PlusMinus

Relevanta dokument
Biologisk mångfald och ekonomi

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet vad görs i praktiken?

FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Vattenregionen Skåne

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Vattenanknutna ekosystemtjänster och dess ekonomiska värde. Gerda Kinell, Vattenmyndigheten Västerhavet Kalmar 8:e mars 2017

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Hur kan ekosystemtjänster värderas och vara en resurs för lokal utveckling?

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Klimatanpassning Sverige 2017

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Välkomna till slutseminarium i Kraft och liv i vatten (KLIV)

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018

Värdering av ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Naturen till din tjänst

Plattformen för samhällsekonomiska analyser

Naturlig tillväxt den ekonomiska värderingen av ekosystemtjänster och välfärd i nordiska kommuner

Ekosystemtjänster i svenska skogar. John Munthe, Karin Hansen, Mikael Malmaeus

Vattenkraften och miljön

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER

Centre for Environmental and Resource Economics

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i Ljusnan. Bengt Kriström, Professor i Naturresursekonomi, SLU

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Riskklassificering främmande arter

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Varför görs efterbehandling? Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Skogscertifiering i Europa och globalt

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Från humla till jordgubbe

Workshop: Veta att, veta hur, kunna och vilja om att gå från ord till handling i relation till hållbar utveckling

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Bilaga: Beräkningsunderlag

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Delegationsordning. Science for Life Laboratory SciLifeLab

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Börsens vägledning för finansiell rapportering för bolag noterade på Nordic MTF

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Riskvärdering en viktig del av processen

Sikens värde som ekosystemtjänst

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Handbok som stöd i strategisk vattenplanering 6 december, 2018

Transkript:

PlusMinus 2012-11-15 1

+/- PlusMinus - forskning för bättre analyser inom miljöpolitiken PlusMinus handlar om hur vi värderar nytta och kostnader inom miljöområdet. Forskarna utvecklar teori och metod inom kostnads-nyttoanalys (cost-benefit analys, CBA) Målsättningen är att det ska bli enklare och mer lättillgängligt för användare att tillämpa analysmetoden då de tar fram beslutsunderlag rörande alla typer av insatser som påverkar miljön Resultaten som tas fram inom PlusMinus ska spridas i form av en handbok målgruppen är miljöekonomer som arbetar inom statliga verk och myndigheter 2012-11-15 2

PlusMinus NV projekt Projektledare Prof. Bengt Kriström, SLU Umeå Biträdande projektledare Prof. Susanne Baden, GU 11 miljöekonomer (SLU, KTH, ENVECO), 2 ekologer (GU) Totalt 4 år 2012-11-15 3

Handbokens upplägg Del I Introduktion 1. Introduktion Del II - Tillämpning 1. CBA steg-för-steg 2. Fallstudier Del III CBA av miljöprojekt Del IV - Fördjupning 1. Skatter 2. Spridningseffekter och målkonflikter 3. Resursekvivalens 4. Fördelning 5. Värdetransferering 2012-11-15 4

PlusMinus steg för steg kontra Naturvårdsverets vägledning för samhällsekonomisk analys (NV 2003) Vissa steg är likartade Viktiga skillnader: Ekologiska utgångspunkterbeskriver tydligare hur ekologer kommer in i arbetet (Susanne Baden och Leif Phil) Beräkningsregler det finns med CBA-regler (á la Karl-Gustav Löfgren och Per-Olof Johansson 2012-11-15 5

PlusMinus steg för steg kontra Naturvårdsverets vägledning för samhällsekonomisk analys (NV 2003) Men kanske ligger det riktigt nya på ett annat plan...... vi låter proceduren för CBA vara proceduren för en mer allomfattande konsekvensanalys Vår CBA ger mer information än en traditionell CBA - information om fördelningseffekter, såväl miljöeffekter, finansiella effekter och samhällsekonomiska effekter - mer samverkan med ekologer och berörda, så som kommuner och medborgare 2012-11-15 6

