SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOKOUSPÖYTÄKIRJA. 28 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet 67. 29 Godkännande av föredragningslistan 68

2/2015 63 Miljönämnden TID - AIKA 11.03.2015 kl./klo 16:30-18:53 PLATS - PAIKKA Stadshuset, Styrhytten / Kaupungintalo, Ohjaamo 28 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet 67 29 Godkännande av föredragningslistan 68 30 Val av protokolljusterare 69 31 Anmälningsärenden 70 32 Ta del av tjänsteinnehavarbeslut 72 33 Aktuella frågor 73 34 Suostumus liikennemerkkien asettamiseen, Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta 74 35 Principer för beviljande av vägunderhållsbidrag 2015 80 36 Godkänna vattentjänstverkets verksamhetsområde i Pargas stad 82 37 Planläggningsöversikten 2015 86 38 Stranddetaljplan för Brännskär för en del av lägenheten Brännskär 1:0 i Brännskärs by i Nagu 87 39 Förlängning av arrende för landskapsvård 90 40 Förlängning av arrende för bostadsändamål i Tennby 92 41 Arrende för odlingsändamål i Korpogård / Bo-Erik Nyström 93 42 Arrende för odlingsändamål i Korpogård / Nystu Lantbruk Ab 95 43 Försäljning av tilläggsområde i stadsdelen Prästgårdsåker 96 44 Överlåtelsevillkor för småhustomter 97 45 Skateramp i Nagu centrum, byggande och placering 99 46 Paraisilla Nordkalkin kaivosalueella Ruduksen harjoittamaa kivenmurskaustoimintaa koskevan valvontavastuun siirtäminen Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle 47 Lausunto Turun hallinto-oikeudelle ympäristölautakunnan 11.12.2014 :ssä 216 tekemästä päätöksestä tehdyn valituksen johdosta 48 Utlåtande om Forststyrelsens utredning om behoven och möjligheterna att komplettera de marina nationalparkerna i Finska viken 49 Utlåtande om förslaget till vattenförvaltningsplan för Kumo älv- Skärgårdshavet- Bottenhavets vattenförvaltningsområde för åren 2016-2021. 102 104 106 108

2/2015 64 50 Verksamhetsberättelse, miljönämnden 2014 114 51 Anhållan om att få placera avfallskärl på stadens område vid Kuggvik brygga i Korpo 115 52 Anföra besvär över lantmäteriförrättning i Nagu 116 53 Valoniemen laituriosuuskunnan tarjous kaupungille ja talousarviomuutoshakemus 118 Det justerade protokollet med anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning hålls offentligt framlagt i original i stadshuset i Pargas och som kopior på områdeskontoren i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Kokouksen tarkastettu pöytäkirja, johon on liitetty oikaisuvaatimusohjeet ja valitusosoitus, pidetään yleisesti nähtävänä alkuperäisenä kaupungintalolla Paraisilla ja jäljennöksenä Nauvon, Korppoon, Houtskarin ja Iniön aluekonttoreissa. 18.03.2015 Ordförande/Puheenjohtaja: Petri Abrahamsson

2/2015 65 Miljönämnden TID - AIKA 11.03.2015 kl./klo 16:30-18:53 PLATS - PAIKKA Stadshuset, Styrhytten / Kaupungintalo, Ohjaamo NÄRVARANDE LEDAMÖTER - LÄSNÄ OLLEET JÄSENET Friis Christer Lundsten Aya Björklöf Alice Abrahamsson Petri Järvinen Hanna Johansson Tiina Nymalm Tommy Eriksson Jan Sjöström Kristian Särkijärvi Helena Agge Matti Ordförande / Puheenjohtaja ÖVRIGA NÄRVARANDE - MUUT LÄSNÄ OLLEET Lundqvist Kurt stadsstyrelsens representant / kaupunginhallituksen edustaja Carla Manne stadsingenjör, föredragande / kaupungininsinööri, Lönnberg Susanna esittelijä stadsgeodet, föredragande / kaupungingeodeetti, esittelijä Österman Carl-Sture miljövårdschef, föredragande / ympäristönsuojelupäällikkö, esittelijä Michelsson Turkka vik. planläggningschef, föredragande / kaavoituspäällikön sij., esittelijä Östman Katarina sekreterare / sihteeri FRÅNVARANDE - POISSA OLLEET Johansson Andreas Suppleanten Kristian Sjöström var närvarande / Sijainen Kristian Sjöström oli läsnä Karlsson Kaj-Johan Suppleanten Tommy Nymalm var närvarande / Sijainen Tommy Nymalm oli läsnä UNDERSKRIFTER ALLEKIRJOITUKSET Petri Abrahamsson Ordförande/Puheenjohtaja Katarina Östman Sekreterare/Sihteeri BEHANDLADE ÄRENDEN KÄSITELLYT ASIAT 28-53

2/2015 66 PROTOKOLLET JUSTERAT Pargas stad/ Paraisten kaupunki 17.3.2015 PÖYTÄKIRJA TARKASTETTU Jan Eriksson Christer Friis har justerat protokollet elektroniskt / har justerat protokollet elektroniskt / on tarkastanut pöytäkirjan elektronisesti on tarkastanut pöytäkirjan elektronisesti PROTOKOLLET HAR VARIT FRAMLAGT Pargas stad/ Paraisten kaupunki 18.3.2015 PÖYTÄKIRJA ON OLLUT NÄHTÄVÄNÄ Intygar/Todistaa: Katarina Östman Nämndsekreterare/ Lautakuntasihteeri

2/2015 67 Miljönämnden 28 11.03.2015 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet Miljönämnden 28 Beslut Konstaterades att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen Ympäristölautakunta Päätös Todettiin, että kokous oli laillisesti kokoonkutsuttu ja päätösvaltainen.

2/2015 68 Miljönämnden 29 11.03.2015 Godkännande av föredragningslistan Miljönämnden 29 Förslag Beslut Miljönämnden beslutar att godkänna föredragningslistan. Ordföranden föreslog att tilläggslistan 51-53 tas till behandling och att behandlingen av 33 Aktuella frågor sker sist. Förslaget godkändes.

2/2015 69 Miljönämnden 30 11.03.2015 Val av protokolljusterare Miljönämnden 30 Beslut Till protokolljusterare valdes Jan Eriksson och Christer Friis.

