1(43) Regional uppföljning av Skyddande ozonskikt,

1(43) Regional uppföljning av Skyddande ozonskikt, 20161130

2(43) 1. Blekinge Tablåtext Effektiv lagstiftning har minskat utsläppen av ozonnedbrytande ämnen markant i Sverige och ozonskiktet förväntas börja återhämta sig år 2020. Regionalt måste arbetet med att omhänderta ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial och gamla kylmöbler, samt minskning av lustgasutsläpp, fortgå. Resultat Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning) som bland annat kan orsaka hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Regionalt har inga förändringar av betydelse skett sedan förra årets redovisning. Halten av ozonnedbrytande ämnen som släpps ut i Sverige har minskat markant sedan 1990-talet. För att miljökvalitetsmålet ska anses uppnått, ska återväxten av ozonskiktet ha påbörjats. Ökningen ska dessutom kunna härledas till minskningen av ozon-nedbrytande halter i atmosfären. Vändpunkt och återväxt Det finns tecken som tyder på att ozonskiktets tjocklek inte längre minskar [1]. En eventuell återhämtning av ozonskiktet kan sannolikt ses först omkring år 2020. Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet [2] fortsätter att vara framgångsrikt. Det finns dock en del osäkerheter, både i vetenskapliga data och på grund av naturliga variationer i ozonskiktets tjocklek. Prognoserna kompliceras också av mekanismer i atmosfären som hänger ihop med växthuseffekten och halterna av lustgas och av klorfluorväten (HCFC) fortsätter att öka. För lustgas är de största källorna gödselhantering och djurhållning inom jordbruket, för HCFC är det gamla produkter. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Användningen av ozonnedbrytande ämnen har stadigt minskat [3] till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet. Koncentrationen av ozonnedbrytande ämnen sjunker i atmosfären. Ytterligare insatser krävs för att minska den kvarvarande användningen av dessa ämnen samt för att förbättra omhändertagandet av förbrukade produkter.

3(43) Tunt ozonskikt kan orsaka hälsoproblem I Blekinge är det en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom [4] och ej malignt melanom [5]. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av malignt melanom mer än fördubblats. Det är viktigt att komma ihåg att hudcancer är en sjukdom med lång latenstid. För att på sikt få dessa typer av cancer att minska måste levnadsvanor och attityder till solbränna förändras eftersom det i första hand är individens beteende som bestämmer exponeringen för ultraviolett strålning. Det går att njuta av solen och samtidigt skydda sig mot den skadliga UV-strålningen genom att till exempel bära tunna kläder. Att sola solarium ger en extra stråldos av ultraviolett strålning och bidrar till ökad förekomst av hudcancer. Analys och bedömning Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljö-kvalitetsmålet vara möjligt att nå inom en generation med redan vidtagna åtgärder. Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbudet mot klorfluorkarboner (CFC) trädde i kraft 1999 och mot klorfluorväten (HCFC) 2015 i större anläggningar. Endast en mindre del anläggningar innehåller idag HCFC och omhändertagandet sker reglerat. En av huvudfrågorna som återstår på vägen mot att uppnå miljökvalitetsmålet är hur vi, på ett miljövänligt sätt, kan hantera de stora upplagrade mängderna ozonnedbrytande ämnen som för närvarande finns inbyggda i system och i produkter. Ozonnedbrytande ämnen kan finnas i till exempel isoleringsmaterial i skummade plaster, kyl- och luftkonditioneringsutrustningar, byggnader och fjärrvärmerör. Utbyte av sådant material kan ta lång tid. Kunskap om var de ozonnedbrytande ämnena finns samt i vilka mängder, är viktigt för att förhindra utsläpp. Ett miljöriktigt omhändertagande av uttjänta material är en väsentlig del i detta arbete liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel. Det är viktigt att hindra export av kylmöbler, som innehåller ozonnedbrytande ämnen, till utvecklingsländer. Länsstyrelsen arbetar med att förhindra illegal export av farligt avfall som innehåller freoner. Tillsynen av gränsöverskridande transporter av farligt avfall har koncentrerats och Länsstyrelsen i Skåne har sedan den 1 januari 2016 ansvaret även för Blekinge län. En annan stor fråga är halterna av lustgas, som fortsätter att öka och riskerar att fördröja återhämtningen av ozonskiktet. Det är därför angeläget att minska utsläppen av kväveföreningar, exempelvis inom jordbruket. Lagstiftning och fortsatt arbete nödvändigt Det är främst internationellt som Sverige behöver verka för att minska användningen av ozonnedbrytande ämnen, men även regionalt. Arbetet inom ramen för Montrealprotokollet behöver fortsätta och FN:s klimatavtal från 2015 innebär förhoppningsvis ett steg i rätt riktning. Många av de nationella