US EPA science advisory board (SAB) 2009 2012-11-15 7

SAB 2009 2012-11-15 8

Millennium ecosystem assessment (MEA) 2005 Ecosystem Services The benefits people obtain from ecosystems 2012-11-15 From The Millennium Ecosystem assessment 2005 9

Steg för steg Söderqvist, Baden, Pihl. Exemplifierat i Kinell et al. 2011. CERE 2012-11-15 10 10

Fallstudierna Belyser olika aspekter av kostnadsnyttoanalys Ger exempel på hur andra metoder och frågeställningar som behandlas i handboken kan tillämpas i praktiken, så som fördelningseffekter, värdering, resursekvivalens och skatter Berör olika typer av projekt, resurser och politiska beslut 2012-11-15 From The Millennium Ecosystem assessment 2005 11

De 7 fallstudierna 1. Kalkningsstudie En CBA på skogsmarks- och ytvattenkalkning 2. Ekosystemtjänster för fisket En värdering av grunda havsbottnars ekosystemtjänster för fisket 3. Vindkraftverk En resursekvivalensstudie på ersättning för skador på fågelpopulationer till följd av vindkraftverk 4. Vildlax och vattenkraft CBA på att öka mängden vildlax i Vindelälven på bekostnad av minskad elproduktion 5. Genetik och skogsbruk En värdering av genetiska framsteg i skogbruket 6. Vattenkvalitet och värdetransferering Värdestransferering av värdeestimat för förbättrad vattenkvalitet, fallet Himmelfjärden 7. Vattenkvalitet och fördelningseffekter En studie av fördelningseffekter av förbättrad vattenkvalitet och minskat buller 2012-11-15 12

Tack! 2012-11-15 13

Exempel Värdering av grunda havsbottnars ekosystemtjänster för fisket Pihl & Söderqvist 2012-11-15 14

Bakgrundrund Eutrofiering mer algmattor minskad rekrytering av rödspotta CBA av åtgärder mot algmattor Kostnader: Åtgärdskostnader Nyttor: Bättre fiske, bättre bad, Fallstudien: Nyttan av bättre r-fiske tack vare förbättrad rekrytering fokus på kommersiellt r-fiske i Danmark 2012-11-15 15 15

Steg för steg Söderqvist, Baden, Pihl. Exemplifierat i Kinell et al. 2011. CERE 2012-11-15 16

Ekologiska modeller Ekologiska attribut (( endpoints ) Länkar till ekosystemtjänster Individnivå Populationsnivå Samhällsnivå Ekosystemnivå Global nivå Utbredningsområde Födoområde Populationsstorlek Biomassa Artmångfald Biogeokemiska funktioner Biosfärbevarande Ekosystemtjänster, t.ex. Rekreationsmöjligheter Vattenrening Skördar Översvämningsskydd Estetiska upplevelser 2012-11-15 17 17

EnvironmentaEnvironmental Stressors: Shift in assemblage structure of mobile epifauna 100 Flatfish 80 Brown shrimp Sticklebacks % of the assemblage 60 40 20 Gobies Shore crab Grass shrimp 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Biomass of algae (g dw m -2 ) 2012-11-15 Wennhage & Pihl 2007 18

Habitats 1-10 0-1 m 2012-11-15 19

Abundance (ind. m -2 ) 2012-11-15 Biomass of algaealgae 20 Wennhage & Pihl 2007

The plaice model: effects of settlement density & algae 2012-11-15 21 Pihl et al 199 Pihl et al 200

Ekologiska och ekonomiska modeller Ekologiska modeller Samband mellan rekrytering av rödspotta och utbredning av algtäckt rekryteringsområde Ekonomiska modeller Samband mellan rödspotta och värde av rekreationsfiske Samband mellan rödspotta, värde av rekreationsfiske och algmatteutbredning 2012-11-15 22

Tack! 2012-11-15 23