2/2015 70 Miljönämnden 31 11.03.2015 Anmälningsärenden Miljönämnden 31 Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn 044 458 5927 förnamn.efternamn@pargas.fi Förslag Nämnden antecknar att den tagit del av följande handlingar: 1) Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy 4.2.2015: Kvartalssammandrag av kontrollerna av avloppsvatten på Kakolabackens avloppsreningsverk under tiden oktober-december 2014. Periodrapport 4-2014. 16.2.2015: Kontrollundersökning av Kakolabackens avloppsreningsverk, årsrapport 2014. 17.2.2015: Pargas stads avloppsreningsverk. Undersökning 1/2015. Reningsverket fungerade bra. 19.2.2015: Turun Seudun Puhdistamo Oy, Kakolabackens avloppsreningsverk. Undersökningar 1-20/2015. 19.2.2015: Pargas stads avloppsreningsverk. Slamundersökning 19.2.2015. 23.2.2015: Kontrollundersökning av Rauhala avstjälpningsplats, Åbonejdens Avfallsservice Ab, årsrapport 2014. 25.2.2015: Avloppsreningsverket i Nagu, Pargas. Undersökning 1/2015. Reningsverket fungerade bra. 26.2.2015: Avloppsreningsverket i Korpo, Pargas. Undersökning 1/2015. Reningsverket fungerade tillfredställande. 2) Ramboll Finland Oy 22.1.2015: Avloppsreningsverket på Gyltö fort och bostadsområde, årssammandrag 2014. 3) Forststyrelsen 12.2.2015: Beviljat Juhani Ahola tillstånd till ringmärkning av fåglar i Skärgårdshavets nationalpark. 12.2.2015: Beviljat älgjaktlaget i Simonby (Simonkylän hirviseurue) tillstånd för decimering av vitsvanshjort och älgjakt på naturskyddsområdet på Sandö i Nagu. 12.2.2015: Beviljat Eastbowhunters ry tillstånd för decimering av vitsvanshjort, mårdhund, mink och räv på naturskyddsområdet Själös skärgård. 4) Närings-, trafik- och miljöcentralen 18.2.2015: Utlåtande om projektet som bryggandelslaget i Ljusudda låter utföra: muddring av båthamnen, deponering av muddringsmassor på land och byggande av en brygga, Ljusudda, Pargas. 20.2.2015: Anmälan om rengöring av förorenad mark med stöd av 136 i miljöskyddslagen (527/2014). Åbonejdens Avfallsservice Ab, Rauhala avstjälpningsplats, en gammal oljebassäng. 20.2.2015: Beviljat Christina Silvonen undantag för byggande av ett fritidshus och bastu på lägenheten Björkholm 4:7 i Korpo Prästgården. 25.2.2017: Beslut om att sänka fartbegränsningen till 70 km/h på Rävsundsbron.

2/2015 71 Miljönämnden 31 11.03.2015 27.2.2015: Utlåtande om Marcus Berglunds marktäkt för husbehov intill Korpoströmsvägen i Korpo. 27.2.2015: Uppdatering av avfallshanteringsregistret/gräv & Transport Saarinen Oy Ab Broschyr Goda vattentjänster: Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 5) Högsta förvaltningsdomstolen 28.1.2015: Förkastat besvär anförda av Annareetta Lumme-Timonen m.fl. angående Åbo förvaltningsdomstols beslut att upphäva Pargas miljönämnds beslut av 19.9.2012. Miljönämnden i Pargas stad hade 19.9.2012 beviljat Annareetta Lumme-Timonen m.fl. ett undantag för byggande på lägenheten Katilot 1-226 i Korpogårds by. 6) Lundo kommun, miljö- och hälsoskydd 4.2.2015: Miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll nr 1 10.2.2015: Beslut om godkännande av anläggning som levererar hushållsvatten till Pargas centrums vattenledningsnät, Turun Seudun Vesi Oy. 7) Åbo stad, avfallshanteringsnämnden för Åbo stadsregion 12.2.2015: Protokoll 1/2015 8) Pargas stad, Planläggningschefens beslut om undantag och planeringsbehovsbedömningar 5/5.2.2015: Beviljat Oskar Eksten undantag för byggande av ett egnahemshus på en del av lägenhet Staffas 5:14 i Hyppeis i Houtskär i Pargas. Handlingarna finns till påseende på miljöavdelningen och på sam manträdet. Beslut Förslaget godkändes.

2/2015 72 Miljönämnden 32 11.03.2015 Ta del av tjänsteinnehavarbeslut Miljönämnden 32 Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn 044 458 5927 förnamn.efternamn@pargas.fi Förslag Nämnden antecknar att den har tagit del av följande tjänsteman na beslut och beslutar att beslut om överföring inte är på kal lat. Stadsgeodeten: 4/4.2.2015: Godkänt Bike Trial Finland ry:s anhållan om att få arrangera en cykeltrialtävling i Finby 25-26.4.2015. 5/19.2.2015: Beviljat Väståbolands Företagare rf tillstånd att få använda det s.k. Ahonenska hörnet 18.7.2015 kl. 18-01 till Parfest. 6/19.2.2015: Godkänt Väståbolands Företagare rf:s anhållan om att få använda de allmänna områdena i Pargas centrum 5-6.2015 under Pargasdagarna. 7/19.2.2015: Beslutat sälja tomt 43/6, 445-630-1-455 i Korpo till Matti Tuokko. 8/19.2.2015: Godkänt Åbolands ungdomsförbund rf:s anhållan om att få använda s.k. Ahonenska hörnet 28.3.2015 från klockan 12.00-18.00. 9/2.3.2015: Godkänt SFP/Peter Mattjus anhållan om att få plcera ett SFP-valtält på trottoaren vid hörnet av Köpmansgatan-Passagen under påskmarknaden 28.3.2015. Stadsingenjören: 2/17.2.2015: Beviljat i egenskap av gatuhållare Väståbolands Företagare rf tillstånd att få avstänga ett gatuområde 18.7.2015 kl. 18-01 på grund av Parfest. 3/17.2.2015: Beviljat i egenskap av gatuhållare Väståbolands Företagare rf tillstånd att få avstänga ett gatuområde 5-6.6.2015 kl. 18-01 på grund av arrangemangen på Pargasdagarna. Miljövårdschefen: 15.1.2015: Anställt Samuli Sandell som park- och trädgårdsarbetare för tiden 1.2-31.7.2015. 5.2.2015: Anställt Tapani Raittila som granskningsingenjör för tiden 23.2-8.5.2015. Beslut Förslaget godkändes.

2/2015 73 Miljönämnden 33 11.03.2015 Aktuella frågor Miljönämnden 33 Inga aktuella frågor antecknades.

2/2015 74 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 Suostumus liikennemerkkien asettamiseen, Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta 1389/10.03.01.02/2014 Miljönämnden 13.08.2014 119 Valmistelija Tekninen suunnittelija Matias Jensén, puh. 044 358 5724 Esittelijä Ympäristönsuojelupäällikkö Carl-Sture Österman, puh. 044 458 5927 etunimi.sukunimi@parainen.fi Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta on anonut kaupungilta suostumusta asettaa tielle tiellä ratsastuksen kieltävät liikennemerkit sekä tien päättymisestä kertovan liikennemerkin (umpitie) ja siihen lisäkilven Enskild väg - Yksityistie. Tiehoitokunta on vuosikokouksessaan 24.8.2013 päättänyt anoa suostumusta liikennemerkin nro 325 Ratsastus kielletty pystyttämiseen Loskarnäsintien alkuun ja Loskarnäsin rantatien loppuun (osoite Loskarnäsin rantatie 3). Anomusta suostumuksen hankkimiseksi liikennemerkin nro 651 Umpitie ja lisäkilven Enskild väg - Yksityistie asettamiseen tiehoitokunta on käsitellyt vuosikokouksessaan 4.8.2012. Nämä merkit sijoitettaisiin anomuksen mukaan Loskarnäsintien alkuun. Tiehoitokunta perustelee tarvetta luvattoman ratsastuksen kieltämiseen tiellä sillä, että läheinen hevostalli käyttää tietä toiminnassaan, mikä kuluttaa tietä ja aiheuttaa vaaratilanteita. Koska Loskarnäsintie, Loskarnäsin rantatie ja Loskarnäsin sahatie eivät ole läpikulkuteitä, vaan päättyvät yksityisille piha-alueille, tiehoitokunta haluaa informoida tienkäyttäjiä asiasta liikennemerkillä nro 651 Umpitie ja lisäkilvellä Enskild väg - Yksityistie. Ratsastus kuuluu jokamiehenoikeuksiin, mikä käytännössä tarkoittaa sitä, että ratsastus on rajoitetusti sallittua muun muassa teillä. Tien käyttäminen ei kuitenkaan saa aiheuttaa lisääntyneitä kunnossapitokustannuksia, ja jos kyse on järjestetystä toiminnasta, toiminnanharjoittajalla on oltava tiekunnan suostumus ja lupa toiminnan järjestämiseen (laki yksityisistä teistä, 80 ). Jos kuitenkin kiinteistö, jolla järjestettyä ratsastustoimintaa harjoitetaan, on tiekunnan osakas, tiekunta ei voi rajoittaa eikä kieltää tien käyttöä, koska kyseinen toiminta on huomioitu kyseisen osakkaan tieyksiköissä. Tieliikennelain 51 :n mukaan tiekunnan on anottava kaupungin, tässä tapauksessa ympäristölautakunnan, suostumusta yksityistien käyttöä rajoittavien tai muulla tavoin liikennettä ohjaavien liikennemerkkien asettamiseen. Suostumusta ei tarvita tien kunnon taikka tiellä tai sen vieressä tehtävän työn vuoksi tarpeellisten tilapäisten liikennemerkkien asettamiseen. Oheismateriaali Ratsutallien omistajien kirjelmä 10.8.2014 Ehdotus Ympäristölautakunta antaa Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunnalle suostumuksensa liikennemerkin nro 325 Ratsastus kielletty sekä liikennemerkin nro 651 Umpitie ja lisäkilven Enskild väg - Yksityistie

