Remissvar En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (SOU 2015:41)

BESLUTSUNDERLAG 1/1 Annika Eriksson 2015-10-21 RUN 2015:291 Regionutvecklingsnämnden Remissvar En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (SOU 2015:41) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över utredningen En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (SOU 2015:41). Syftet med lagförslaget är att stärka yrkeshögskolan. Region Östergötlands yttrande har tagits fram av på regionutvecklingsenheten. Region Östergötland ställer sig i huvudsak positiv till förslaget att stärka yrkeshögskolan. Region Östergötland ser yrkeshögskolan som en viktig eftergymnasial utbildningsform för arbetslivets möjligheter till kompetensförsörjning och för individens möjligheter till att skaffa sig yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Region Östergötland ser det dock som viktigt att behålla yrkeshögskolans flexibilitet och att förkunskapskraven utformas i samverkan med aktuella branscher. Regionutvecklingsnämnden föreslås BESLUTA a t t avge yttrande över En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (SOU 2015:41) enligt föreliggande förslag. Mats Uddin Tf regiondirektör Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör

BESLUTSUNDERLAG 1/8 Regionutvecklingsnämnden Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (2015:41) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/betänkandet/utredningen En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskapen Utredning i korthet Utbildningsdepartementet har utarbetat en promemoria som syftar till att ge yrkeshögskolan bättre förutsättningar att kunna tillgodose samhällets och arbetslivets behov av kompetens i såväl det medellånga som mer långsiktiga perspektivet. Promemorian baseras huvudsakligen på den översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter och vissa frågor om yrkeshögskolan som Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 22 oktober 2013 uppdrog åt kanslirådet Per Byström att biträda departementet med (U2013/6240/SAM). Promemorian innehåller totalt 16 förslag. Förslagen i promemorian syftar till att säkra en större långsiktighet i yrkeshögskolan, tydliggöra vilka förkunskapskrav som ska gälla inom yrkeshögskolan samt hur tillsyn och kvalitetsgranskning kan utvecklas för att underlätta för både arbetslivet och de studerande att bedöma utbildningarnas kvalitet. Region Östergötlands synpunkter på förslaget En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap Region Östergötland ställer sig i huvudsak positiv till förslaget att stärka yrkeshögskolan. Region Östergötland ser yrkeshögskolan som en viktig eftergymnasial utbildningsform för arbetslivets möjligheter till kompetensförsörjning och för individens möjligheter till att skaffa sig yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Region Östergötland ser det dock som viktigt att behålla yrkeshögskolans flexibilitet och att förkunskapskraven utformas i samverkan med aktuella branscher. I det följande lämnas synpunkter på de 16 förslag som presenteras i promemorian. Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Dagens modell med två utbildningsomgångar per beslut präglas av kortsiktighet och motsvarar inte arbetsmarknadens behov av långsiktiga utbildningar. För att förankra och marknadsföra en utbildning bland arbetsgivare krävs vidare att utbildningen finns under längre tid. I promemorian förslås att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar. Ett beslut ska dock få omfatta upp till fem

BESLUTSUNDERLAG 2/8 utbildningsomgångar om myndigheten bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden. Det ska också vara möjligt för myndigheten att fatta beslut om färre utbildningsomgångar för utbildningar där det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men det är svårt att bedöma hur långt behovet sträcker sig Region Östergötland ställer sig positiv till förslaget om fler utbildningsomgångar. Region Östergötland ser det som avgörande för att öka långsiktighet för både investeringstunga industriella utbildningar och utbildningar där behoven är långsiktiga. Anordnarens kompetens att bedriva utbildning I promemorian föreslås att utbildningsanordnaren, redan vid ansökan om att få starta en utbildning, ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Region Östergötland instämmer i att yrkeshögskolan ska förknippas med hög kvalité och arbetsmarkandsrelevans. Region Östergötland anser dock att skallkravet att utbildningsanordnaren redan vid ansökan om att få starta en utbildning ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det område som utbildningen avser kan begränsa antalet utbildningsanordnare och minska yrkehögskolans flexibilitet och möjligheten att på kort sikt möta arbetsmarknadens behov. Region Östergötland föreslår att kraven ställs när utbildningen är beviljat. Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan I dag bedrivs vissa samhällsviktiga eftergymnasiala yrkesutbildningar av andra statliga myndigheter än statliga universitet och högskolor som till exempel Kustbevakningen, Tullverket mm. Dessa utbildningar kan inte idag bedrivas inom yrkeshögskolan. I promemorian föreslås att ytbildning inom yrkeshögskolan ska få anordnas även av andra myndigheter än statliga universitet och högskolor. Region Östergötland ställer sig positiva till förslaget. Lärande i arbete är utmärkande för yrkeshögskolan Lärande i arbete (LIA) är utmärkande för yrkeshögskolan och LIA ska ingå i alla utbildningar som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. De sammanställningar som Myndigheten för yrkeshögskolan gjort visar att de studerande som genomfört LIA anser att momentet har gett dem förutsättningar att nå målen för utbildningen. Det är därför bekymmersamt att myndighetens rapporter visar att inte alla studerande som har rätt till LIA också får sådan praktik. I promemorian föreslås att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. Region Östergötland ser positivt på förslaget.

