Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Avdelningen för matematik. Hanna Byström Syftet med läxor En studie i hur några lärare i grundskolans tidigare åldrar resonerar The Purpose of Homework A study of junior-level teachers view Examensarbete Lärarprogrammet Datum: 11-02-21 Handledare: Kenneth Bengtsson Examinator: Arne Engström Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Abstract Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function? The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework. What are their attitudes towards homework and what functions do they see? To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6. The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ. According to the teachers homework is first and foremost given to pupils to give them an opportunity to repeat some knowledge and get some extra practice. Two other functions the teachers talk about are to give the parents an insight into school work and give the pupils an opportunity to practice taking responsibility for their own studies. Keywords: Functions, Homework, homework effects, parental influence
Sammanfattning Läxor är och har alltid varit en del av skolans verksamhet och kan ta upp stor del av elevernas fritid. Trots detta står det ingenting om att man ska ha läxor i läroplanerna. Hur kan detta komma sig? Varför har vi läxor i skolan? Är läxornas nödvändiga och vad är deras funktion? Syftet med denna studie var att ta reda på hur några lärare i grundskolans tidigare år resonerar kring läxor. Vad har de för inställning till läxor och vad ser de för funktioner? För att få svar på detta har litteratur och forskning studerats och fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som undervisar årskurserna 1 till 6. Resultatet visar att alla lärarna använder sig av läxor i någon form, men att åsikterna kring läxorna skiljer sig. Enligt lärarna ges läxor först och främst för att befästa olika kunskaper och ge eleverna möjlighet till repetition och extra träning. Andra funktioner som förs fram är att läxan finns till för att ge elevernas föräldrar en inblick i skolan och för att eleverna själva ska träna på att ta ansvar för sina studier. Nyckelord: funktion, föräldrainflytande, läxa, läxeffekter
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... - 1-2. LITTERATURSTUDIE OCH TIDIGARE FORSKNING... - 3-2.1 DEFINITION... - 3-2.2 STYRDOKUMENT... - 4-2.2.1 Lpo 94... - 4-2.2.2 Lgr 11... - 5-2.2.3 Lgr 80... - 5-2.2.4 Sammanfattning läroplaner... - 6-2.3 LÄXORNAS SYFTE OCH FUNKTION... - 6-2.4 LÄXAN I MEDIA... - 7-2.5 EFFEKTER AV LÄXOR... - 8-2.6 TID... - 11-2.7 FÖRÄLDRAR OCH HEMMILJÖ... - 12-2.8 LITTERATURSAMMANFATTNING... - 14-3. SYFTE... - 15-3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR... - 15-4. METOD... - 16-4.1 VAL AV METOD... - 16-4.2 URVAL... - 16-4.3 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... - 16-4.3.1 Planering... - 16-4.3.2 Genomförande... - 17-4.4 ETISKA ASPEKTER... - 18-5. RESULTAT... - 19-5.1 PEDAGOGERNA... - 19-5.2 LÄXORNAS FUNKTION OCH SYFTE... - 19-5.3 PLANERING, INDIVIDUALISERING OCH UPPFÖLJNING... - 21-5.4 FÖRÄLDRAR... - 23-5.5 SAMMANFATTANDE ANALYS... - 25-6. DISKUSSION... - 26-6.1 RESULTATDISKUSSION... - 26-6.2.1 Läxans funktion och effekter... - 26-6.2.3 Föräldrar... - 29-6.2 METODDISKUSSION... - 29-6.3 VIDARE FORSKNING... - 30 - REFERENSER BILAGA - INTERVJUGUIDE
1. Inledning Det råder ingen tvekan om att läxor är ett fenomen som väcker många blandade känslor och som de allra flesta har åsikter om. Läxor är och har varit en så självklar del av skolans verksamhet för de flesta av oss som haft med skolans värld att göra på ett eller annat sätt. Oavsett om det är att själv ha varit elev, förälder eller lärare. Man kan ställa sig frågan om läxorna verkligen är självklara och nödvändiga. Vilken funktion kan läxorna tänkas fylla och behövs de överhuvudtaget i skolans undervisning? Läxor påverkar många, inte bara eleverna själva. Jan-Olof Hellsten jämför elevernas arbetsvillkor och läxor med andra arbetsplatser: Läxor är ett av de förhållanden i elevernas arbetsvillkor som markant skiljer skolan från andra arbetsplatser, eftersom de innebär ett ständigt återkommande åläggande att ta med sig jobbet hem. Därmed påverkar läxorna inte bara eleverna utan även deras familjer och andra människor i deras omgivning. 1 I min kommande yrkesroll som lärare har jag börjat fundera på detta med läxor. Varför har vi läxor i skolan? Kommer jag att ge läxor till mina elever och varför kommer jag i så fall att ge dem? Under min tid på lärarutbildningen har jag inte stött på någon litteratur som tagit upp läxor och det har heller inte förekommit någon diskussion kring läxor. Detta har fått mig att fundera ännu mer över vad syftet med matematikläxor egentligen är. Under min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag sett olika exempel på planering av matematikläxan, men det har aldrig förekommit någon diskussion om den ska finnas eller inte. Många gånger tycks den ges bara för att det alltid varit så. I många läromedel för matematik finns en del (oftast långt bak i boken) med läxor. Oftast finns en läxa för vare moment i boken. Det är dessa som många gånger också används som elevernas matematikläxor. I den nuvarande läroplanen för grundskolan, Lpo 94, och den kommande läroplanen Lgr 11 finns ingenting skrivet om att läxor ska vara en del av undervisningen 2. Läxor nämns inte heller i kursplanerna för de olika ämnena 3. Skolan idag har alltså inte i uppdrag att ge eleverna läxor? Är det då upp till varje enskild lärare att välja att ge eleverna läxor och vad är 1 Hellsten, Jan-Olof (1997) Läxor är inget att ordna om, Pedagogisk forskning i Sverige 1997, 2 (3). s.1 2 Lpo-94 3 Skolverket (2000) Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket - 1 -
anledningen till att lärare ger läxor om det inte står att de ska göra det? Kan detta bero på att läroplanerna idag inte ska leda in lärarna på ett specifikt undervisningsspår. Elever lär sig på olika sätt och behöver då olika vägar att nå sina mål. Kanske är det då fel om läroplanerna skulle antyda att alla skulle ha läxor. Men denna studie vill jag genom en litteratur- och intervjustudie få en klarare bild över varför vi har läxor i skolan med en specifik inriktning på matematikläxor, vilka för- och nackdelar som finns och om det finns något problematiskt med läxor. - 2 -
