Graptolit ord & natur 20-16 08 25 www.graptolit.com Fladdermusinventering i Stora Sköndal, Stockholms kommun. Uppdrag utfört av Johan Eklöf Graptolit ord & natur för Ekologigruppen AB
Uppdrag Fladdermöss inventerades i ett 75 ha stort område i Stora Sköndal i södra Stockholm. Resultatet av inventeringen ska används som underlag i den stadsutvecklingsplan med bland annat nya bostäder, som just nu (2016) arbetas fram för området. Bakgrund I Sverige finns 19 fladdermusarter (Ahlén 2011), alla fredade enligt artskyddsförordningen 4, jaktlagen 3 och genom det europeiska avtalet EUROBATS från 1994. Detta innebär att inga fladdermöss avsiktligen får skadas eller störas och att boenden och jaktmarker måste skyddas. I praktiken måste alltså all verksamhet som innebär förändring av landskapet utredas med avseende på fladdermöss (Naturvårdsverket 2009). Det finns också en lista på fyra arter som Sverige har förbundit sig att ta särskild hand om genom att upprätta skyddsområden: barbastell, Bechsteins fladdermus, dammfladdermus och större musöra. Förändringar i landskapet innebär potentiellt förstörda boplatser, utarmade jaktmarker och inverkan på fladdermössens beteende och rörelsemönster. Olika arter påverkas i olika grad beroende på biologi och vilken miljö de är knutna till, varför det är viktigt att ta reda på vilka arter som bebor det aktuella området. Nya bostäder innebär bland annat hinder, dränerad mark och ökad belysning i området. Genom att till exempel spara naturlig växtlighet, anlägga dammar och planera in små rum och korridorer i landskapet, kan fladdermössen fortsätta att trivas i området (Gunnel & Grant 2013). Projektområde och tidigare inventeringar Stora Sköndal är ett stadsbebyggt område norr om Drevviken och väster om Flatens naturskyddsområde. De västra delarna domineras av modernare bostäder medan de centrala och västra delarna består av ett flertal vård- och högskoleinrättningar med en del äldre byggnader, inklusive Stora Sköndal kyrka och kapell. Öster om projektområdet ligger ett koloni- och rekreationsområde, med ett skogsparti som sträcker sig ut över Talludden i sydöstra delen av projektområdet. Nedanför högskolan och Stora Sköndals gård mot Drevvikens strand, återfinns ett öppnare parkområde med en del större träd.
I Stockholms län har elva fladdermusarter påträffats (Lst Uppsala 2003, Rihm 2014). Stora Sköndal har inte tidigare inventerats med avseende på fladdermöss men ett fynd av större brunfladdermus (Nyctalus noctula) är inrapporterat till Artportalen från Drevvikens strand. Inom en radie av 5 km från projektområdet finns ytterligare 6-7 arter noterade: nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), brunlångöra (Plecotus auritus), vattenfladdermus (Myotis daubentonii) samt tajga och/eller mustaschfladdermus (Myotis brandtii/mystacinus) (Artportalen 160823). Det sistnämnda artparet är svårbestämt och beskrivs ofta tillsammans. Metodik Inventeringen skedde under en natt i juli (160702) och en natt i augusti (160805), det vill säga under yngelsäsong respektive parningsperiod/migrationstid. Under yngelsäsongen lever fladdermössen i kolonier med ungar och är då bofasta, medan de efter yngelperioden påbörjar parningssäsongen samt börjar röra sig mot sina vinterkvarter. Inventeringen gjordes med hjälp av autoboxar (Pettersson D500X), det vill säga ultraljudsdetektorer som automatiskt spelar in ljud från fladdermöss under en bestämd tidsperiod. Sammanlagt placerades 19 boxar vid 14 olika positioner (figur 1, tabell 1), vilka valdes ut på eftermiddagen innan påbörjad inventering. Position 5, 8, 13 och 14 var samma för båda tillfällena. De inspelade ljuden analyserades i efterhand med hjälp av särskild mjukvara (Pettersson BatSound 4.2) och enligt metodik presenterad av Barataud (2015). Resultat Sammanlagt noterades minst 6 olika arter i området (några Myotis-arter kunde bara bestämmas till släkte): större brunfladdermus (Nyctalus noctula), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), vattenfladdermus (Myotis daubentonii) och tajgafladdermus (Myotis brandtii), alltså ingen av Sveriges ovanligare eller rödlistade arter och i stort sett de samma som tidigare har noterats i närområdet. Den enda saknade är brunlångöra (Plecotus auritus). Vädret under juliinventeringen var något ostadigt med enstaka, förbipasserande skurar, men klart i augusti. Temperaturen var 15 respektive 16 grader vid midnatt under inventeringsnätterna.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Figur 1. Projektområde och autoboxarnas placering