BESLUTSUNDERLAG 3/8 Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Det är i dag en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska i stället vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. Region Östergötland är positiva till att arbetslivets kompetensbehov ska prioriteras när beslut om utbildningarnas placering ska fattas. Region Östergötland anser dock att myndighetens analyser av det regionala arbetsmarknadsläget bör visa tydligt var myndigheten värderar att olika utbildningar har en strategisk placering. Vi anser också att det är viktigt att tydliggöra vilken betydelse de regionala kunskapsunderlagen, som årligen överlämnas åt MYH, har i bedömningen om lämplig placering av specifika utbildingar. Fristående kurser Eftersom de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden förändras över tid är det viktigt att individer under sitt arbetsliv kan bygga på sin utbildning för att matcha kraven. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolans ordinarie utbud. Det ska redan nu tydliggöras i förordningen om yrkeshögskolan att om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen kan studerande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (fristående kurs) även om kursen eller kurserna var för sig eller totalt omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng. Region Östergötland är positiva till förslaget och menar att det är en bra möjlighet till personer som behöver öka sin kunskap och kompetens inom ett specifikt ämnesområde. Det gagnar både den enskilda personen och företget. Region Östergötland anser dock att det är viktigt att den statliga ersättningen för fristående kurser förtydligas i avvaktan på den utredning som Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås få i uppdrag att genomföra. Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl

BESLUTSUNDERLAG 4/8 Det händer det allt oftare att det ställs särskilda förkunskapskrav för behörighet till yrkeshögskoleutbildning. I vissa fall har utbildningsanordnare, enligt vad som framförts till Utbildningsdepartementet, ställt upp omotiverat höga förkunskapskrav för att visa på att utbildningen håller eftergymnasial nivå. I promemorian föreslås att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper ska bara få ställas upp om det finns särskilda skäl. Region Östergötland är positiva till förslaget att särskylda förkunskapskrav endast skall få ställas om det finns särskilda skäl för det. Som framgår i promemorian bygger yrkeshögskoleutbildningarna i hög grad på motsvarande yrkesprogram inom gymnasieskolan, varför det måste finnas tydliga motiv för att ställa ytterligare krav på förkunskaper eller yrkeserfarenhet. Region Östergötland menar dock att det bör tas fram kriterier för vad som kan ingå i särskilda skäl. Samma utbildning olika förkunskapskrav Att utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan kan ställa upp särskilda förkunskapskrav innebär att dessa krav kan variera från anordnare till anordnare även om det är fråga om i princip identiska utbildningar. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkes-högskoleutbildningar kan se ut och införas. Region Östergötland ser positivt på förslaget men vill lyfta fram vikten av att hänsyn tas till branschernas behov även på lokal och regionalnivå. Ett exempel där det behövs enhetliga förkunskapskrav är Apotekstekniker. I det fallet har branschen kommit överens om både mål med utbildningen, utbildningsplan och förkunskapskrav (inklusive arbetslivserfarenhet). När det gäller industri och teknik kan samma roll/titel, t.ex. Underhållstekniker, se mycket olika ut beroende bland annat på företagens produkter/produktion, maskinpark, tekniska nivå och strategiska beslut. Bakom en utbildningsansökan står ett flertal företag som tillsammans kommit överens om förkunskapskrav för just den här utbildningen i just den här regionen. Det är en av fördelarna med Yrkeshögskolan att företagen har möjlighet att påverka även förkunskapskrav, och möjliggör att utbildningen kan skräddarsys för intressenternas behov. Det är viktigt att Myndigheten för yrkeshögskolan inhämtar synpunker från branschföreträdare både på nationell och regional nivå. Behörighetskomplettering bör underlättas Rekryteringsbasen inom gymnasieskolan för eftergymnasiala yrkesutbildningar minskar eftersom allt fler ungdomar väljer högskoleförberedande program i stället för yrkesprogram. Fortsätter den utvecklingen finns en växande risk att många branscher kommer stå inför framtida kompetensförsörjningsproblem. I promemorian föreslås att lagen om yrkeshögskolan ändras så att det ska bli möjligt att inom yrkeshögskoleutbildningar kunna erbjuda förutbildningar.