2. Litteraturstudie och tidigare forskning I denna del kommer jag att ta upp en del av den litteratur och forskning som finns angående läxor. Först kommer definitioner av vad läxor är som följs upp av vad våra styrdokument säger om läxor. Efter detta följer forskning, tankar och åsikter kring läxor. Det handlar bland annat om läxornas syfte, effekter av läxor, tidsaspekter och föräldrar. Jan-Olof Hellsten är i princip den enda svenska forskare som har intresserat sig för läxfrågan. Han är mycket kritiskt till den forskning kring läxor som finns: 1) forskningsstudierna genomsyras av en oreflekterad uppfattning att läxor har ett värde, 2) läxbegreppet som sådant har inte problematiserats, 3) studierna har mest gått ut på att finna lämpliga och effektiva doser läxläsning för olika åldrar och hur föräldrar ska kunna stödja sina barn. 4 Hellsten menar vidare att det finns forskning där läxorna inte är det som står i fokus från början, men där de dyker upp i resultaten. Det är forskning kring till exempel elevers stress, där läxor nästan alltid nämns som en av orsakerna. 5 Hellsten har även undersökt litteratur och pedagogiska texter från lärarutbildningar och kommit fram till att läxor eller hemuppgifter i princip inte diskuteras alls. Där de på något vis nämns, handlar det inte om någon form av problematisering av läxan utan den diskuteras som en självklar del i undervisningen. 6 Hittills har forskningens roll i utformningen av läxpolicys varit minimal. Detta beror på att läxor är komplexa, och några enkla allmänna slutsatser som gäller för alla elever är praktiskt taget omöjliga att dra. Forskning från USA säger att det viktigast är att hitta sätt att hjälpa elever få ut så mycket av sina läxor som möjligt och att hjälpa föräldrar hitta sätt att integrera läxorna i familjelivet. 7 2.1 Definition I ordböcker och annan litteratur finns många definitioner av hur ordet läxa kan tolkas. Två pedagogiska uppslagsböcker definierar ordet läxa på följande sätt: The study of school subjects outside of regular school classes. 8 Mindre arbetsuppgift inom undervisningen som 4 Hellsten s. 210 ff 5 Ibid s. 210 6 Ibid s. 206. ff 7 Cooper,Harris & Civey Robinson, Jorgianne & Patall, Erika A (2006) Does Homework Improve Academic Achievement? A Synthesis of Research, 1987-2003, Review of educational research 2006 76: 1 s. 3 8 Anderson. L.W (1995) International encyclopedia of teaching and teacher education - 3 -
eleven får i uppgift att göra på sin lediga tid. 9 H. Egidius förklarar i sitt pedagogiska termlexikon en lite äldre definition av ordet hemläxa: Något som skulle läras in och läsas upp utantill vid förhör. 10 I en rapport om läxläsning ökar elevernas prestationer ger Harris Cooper denna definition: Homework can be defined as any task assigned by schoolteachers intended for students to carry out during nonschool hours. 11 Han menar att frasen nonschool hours används för att förtydliga att läxan inte nödvändigtvis måste göras hemma utan, bara utanför de lärarledda skoltimmarna. Nationalencyklopedin och Britannica definierar läxa även de på ett liknande sätt: avgränsad skoluppgift för hemarbete. 12 an assignment given to a student to be completed outside the regular class period. 13 Gemensamt för dessa definitioner är att läxa är någon form av uppgift som skall utföras utanför lektionstidtid. Vilket även är den definition av läxa jag kommer att använda mig av i detta arbete. 2.2 Styrdokument Om man ska studera läxornas syfte och funktion kan det vara intressant att se vad styrdokumenten säger om detta. Jag har valt att inte enbart titta på den nuvarande läroplanen utan även den tidigare läroplanen, Lgr 80, och den nya läroplanen Lgr 11 som kommer börja gälla i juli 2011. Detta för att se om det förekommer skillnader och likheter. Det kan även tänkas att pedagoger av den äldre generationen fortfarande är kvar i tankesättet läroplanen hade när de började arbeta. 2.2.1 Lpo 94 Den nuvarande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, säger ingenting om att läxor ska förekomma som en del i undervisningen och ges ut till eleverna. Varken ordet läxa eller hemuppgift nämns någonstans i läroplanen, däremot står att: skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö ( ) läraren skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. 14 9 (1996) Pedagogisk uppslagsbok från A till Ö utan pekpinnar, Stockholm: lärarförbundets förlag Informationsförlaget, s. 385 10 Egidius. H (2006) Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning, Studentlitteratur, s. 240. 11 Cooper, Robinson & Patall 12 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/sve/läxa 13 Britannica, http://www.britannica.com.bibproxy.kau.se:2048/ebchecked/topic/1075252/homework 14 Lpo 94-4 -
Läroplanen skriver också att samarbete med hemmet och föräldrar är viktigt: Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång Skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar 15 Inte heller när det gäller samarbete med hemmet nämns läxor. 2.2.2 Lgr 11 Lgr 11 är den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet som kommer börja gälla 1 juli 2011. Inte heller i denna läroplan kan man hitta något om läxor. Det enda som sägs som går att koppla är liknande Lpo 94: att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, 16 2.2.3 Lgr 80 I Lgr 80 står bland annat att: Hemuppgifterna i grundskolan fördelas på sådant sätt att eleverna får jämn arbetsbörda som möjligt. Hemuppgifter får ej ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag. Hemuppgifterna för eleverna utgör en del av skolan arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning skolan skall ge Hemuppgifterna är en del av skolarbetet. Det är angeläget att de planeras, förbereds och redovisas på ett sådant sätt att samarbetet mellan hemuppgifterna och skolarbetet i övrigt framgår klart för eleverna och deras föräldrar. Därigenom stimuleras eleverna att ta eget ansvar för skolarbetet. 15 Lpo 94 16 Lgr 11, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet kapitel 1 och 2-5 -
