Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Relevanta dokument
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Myllrande våtmarker och torvbruket

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Registrering av information i SkötselDOS

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Restaurering av sjöar och vattendrag

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

16 Ett rikt växt- och djurliv

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

B Allmänna uppgifter Åtgärder Sida 1/5

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Vad gör Länsstyrelsen?

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Grön infrastruktur i prövning och planering

Bevarandeplan Natura 2000

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Naturvårdsverkets författningssamling

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Bevarandeplan Natura 2000

Skriv ditt namn här

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Kunskapsunderlag för delområde

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Strategi för biologisk mångfald

Restaurering av vattendrag

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Nyheter från Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Program, förmiddag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Varför naturvård på landskapsnivå?

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Transkript:

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Delmål 1 Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd Delmål 2 Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda miljöerna ha restaurerats. 2

Levande sjöar och vattendrag Strategier för skydd och restaurering, delmål 1 och 2 Arbetsgrupp: Lena Tranvik, NV Henrik Schreiber, NV Daniel Nilsson, RAÄ Jonas Pettersson, FiV Björn Bergquist FiV Styrgrupp: Anna Helena Lindahl, NV Maria Wikman, RAÄ Torbjörn Järvi, FiV 3

Utgångspunkter för båda strategierna Uppnå generationsmålet! Värdebaserat utpekande av områden nationellt värdefulla, särskilt värdefulla eller, för FiV, potentiellt skyddsvärda vattendrag Landskapsperspektiv Samverkan och tvärsektoriellt arbetssätt Anger riktlinjer för prioritering men anger inte vilka områden som ska skyddas/restaureras 4

Syfte med strategi för skydd (delmål 1) Gemensamma kriterier för vattenmiljöer med nationella värden för natur, kultur och fisk/fiske Sammanställning av nationellt värdefulla och särskilt värdefulla områden Kvantifiera antal och behov Definiera innebörd av långsiktigt skydd Strategi för genomförande 5

Syfte med strategi för restaurering av vattendrag (delmål 2) Gemensamma kriterier för att identifiera behov av restaurering Gemensam strategi för genomförande och samverkan mellan myndigheter Metod för dokumentation och uppföljning Översiktlig fördelning av ansvar och kostnader På sikt Behovsanalys fördelat på olika åtgärdstyper 6

Databasen värdefulla vatten Befintlig kunskap Bedömningar på dokumenterade värden Motivera urval och precisera värdekärnor Relativt fria händer för avgränsning Uppgifter: Namn, ID, beskrivning, hotbild, behov, GIS 7

Kriterier för naturmiljöer Naturlighet Raritet Artrikedom Storlek Mångformighet (diversitet) Kontinuitet Representativitet Särprägel, märklighet samt Koppling till nationella naturvårdsmål (N2000, ÅGP) 8

Kriterier för kulturmiljöer Huvudkriterier Sammanhang och förståelse Representativitet och karaktärsgivare Tilläggskriterier Kontinuitet i bruk Pedagogisk potential Upplevelsevärden Samlade värden 9

Kriterier för fisk/fiske Områden med skyddsvärda fiskbestånd Hotade arter (rödlistade) Skyddsvärda stammar (lax, öring, röding, harr, sik) Områden med höga värden för fritidsfisket Naturliga fiskbestånd 10

Skikt och databaser kan hämtas via VIC-natur samt på Naturvårdsverkets web eller direkt på http://nv.vicmetria.nu/vardefullavatten/ 11

12

Antal särskilt värdefulla områden och grov bedömning av behov av skydd Naturmiljöer - totalt 537 NSV, - behov av skydd 240 Fisk - totalt 281 NSV, - behov av skydd 20 Kulturmiljöer - totalt 426 NSV - behov av skydd 60 13

Långsiktiga skyddsformer Områdesskydd (NR, KR, NP, BSO) Natura 2000 med fastställd bevarandeplan Naturvårdsavtal (eller annat avtal) Skydd mot vattenkraftsutbyggnad (MB 4:6) Vattendom* Fast formlämning Byggnadsminne Förordnande enligt fiskelagen* *Som säkerställer avgörande förutsättningar för områdets värdekärna 14

Styrmedel ej enskilt långsiktiga, men viktiga för förvaltning Strandskydd Riksintresse Samrådsområde Kommunal planering Fiskevårdsplaner Skyddsområde för flodkräfta Miljöstöd Gröna skogsbruksplaner Information, rådgivning 15

Bevarandeplan med långs. skydd, avtal, frivillig hänsyn mm. Jordbruk Biotopskydd Värdekärna Skogsbruk NR 16

Bevarandeplaner ett förslag Differentierat skydd, skötsel, restaurering, förvaltning, hänsyn och frivilliga åtgärder. Alla nationellt värdefulla områden (på sikt) Kan innefatta kultur och fiskeintressen Lst samordnar, och fastställer Beaktas i ÅP enligt vattenförvaltningen 17

Delmål 1 bedöms inte kunna nås till 2010 18

Restaurering av skyddsvärda vattendrag. 19

Vilka typer av restaurering ingår i delmålet? Fysiska åtgärder i vattendrag och strandzon Biologiska åtgärder i vattendrag och strandzon Hydrologiska åtgärder Indirekt även åtgärder för: Fritidsfiske/friluftsliv 20

Vilka vatten ingår i delmålet? Särskilt värdefulla, värdefulla eller potentiellt skyddsvärda vattendrag och vattensystem som samtidigt har påverkats av mänsklig aktivitet så att förutsättningarna för naturligt förekommande arter och livsmiljöer försämrats. 21

Antal som ska restaureras Ca 680 vattendrag/system angavs ha behov av restaurering 25 % ska restaureras till 2010, dvs ca 170 områden 22

Följande görs eller planeras Åtgärdsdatabasen 2007 Handbok för ekologisk restaurering av vattendrag 2007 Utveckling av värdefulla vatten i VIC-Natur 2008 Regional och nationell bedömning av rest.behov 2009 Myndighetsseminarier om samråd 2008 Vägledning om förvaltning av sjöar och vattendrag 2008 23

Tack 24

25

26