Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Relevanta dokument
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Riktlinjer för budget och redovisning

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG

Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun

Budgetprocess och sammanträdesplan Budget 2020 plan

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Styrprinciper för Melleruds kommun

Ånge kommuns styrprocess samt regler för internkontroll

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget

Delårsrapport

POLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Styrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning

RIKTLINJE. Riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden

Granskning av delårsrapport 2008

Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Granskning av delårsrapport 2017

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Budget för 2020 med plan för samt skattesats för 2020

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Riktlinje för ekonomistyrning

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Granskning av delårsrapport 2014

Styrmodell Bollebygds kommun inkl ekonomiska styrprinciper

Styrmodell Bollebygds kommun

Bilaga 1 Årshjul och anvisningar för år 2016

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Styrmodell för Vingåkers kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Redovisningsreglemente

Delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2013

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning

Granskning av delårsrapport 2014

Policy för verksamhet- och ekonomistyrning

Granskning av delårsrapport

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013


Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.

Lokala budget- och uppföljningsregler Utbildningsnämnden

Regler för styrning och uppföljning av mål och resurser i Sundsvalls kommun

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Granskning av delårsrapport 2016

Protokollsutdrag. 219 Svar revisionsrapport Kommunens styrmodell Dnr KS/2018:240. Beslut Kommunstyrelsen beslutar:

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Regler för budget och uppföljning i stadens nämnder och styrelser

Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Styrdokument för Hammarö kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Granskning av delårsrapport 2016

Riktlinjer för budget, ekonomiska rapporter, bokslut och årsrapporter

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Bilaga 1 Årshjul och anvisningar för planering och uppföljning år 2018

Policy för styrningen i koncernen Västerås stad

Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för intern kontroll. Antagen av Kf 77/2017

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

BUDGET- OCH RESULTATUPPFÖLJNINGSREGLEMENTE

Verksamhetsplan

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

Granskning av delårsrapport 2013

Transkript:

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Innehållsförteckning Inledning... 3 Styrning av ekonomi och verksamhet... 3 Resultatansvar... 4 Uppföljning av ekonomi och verksamhet... 5 Investeringar... 6 Munkedals kommun www.munkedal.se Sida 2 av 6

Inledning Ekonomistyrningsreglerna innehåller ramverket för den styrmodell genom vilken kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ekonomiska styrning av kommunens verksamheter sker. Principerna för ekonomistyrning avser i första hand förhållandet mellan kommunfullmäktige/kommunstyrelsen och nämnderna. Syftet med de ekonomiska reglerna är att skapa helhetssyn i förhållandet mellan verksamhet och ekonomi så att kommunens resurser används på bästa sätt. Ekonomistyrningen ska leda till en kultur i organisationen som bidrar till att nå kommunens övergripande målsättningar för ekonomi och verksamhet. Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom särskilda ägardirektiv. Lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning ska vara en given utgångspunkt i den ekonomiska förvaltningen. Styrning av ekonomi och verksamhet Budgeten, det vill säga mål- och resursplanen (MRP), är det viktigaste verktyget för styrning och ledning i Munkedals kommun. Planen ska innehålla finansiella mål och verksamhetsmål för kommunens olika verksamheter som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Den ska gälla för det kommande kalenderåret samt innehålla en plan för de därefter kommande två åren. För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val fastställs budgeten av det nya fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt budgetbeslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. I slutet av april lämnar nämnderna in sina budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, verksamhetsmål med mått samt konsekvensbeskrivningar av den preliminära ramens påverkan på verksamheten. Anvisningar och tidplan för ekonomiprocessen tas fram av ekonomiavdelningen. Munkedals styrmodells målstyrningskedja utgår ifrån kommunens vision samt den politiska viljeinriktningen för mandatperioden. Med detta som grund beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål för verksamheten och ekonomin inför varje ny planeringsperiod. De finansiella inriktningsmålen fastställs i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och bryts ner till resultatmål i mål -och resursplanen. För en mer detaljerad beskrivning av kommunens styrmodell, se dokumentet Styroch ledningssystem i Munkedals kommun. Munkedals kommun www.munkedal.se Sida 3 av 6