Barn och föräldrar bör dela ansvaret för hemarbetet. Detta kan stärka kontakten mellan familjemedlemmarna och ge föräldrarna inblick i hur skolan arbetar och hur deras barn utvecklas. Hemuppgifternas uppläggning och omfattning bör därför alltid diskuteras med hemmen. 17 Lgr 80 säger också att hemuppgifterna bör anpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Att läraren kan anpassa både uppgifterna och hur lång tid som ges till dem beroende på vilka förutsättningar de olika eleverna har. I vår förra läroplan finns det alltså riktlinjer för hur hemuppgifter ska användas. Både vad det gäller planering, föräldrars inverkan och individanpassning. 2.2.4 Sammanfattning läroplaner Med detta konstateras att i den tidigare läroplanen formuleras riktlinjer om läxors användande, både vad det gäller planering av läxor, föräldrars inverkan och individanpassning, medan det i dagens styrdokument för skolan inte finns något som reglerar läxor. Men i Lgr 80 används inte ordet läxa, utan hemuppgift. Finns det då en skillnad? Läxor eller hemarbete nämns inte överhuvudtaget i den nuvarande läroplanen Lpo 94 och inte den nya Lgr 11. Skolan idag har alltså inte i uppdrag att ge läxor till elever men trots detta förekommer läxor på de allra flesta skolor i dag. Det som stämmer överens mellan läroplanerna är att de poängterar att eleven ska lära sig att ta ansvar för sina studier. Men i Lpo 94 och Lgr 11 sägs endast att detta ska ske, medan i Lgr 80 beskrivs det hur det kan åstadkommas. 2.3 Läxornas syfte och funktion Det finns många åsikter kring läxornas syfte och funktion. Men det mesta är endast åsikter och det finns nästan ingen forskning om vad som är det bästa svaret eller den viktigaste funktionen. I en syntes av forskning om läxor ökar elevers prestationer sammanfattar några forskare syftena med läxor: The purposes of homework assignments can be divided into (a) instructional and (b) noninstructional objectives. 18 De skriver vidare att det allra vanligaste instruktionssyftet av läxor är att ge eleverna en möjlighet att träna på material som redan arbetats med i skolan. 19 Men läxor kan även ha andra syften som att skapa en kommunikation mellan eleven och dess förälder, för att informera föräldrar om vad eleven gör i skolan, 17 Skolöverstyrelsen (1984) Lgr 80 kommentarmaterial barnen och föräldrarna i skolan, Stockholm: Liber utbildningsförlaget. s. 69. 18 Cooper, Robinson & Patall. s. 1. 19 Ibid - 6 -
fullfölja direktiv från skolans administration och till och med även straffa elever. De allra flest läxor har inte heller enbart ett syfte, utan används för att åstadkomma flera saker. 20 John Steinberg anser att syftet med läxor är att barnen ska få goda studievanor men att huvudansvaret för själva inlärandet ska ligga hos skolan och lärarna. 21 Steinberg spaltar upp fem punkter om varför han tycker att läxläsning är viktigt: 1. Den hjälper föräldrarna att få en inblick i vad barnen gör, 2. Den talar om för eleven att han eller hon har ett ansvar för sina studier, 3. Den tränar eleven att klara ett ansvar, 4. Den ger studievanor som man kan ha nytta av hela livet, 5. Den förstärker och bekräftar den inlärning som sker i skolan, med andra ord: läxläsning är nyttig repetition. 22 Steinbergs åsikter stämmer alltså bra överens med det som även forskarna kommit fram till. 2.4 Läxan i media Hellsten har undersökt hur läxor ses i media, vad som diskuteras och debatteras. Han har tagit fram sju punkter som är de vanligast förekommande i den offentliga diskursen: 1. Förberedelse Att läxor handlar om att befästa kunskaper och träna färdigheter. Läxorna ska lära eleverna att ta ansvar för sina arbetsuppgifter, tänka själva och på så sätt förbereda sig för livet efter skolan. 2. Tidstruktur - Läxan är ett sätt att organisera tid. Men framförallt diskuteras att det är elevernas fritid som får sin struktur av läxorna. Men även att det inte bara är elevens tid som struktureras, utan att hela familjen kan bli organiserad kring läxorna. 3. Kontroll och styrning - läxorna innebär ett stort mått av kontroll. För det mesta är det läraren som står för kontrollen, men målet är en ökad självkontroll för eleven. 4. Kärlek och omsorg - Läxorna anses kunna leda till intimare familjerelationer. 5. Identitet och status - Läxorna är alltså en markering av elevidentiteten. 6. Gemenskap och kontakt läxor finns för närhet mellan barn och föräldrar. Men egentligen är det framförallt kontakten mellan skola och hem som läxorna representerar. 7. Arbetsprestation I undersökningar om ungdomars stress dyker ofta läxbördan upp som en tungt vägande faktor. Läxornas omfattning i tid diskuteras och olika försök har 20 Ibid. s. 2. 21 Steinberg, J (2006) Läxläsning. Malmö: Gleerups Utbildning AB s. 10 22 Ibid - 7 -
gjorts för att bestämma vad som är rimligt men åsikterna kring tiden med läxor är många. 23 2.5 Effekter av läxor Forskare har debattrat effekterna av läxor. De resultat som framkommer här är mest ifrån Harris Cooper och några andra amerikanska forskare, men även en svensk forskare vid namn Jan-Olof Hellsten. Hellsten har undersökt sambandet mellan läxor och resultat i skolan och skriver att många forskare ser ett positivt samband medan andra inte hittar några samband alls och det även finns exempel på negativa samband. Det är väldigt blandat och svårt att generalisera några resultat som framkommer. 24 I en syntes från 2006 av Cooper, Patall och Robinson har man tagit fram både positiva och negativa effekter av läxor. De positiva effekterna av läxor man har kommit fram till kan indelas i fyra kategorier. a) Omedelbar prestation och inlärning Bättre lagring av faktakunskaper Ökad förståelse Bättre kritiskt tänkande, begreppsbildning, informationsbearbetning berikning av läroplanen b) Långsiktiga prestationsfördelar ökat lärande under fritiden Bättre inställning till skolan Bättre studievanor och färdigheter c) Icke - prestationliga förmåner Ökad självkännedom Större självdisciplin Bättre organisering av sin tid ökad nyfikenhet Mer självständig problemlösning d) Föräldra- och familjeförmåner Större föräldrauppskattning och större föräldramedverkan i skolan 23 Hellsten s. 211 ff 24 Ibid s. 210-8 -