2/2015 75 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 asettamiseen anomuksen mukaisesti. Päätös Esittelijä ehdotti kokouksessa, että lautakunta päättäisi palauttaa asian kuullakseen tiekuntaa 1) sen tarkentamiseksi, millaisia vaurioita ratsastuksesta on aiheutunut ja miten ratsastus on mahdollisesti lisännyt ylläpitokustannuksia, 2) sen selvittämiseksi/arvioimiseksi, miten usein tiekunnan teillä ratsastetaan ja 3) kannanoton saamiseksi siitä, mitä muuta mahdollista haittaa ratsastuksesta on aiheutunut. Näiden lisäselvitysten jälkeen voidaan tarvittaessa pyytää lisäselvitystä alueen ratsutallien omistajilta. Ympäristölautakunta toteaa, että myös tiekunta saisi mielellään olla yhteydessä alueen ratsutallien nykyisiin omistajiin ja keskustella asiasta ja ratsastukseen mahdollisesti liittyvistä ongelmista. Esittelijän muutettu ehdotus hyväksyttiin, lautakunta päätti palauttaa asian. Tiedoksianto Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta, Johanna Harmaa Miljönämnden 34 Valmistelija Tekninen suunnittelija Matias Jensén, puh. 044 358 5724 Esittelijä Ympäristönsuojelupäällikkö Carl-Sture Österman, puh. 044 458 5927 etunimi.sukunimi@parainen.fi Ympäristölautakunta päätti 13.8.2014 :ssä 119 palauttaa asian lisäselvityksiä varten 1) sen tarkentamiseksi, millaisia vaurioita ratsastuksesta on aiheutunut ja miten ratsastus on mahdollisesti lisännyt ylläpitokustannuksia, 2) sen selvittämiseksi/arvioimiseksi, miten usein tiekunnan teillä ratsastetaan ja 3) kannanoton saamiseksi siitä, mitä muuta mahdollista haittaa ratsastuksesta on aiheutunut. Näiden lisäselvitysten jälkeen voidaan tarvittaessa pyytää lisäselvitystä alueen ratsutallien omistajilta. Ympäristölautakunta totesi, että myös tiekunta saisi mielellään olla yhteydessä alueen ratsutallien nykyisiin omistajiin ja keskustella asiasta ja ratsastukseen mahdollisesti liittyvistä ongelmista. Loskarnäsin yksityistien tiehoitokuntaa on kuultu ja se on 30.10.2014 jättänyt lautakunnan päätöksen mukaisen selvityksen ja tarkennuksen. Tiekunta ilmoittaa, että ratsastus aiheuttaa eniten vaurioita tiehen keväisin ja syksyisin, kun tien pinta on märkä ja pehmeä. Tiekunta toteaa, että ratsastuksesta aiheutuvia ylimääräisiä kunnossapitokustannuksia on vaikea arvioida, mutta että ratsastuksesta aiheutuu kunnossapitokustannusten lisäksi myös

2/2015 76 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 puhtaanapitokustannuksia hevosenlannan takia, erityisesti asfaltoidulla tieosuudella, joka lakaistaan. Tiekunta ilmoittaa, että ratsastus on säännöllistä ja toistuvaa ja että se on jatkunut useita vuosia tiekunnan teillä ja yksityisillä piha-alueilla. Tiekunta on liittänyt lausuntoonsa osakkaiden antamia lausuntoja, joissa kuvataan, kuinka ratsastajat hevosineen käyttävät heidän yksityisiä piha-alueitaan läpikulkuun teille ja takaisin. Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta pelkää, että Hoggaisten tallitoiminnan laajentumisesta seuraa, että Loskarnäsintietä käytetään entistä enemmän ratsastusväylänä, ellei tielle aseteta ratsastuskieltoa. Tiekunta ehdottaa, että tallit järjestävät omille mailleen väyliä ratsastajille. Vaaratilanteita, joissa hevoset ovat olleet osallisina, on syntynyt useaan otteeseen. Loskarnäsintie on kapea ja tiellä liikkuvat autoilijoiden lisäksi myös mopoilijat ja pyöräilijät sekä jalankulkijat, muun muassa lapset. 20 kilometrin tuntirajoituksesta huolimatta kohtaamistilanteet ovat mahdollisia vaaratilanteita riippumatta siitä, kohdataanko ajoneuvo vai hevonen. Tiekunnan osakkaiden joukossa on ihmisiä, jotka pelkäävät hevosia ja kokevat kohtaamiset hevosten kanssa uhkaaviksi. Tiekunta ilmoittaa, että sellaisia tilanteita on sattunut, joissa ratsastaja menettää hevosen hallinnan, ja että tiellä liikkuvien on parasta peruuttaa ja antaa hevoselle ja ratsastajalle sopivassa kohdassa tilaa ohitukseen. Tiekunta on 1990-luvulla ollut yhteydessä tallien omistajiin, mitä tulee yhteistyöhön tien kunnossapidossa ja heidän halukkuuteensa osallistua yhteistyöhön, mutta vastaukseksi tiekunta on tuolloin saanut, että tien käyttö perustuu jokamiehenoikeuksiin. Tästä syystä tiekunta ei aio tässä vaiheessa ottaa yhteyttä läheisiin talleihin. Tiekunta katsoo, että Hoggaisten tallit harjoittavat toimintaansa kaupallisessa tarkoituksessa. Toiminnan luonteen vuoksi ratsastus ei kuulu jokamiehenoikeuksien piiriin ja toiminnanharjoittajien pitäisi näin ollen järjestää polkuja omille alueilleen. Tiekunnan hallitus toivoo, että myös Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta saa suostumuksen ratsastuksen kieltämiseen samalla tavalla kuin tiekunnat ovat muualla saaneet. LFE Invest Oy:lle, Henrik Karlssonille ja Linda Ackrénille, joilla on tallitoimintaa Hoggaisten kylässä, on annettu mahdollisuus antaa lausunto ratsastuskieltoa koskevan anomuksen johdosta. Yhteisessä lausunnossa, jonka ovat allekirjoittaneet Frida Salmelin LFE Invest Oy:n puolesta, Karlsson, Ackrén, Janina Fjäder ja Bodil Duncker, esitetään, että he ovat halukkaita yhdessä tiekunnan kanssa etsimään molempia osapuolia tyydyttävän ratkaisun. He ovat myös valmiita osallistumaan tien kunnossapitoon kohtuullisella summalla, jos ratsastus todistettavasti lisää tiekunnalle aiheutuvia kunnossapitokustannuksia. He ovat lausunnon mukaan myös tiedottaneet asiakkailleen, miten näiden pitää toimia maastossa liikkuessaan, mutta korostavat, etteivät he voi vastata siitä, millä tavalla ratsastajat muista talleista käyttäytyvät. Lausunnon mukaan he eivät ole tiekunnan kanssa yhtä mieltä siitä, että kyse olisi säännöllisestä ratsastamisesta, joka kuluttaa teitä. Allekirjoittajat esittävät mielipiteenään, että kyse on satunnaisesta ratsastamisesta, joka ei lisää tien