4(43) målsättningarna som presenterades just på detta möte innehåller åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas. I rapporten Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial [6] framgår att de största mängderna finns lagrade i isoleringsmaterial. I rapporten framkommer brister som kan åtgärdas på regional nivå. För att minska utsläppen vid hantering av CFC-isolering behövs åtgärder i form av vägledning om och förbättrade rutiner vid rivning och ombyggnation för att öka kunskaperna. Det behövs också ökad tillsyn, bättre spårbarhet och ekonomiska incitament. Indikatorer som följer upp målet Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom Nationella utsläpp av CFC Ozonskiktets tjocklek UV-strålning Referenser 1. Indikator Ozonskiktets tjocklek, Miljömålsportalen. 2. Till Wienkonventionen hör Montrealprotokollet som specificerar hur parterna ska avveckla sin produktion och konsumtion av ozonnedbrytande ämnen. 3. Indikator Nationella utsläpp av CFC, Miljömålsportalen. 4. Indikator Hudcancerfall - malignt melanom, Miljömålsportalen. 5. Indikator Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom, Miljömålsportalen. 6. Rapport Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial. Naturvårdsverket 2013.

5(43) 2. Dalarna Tablåtext Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen 2016 är att målet nås till 2020. Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat avsevärt. I länet behöver vissa isoleringsmaterial hanteras bättre vid rivning. Resultat På global nivå bedömer man att förtunningen av ozonskiktet inte har fortsatt efter 1996. SMHI utför mätningar av ozonskiktet på två platser i Sverige. Ozonskiktets tjocklek varierar mellan olika dygn och från månad till månad. För perioden 1983-2011 kan man inte fastställa någon säker trend i utvecklingen av ozonskiktet över Sverige, det varken minskar eller ökar (1). Enligt mätningarna var dock skiktet tunnast i mitten av 1990-talet. Efter en topp 2010 blev det en minskning igen 2011. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i världen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Då upprättades det så kallade Montrealprotokollet som var den första internationella överenskommelsen om att minska produktionen och användningen av sådana ämnen. I Sverige har utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat med 95 procent mellan åren 1986 och 2009. Idag finns dessa ämnen främst i vissa isoleringsmaterial i byggnader och som köldmedier i äldre kyl- och frysutrustning i hushållen (2). Hälften av dagens svenska utsläpp kommer från isoleringsmaterial i byggnader. Huvuddelen av utsläppen uppstår på grund av brister i avfallshanteringen vid rivning och renovering. En mindre del läcker ut medan materialet är kvar i byggnaderna. Under 2016 hölls en handläggarträff om miljöskydd med fokus byggavfall tillsammans med kommunerna för att förbättra kommunernas tillsynsutövning. När äldre kyl-/frysutrustning blir avfall tas som regel de ozonnedbrytande ämnena om hand och oskadliggörs. Ett visst läckage sker när utrustningen fortfarande är i bruk och även på grund av att kylslingorna skadas i samband med avfallstransporten. Halterna av de flesta ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar samtidigt som vissa ökar. Mätningar av UV-strålning i Sverige visar ingen tydlig trend. Enligt modellberäkningar har dock UV-strålningen ökat med omkring fem procent jämfört med tiden före 1980. Uppgifter om UV-strålningen och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Dalarna saknas. Antalet fall av hudcancer ökar kraftigt, se miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kopplingen till ett tunnare ozonskikt är osäker eftersom det är solvanorna som avgör exponeringen för UV-strålning.