Föräldraintresse för barns studieresultat eleven blir mer medveten om kontakten mellan hemmet och skolan 25 Man har även forskat fram några möjliga negativa effekter. De potentiella negativa effekterna delas in i fem kategorier: a) Otillfredsställelse Förlust av intresse för skolan Fysisk och emotionell utmattning b) Nekat tillträde till fritid och aktiviteter gemenskap Förespråkare av fritidsaktiviteter påpekar att läxor inte är det enda som kan bidra med ökat lärande utanför skotiden. Många fritidsaktiviteter lär även ut viktiga akademiska kunskaper och livskunskaper. c) Föräldrainflytande Tryck på att slutföra läxor och prestera bra förvirring av undervisningsmetoder - Föräldrar kan skapa förvirring om de är obekanta med det material läxan handlar om eller om deras sätt att hjälpa eleven skiljer sig från det undervisningssätt som används i skolan som eleven är van vid. d) Fusk Kopiering från andra elever Ett överdrivet beroende av andra för att få hjälp med läxorna kan uppstå e) Ökade skillnader mellan hög - och lågpresterande Skillnader mellan hög- och lågpresterande elever rent prestationsmässigt men även ökade skillnader som är förknippade med elever från olika samhällsklasser. Man tror att elever från familjer med högre status har större chans att prestera bättre på grund av att de får mer stöd av föräldrarna hemifrån. 26 Ibland kan de positiva och negativa effekterna förekoma tillsammans. T.ex. kan läxor förbättra en elevs studievanor samtidigt som läxorna gör att eleven inte kan delta i fritidsaktiviteter. Vissa läxor medför positiva effekter medans andra medför negativa. 27 Även Westlund har undersökt de negativa aspekterna av läxor men menar att det finns väldigt lite forskning kring detta, men att det dock finns några potentiella negativa konsekvenser. De 25 Cooper, Robinson & Patall s. 7 26 Ibid s.7 27 Ibid s. 8. - 9 -
handlar om social rättvisa, att det blir ofördelaktigheter för elever utan goda resurser i hemmiljön, ökade skillnader mellan låg- och högpresterande elever och ökade risker för fusk. Det handlar också om vissa individuella kostnader så som minskad motivation, stress och begränsad tid under fritiden till andra aktiviteter. Hon poängterar efter detta att det förefaller som att det finns ett behov av att faktiskt problematisera och ifrågasätta det som finns sagt om läxans värde. 28 I USA har man gjort studier över läxors effekter i över 70 år. De flesta handlar om läxor har någon påverkan på och om de ökar elevernas prestationer. Så tidigt som 1927 genomfördes en studie av Hagan som skulle jämföra effekten av läxor som gjordes utanför skolan och arbete som gjordes i skolan. 29 Men forskare har ändå varit långt ifrån eniga i bedömningen av läxornas styrkor och svagheter. Mellan 1960 och 1987 har det gjorts över ett dussin granskningar av litteratur som handlar om läxor. Slutsatserna av granskningarna har varierat stort, mycket på grund av att de har granskat olika litteratur och använt sig av olika metoder. 30 1989 genomförde Cooper en granskning av nästan 120 empiriska studier av läxors effekter och vilka ingredienser som behövs för framgångsrika hemuppgifter. Några studier handlade om skillnaden mellan elever som hade läxor och elever som inte hade läxor. Cooper studerade 20 studier som genomförts mellan 1960 och 1986 och av dem var det några som gynnade läxor och några som gynnade att inte ha läxor. Han studerade och granskade även studier om läxors relation till elevers prestationer och kom fram till att läxorna ibland ökade dem och ibland inte. Det syntes dock en stor skillnad beroende på vilken årskurs eleverna gick i. Ju äldre eleverna var desto mer gynnades deras prestationer av läxorna. 31 När Cooper tillsammans med flera andra forskare gjorde en ny granskning av läxstudier som genomförts mellan 1987-2003 hittade man återigen vissa samband mellan läxor och elevers prestationer. Av alla studier visade 73 procent positiva samband och 27 procent negativa samband. Forskarnas granskning visade att det har stor betydelse vilken årskurs man går i om läxorna ska ha någon påverkan på elevens prestation. 32 Det finns flera tänkbara förklaringar till varför relationen mellan läxor och prestationer skiljer sig på olika årskurser. För det första tyder forskning inom kognitiv psykologi på att ju yngre man är desto sämre förmåga har man 28 Westlund, I (2004). Läxberättelser - läxor som tid och uppgift. PIUS, Institutionen för beteendevetenskap, Lindköpings Universitet s. 36 29 Hagan (I Copper, Robinsson & Patall) 30 Cooper, Robinson & Patall s. 4 31 Ibid s. 5 32 Ibid s. 48 f - 10 -
att selektivt sköta stimuli. Yngre barn har svårare än äldre att ignorera irrelevant information eller stimulans i sin miljö. Därför tror man att de distraktioner som finns i en ung elevs hemmiljö gör studierna hemma mindre effektiva än för äldre elever. För det andra verkar yngre elever ha mindre effektiva studievanor, vilket minskar förbättring i deras prestationer som kan förväntas av läxor som ges till dem. Man kom också fram till att en annan anledning till att elever i de yngre årskurserna inte ökade sina prestationer så mycket med hjälp av läxorna beror på att lärarna i dessa årskurser ger läxor för att utveckla elevernas förmåga att ändvända tiden, och inte för att öka deras prestationer. 33 En jämförelse av resultaten av Coopers granskning 1989, och de nyare granskningarna av Cooper, Patall och Robinsson 2006, visar resultat att läxorna gett betydligt större/fler effekter i nyare studier. Men vad detta beror på kan man inte säga, enligt Cooper. 34 2.6 Tid Angående relationen mellan tiden och läxorna finns det både synpunkter och studier. John Steinberg anser att läxor ska ges till i princip varje skolvardagskväll, alltså fyra dagar i veckan. De ska ges regelbundet, men gärna får vara korta. Han anser att det är bättre med många korta läxor än ett fåtal mer tidskrävande läxor. Steinberg poängterar vidare även att livet är viktigare, att barn ska få hålla på med sina passioner oavsett om det handlar om snowboardåkning, ridning eller karate. Barn som har ett intresse tvingas organisera sin tid bättre, för att hinna med både skoldagen, läxorna och fritidsaktiviteten. 