2/2015 77 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 kulumisesta aiheutuvia kunnossapitokustannuksia, ja että sade huuhtoo pois hevosten jäljet. Lisäksi he korostavat lausunnossaan, että hevosenlanta ei kuulu jätelain piiriin, mutta tallien omistajat ovat kehottaneet asiakkaitaan siivoamaan lannan maastoon suuntautuvilla ratsastusretkillä. He arvioivat lannan määrän sen verran vähäiseksi, että sen voi potkia tien sivuun, minkä lisäksi he tuovat esiin, ettei ole kovin tavallista, että hevoset tekevät tarpeensa teille. Lisäksi he huomauttavat lausunnossa, että ratsastus kuuluu jokamiehenoikeuksien piiriin, mikä mahdollistaa ratsastamisen maastossa ja teillä. Tallit vuokraavat karsinapaikkoja asiakkaille, jotka ratsastavat enimmäkseen tallien yhteydessä olevilla kentillä. Asiakkaat ratsastavat joskus maastossa ja teillä, mutta he tekevät niin omasta aloitteestaan eikä kyse ole tallien järjestämästä organisoidusta toiminnasta. Tallien omistajien tiedossa ei ole, että joku heidän asiakkaistaan käyttäisi yksityisiä piha-alueita tai rantoja ratsastusreitteinään, ja he huomauttavat, että ratsastajat yleensä ovat hyvin tietoisia jokamiehenoikeuksista. Allekirjoittajat tähdentävät, että mikäli ratsastajat tunkeutuvat yksityisille piha-alueille, asia on yksittäisen ratsastajan ja kiinteistönomistajan välinen, eikä teko anna aihetta ratsastuksen kieltämiseen tiellä. Jokamiehenoikeuksien tulkinta ei ole tällaisissa tapauksissa aivan yksiselitteinen eikä asiaa ole tutkittu myöskään oikeudellisesti. Ratsastus kuuluu jokamiehenoikeuksien piiriin, mikä käytännössä tarkoittaa sitä, että ratsastus on rajoitetusti sallittua muun muassa teillä. Ratsastuksesta ei kuitenkaan saa aiheutua tienpitäjälle vahinkoa eikä lisääntyneitä kunnossapitokustannuksia, ja jos ratsastaminen tapahtuu osana järjestettyä toimintaa, toiminnan järjestäjän on anottava siihen lupaa tiekunnalta. Siltä osin kuin jokamiehenoikeuksien käyttäjiä ratsastustarkoituksessa on useita, syntyy riski, että jokamiehenoikeuksien hyödyntäminen johtaa siihen, että se raja ylittyy, mitä maanomistajan tai tiekunnan voidaan katsoa olevan pakko sietää. Tällaisissa tapauksessa aluetta hyödyntää jokamiehenoikeudellisesti joukko ihmisiä ilman keskinäistä sidosta, mutta se tapahtuu tavalla, josta kaikkinensa aiheutuu haittaa ensisijaisesti maanomistajalle. Samanlainen tilanne voi syntyä myös silloin, jos jokamiehenoikeuksien käyttäjät ovat täysin tietoisia toisistaan. Kun maata hyödyntää jokamiehenoikeutta käyttävien ryhmä, vastuuhenkilöä ei usein ole, minkä vuoksi vahingonkorvaus- ja rikosoikeudellista haittarajaa suhteessa maanomistajaan on monessa tapauksessa vaikea vetää. Jokamiehenoikeuksien hyödyntämisen tulee tapahtua luonnon ja ympäristön ehdoilla ja se on sovitettava vallitseviin olosuhteisiin. Näin ollen tiellä ratsastamista tiepohjan ollessa pehmeä (keväällä ja syksyllä) tulee välttää. Tällaisten olosuhteiden vallitessa tiekunnan velvollisuus ja oikeus on ryhtyä vaurioiden syntymistä rajoittaviin toimenpiteisiin ottamalla tilapäisesti käyttöön tien käytön rajoituksia. Selvää on kuitenkin, että ratsastuksen kieltäminen yksityistiellä ei rajoita ratsastusta tiealueen ulkopuolella, ja viranomainen, joka tekee tällaisen päätöksen tai antaa suostumuksensa tällaiseen päätökseen, ei voi perustaa päätöstä siihen, mitä tapahtuu tiealueen ulkopuolella. Mitä tulee siihen seikkaan, lisääkö ratsastus kunnossapidon tarvetta ja siten

2/2015 78 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 kunnossapitokustannuksia, asiassa on sana sanaa vasten. Tiekunta esittää kantanaan, että ratsastus aiheuttaa vaurioita ja kulumista tiehen erityisesti keväisin ja syksyisin tien ollessa märkä ja pehmeä ja että hevosenlannasta aiheutuu puhtaanapitokustannuksia. Tiekunnalla ei ole esittää tarkkoja summia lisääntyneestä kunnossapidosta. Tallien omistajat korostavat lausunnossaan, ettei ratsastuksesta aiheudu tiekunnalle lisää kunnossapitoa tai merkittävästi korkeampia kustannuksia, koska jäljet häviävät sateella. Koska kunnossapitoa ei aina välttämättä teetetä ostopalveluna, vaan tehdään vapaaehtois- tai talkootyönä, tiekunnan voi monessa tapauksessa olla vaikea osoittaa yksiselitteisesti kohonneita kustannuksia. Satunnainen ratsastus vähäisessä mittakaavassa tuskin aiheuttaa suurempia vaurioita tai kulumista kuivina aikoina. Sitä vastoin ratsastus tiellä sen ollessa märkä ja pehmeä voi aiheuttaa tiehen vaurioita ja kulumista, joita sade ei korjaa. Tällaisissa tapauksissa vaurioiden tai kulumisen aiheuttaja voi joutua korvaamaan tapahtuneen, tai korjaamaan tienpinnan muulla tavoin. Hevosenlantaa ei mainita jätelaissa suoraan, mutta epäsuoraan hevosenlannan pois korjaaminen sisältyy lakiin. Jätelain 72 :ssä sanotaan, että ympäristöön ei saa jättää jätettä, hylätä konetta, laitetta, ajoneuvoa, alusta tai muuta esinettä eikä päästää ainetta siten, että siitä voi aiheutua epäsiisteyttä, maiseman rumentumista, viihtyisyyden vähentymistä, ihmisen tai eläimen loukkaantumisen vaaraa tai muuta niihin rinnastettavaa vaaraa tai haittaa. Hevosenlannasta voi aiheutua sellaista haittaa, joka haitan aiheuttajan tai roskaajan on korjattava tai siivottava pois. Jos roskaajaa ei saada selville tai tavoiteta taikka jos roskaaja ei huolehdi siivoamisvelvollisuudestaan, siivoamisvelvollinen on tienpitäjä. Koska nämä asiat eivät ole yksiselitteisiä ja koska ne monessa tapauksessa ovat moniulotteisia, parasta olisi, että maanomistajat, tiekunta ja toimintaa harjoittavat tai jatkuvasti ratsastavat henkilöt sopisivat yhdessä tien käytöstä ja mahdollisista korvauksista. Tiekunnalla on täysi oikeus anoa ratsastuskieltoa kuulematta lähistön talleja, jos nämä eivät ole tiekunnan osakkaita. Ratsastajilla on kuitenkin jokamiestenoikeuksien nojalla oikeus hyödyntää satunnaisesti myös teitä. Tässä kyseisessä tapauksessa voidaan katsoa, että Hoggaisissa sijaitsevilla talleilla on tietty intressi siihen, että niillä on mahdollisuus hyödyntää Loskarnäsin yksityistietä, koska tallit ovat aikaisemmin vastustaneet ratsastuskieltoa. Samaan aikaan ne ovat lausunnossaan sanoneet olevansa halukkaita vuoropuheluun tiekunnan kanssa tien käytöstä ja osallistumaan ratsastuksesta aiheutuviin kustannuksiin. Huomioiden sen seikan, että yksityiset maanomistajat ovat ilmaisseet, että ratsastusta tapahtuu myös yksityisillä piha-alueilla jokamiehenoikeuksien vastaisesti tai muuten häiritseväksi koetulla tavalla, vuoropuhelu voi olla avain ratkaisun löytämiseen. Ympäristölautakunta ei kuitenkaan voi tästä päättää, vaan se ottaa pelkästään kantaa ratsastuskieltoa koskevaan anomukseen siltä osin kuin se koskee tiekunnan tietä. Oheismateriaali Ehdotus Kuuleminen, Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta Lausunto, LFE Invest Oy, Henrik Karlsson ja Linda Ackrén Ympäristölautakunta päättää olla antamatta suostumusta siihen, että tiekunnalle