BESLUTSUNDERLAG 5/8 Vidare föreslås att den som genomgått förutbildningen med godkänt resultat bör vara garanterad en plats på den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen. Förutbildningarna bör genomföras på kort tid och kunna bedrivas på distans. Region Östergötland ser positivt på förslaget. Region Östergötland har i dialogen med Myndigheten för yrkeshögsklan påtalat problemet att det är svårt för spårbytare att komma in på yrkeshögskoleutbildningar. Vi anser att det borde vara möjligt för utbildningsanordnarna att ha ett inledande utbildningsblock som både kan ge en bas för spårbytarna och en repetition för de som redan har genomgått en grundutbildning eller är frivillig för dem som redan har erforderliga kunskaper och färdigheter. Gärna i samarbete med kommunalvuxenutbildning. Det behövs tydligare urvalsregler Ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan ansvarar för urvalet till utbildningen. Processen för meritvärdering vid urvalet bör konstrueras så att risken för att många sökande får samma poäng blir så liten som möjligt. I promemorian föreslås urvalsgrunden särskilt prov ska endast få avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter ska urval också få göras genom lottning. Region Östergötland ser delvis positivt på förslaget. Vi anser att det är viktigt att det finns ett brett antal urvalsgrunder som betyg, arbetslivserfarenhet, särskilt prov (i bifogade fall) och tidigare utbildning. Samtidigt anser Region Östergötland att det är negativt att de två urvalsgrunderna tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet begränsas till utbildningar med särskilda skäl. Vilka särskilda skäl de avser framgår ej. Yrkeshögskolans främsta syfte att tillgodose kompetensbehov hos arbetsgivare. De som på bästa sätt kan förse arbetslivet med kompetens ska ha störst möjlighet att komma in. Det finns ingenting i utformningen/regleringen/uppdraget av Yrkeshögskolan som handlar om att ge någon grupp av sökande förtur eftersom allt utgår från att tillgodose kompetensbehov hos arbetsgivare. En av yrkeshögskolans största styrkor är att man kunnat göra urval baserat på t.ex. yrkeserafarenhet och då få in de som inte stjärn-elever men som är stjärnyrkesmän. Kvotgrupper

BESLUTSUNDERLAG 6/8 Yrkeshögskolans behörighetsbestämmelser är generösa. En sökande med förutsättningar att studera på efter-gymnasial nivå kan förklaras behörig trots avsaknad av formella meriter. Det saknas dock i dag bestämmelser om kvotgrupper vid urvalet av sökande. Det gör att vissa sökande som förklaras behöriga aldrig har en chans att bli antagna, eftersom samtliga behöriga konkurrerar i en och samma urvalsgrupp. Detta innebär att de generösa behörighetsbestämmelserna inte får fullt genomslag eftersom det i praktiken är svårt att antas till en yrkeshögskoleutbildning utan formella meriter. I promemorian föreslås att vid urvalet till en utbildning inom yrkeshögskolan ska platserna få fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. Region Östergötland är tveksamma till förslaget. Även om kvotgrupper skulle kunna vara en möjlighet för spårbytare att bli antagna till en utbildning liksom för personer med annan utbildningsbakgrund (nyanlända) menar vi att beroende på hur man utformar antagningsförfarandet ges redan idag möjlighet att konkurrera på samma villkor oavsett vilken grupp man tillhör. Användningen av kvotgrupper skulle göra det otydligare för sökande vad som gäller och skulle öka risken att ansökningar felhanteras. Det finns också en otydlighet kring hur kvotgrupperna ska motsvara urvalsgrunderna. Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Det finns utbildningar där kravet på nationellt likvärdigt innehåll är särskilt stort, till exempel trafiklärare, pilot, tandsköterska och undersköterska. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper när det gäller utbildningar med en inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Region Östergötland ser positivt på förslaget. Internationella samarbeten ska främjas Av promemorian framgår att yrkeshög-skolans uppgift ska vara att tillgodose arbetslivets lokalt och regionalt förankrade kompetensbehov men att utbildningen kan ge kunskaper och färdigheter genom utländska utbildningsinslag, t.ex. lärande i arbete (LIA). I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. Region Östergötland ser positivt på förslaget.