35 Steinberg anser att man under år 1-3 ska jobba med läxor ca 15 min/dag, år 3-6 ca 30 min/dag och 7-9 ca 60 min per dag. Han skriver dock att tidsangivelserna endast är en ram på grund av att olika elever jobbar olika fort och att läroplanens intention är att allt ska anpassas till individens behov. 36 Ingrid Westlund berättar att det finns några svenska studier som visar i vilken omfattning elever i skolan tillbringar med läxor varje dag och vecka men att det dock saknas komparativa studier som fokuserar på elevers faktiska eller upplevda läxbörda med avseende på vilken hållning som skrivits fram i olika läroplaner. 37 Coopers meta-analys 1989 visade om och hur mängden läxor och tiden de tog att göra ökade elevernas prestationer och resultat. För små barn i den tidigare delen av grundskolan var 33 Ibid s. 50 ff 34 Ibid s. 51 35 Steinberg 9 f 36 Ibid s. 12 37 Westlund s. 32-11 -
resultaten oförändrade oavsett hur mycket tid eleverna lade ner på sina läxor. För elever på högstadiet hittades ett positivt samband från små mängder av läxor (mindre än 1 timme per kväll) och förbättrade elevernas prestationer med ju fler läxor de hade ända upp till att tiden tog 1-2 timmar per kväll. Mer läxor än så förknippades sedan inte med högre prestationer. För elever på gymnasiet rapporterades inga positiva effekter för än minst 1 timmes läxläsning per vecka. De positiva effekterna ökade sedan med läxarbete upp till 2 timmar per kväll. 38 Lam, gjorde 1996 en studie över vita amerikanska och asiatiska amerikanska gymnasieelever för att få fram relationen mellan läxor och prestation. Lam fann att den optimala tiden för läxor för gymnasieelever kan ligga mellan 1 ½ och 2 ½ timmar. 39 Vilket även stämde ganska bra överens med Coopers analys. 40 2.7 Föräldrar och hemmiljö När man läser om läxor kommer det fram nästan överallt att det är viktigt att föräldrarna finns till som stöd till sina barn. Elever som får mycket hjälp av sina föräldrar har större chans att vinna något på läxorna. Forskning visar att läxor kan medföra att föräldrarna är mer aktiva i sitt barns skolgång och de får ökat intresse för att det ska gå bra för deras barn, men det har också visat sig att läxor kan innebära att föräldrarna lägger för hård press på barnen och att föräldrarna ibland kan göra läxorna svårare på grund av att de inte vet riktigt hur de ska hjälpa till. 41 Conny Stendrup menar att föräldrar många gånger kan bidra till negativa effekter av läxorna och att detta oftast är gällande matematikläxorna. Han har två huvudåsikter gällande föräldrar och läxor: att personliga relationer och/eller vuxnas självförståelse i matematik kan varar ett didaktiskt hinder vid matematikläxor, att föräldrar i allmänhet inte har nödvändig undervisnings- och lärandekunskap i matematik även om de har goda kunskaper i själva ämnet. Detta bäddar för lotsning. 42 Med lotsning menar Stendrup att när föräldern inte har tillräckligt med kunskap själva för att kunna hjälpa sitt barn, rent undervisningsmässigt, lotsar istället föräldern barnet genom 38 Cooper, Robinson & Patall s. 10, 52 39 Lam (I Copper, Robinson & Patall) 40 Ibid 52 f 41 Ibid s. 7. 42 Stendrup, C (2001) Undervisning och tanke. Stockholm: HLS Förlag. s. 90-12 -
uppgifterna. Föräldern berättar då steg för steg hur barnet ska genomföra uppgiften för att komma fram till svaret. Vilket då medför att barnet inte tänker själv utan bara följer sin förälders anvisningar. Stendrup menar att en förälder ofta blir för stödjande, alltså då att den personliga relationen och kärleken till barnet gör att den vuxna träder tillbaka och inte vågar vara kompromisslös i sina didaktiska strävanden och försök gentemot barnet. Relationen barnet har till sin förälder ger barnet en möjlighet till iscensättningar av känslor som har till syfte att få den vuxna på andra tankar, i detta fall då bort från läxan och dess svårigheter. Han säger också att föräldrarna som själva haft problem med skolmatematiken kan leda till att de identifierar sig med sitt barns känslor för matematiken, som i sin tur bli ett argument för att barnet ska slippa lära sig. Av emotionella skäl vill föräldern skydda sitt barn mot utsatthet och obehagskänslor som de själva hade som elever. 43 Om en förälder grälar med sitt barn över matematikläxan på grund av att föräldern inte har nog stora kunskaper för att kunna hjälpa till kan det skapa flera problem anser Stendrup: barnet tycker att föräldern är okunnig, vilket barnet kan tolka som ett svek av en så viktig person; förälder förlorar auktoritet och blir frustrerad, grälandet som uttryck för elevens kognitiva ångest och/eller förälderns negativa självförståelse i matematik överför den senares dåliga självkänsla i matematik, som ofta (för att inte säga alltid) tolkas genetiskt av eleven som att: kan inte min pappa/mamma så har jag säkert samma intellektuella problem med matten som han/hon har, föräldrar är inte lärare; att ha läxor i matematisk begreppsbildning och problemlösnig, oavsett matematiskt avsnitt, också betyder att man som lärare förväntar och indirekt påstår med läxorna att vem som helst kan undervisa barn i matte, bara de tar sig tid. Det är ett överkrav på föräldrar. 44 Om föräldrar ska kunna stå emot sitt barn protester mot läxan är det viktigt att föräldrarna och läraren finner varandra och tillsammans kan skapa gemensam didaktisk attityd och värdegrund. 45 Steinberg anser att föräldrarna ska hjälpa sitt barn med deras läxor. Men för att detta ska fungera måste föräldrarna få veta om barnets läxor. De måste bli ordentligt informerade och menar att det finns många vägar att göra det möjligt, t.ex. genom en kontaktbok, dagbok, 43 Ibid s. 90 f 44 Ibid s. 94 f 45 Ibid s 90-13 -