Resultatansvar De grundläggande relationsprinciperna avseende ekonomi och verksamhet som gäller mellan kommunfullmäktige och nämnderna är följande: Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad driftbudgetram. Hänsyn ska tas till kommunfullmäktiges vision och inriktningsmål. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Vid nämndbeslut som medför ekonomiska konsekvenser (t ex utbyggnader eller beslut om förändrad verksamhet) skall kostnaderna redovisas i beslutsunderlag både för innevarande år och på längre sikt, t ex helårseffekt av driftkostnader. Om nämnd begär tilläggsanslag är det kommunfullmäktige som är beslutsinstans. Ekonomiavdelningen ska avge skriftligt yttrande som en del i beslutsunderlaget i varje enskilt tilläggs- och omdisponeringsärende. Nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot nämndens eget kapital. Ett resultat som förs över skall vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av t ex mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Kommunstyrelsen beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Ansvaret för att ta fram erforderliga uppgifter för resultatöverföring åligger i första hand respektive nämnd/förvaltning. När det inte är möjligt att redovisa utifrån mätbara tal sker en bedömning utifrån verksamhetsberättelse och diskussioner under bokslutsberedningen. Ett överskott som förs över till nästa år får disponeras av respektive nämnd för den aktuella verksamheten, om inget annat beslutas. Exempel på användning är strukturåtgärder, speciella objekt och tillfälliga satsningar, personalutbildning och tillfällig personalförstärkning. Den ordinarie verksamheten skall dock inrymmas inom den budget som kommunfullmäktige anvisar för budgetåret. Om en nämnd planerar att ianspråkta medel ur det egna kapitalet ska begäran om detta behandlas i samband med kommunens årsredovisning eller i kommande budgetarbete. Underskott/negativt eget kapital skall avbalanseras snarast och senast inom 2 år. Nämnden ska upprätta en plan för hur det egna kapitalet ska återställas. Planen ska delges kommunstyrelsen. En nämnds egna kapital får högst vara +/- 3 % av nämndens budgetram. En nämnd som redovisar större budgetavvikelser kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/ analys och beslut om särskilda åtgärder. I anslutning till ekonomisk uppföljning ska nämnden lämna en skriftlig analys och kommentar till över-/underskottets uppkomst. Om resultatet innebär ett underskott ska nämnden senast till nästa rapporttillfälle redovisa för kommunstyrelsen vilka Munkedals kommun www.munkedal.se Sida 4 av 6

beslut nämnden tagit för att underskottet skall täckas och vilka konsekvenser de får. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultat i samband med att årsredovisningen behandlas. Ovanstående synsätt innebär att nämnderna utgör en förenklad form av balansräkningsenheter. Nämnderna har med detta system möjligheter att bygga upp ett eget kapital som kan disponeras vid behov efter kommunfullmäktiges godkännande. Uppföljning av ekonomi och verksamhet För att kommunens styrsystem skall fungera måste uppföljningsprocessen skötas på ett systematiskt och regelbundet sätt i tiden samt innehålla både ekonomi, prestationer och kvalitetsaspekter. Syftet med uppföljningen är att ge återkoppling av genomfört arbete, visa graden av måluppfyllelse, ge underlag för förbättring/utveckla nya arbetsmetoder, omfördela resurser med mera. Anvisningar och riktlinjer för uppföljning av ekonomi och verksamhet tas fram av ekonomiavdelningen för kommunen/koncernens rapporter. Nämnden/förvaltningschefen ansvarar för att anvisningar lämnas för hur verksamheten skall följas upp och hur rapporteringen ska ske inom den egna nämnden. Månadsrapporter Månadsrapporter med en helårsprognos ska lämnas efter två månader och tio månader. Vid negativa avvikelser i prognosen ska nämnden vidta åtgärder som rapporteras till kommunstyrelsen nästkommande rapporttillfälle. Under året bör nämnderna kontrollera det ekonomiska utfallet och budgetavvikelser genom att göra regelbundna avstämningar av det ekonomiska utfallet. Delårsrapport Delårsrapport upprättas vid två tillfällen under året. Första delårsrapporten görs efter 4 månader och det andra efter 8 månader. Uppföljningen innehåller ekonomiskt resultat för kommunen och koncernen (8 månader) samt en årsprognos för kommunens utfall jämfört med budget. Nämnder/bolag skall också redovisa en uppföljning av målsättningar, utveckling av verksamheterna vad gäller volym och kvalitet, viktiga händelser samt uppföljning av investeringsbudgeten. Årsredovisning Årsredovisningen innehåller både det ekonomiska resultatet för kommunen/koncernen men även en uppföljning av fullmäktiges fastställda inriktningsmål. Nämndernas resultat redovisas och ligger till grund för bedömningen av nämndens resultatansvar. Munkedals kommun www.munkedal.se Sida 5 av 6

Investeringar Nämndernas ansvar omfattar även kapitalkostnaderna. Med kapitalkostnader avses avskrivningar och intern ränta. För att ge en rättvisande bild av kapitalanvändning belastas nämnderna/förvaltningarna med kostnader för det kapital som bundits i verksamheten. Kapitalanskaffningen, det vill säga hur tillgångarna skall finansieras, är en central fråga och beslutas av kommunfullmäktige. Investeringarna aktiveras tertialvis. Pågående arbeten aktiveras när anläggningen/investeringen är färdigställd. Munkedals kommun www.munkedal.se Sida 6 av 6