BESLUTSUNDERLAG 7/8 En definition av tillsyn Av instruktionen för Myndigheten för yrkeshögskolan framgår att myndigheten ska utöva tillsyn över de utbildningar den ansvarar för. Det framgår dock inte av instruktionen vad tillsynen ska innebära. I promemorian föreslås att förordningen om yrkeshögskolan ska kompletteras med en definition av tillsyn som innebär att med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter samt att det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Det ska i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att myndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. Region Östergötland ser positivt på förslaget. Tillsyn och kvalitetsgranskning För att kunna värdera kvaliteten i sina utbildningsformer använder myndigheten kvalitetskriterier och indikatorer. Hittills har dessa utformats för att kvalitetsgranska LIA och utbildningsanordnarens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetskriterier och indikatorer behövs emellertid på flera områden får att fånga kvaliteten i alla delar av en utbildning. I promemorian föreslås att förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att tillsynen och kvalitets-granskningen ska avse enskilda utbildningar. Kvalitetsgranskningen ska även utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan därutöver ha en ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. Resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen ska inte bara sammanfattas och publiceras. Resultaten ska även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. Det ska i förordningen om yrkeshögskolan anges att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. Region Östergötland ser positivt på förslaget och vill lyfta fram följande punkter: Kvalitetskriterier behöver utformas i samarbete med branschföreträdare på nationell och regionalnivå beroende på bransch. Vidare anser Region Östergötland att kvalitetskriterierna behöver formuleras på ett tydligt sätt så att utbildningsanordnarna kan förhålla sig till dessa. Region Östergötland anser också att utbildningarnas resultat bör beaktas vid förnyad prövning.

BESLUTSUNDERLAG 8/8 Ändringar för att säkerställa kvaliteten För att säkerställa den kvalitativa nivån i de kvalifikationer som kan utfärdas inom yrkeshögskolan finns det skäl att göra vissa förändringar, särskilt för de utbildningar som kan avslutas med en yrkes-högskoleexamen. Förändringarna bör avse dels vad som ska ingå i en utbildning, dels ansvaret för ledningen av utbildningen. I promemorian föreslås att en utbildning ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen ska det, utöver dagens krav, även vara ett villkor att den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Det ska i ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshög-skolan alltid ingå minst en företrädare för skolväsendet. Region Östergötland ser positivt på förslaget. De studerande bör kunna visa att de vid slutet av sin utbildning har en god helhetssyn på den aktuella branschen och den yrkesroll de skall träda in i, samt att väsentliga kunskaper och kompetenser för att kunna verka i det valda yrket finns. Ett examensarbete är ett bra sätt att visa att den studerande är rustad för sin yrkesroll. Region Östergötland anser att Myndigheten för Yrkeshögskolan behöver komma med föreskrifter eller allmänna råd om vad ett examensarbete ska innebära men att omfattningen på examensarbetet bör bestämmas tillsammans med branschen och inte enbart av utbildningsanordnaren själv. Region Östergötland är även positiva till förslaget om att det alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Företrädare för skolväsendet bidrar till ledningsgruppens arbete bland annat med kunskap och erfarenhet inom pedagogik och metodik samt i bedömning och betygssättning. Vidare bidrar företrädaren med kunskaper om skolväsendet och dess uppbyggnad och styrande författningar. Det måste bedömas som kvalitetshöjande för ledningsgruppens arbete att dessa kunskaper finns tillgängliga inom gruppen. Anita Jernberger Ordförande Regionutvecklingsnämnden Mats Uddin Tf regiondirektör