Vanligast var dvärgpipistrell och nordfladdermus som förekom över hela området och noterades på 15 respektive 14 av de utplacerade boxarna. Även större brunfladdermus var spridd över hela projektområdet. Dessa tre arter var de enda som förekom i områdets centrala och nordliga delar. Övriga hittades endast närmare vattnet i den södra änden av inventeringsområdet. Alla de 6 funna arterna förekom i skogsområdet eller över vattnet vid Talludden (position 13 och 14). De obestämda myotis-arterna (position 11, 13 och 14) tillhör troligen någon av arterna vattenfladdermus eller tajgafladdermus, men inspelningarna var för otydliga för att med säkerhet bestämma närmare än till släkte. pos. datum nnoc vmur enil ppyg mbra mdau msp 1 160702 x x 2 160805 x 3 160702 x 4 160702 x 5a 160702 x x x 5b 160805 x x 6 160805 x 7 160702 x x 8a 160702 x x 8b 160805 x x 9 160805 x x 10 160805 x x x 11 160805 x x x x 12 160702 x x x x 13a 160702 x x x 13b 160805 x x x x 14a 160702 x x x 14b 160805 x x x x x x Tabell 1. Inspelade och identifierade fladdermusarter nnoc = Nyctalus noctula (större brunfladdermus) vmur = Vespertilio murinus (gråskimlig fladdermus) enil = Eptesicus nilssonii (nordfladdermus) ppyg = Pipistrellus pygmaeus (dvärgpipistrell) mbra = Myotis brandtii (tajgafladdermus) msp = obestämd ur släktet Myotis Talludden, pos. 13 & 14 Stora Sköndals kyrka (pos. 8), en potentiell boplats för fladdermöss
Diskussion Områdets karaktär, med många bostäder, belysta gångvägar och öppna ytor gör att miljön är starkt ljuspåverkad. Snabbflygande arter som större brunfladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell kan hantera detta och röra sig mellan skogsområden och vattnet. De kan till och med dra nytta av exempelvis gatubelysningens inverkan på insekter för att fånga föda. Ytterligare bebyggelse skulle inte försämra deras förutsättningar nämnvärt. Andra arter, särskilt brunlångöra, vilken inte kunde noteras här och arter ur släktet myotis undviker ljus och rör sig inte nära lampor eller över öppna fält. Att tajgafladdermöss bara hittades kring Talludden är därför inte förvånande. Vattenfladdermöss, vilka också tillhör samma släkte och jagar över vatten, noterades av naturliga skäl bara strandnära. Men även dessa är mycket ljusskygga och begränsas av de upplysta bostäderna och vägarna. Att spara ett grönt stråk från vattnet och norröver från Talludden samt att underlätta möjligheten att röra sig österut mot Flatens naturreservat, är därför viktigt för mångfalden av fladdermöss (figur 2). Utöver detta bör strandområdena bättre skärmas av från belysning och ny bebyggelse så att fladdermössen kan röra sig längs mörka korridorer. Det öppna parkområdet söder om Stora Sköndals gård kan med fördel förses med träddungar och häckrader, för att stänga ute ljus och minska andelen öppen yta. En mörk korridor från Drevvikens strand och norrut mot gravplatsen, via Stora Sköndals kyrka skulle göra att en stor del av området binds ihop för fladdermöss att röra sig i (figur 2). Belysta gångvägar utnyttjas av vissa fladdermöss, men utgör barriärer för andra. Många fladdermöss undviker öppna fält och föredrar att röra sig längs häckrader och skogskanter.
Figur 2. Befintliga (gröna pilar) och tänkbara (streckade pilar) korridorer för fladdermöss i projektområdet. Referenser Ahlén I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106(2): 2 19 Artportalen www.artportalen.se Barataud, M. 2015. Acoustic Ecology of European Bats. Biotope èditions Publications scientifiques du Muséum Gunnel K. & Grant G. 2013. Landscape and urban design for bats and biodiversity. Bat Conservation Trust. Lst Uppsala län. 2003. Inventering av fladdermöss 2003. Regional fladdermusövervakning i Uppsala och Stockholms län Länsstyrelsens Meddelandeserie 2003:13 Miljöenheten ISSN 0284-6594 Naturvårdsverket. 2009. Handbok för Artskyddsförordningen del 1, Naturvårdsverket. Handbok 2009:2 Rihm E. 2014. Fladdermöss i Haninge kommun. Haninge kommun.