2/2015 79 Miljönämnden 119 13.08.2014 Miljönämnden 34 11.03.2015 annetaan sen anomuksen mukaisesti oikeus asettaa tielle ratsastuskieltomerkki. Lautakunta katsoo, että asia ei ole yksiselitteinen, mutta että saapuneista lausunnoista käy ilmi, että sellainen ratkaisu on mahdollista saavuttaa, joka tyydyttää kaikkia niitä, joilla on asiassa intressejä. Lautakunta kehottaa sen vuoksi tiekuntaa ja tallien omistajia ensisijaisesti käymään vuoropuhelua ja yrittämään löytää ongelmiin ratkaisut. Päätös Merkittiin pöytäkirjaan, että kaupungininsinööri Manne Carla ei osallistunut asian käsittelyyn esteellisyyden takia (yhteisöjäävi) hallintolain 28 :n nojalla. Ehdotus hyväksyttiin. Tiedoksianto Loskarnäsin yksityistien tiehoitokunta, LFE Invest Oy, Henrik Karlsson ja Linda Ackrén, Johanna Harmaa

2/2015 80 Miljönämnden 35 11.03.2015 Principer för beviljande av vägunderhållsbidrag 2015 1998/02.05.01.03/2015 Miljönämnden 35 Beredare Teknisk planerare Matias Jensén, tfn 044 358 5724 Föredragande Stadsingenjör Manne Carla, tfn 040 488 5670 förnamn.efternamn@pargas.fi Miljönämnden har i sin driftbudget för 2015 sammanlagt 165.000 reserverat för vägunderhållsbidrag till väglagsvägarna och väglagsfärjorna, som är 4 till antalet. Anslaget för vägunderhållsbidrag sänktes med 10.000 jämfört med 2014 års budget. Orsaken till sänkningen var att budgetramen för miljöavdelningen utgick från en minskning av verksamhetsbidraget på ca 9%. Vägunderhållsbidraget är ett frivilligt bidrag från staden och skall inte utgöra grunden för väglagens ekonomi, utan grunden för väglagens ekonomi skall ligga i de medel som uppbärs av vägdelägarna. Vägunderhållsbidraget skall uppmuntra och möjliggöra för väglagen att underhålla vägarna och hålla dem i fortlöpande gott skick. För att styra vägunderhållsbidraget till de väglag som är mest i behov av ett externt bidrag och genom sin verksamhet sköter och underhåller vägarna på ett eftersträvansvärt sätt, tog miljönämnden 2012 i bruk ett system som beaktar underhållskostnaderna i vägunderhållsfördelningen. Till underhållskostnaderna hör hyvling och/eller sladdning av vägen, grusning, dammbindning, underhåll och öppnande av diken och trummor, samt röjning av vägrenen. Till vinterunderhåll hör plogning, utmärkning av vägen för plogning, vinterhyvling och sandning. Med tre års erfarenhet att dessa fördelningsgrunder har systemet visat sig välfungerande och vägunderhållsbidraget står i relation till det verkliga underhållet av vägarna. Information om möjligheterna att söka vägunderhållsbidrag ges via stadens webbsida, officiella anslagstavla och i tidningarna Åbo Underrättelser och Turun Sanomat, eller Pargas Kungörelsers Nytt-bilaga. Förslag Miljönämnden besluter att fördelningsgrunderna för bidragen till väglagsvägarna och färjorna är följande: 1. Bidrag beviljas till enskilda vägar som är minst 500 m långa och minst en person skall vara permanent bosatt vid vägen. 2. Bidraget fördelas i proportion till väglagens godkända underhållskostnader, dock max 50%, eller vad som stadens vägunderhållsbidragsmedel medger. 3. Väglaget skall vara officiellt grundat och hålla årsstämma varje år eller minst vart fjärde år. (Lagen om enskilda vägar 65 ). Till ansökan bifogas årsstämmans

2/2015 81 Miljönämnden 35 11.03.2015 protokoll, debiteringslängd samt för varje år uppgjort bokslut där underhållskostnaderna är uträknade och en redogörelse över granskningens resultat eller revisionsberättelse, alternativt av årsstämman godkänt bokslut (där underhållskostnaderna är uträknade) för föregående år. I ansökan skall även anges den officiella längden på den enskilda vägen. 4. Väglaget skall uppbära vägavgifter av vägdelägarna minst vart fjärde år. 5. Väglag som utfört en grundförbättring, kan skilt ansöka om bidrag för detta. Till ansökan skall bifogas en av stämman godkänd projektplan, tidtabell och budget. Dessa bidrag utgör max. 50% av de sammanlagda förverkligade kostnaderna för grundförbättringen och kan beviljas om det efter att vägunderhållsbidragen fördelats finns medel kvar. Bidraget till väglagsfärjor För privata (väglag) färjor betalas lika stort procentuellt bidrag i proportion till de verkliga utgifterna anslaget ger möjlighet till. Bidraget räknas ut enligt formeln sammanlagt bidrag till färjor (95.000 )/färjornas sammanlagda egenandel*den enskilda färjans egenandel. Bidraget utgör max den privata färjans egen andel efter statligt bidrag. Allmänt: Vägunderhållsbidrag under 200 betalas inte ut. Enligt handboken om fördelning av väghållning för enskilda vägar från 2010 ingår i viktenheterna avfallstransporter och andra servicetransporter och väglag som tilldelats kommunalt vägunderhållsbidrag får därför inte skilt debitera staden eller andra aktörer vägavgift. Ansökningarna jämte bifogade handlingar skall vara teknik enheten tillhanda senast den 19:e augusti 2015 kl. 15.00. Ansökningar inlämnade efter detta datum handläggs inte och returneras till sökande. Av det sammanlagda anslaget på 165.000 fördelas 95.000 till väglagsfärjorna och 70.000 till väglagsvägarna. Beslut Förslaget godkändes. Delgivning Katarina Östman, Johanna Harmaa

