De små gesternas betydelse

Relevanta dokument
Feedback Oriented Dialogical Family Therapy

Samforskning i socialtjänst

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut Unga vuxnadagarna, 2016

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Erfarenhetsseminarie Västermodellen

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Barn som är närstående

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Professionella pedagogiska samtal

Förskolan Skogsgöken

Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Med filmen som språk Metodhandledning

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Ungas möte med socialtjänsten

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov

Dörröppnare och dörrstängare

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Västermodellen följeforskning

Familje- och nätverksteam

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Studieguide Hej skolan!

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Barnperspektivet inom Beroendevården

Vårdar eller stöttar du någon i din närhet?

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Rådslag Kriminalvårdens arbete med barnperspektivet

Chefoskopet i praktiken. Susanne Rådqvist Psykologpartners Organisation & Ledarskap Teamchef sydväst Leg. psykolog, organisationspsykolog

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Barn i utsatta livssituationer

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Backstugans förskola

Välkommen till kurator

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Sammanställning 2. Bakgrund

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

De reflekterande Trialogerna och deras betydelse i mötet med människor

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Slutrapport Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Bedömning för lärande. Sundsvall

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation från nätverksträffen Boosta LF 2 december 2016

Till dig som bor i familjehem

Transkript:

De små gesternas betydelse Familjer som konsulter till socialtjänsten en utvärderingsstudie om samarbetet ihop med åtta familjebehandlare, Bromma familjebehandlarteam (BFB), 2018

VÅR STUDIE > Inramning (syftet, deltagare fördjupning i rapport 2) > Kort om samforskningsmodellen > Familjer och samarbetet med oss tema bemötande > Film

SYFTET Vad blev viktigt? Önskat något annat/mer av? Lärdomar, vi själva, teamet FAMILJ Samarbetet F.D. BEH- HANDLARE Verksamhetsutveckling

MÅLGRUPP: >Avslutat samarbete >Pågående samarbete familjen/behandlarna upplever att de inte kommer vidare >Utvidgad: anhörig, socialsekreterare, tolk URVAL: >Spridning av ålder >Ursprung från olika länder >Spridning av olika familjekonstellationer >Spridning orsak till kontakt >2-4 familjer/termin > Teampar minst 1-2/termin > Bortfall: 6 familjer (2013-) STRUKTUR: > Ca en g./mån > Film- eller ljudinspelning av både samtal/efterprat > Transkriberas, alla läser > 1-2 refl.dagar/termin

76 deltagare i studien > 31 samforskningsintervjuer > 27 fysiskt avgränsade familjer men cirka 40 olika familjekonstellationer > 14 barn och ungdomar 6-16 år (samt 3 barn under 3 år) > 46 vuxna, 23 mammor, 19 pappor, 3 bonusföräldrar/styvföräldrar samt 1 anhörig > 3 socialsekreterare > 5 tolkar > 8 familjebehandlare > Relationsproblem > Hög konfliktnivå > Våld i familjen > Psykisk ohälsa > Missbruk > Svårt fysiskt sjuka föräldrar > Skolproblem (ungdom) > Placeringar > Parallella vård-/ stödkontakter Majoriteten anmälda till socialtjänsten

Delrapport 1 Erfarenheter av samforskning som metod, 2012-2018 Delrapport 2 -Lärdomar? > Samarbetet (bemötandet, processen) >Maktlöshet, vanmakt >Blev det bättre då? >Tips från konsulten! >Självreflektion, teamutveckling FAMILJ F.D. BEHANDLARE TEAM Bemötandet de små gesternas betydelse

Vad är samforskning? >Kvalitetssäkra vårt arbete öppenhet och insyn > Utforskar tysta kunskapen > Att medforska (Tom Andersen, 1994) > Relation samarbete > Kunskapssyn det finns ingen objektiv verklighet, multiversa Andersen, T. (1994/2006). Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Formen > Familjen bjuds in av de f d behandlarna > Deltar:1-2 intervjuare, f d behandlarna, 1-3 reflektörer > Barnintervjuare > 1 ½ tim-2 tim - samtal > Dokumenteras genom film/ljudinspelning > Reflektioner teamet/ spelas in efter samtalet > Struktur: ca 1 samtal/månad

