (1998) Medieanvändning som medborgerlig plikt? I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Opinionssamhället. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Jensen, Klaus Bruhn (1986) Making Sense of the News. Aarhus: Aarhus University Press. Katz, Elihu, Haas, Hadassah och Gurevitch, Michael (1973) On the Use of the Mass Media for Important Things. American Sociological Review, 38(2): pp. 164-181. Leung, Louis (2009) User-Generated Content on the Internet: An Examination of Gratifications, Civic Engagement and Psychologicl Empowerment. New Media & Society 11 (8): 1327 1347. McCombs, Maxwell och Poindexter, Paula (1983) The Duty to Keep Informed: News Exposure and Civic Obligation. I Journal of Communication. Purcell, Kristen, Rainie, Lee, Mitchell, Amy, Rosenstiel, Tom and Olmstead, Kenny (2010) Understanding the participatory news consumer: How internet and cell phone users have turned news into a social experience. Pew Internet and American Life Project. www.pewinternet.org/~/media/files/reports/2010/ Understanding%20the%20Participatory%20News%20Consumer.pdf3 November 11, 2015. Putnam, Robert D (1996) Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS. Putnam, Robert D (2000) Bowling Alone: the collapse and revival of American Community. New York, NY: Simon & Schuster. 387

Annika Bergström Reimer, Bo (1998) TV-tittande och TV-funktioner. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red). Opinionssamhället Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet. Sveningsson, Malin (2015) It s Only a Pastime, Really : Young People s Experiences of Social Media as a Source of News about Public Affairs. Social Media + Society, 1(2): 1-11. Wells, Chris (2014) Two eras of civic information and the evolving relationship between civil society organizations and young citizens. New Media & Society, 16(4): 615-636. 388