2/2015 82 Miljönämnden 8 05.02.2014 Miljönämnden 36 11.03.2015 Godkänna vattentjänstverkets verksamhetsområde i Pargas stad 1045/10.03.01.04/2014 Miljönämnden 05.02.2014 8 Beredare Teknisk planerare Matias Jensén, tfn 044 358 5724 Föredragande Stadsingenjör Manne Carla, tfn 040 488 5670 förnamn.efternamn@pargas.fi Fastställande av vattentjänstverkets verksamhetsområde grundar sig på lagen om vattentjänster (119/2001) som trädde i kraft 1.3.2001. Sedan tidigare har det funnits godkända verksamhetsområden för vattentjänstverkets verksamhetsområden i delområdena Pargas, Nagu och Korpo. För verksamhetsområdet i Houtskär har det inte funnits något fastställt verksamhetsområde. Arbetet med att granska, samordna och uppdatera verksamhetsområdena för vattentjänstverket i Pargas har i huvudsak koordinerats av vattentjänstverket i samarbete med en arbetsgrupp utsedd av miljönämnden. Representanter i arbetsgruppen har bestått av tjänsteinnehavare från planläggningen, byggnadstillsynen och miljövårdsbyrån. Vattentjänstverkets skyldigheter inom verksamhetsområdet I 6 i lagen om vattentjänster bestäms om skyldigheten att ordna vattentjänster. Ägaren eller innehavaren av en fastighet svarar för vattenförsörjning och avlopps-hanteringen på sin fastighet enligt vad som bestäms i denna lag och/eller annan lagstiftning. Om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det, skall kommunen se till att åtgärder vidtas för inrättande av ett vattentjänstverk, som motsvarar behovet, utvidgande av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga tjänster i samband med vattenförsörjning och avloppshantering (moment 2 i 6 i lag om vattentjänster). Vattentjänstverket bör ha ett definierat verksamhetsområde. Till vattentjänstverk klassificeras alla verk, som ombesörjer vattentjänster till över 50 invånare eller le-der hushållsvatten eller mottar/behandlar avloppsvatten över 10 m3 per dygn. Även vattensammanslutningar och -andelslag kan således vara lagenliga vattentjänstverk. Vattentjänstverkets verksamhetsområde bör enligt lagen om vattentjänster omfatta de områden där det är nödvändigt att ansluta fastigheterna till vattentjänstverkets ledning eller avlopp på grund av storleken eller beskaffenheten av bosättningen eller av närings- och fritidsverksamhet som beträffande vattentjänster kan jämställas vid bosättning (7 i lag om vattentjänster). Verkets verksamhetsområde bör dock vara sådant att verket kan anses vara kapabelt att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för (moment 2 i 8 i lag om vattentjänster).

2/2015 83 Miljönämnden 8 05.02.2014 Miljönämnden 36 11.03.2015 Fastighetsägarens eller fastighetsinnehavares skyldighet på verksamhetsområde En fastighet som är belägen inom verksamhetsområdet för vattentjänster skall i huvudsak ansluta sig till systemet för vattentjänster. Fastigheten är dock inte skyldig att ansluta sig till dagvattenavloppet för avledande av dagvatten och dränerings-vatten, ifall det på området inte finns separat nät för detta ändamål och dagvatten och dräneringsvatten kan på ett annat ändamålsenligt sätt avledas från fastigheten. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan på basen av anhållan bevilja fastigheten befrielse från anslutningsskyldighet till vattenledning eller avlopp ifall - anslutningen till ledningsnätet skulle bli oskälig för ägaren eller innehavaren av fastigheten och - befrielsen inte äventyrar ekonomiska och ändamålsenliga vattentjänster inom vattentjänstverkets verksamhetsområde samt - en fastighet som befrias från anslutning tillvattenledning förfogar över till-räckligt med hushållsvatten som uppfyller kraven, eller - det på en fastighet som befrias från anslutning till avlopp är möjligt att ordna uppsamlingen och behandling av avloppsvatten så att varken sanitär olägenhet eller förorening av miljön uppkommer, eller - det på en fastighet som befrias från anslutning till ett avlopp för avledande av dagvatten och dräneringsvatten är möjligt att avlägsna dagvatten och dräneringsvatten från fastigheten på något annat ändamålsenligt sätt. Vattentjänstverket, kommunens hälsovårdsmyndigheter, fastighetsägaren och NTM-centralen hörs innan befrielse beviljas. Vattentjänstverket kan å sin sida vägra att till sin vattenledning eller sitt avlopp ansluta en fastighet som på grund av sin vattenförbrukning eller beskaffenheten eller mängden av det avloppsvatten som skall ledas in i avloppet skulle försvåra verkets verksamhet eller dess förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt sköta vattentjänsterna för andra fastigheter (10 i lag om vattentjänster). Förslaget till verksamhetsområden för vattentjänstverket i Pargas stad inbegriper förverkligade detaljplaneområden och områden med vatten- och avloppsvattenledningsnät. I jämförelse med de tidigare verksamhetsområdena har några mindre områden strukits p.g.a. att vatten- och avloppsvattenledningsnät varken finns eller planerats till området. Man har medvetet valt att inte förstora verksamhetsområdena, utan istället valt att satsa resurserna på att sanera nuvarande ledningsnät och reningsverk som är i akut behov av förbättringar för att minska läckagemängderna både i vatten- och avloppsledningsnätet. I lagen om vattentjänster sägs att verkets verksamhetsområde bör vara sådant att verket kan anses vara kapabelt att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för. För att Pargas vattentjänstverk nu och i fortsättningen skall vara kapabelt att skötas ekonomiskt och ändamålsenligt, krävs betydande saneringar framom utvidgningar av verksamhetsområdet. Ett saneringsprogram har utarbetats, vilket under en tidsperiod på 5-8 år följs upp för att minska läckaget och

2/2015 84 Miljönämnden 8 05.02.2014 Miljönämnden 36 11.03.2015 förbättrar drift- och funktionssäkerheten i ledningsnäten och reningsverken. Kommunen godkänner verksamhetsområdet för ett vattentjänstverk inom sitt område och ändrar vid behov det godkända verksamhetsområdet. När kommunen godkänner verksamhetsområdet görs en målinriktad tidtabell för anslutning av verksamhetsområdets olika delar till näten. Innan verksamhetsområdet godkänns eller ändras skall utlåtande inhämtas hos tillsynsmyndigheten, och vattentjänstverket och ägarna och innehavarna av fastigheter i området skall ges tillfälle att bli hörda (8 i lag om vattentjänster). Bilaga Förslag Beslut 2. Förslag till vattentjänsteverkets verksamhetsområde jämte bilagor Miljönämnden besluter lägga fram förslaget till verksamhetplan samt verksamhetsområden enligt bilaga till allmänt påseende och samtidigt inhämtas utlåtanden av tillsynsmyndigheterna och områdesnämnderna. Förslaget godkändes. Miljönämnden 36 Beredare Teknisk planerare Matias Jensén, tfn 044 358 5724 Föredragande Stadsingenjör Manne Carla, tfn 040 488 5670 förnamn.efternamn@pargas.fi Miljönämnden behandlade förslaget till verksamhetsplan och områden på sitt sammanträde 5.2.2014, varvid nämnden beslöt lägga fram förslaget till allmänt påseende och inbegära myndighetsutlåtanden. Planen har inte varit framsatt till allmänt påseende och utlåtanden har inte inbegärts i väntan på att den reviderade lagen om vattentjänster skulle godkännas. Den reviderade lagen om vattentjänster 22.8.2014/681 trädde ikraft 1 september 2014. I förslaget som nämnden senast behandlade fattades Kårkulla området som sedan tidigare är anslutet till stadens vattenledningsnät. Likaså fattas från verksamhetsplanen de fastigheter som på vägen till Kårkulla området är anslutna till vattenledningsnätet. Även i den tidigare godkända verksamhetsplanen för vattentjänster från år 2007 fattades området. I samband med att vattenledningen mellan S:t Karins och Tennby byggdes, byggdes en tryckavloppslinje som i framtiden skall möjliggöra avledande av avloppsvatten från Kårkulla området. På Kårkulla området finns ett avloppsreningsverk till vilket fastigheterna på området avleder sitt avloppsvatten. Miljötillståndet för avloppsreningsverket upphör 31.12.2016. I samband med att miljötillståndet för avloppsreningsverket upphör, kan det