rullande eller fasta veckoscheman, veckobrev eller t.o.m. hemsidor. Steinberg anser att föräldrarna ska hjälpa sina barn om det behövs men poängterar att de inte ska göra läxorna åt dem. Precis som Stendrup påstår kan hända. Steinberg säger att föräldrarna ska finnas där och stödja barnet och om man någon gång kommer till något barnet inte förstår och som man inte kan hjälpa till med ska man ta kontakt med lärare på något vis för att få hjälp. Det är inte meningen att en elev ska få hem en läxa som man inte kan klara av. 46 2.8 Litteratursammanfattning Läxor visar sig ha både positiva och negativ effekter. Dessa effekter sker sällan ensamma utan förkommer också tillsammans. De positiva effekterna handlar om ökade prestationer, bättre disponering av tid och ökad kontakt mellan barn och föräldrar. De negativa effekterna handlar om nekat deltagande i fritidsaktiviteter, stress, fusk och ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever. Mycket av den forskning som bedrivits handlar om att se om det finns några samband mellan läxor och elevers prestationer. Man har kommit fram till att detta förekommer och att läxorna bidrar till ökade prestationer ju äldre eleverna är. I grundskolans tidigare år syns nästan inga samband mellan läxor och prestationer, vilket man tror har flera anledningar, bland annat att lärarna i dess årskurser ger läxor för att uppfylla ett annat syfte än detta. Något annat som forskare studerat är hur tiden påverkar hur mycket läxorna ger eleverna prestationsmässigt. Här har man kommit fram till att det för elever i grundskolans tidigare år inte syns någon skillnad oavsett hur mycket eller lite tid eleverna lägger ner på läxor. För äldre elever på högstadiet och gymnasiet verkar prestationerna förbättrar upp till två timmars läxläsning per dag. Trots alla studier som genomförts är det fortfarande svårt att generalisera något gällande läxor. Det finns ännu mycket kritik mot de olika studierna och inga resultat är helt och hållet pålitliga. Gällande föräldrars påverkan på läxorna/läxsläsningen har jag inte funnit någon konkret forskning, det finns dock flera som uttrycker åsikter om detta. Föräldrar kan ha både en positiv och en negativ inverkan på barnen och läxorna. Läxor kan föra förälder och barn närmare, men även ifrån varande. Föräldrar kan även hjälpa sina barn med läxorna, men detta kan dock ibland gå över till att de stjälper barnet då de inte har de pedagogiska förutsättningarna eller om det blir argumentationer mellan föräldern och barnet. 46 Steinberg s. 13 ff - 14 -
3. Syfte Syftet med min studie var att ta reda på vad pedagoger i grundskolan anser om matematikläxor. Vad ser pedagoger att läxorna har för funktion och varför har vi dem. 3.1 Frågeställningar Hur resonerar lärare i grundskolans tidigare år omkring matematikläxor? Vilken funktion har läxor? - 15 -
4. Metod I detta avsnitt beskrivs och motiveras den metod som valdes för uppsatsens undersökning. Därefter följer urval, etiska aspekter och beskrivning av planeringen och genomförandet av studien. 4.1 Val av metod I denna studie har en kvalitativ metod använts. Om man vill försöka förstå hur människor resonerar eller reagerar, eller om man är ute efter att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, är en kvalitativ studie mest lämplig 47. Kvalitativa intervjuer är en bra metod om man vill upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, som t.ex. uppfattningar om något fenomen. Med denna metod ger frågorna som den intervjuande ställer utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. 48 4.2 Urval Denna studie genomfördes på två skolor i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuer har genomförts med fyra lärare, var av tre undervisar i årskurs 1-3 och en i årskurs 4-6. Tre av lärarna har även arbetat på de andra stadierna under sin yrkesverksamma tid. 4.3 Planering och genomförande 4.3.1 Planering Innan intervjuerna genomfördes, sammanställdes en intervjuguide (se bilaga) som är ett bra redskap när en kvalitativ intervju ska genomföras. Först skrevs frågor upp som ansågs intressanta att ställa till pedagogerna som skulle intervjuas. Dessa granskades och formulerades för att ställas på ett öppet neutralt och opartiskt sätt. I intervjuguiden som konstruerades valdes sedan fyra olika frågeteman ut som passa de frågor som formulerats; Lärarbakgrund, allmän uppfattning av läxor, matematikläxor och föräldrasamverkan. De olika temaområdena kan ha följdfrågor för att stödja intervjupersonen att utveckla sina svar (se bilaga). Alla följdfrågor behövs dock inte tas upp om den intervjuade svarar på dem självmant 49. Intervjudugien ger möjlighet för respondenten att styra samtalet, men hjälper till att hålla samtalet inom ämnet. 47 Ibid s. 14. 48 Davidsson, B, Patel, R, (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur. s. 78. 49 Davidsson, Patel. S. 80. - 16 -
Intervjuerna i denna studie är alla genomförda enligt samma intervjuguide, dock har frågornas ordningsföljd varierat. På grund av den tidsmässigt begränsade ramen av denna studie genomfördes intervjuerna även på olika tider då det passade pedagogerna, vilket medför att standardiseringen av denna studie är relativt låg. Intervjuer har olika grader av standardisering. Med standardisering menas graden till vilken frågorna är desamma och situationen är den samma för alla intervjuade. Alltså avsaknad av variation. Kvalitativa studier håller oftast en ganska låg grad av standardisering efterson frågorna ställs i den ordning som passar och att den intervjuade gärna får styra intervjun. 50 Det finns två förklaringar till begreppet strukturering, vilka skiljer sig från varandra. Den ena handlar om graden av frågornas möjlighet till öppna svar och den andra graden av begränsningen av det som är menat att undersöka. Om frågorna har fasta svarsalternativ är det en hög grad av strukturering, om frågorna istället ger stor möjlighet till öppna svar är de ostrukturerade. 