FORMEN Intervjuare Tidigare behandlare Förälder Barn/ungdom Reflektör

Berätta hur kommer det sig att du önskade bjuda in Mia och Nino idag? Vilket/vilka teman är du nyfiken på i det här samtalet Intervjuare Tidigare behandlare

Intervjuare Nu har ni lyssnat på mitt och B:s samtal. Vad tänker ni/fastnade hos er? Tidigare behandlare Förälder Reflektör Ungdom

Tidigare behandlare Förälder Intervjuare Jag blev nyfiken på Jag blev berörd av Jag hörde Ungdom Reflektör

Paus alla fikar gemensamt

Omgång 2 Intervjuare Tidigare behandlare Förälder Barn/ungdom Reflektör

Vad har vi varit med om? Hur blev samtalet för er? Gemensam avslutning och reflektion Intervjuare Tidigare behandlare Förälder Reflektör Barn/ungdom

Efter intervjun. > Teamet sätter sig tillsammans > Hur kändes det i rollerna? > Reflektioner allmänt > Tankar till nästa samtal? > Filmas/ljudinspelas

Bemötandet- de små gesternas betydelse Familjernas berättelser: vad bidrar till att vi känner att det är meningsfullt att komma hit? Lärdomar för teamet tillitsskapande processer

Ömsesidigt/agentskap Samspel från alla som deltar gensvar pågående process Aktivt handlande Tid Tog tid att börja prata Tufft inledningsvis Relationen Lugn (-a), lugna röster Lång erfarenhet (hopp i kris) Tåliga (gråta, tålamod, inte så lätt) De kunde visa känslor Påminner om ett par grannar Tillgängliga Varma, vänliga Personligt Ärlighet TILLIT- SKAPANDE PROCESSER Acceptans, bekräftelse Kroppslig känsla I ord, i handling, i blick Alla betraktar Hopp Aktivt lyssnande Att få berätta min berättelse Utifrånperspektiv Neutralitet Inga pekpinnar Följsamhet Acceptans, hopp Ser mitt barn/min förälder De ser hur? Fingertoppskänsla, lockar fram Vad gör de? Ett förhållningssätt Betydde för mig? Flexibelt

Teamet: Sammanhangsmarkeringens betydelse Att skapa en ram/trygghet /bas för samtalet och de inblandade Vilka är här? Vad är syftet? Vad ska vi göra? Öppenhet och rakhet Detaljerna är viktiga (välkommen, se alla, rummet, vi har tid, något att bjuda på, lyhördhet, följsamhet osv) Familjen som aktiva agenter ömsesidighet=vårt förhållningssätt Vad är det jag förmedlar? (gör det här ihop, jag själv som expert?/positionering)

Teamet: Möjliggörande av dialog och samarbete Medvetenhet om de interventioner jag gör/förstärkande av dialog och samarbete Formen kan bidra, t ex. reflekterandet positioner, barnanpassat mtrl vid behov, livslinje etc Vikten av allas röster Flexibilitet och tid Terapeuten relation Terapeutens uppgift (t ex skapa förutsättningar för dialog, mötesledare, länk när basen inte finns vid behov) Fokus stöd nätverket (finns ett vardagsliv utanför terapirummet)

Familjernas berättelse: Vad gav familjebehandlingen mig/oss? Kortfilm Familjers röster

Bikupa prata med varandra reflektioner

Bromma familjebehandlarteam (BFB) 2018 Kajsa Sjölin, Anna-Pia Nilemo, Elisabeth Håkansson, Luke Sheahan, Robert Andersson, Erik Högling, Lisa Koser, Christer Sabel