2/2015 85 Miljönämnden 8 05.02.2014 Miljönämnden 36 11.03.2015 tidigast bli aktuellt för Kårkulla samkommun att avleda avloppsvattnet till reningsverket i centrum. Med beaktande av att Kårkulla området är anslutet till vattentjänstverkets vattenledningsnät bör det ingå i verksamhetsområdet för vattendistributionen. På motsvarande sätt, trots att avloppsledningsnätet inte är färdigt utbyggt, är det ändå skäl att redan i det här skedet inbegripa området i verksamhetsområdet för avloppsvattentjänster fr.o.m. 2017. Det här klargör kommunens och vattentjänstverkets målsättningar och är i enlighet med riktlinjerna i lagen om vattentjänster. Förslag Beslut Miljönämnden beslutar uppdatera sitt förslag till verksamhetsområde för vattentjänstverket enligt beredningen ovan, så att Kårkulla området ingår i verksamhetsområdet för vattendistribution, samt att detta område från 2017 även ingår i verksamhetsområdet för avloppsvattentjänster. Dessa uppdateringar görs innan planen sätts till påseende och myndighetsutlåtanden inbegärs. Förslaget godkändes.

2/2015 86 Miljönämnden 37 11.03.2015 Planläggningsöversikten 2015 Miljönämnden 37 Beredare Vik.planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 Föredragande Vik.planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 förnamn.efternamn@pargas.fi Markanvändnings- och bygglagen förutsätter att kommunen minst en gång om året ska upprätta en planläggningsöversikt över de planärenden som är anhängiga eller som under den närmaste tiden blir anhängiga i kommunen och landskapsförbundet. I planläggningsöversikten redogörs kortfattat för planärendena och deras beredningsfaser samt för sådana beslut och andra åtgärder som direkt inverkar på planläggningens utgångspunkter, mål, innehåll och genomförande. I Pargas planläggningsöversikt är planerna delade i två grupper. I den första gruppen presenteras de planer som är högst aktuella och vars genomförande prioriteras och i den andra gruppen nämns de områden där planläggningen kan påbörjas enligt miljönämndens tidigare beslut men som planläggningsenhetens person- eller budgetresurser inte räcker till för i år. Planläggningsöversikten ska främst ses som ett informationsblad där staden meddelar kommuninvånare och andra intressenter var i kommunen planläggningsverksamhet sker. Utöver de projekt som nämns i planläggningsöversikten har staden möjlighet att vid behov påbörja planeringen också i andra områden. Om nya projekt meddelas via annonser. Planläggningsöversikten publiceras på stadens webbplats och är tillgänglig också i stadshuset och i områdeskontoren. Bilaga 1. Planläggningsöversikten 2015 Förslag Beslut Miljönämnden antecknar Planläggningsöversikten 2015 för kännedom. Förslaget godkändes.

2/2015 87 Miljönämnden 19 30.01.2013 Miljönämnden 38 11.03.2015 Stranddetaljplan för Brännskär för en del av lägenheten Brännskär 1:0 i Brännskärs by i Nagu 69/10.02.04/2013 Miljönämnden 30.01.2013 19 Beredare: Planläggningsarkitekt Pasi Hyvärilä, tfn 040 488 5918 Föredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi På initiativ av markägarna Åbolands skärgårdsstiftelse och Svenska småbruk och egnahem Ab har uppgörandet av en stranddetaljplan inletts i syfte att möjliggöra åretruntboende i området och utveckla dess turismnäringar. Det område som ska planläggas omfattar en del av lägenheten Brännskär 1:0 i Brännskärs by i Nagu i östra delen av ön Brännskär. Syftet med planen är att anvisa ett separat område för boende och näringsverksamheter (AP-1/s), ett område för turistverksamheter (RM) samt ett ströv- och utflyktsområde (VR-1). Enligt den gällande strandgeneralplanen för Nagu utgör det gamla fiskehemmanet med omgivning byområde (AT) som går i syd-nordriktningen genom hela ön. I den stranddetaljplan som nu är under arbete föreslås byområdet enligt generalplanen bildas till olika områden efter användningsändamål. Det planeras områden för turistverksamheter (RM) på de norra och östra stränderna på ön. Det befintliga byggnadsbeståndet ligger i området för boende och näringsverksamheter (AP-1/s) som bildas på södra stranden av ön. Markägaren tog initiativ till uppgörandet av planen 2011. Från början av planläggningsprocessen har det hållits möten om planen och med anledningen av dem har planen justerats och bearbetats ytterligare. Uppgörandet av stranddetaljplanen har tagits upp i planläggningsöversikten för Pargas stad 2012. Det inledande mötet om planen hölls 2.5.2012 mellan representanter för markägarna, planläggaren och representanter för kommunen och närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland. Därtill gjordes det ett studiebesök till ön i början av sommaren 2012. Planutkastet och programmet för deltagande och bedömning har hållits framlagda sedan slutet av år 2012. Planförslaget är nu färdigt. Markägaren till holmen som ligger strax utanför norra delen av planområdet har lämnat en åsikt om planutkastet. Planförslaget har justerats och ändrats också beträffande markanvändningen av norra stranden så att småbåtshamnen (LV-1) har flyttats österut. Det kommer att begäras in behövliga myndighetsutlåtanden om planförslaget under den tid planförslaget hålls framlagt. Växelverkan genomförs enligt programmet för deltagande och bedömning.

2/2015 88 Miljönämnden 19 30.01.2013 Miljönämnden 38 11.03.2015 Bakgrundsmaterial: Förslag Beslut Planförslaget, planbeskrivningen med bilagor, PM från myndighetssamråd och naturinventeringsrapporten Miljönämnden beslutar framlägga offentligt förslaget till stranddetaljplan för Brännskär för en del av lägenheten Brännskär 1:0 i Brännskärs by i Nagu. Miljönämnden föreslår att planen godkänns om det inte lämnas in sådana utlåtanden eller anmärkningar mot planförslaget som skulle förutsätta avsevärda ändringar i förslaget under den tid som förslaget hålls framlagt offentligt. Föredraganden meddelade att ärendet återtas från föredragningslistan på grund av sökandens önskan. Distribution stadsstyrelsen, planläggningsenheten, byggnadstillsynen Miljönämnden 38 Beredare Planläggningsarkitekt Pasi Hyvärilä, tfn 040 488 5918 Föredragande Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi Planförslaget var berett för behandling vid miljönämndens sammanträde 30.1.2013, 19, men i det skedet var markägarna och grannen oense om planförslaget och därför beslutade miljönämnden att skjuta upp behandlingen av förslaget och ärendet återtogs från listan. Markägaren till holmen som ligger strax utanför norra delen av planområdet har lämnat in en åsikt om planutkastet. Planförslaget har justerats och ändrats beträffande markanvändningen av norra stranden så att småbåtshamnen (LV-1) har flyttats från norra stranden till öns östra del, RM-områdesavgränsningen har minskats och den andra separata byggnadsytan för en strandbastu på norra stranden har slopats. Även byggnadsytan för strandbastun som byggts med stöd av ett undantagsbeslut har justerats och rättats till sin rätta plats längre bort från strandlinjen. Det kommer att begäras in behövliga myndighetsutlåtanden om planförslaget under den tid planförslaget hålls framlagt. Växelverkan genomförs enligt programmet för deltagande och bedömning. Bilaga 2. Planförslaget 3. Planbeskrivningen med bilagor 4. PM från myndighetssamråd 5. Naturinventeringsrapporten