51 Intervjustudien som här genomförts har endast frågor om ämnet den avser att undersöka. Frågorna är dock ostrukturerade eftersom de ger möjlighet till öppna svar. 4.3.2 Genomförande När intervjuguiden sammanställts skickades mail ut till flera lärare som undervisar mellan årskurs ett och sex. De flesta av lärarna har jag redan kontakt med då de arbetar på min VFUskola. I mailet presenterade jag mig själv och berättade att jag genförde mitt examensarbete för lärarutbildningen. Jag förklarade mitt syfte med min studie och mina frågeställningar. Jag gav en förfrågan om att få genomföra en intervju med läraren, berättade kort vad den skulle komma att handla om, hur lång tid den beräknades ta och sist informerade jag även om de etiska aspekterna. Några av lärare svarade och berättade att de tyvärr inte hade möjlighet att ställa upp. De flesta på grund av att de hade för hög arbetsbelastning vid tiden i slutet av terminen. De lärare som hade möjlighet och ville ställa upp bokade vi via mail passande tider för intervjuerna. Vid intervjutillfällena upplystes respondenterna om de forskningsetiska aspekterna. Alla intervjuer genomfördes med intervjuguiden som utgångspunkt men kom att ha lite olika ordningsföljd för att intervjuerna skulle flyta på så bra som möjligt. Då intervjuguidens alla teman avverkats och alla frågor besvarats, tillfrågades respondenten om hon hade något att tillägga. Därefter avslutades intervjuerna. 50 Trost s. 19 f 51 Ibid s. 20 f - 17 -
4.4 Etiska aspekter Vid en intervjustudie är det viktigt att tänka på de forskningsetiska aspekterna. Redan vid förfrågningar via mail redogjordes för de etiska aspekterna. Vid intervjuns start upplystes respondenterna om de etiska aspekterna och syftet med studien. Det man talat om under intervjun betraktas som konfidentiellt, vilket betyder att ingen kommer att kunna ta del av något som på något sätt kan göra att den intervjuade känns igen 52. Jag förklarade att de när som helst fick avbryta intervjun och sitt deltagande i studien, och att inget som framkommit under intervjun på något vis skulle kunna spåras till de intervjuade lärarna. Jag berättade att intervjun skulle genomföras enligt en intervjuguide samt spelas in på en diktafon för att sedan transkriberas och analyseras, och att allt material som framkommit under intervjun enbart skulle användas i min rapport. Intervjuerna som presenteras i resultatet av denna rapport är anonyma och namn och andra igenkänningsfaktorer har tagits bort. Namnen på de intervjuade pedagogerna har bytts ut och skolorna de arbetar på nämns inte. Även anteckningar, inspelningar och respondenternas personuppgifter förvarades så ingen annan hade tillgång till dem. 52 Trost.s. 40 f - 18 -
5. Resultat I denna del presenteras resultatet av intervjustudien. Först presenteras lärarna som deltog i studien och därefter har resultatet sammanfattats. Resultatavsnittet är indelat i tre delar; Läxans funktion och syfte, Planering, individanpassning och uppföljning, och föräldrakontakt. 5.1 Pedagogerna Här presenteras de fyra lärarna som deltog i intervjustudien. Namnen är fiktiva. Katrin: Har läst lågstadielärarutbildningen och blev utexaminerad julen 1986. Hon har arbetat som lärare sedan dess med några perioder av föräldraledighet. Katrin har läst några kurser under sin yrkesverksamma period, bland annat svenska för invandrare och kreativ matematik. Hon har arbetat fyra år i årskurs 4-6 och resten av tiden i årskurs 1-3. Katrin arbetar just nu med årskurs 1 och två. Mia: Är utbildad 1-7 lärare. Hon blev utexaminerad 1985 och har jobbat sedan dess. Mia har gått en kurs i kreativ matematik, och läser just nu en kurs om att skapa matematikverkstäder. Hon arbetar just nu med årskurs tre. Inez: Är utbildad fritidspedagog i grunden. Hon blev utexaminerad 1980 och arbetade som fritidspedagog fram till 1993 då hon vidareutbildade sig till grundskolelärare. Inez arbetar just nu med årskurs två. Eva: Är från början utbildad lågstadielärare och har en yrkeserfarenhet på 23 år. Hon har mesta dels av tiden arbetat med årskurs 4-6. Eva har under sin yrkesverksamma tid läst till flera ämnen och kurser, bland annat kurser i engelska, svenska, bild och handledarskap. Hon arbetar just nu med årskurs sex. 5.2 Läxornas funktion och syfte Lärarna har lite olika synpunkter vad det gäller läxornas funktion och syfte. Alla ger läxor till sina elever, men det är i lite olika mängd och syfte. Men alla anser egentligen inte att elever borde ha läxor. Tre av dem, Katrin, Mia och Eva står alla för att det tycker att vi ska ha läxor i skolan. Det är något som är bra, men alla är överens om att läxor inte får finnas till bara för sin egen skull, utan de måste ha en mening. Mia poängterar dock att hon tror att: läxorna i - 19 -
samhället idag finns nog mest till av en tradition/.../tror inte att så många lärare reflekterar över det. (Mia) Den fjärde läraren, Inez har dock en annan syn på läxorna: Jag skulle gärna slippa läxor, men det finns ett motstånd från många föräldrar fortfarande. Det enda jag tycker man behöver göra hemma, det är att läsa, men annars är jag ingen läxanhängare / / jag tycker läxor egentligen tillhör en förgången tid. Barn har så långa arbetsdagar idag och det blir så orättvist med läxor kan jag tycka. Det är inte alla barn som får stöttning hemma. För många blir det en plåga, barnen går på fritids till klockan fem, och så kommer de hem och ska äta och leka, och sedan har man en jobbig läxa som hänger över en. (Inez) Det finns ett par olika funktioner lärarna tar upp som läxorna har. De är alla överens om vad som verkar vara en huvudfunktion; läxan ska befästa något. Den ska vara någonting som eleverna arbetat med i skolan, som de är bekanta med, men som behöver befästas ytterligare. Som till exempel att träna på tabeller eller tiokompisar i matematiken eller glosor i språk. Läxan ska aldrig vara något nytt moment som eleven inte är bekant med, om eleven inte förstår vad den ska göra faller syftet med att ha läxa. Läxorna ska inte bli ett stort problem och inte ta flera timmar att göra, lagom är bäst. Mia är den enda av lärarna som uttrycker att läxorna har en väldigt viktig funktion att träna på att ta ansvar. Hon anser att eleverna behöver träna på att jobba självständigt och att de är viktiga att ha redan tidigt för att klara av läxor längre upp i skolåren. Även Katrin nämner detta, men inte att det har lika stor betydelse. Katrin säger att lära sig ta ansvar för sin läxa är något som kommer på köpet, men hon anser det inte vara huvudsyftet med läxan och att det inte har särskilt stor betydelse när eleverna går i de allra lägsta årskurserna. Den sista funktionen som tas upp är att läxor är bra för att föräldrarna ska få en inblick i skolan. För att se vad deras barn gör och hur det ligger till. Alla tycker att kontakten med hemmet är viktig, även om föräldrarna inte är med och påverkar hur läxorna ser ut. Alla lärarna anser att svenska är det ämne där läxor är viktigast. Där är det just läsningen som de markerar som det viktiga. Träna på att läsa måste eleverna göra på något mer ställe än bara i skolan. De behöver det för att bli bättre, få flyt i läsningen och komma vidare, något som inte enbart hinns med i skolan. Detta är speciellt viktigt i de allra tidigaste åldrarna. - 20 -