2/2015 89 Miljönämnden 19 30.01.2013 Miljönämnden 38 11.03.2015 Förslag Beslut Miljönämnden beslutar framlägga offentligt förslaget till stranddetaljplan för Brännskär för en del av lägenheten Brännskär 1:0 i Brännskärs by i Nagu. Miljönämnden föreslår att planen godkänns om det inte lämnas in sådana utlåtanden eller anmärkningar mot planförslaget som skulle förutsätta avsevärda ändringar i förslaget under den tid som förslaget hålls framlagt. Förslaget godkändes.

2/2015 90 Miljönämnden 39 11.03.2015 Förlängning av arrende för landskapsvård 1961/10.00.02.05/2015 Miljönämnden 39 Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn 040 488 5916 Föredragande Stadsgeodet Susanna Lönnberg, tfn 044 358 5896 förnamn.efternamn@pargas.fi Pargas Hembygdsförening r.f. innehar på arrende för landskapsvård ett ca 1,6 ha stort område söder om reningsverket. Arrendeområdet består av en del av reningsverkets tomt 445-21-3-2 med planebeteckningen ET-1 och en del av ett område som i planen är reserverat för grönområde med planebeteckningen VP. Detta område består av delar av lägenheterna Norrbybergen 445-473-2-1 (tidigare Norrbybergen 3 445-473-2-126) och Norrbynpelto 445-473-1-95. På arrendeområdet idkas skötsel av vårdbiotop och området sköts i huvudsak genom bete. EU-kommissionen som handhar miljöersättningsfrågor håller på att förnya landsbygdsprogrammet gällande miljöersättningsavtal och därmed kommer också miljöersättningsavtalen att förnyas detta år. Ikraftvarande avtal kommer att omvandlas till den nya programperiodens avtal (2015-2020). För att kunna ingå ett nytt miljöersättningsavtal anhåller föreningen nu om att arrendeavtalet som går ut 30.9.2017 förlängs t.o.m. 30.9.2020. Föreningen önskar att området upplåts på tidigare villkor gällande arrendeavgift, ansvarsfördelning och rätten till uppsägning av avtalet. Arrendeavgiften i nuvarande avtal har varit 25 för hela avtalsperioden. Föreningen har haft ansvar för skötseln av betesmarken medan stadens grönenhet har svarat för de befintliga konstruktionerna på området. Enligt avtalet har föreningen rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan om ansökt miljöstöd inte beviljas. Kompletterande material Förslag karta Miljönämnden beslutar förlänga ovannämnda arrendeavtal med Pargas Hembygdsförening r.f. med tre år så att det upphör 30.9.2020. Upplåtelsen sker på tidigare villkor förutom att en arrendeavgift på 50 uppbärs för den resterande arrendeperioden. Beslut Förslaget godkändes. Delgivning Pargas Hembygdsförening r.f., avtalssekreteraren

2/2015 91 Miljönämnden 40 11.03.2015 Förlängning av arrende för bostadsändamål i Tennby 1972/10.00.02.02/2015 Miljönämnden 40 Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn 040 488 5916 Föredragande Stadsgeodet Susanna Lönnberg, tfn 044 358 5896 förnamn.efternamn@pargas.fi Ritva och Håkan Artzén innehar på arrende för bostadsändamål ett 999 m² stort område från lägenheten Tennby 445-511-1-239 i Tennby. Nuvarande arrendeavtal upphör 30.4.2015. Makarna Artzén har anhållit om en förlängning av avtalet. Alternativt har de anhållit om att få köpa området. Den årliga arrendehyran har under senaste avtalsperiod varit 500. Stadsfullmäktige har 3.4.2012 fastställt överlåtelsepriset för egnahemstomter AO i Pargas till 12-40 /m² i Pargas. En försäljning av området är inte möjlig på grund av nuvarande detaljplan. Området är i planen reserverat för höghus. Kompletterande material Förslag Beslut karta Miljönämnden beslutar förlänga arrendeavtalet med Ritva och Håkan Artzén med 10 år på tidigare villkor, förutom att den årliga arrendeavgiften utgör 1000 enligt 5% av 20 /m². Förslaget godkändes. Delgivning Ritva och Håkan Artzén, avtalssekreteraren

2/2015 92 Miljönämnden 41 11.03.2015 Arrende för odlingsändamål i Korpogård / Bo-Erik Nyström 1904/10.00.02.05/2015 Miljönämnden 41 Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn 040 488 5916 Föredragande Stadsgeodet Susanna Lönnberg, tfn 044 358 5896 förnamn.efternamn@pargas.fi Bo-Erik Nyström har odlat åkrarna på lägenheterna Arola och Arola I sedan början av 1990-talet. Arrendehyran har varit 1 000 mk (168,19 )/ år. Vid kommunsammanlagningen samlades alla gällande arrendeavtal från skärgårdskommunerna in för förvaring och fakturering i Pargas. Gällande lägenheterna Arola och Arola I har antagligen inget arrendeavtal upprättats utan Nyström har odlat åkrarna med stöd av beslutet från kommunstyrelsen i Korpo kommun den 20.4.1993 178. Därmed har inte heller någon arrendehyra fakturerats sedan kommunsammanslagningen. Ärendet blev aktuellt när Bo-Erik Nyström kontaktade staden vid årsskiftet eftersom han inte fått någon arrendefaktura. Beslutet om utarrendering var inte tidsbegränsat, men enligt förvaltningsstadgan för Korpo kommun kunde kommunstyrelsen besluta om jordlegoavtal endast för en period på högst 10 år. Det betyder att giltightestiden för ett eventuellt arrendeavtal hade gått ut 2003. Bo-Erik Nyström har nu anhållit om att arrendeavtalet skall förnyas. Eftersom Nyström hela tiden odlat åkrarna och även erhållit EU-stöd för dem borde en ersättning motsvarande arrendehyran erläggas retroaktivt fr.o.m. 2009 när avtalet förnyas. Staden har sedan början av 2015 tillämpat en arrendeavgift på 150 /ha för odlingsmark. Efter gårdsstödsreformen 1.1.2015 kan stödrättigheter inte längre överföras på andra än aktiva odlare. Det betyder att stödrättigheter inte längre kan överföras till staden i egenskap av markägare när arrendeavtal upphör. För att säkerställa att odlare även i framtiden erhåller EU-stöd för stadens åkrar borde arrendetagarna förbinda sig att, när arrendeförhållandet upphör och arrendetagaren byts, utan vederlag överföra stödrättigheter som motsvarar legoområdets areal till av staden/markägaren anvisad tredje person. Bilaga 6. karta Förslag Miljönämnden beslutar för odlingsändamål utarrendera ett sammanlagt ca 1,2 ha stort område från lägenheterna Arola 445-630-1-332 och Arola I 445-630-1-244 åt Bo-Erik Nyström. Området framgår av kartbilagan.