Att matematiken inte är lika viktig att ha läxor i förklaras med att man där kan lära sig det mesta i skolan. Läxorna i matematiken är dock bra för att extra befästa olika saker. Som tiokompisar och multiplikationstabellen. De flesta av lärarna använder även matteläxan till mycket problemlösning och undersökande uppgifter av olika slag, men som ändå går ut på att befästa olika delar av matematiken. Som att i längd t.ex. få mäta upp sitt rum hemma och se hur långt/brett det är, eller att i geometri få leta reda på så många olika geometriska figurer hemma som möjligt. 5.3 Planering, individualisering och uppföljning Grunden för planeringen av läxorna står alla lärarna för själva. Alla anser att man ska individanpassa elevernas läxor och alla anser att de gör det till viss mån. Alla lärarna följer oftast även upp läxorna, även om hur de gör det skiljer sig från varandra och är lite olika beroende på ämnen. Katrin anser att läxan oavsett ämne ska relateras till det man jobbar med i skolan. Hennes elever brukar inte vara med och planera sina läxor utan det sköter hon själv. Hon försöker dock att individanpassa läxorna till viss mån. Eleverna har olika nivåer på läseböckerna och får ofta olika saker att träna på i matematiken. Katrin går alltid igenom veckans läxor med sina elever innan hon delar ut dem. Detta är viktigt, anser hon, för att eleverna ska förstå vad det ska göra, annars kan läxan förlora sitt syfte. Eva berättar att de i hennes arbetslag har gjort upp en gemensam plan för hur deras läxor ungefär ska vara. De brukar alltid samarbeta när de planerar läxorna på grund av att de är flera lärare som har samma klass, för att se till så det inte blir för mycket läxor för eleverna. Arbetslaget skriver även en så kallad läxlapp till varje klass varje vecka för att eleverna lättare ska komma ihåg vad som gäller. Hon kommenterar att det inte finns något skrivet i läroplanen om läxor, men att det inte inneburit något problem för henne personligen, men tycker egentligen att det skulle vara bra om det fanns med några riktlinjer för läxor. Eva brukar nästan alltid planera sina läxor själv, utan att eleverna är med och bestämmer, men ibland kan t.ex. få välja mellan några olika alternativ. Jag gör ramen, eleverna väljer motivet. (Eva) Eva tycker att man ska försöka individanpassa läxorna till varje elev så bra det går. Det är viktigt att se till så eleven kan klara läxan. Om eleven inte förstått läxan och ändå lägger ner jättemycket tid på den, faller ju hela läxan. Man får inte som lärare ha för höga målsättningar - 21 -
och undervisningen får absolut inte bygga på läxorna. De ska vara ett komplement som befäster något. Det är viktigt när man planerar. (Eva) Eva tycker att hon brukar lyckas ganska bra med att individanpassa, men berättar att när man har en klass på 20 elever blir det aldrig 20 läxor, utan merparten får samma läxa, medan några få får lättare eller svårare, eller andra uppgifter. I matematiken tycker Eva att det viktigast är att läxan relateras till det man gör i skolan för tillfället. Hennes elever har oftast en matteläxa som hör till matematikboken som är relaterade till kapitlen, men ibland förekommer även andra läxor som problemlösning, tabellträning eller matematikspel på internet. Uppföljning av läxorna sker nästan alltid, varje vecka i språk som svenska och engelska, medans uppföljningen i matematiken oftast handlar om att ta in, rätta och kommentera. Om det är något som i en matematikläxa visade sig vara svårt för många brukar Eva ta upp det extra på en matematiklektion, för att se till att alla elever förstår det. Mia har väldigt fria läxor som eleverna själva är med och väljer. Hon har läxor i svenska och matematik varje vecka. Mia har valt att ha ganska fria läxor för att hon tycker att individanpassningen är viktig. Hon säger att alla barn inte har lika förutsättningar och därför inte borde ha lika läxor. I svenska ha eleverna alltid läsläxa. Mia har valt ut massa olika småböcker som eleverna får välja emellan. Eleverna väljer själva men måste alltid kolla med Mia innan de tar hem en bok för att hon ska se att de väljer böcker på rätt nivå. Vissa elever läser en bok, medans andra läser fem. Mia relaterar inte matematikläxorna till hennes övriga undervisning, men hon ser alltid till att ingen får en läxa som de inte gått igenom tidtagare. I matematik har eleverna små läxböcker med olika teman, som t.ex. längd eller klockan. Eleverna väljer en bok varje vecka och även dessa kollar Mia upp så nivån passar och det är något som eleven behöver träna mer på. Anledningen, säger Mia, att eleverna får välja så fritt är också för att de ska lära sig ta ansvar för sin inlärning och välja läxor som kan hjälpa dem att bli bättre. Uppföljningen av läxorna handlar för Mia om att eleverna läser upp en bit ur sina böcker för henne och matematikläxorna tar hon in och rättar. Inez som egentligen inte vill ge sina elever läxor har ändå läxa i svenska och matematik. Hon tycker att det är viktigt att ge eleverna stort inflytande över sina läxor. Hon berättar att hon inte tror at det är så vanligt att eleverna väljer sina läxor själva. Eleverna ska ha inflytande över allt möjligt nu för tiden, men just när det gäller just läxorna är det inte många lärare som låter eleverna vara med. Där är det som det alltid har varit. (Inez) - 22 -