6(43) Analys Bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2016 (3). Bedömningen var då att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Detta var det enda av miljökvalitetsmålen som bedömdes vara möjligt att nå till 2020. Utvecklingen av tillståndet i miljön bedömdes som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020 (4). Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040. Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga. Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. Bygg- och fastighetsbranschen i Dalarna har ett utvecklat miljöarbete och ett väl fungerande nätverk som kan behandla sådana frågor. I åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömålsarbete 2013-2016 (5) finns en åtgärd för avfallssektorn som handlar om att förbättra rutinerna i samband med att kommunerna ger rivningslov. Syftet är att öka återvinningen av rivningsavfall. Referenser 1. SMHI. Measurements of total ozone 2009-2011. Meteorology No. 149, 2012 2. IVL Svenska Miljöinstitutet AB 2012. Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige. Rapport B2016. 3. Naturvårdsverket 2016. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016. Rapport 6707. 4. Naturvårdsverket 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. 5. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Dalarnas miljömål. Åtgärdsprogram 2013-2016. Rapport 2013:12. 3. Gotland Tack vara reglering genom lagstiftning har utfasningen av ozonnedbrytande gaser varit effektiv såväl i Sverige som internationellt. Mycket tyder på att en global återväxt av ozonskiktet har påbörjats. Bygg- och rivningsavfall innehållande ozonnedbrytande ämnen kommer snart börjas tas om hand på Gotland. Resultat Utsläpp av ozonnedbrytande gaser bidrar till att ozonskiktet tunnas ut, vilket i sin tur ger ökad risk för hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Exempel på ämnen som bryter ned ozonskiktet är klorerade ämnen, som finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast.

7(43) Definitionen av detta miljömål är att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Arbetet för miljömålet genomförs inom ramen för två olika preciseringar: 1. Att uppnå vändpunkt för uttunningen av ozonskiktet och att början på återväxten observeras. 2. Att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Precisering 1 kan kontrolleras genom mätning och modellering och är i princip beroende av genomförande av precisering 2. Vändpunkt och återväxt Flera av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella Montrealprotokollet. Mätningar och modellering antyder att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts på global nivå och att början på återväxten kan observeras. Inga mätningar av ozonskiktets tjocklek görs på Gotland. Antalet hudcancerfall per år följs upp regionalt inom ramen för miljömålet Säker strålmiljö. Det statistiska underlaget är litet men trenden visar en ökning av antalet hudcancerfall i modern tid. Ökningen kan sannolikt härledas till ändrade solvanor snarare än uttunnat ozonskikt. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Tack vare Montrealprotokollet har arbetet med att fasa ut ozonnedbrytande ämnen varit lyckat. Stora delar av utfasningen kan tillskrivas reglering av användandet av ozonnedbrytande gaser genom lagstiftning, och bör rimligen vara likvärdig över hela landet. Återstoden av utsläppen består till stora delar av bristande hantering av byggavfall innehållande CFC, främst isolering. Dessa utsläpp varierar sannolikt regionalt beroende på hur detta avfall hanteras. I Gotlands län separeras i dagsläget inte isolering innehållande ozonnedbrytande gaser från övrigt byggavfall. Ett system för hantering och separering är planerat att tas i drift inom kort på de kommunala återvinningscentralerna. Det saknas underlag för att bedöma vilka mängder CFC-haltigt bygg- och rivningsavfall som hanteras på Gotland i dag. Handel och gränsöverskridande transporter av uttjänta kylmöbler utgör också en risk för att ozonnedbrytande gaser släpps till atmosfären. Utifrån mängden uttjänta kylmöbler som lämnas vid återvinningscentraler bedöms den illegala handeln och gränsöverskridande transporten av kylmöbler från Gotland vara liten eller så gott som obefintlig. Inga särskilda tillsynsinsatser kring detta genomfördes under 2015. Analys Avvecklingen av köldmedier som innehåller ozonnedbrytande ämnen bedöms följa utvecklingen i resten av landet. Den stora utmaningen är att minska

8(43) utsläppen av dessa ämnen från bygg- och rivningsavfall. En förutsättning för att bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen omhändertas på rätt sätt, är att kunskap om förekomst och hantering är tillräcklig i alla led, från privatperson eller byggentreprenör där avfallet uppkommer, till mottagare, samt hos berörda tillsynsmyndigheter. Idag bedöms kunskapen kring förekomst av byggmaterial innehållande ozonnedbrytande ämnen på Gotland vara begränsad. System för mottagning och hantering av inlämnat byggavfall kommer inom kort att tas i drift. För att det avsedda avfallet ska lämnas dit krävs sannolikt omfattande informationsarbete mot aktörer som kan komma att hantera detta avfall. Även tillsynen av rivningsarbeten kan komma att behöva utvecklas. INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE

9(43) 4. Gävleborg Ingen regional bedömning, Ja/Nej/Nära Användningen av ozonnedbrytande ämnen minskar kontinuerligt och det är möjligt att nå målet. Lagar och regler på nationell och internationell nivå har varit och är helt avgörande för att ozonnedbrytande ämnen minskar. Resultat Ozonnedbrytande ämnen Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Ämnen som CFC och HCFC finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast. Till ozonnedbrytande ämnen hör också haloner (i exempelvis eldsläckare), metylbromid (i växtgifter), och metylkloroform (lösningsmedel). Även dikväveoxid (mera känd som lustgas) kan bryta ner ozonskiktet. Köldmedier och isoleringsmaterial Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen sker i dag främst som läckage från varor och produkter där ozonnedbrytande ämnen används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Uppgifter om utsläpp av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i Gävleborg saknas. Äldre kylars och frysars köldmedier och isolering kan innehålla freoner. Det är därför av stor vikt att de tas omhand vid avfallsanläggningar i länet. Användningen av köldmedier regleras av förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet, Miljöbalken(MB) samt EG-förordning (EG nr 842/2006). Tillsynen över användningen av köldmedier utförs av länets kommuner och Länsstyrelsen. Skadlig UV-strålning Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet bryts ned och tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. Regionala data för UV-strålning saknas. Vi vet att antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka i länet, ökningen är dock lägre än i Sverige som helhet. Det ökade antalet hudcancerfall är allvarligt men förklaras i Sverige främst av hälsofarliga solvanor. Åtgärder på regional nivå- myndigheter Kartläggning av avfallstransporter har utförts som en del i länsstyrelsens uppdrag med koncentration av tillsynen över gränsöverskridande avfallstransporter. Åtgärder på kommunal nivå Ozonnedbrytande ämnen finns kvar i produkter långt efter att de producerats. Utsläppen är därför starkt beroende av hur vi omhändertar vårt avfall. Fortsatt

10(43) tillsyn på kommunal och regional nivå av användningen av köldmedier är också viktig. Gävle kommun har börjat ställa frågor om CFC-haltig isolering i samband med rivningar. Miljö- och hälsa har tillsammans med bygglovavdelningen tagit fram checklistor m.m. som de använder sig av i samband med rivningsärenden där både Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska tillämpas. Åtgärder inom näringslivet Återvinningsstationerna arbetar aktivt för att minska stölder och på så vis förhindra utsläpp genom felaktig avfallshantering. Övriga åtgärder På regional och nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet. Koncentrationen av ozonnedbrytande ämnen minskar nu i atmosfären. Ozonuttunningen har avstannat och ozonskiktet kommer troligen att börja öka i tjocklek före år 2020. Analys och bedömning Det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet inom en generation med redan vidtagna och planerade åtgärder. Lagar och regleringar på nationell och internationell nivå har varit helt avgörande för att utsläppen minskat. Utsläppen fortsätter minska Utsläppen, liksom halterna i stratosfären, av ozonnedbrytande gaser minskar, dock med undantag för HCFC och lustgas. Utsläppen minskade mycket kraftigt mellan 1988 och 1990, beroende på införda regleringar som medförde en snabb minskning av användningen av CFC. År 1990 var de totala utsläppen av CFC ca 1 400 ton. Fram till 2015 bedöms utsläppen ha minskat med cirka 90 procent. Uttunnat ozonskikt Ozonskiktet är allra tunnast över Antarktis. "Ozonhålet" uppstår på våren, då solen sätter fart på ozonnedbrytningen med hjälp av de föroreningar som har samlats under vinterhalvåret. Tidvis är ozonmängden i stratosfären över Antarktis drygt 70 procent lägre än normalt. Mindre men ändå anmärkningsvärda uttunningar har flera gånger på senare år noterats över Sverige, främst på våren. Mycket tyder nu på att ozonskiktet inte längre minskar och att en återhämtning är på väg tack vare de internationella överenskommelserna. Även om miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås finns osäkerheter, både i vetenskapliga data och på grund av naturliga variationer i ozonskiktets tjocklek. Prognoserna kompliceras också av mekanismer i atmosfären som hänger ihop med växthuseffekten. Enligt de senaste internationella rönen verkar den dominerande effekten av dessa mekanismer bidra till återväxten av ozonskiktet. Regionala aspekter Det bedrivs ingen regional miljöövervakning kring ozonnedbrytande ämnen. Vi vet dock att dessa ämnen finns kvar i produkter långt efter att de producerats. Utsläppen är därför starkt beroende av hur vi omhändertar vårt avfall. Det krävs

11(43) fortsatt tydlig information, även på regional nivå, till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Fortsatt tillsyn på kommunal och regional nivå av användningen av köldmedier är också viktig. Resurser till tillsyn är avgörande för att kontrollera avfallshanteringen och minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Det behövs också resurser för att ta fram och sprida information till företag och allmänhet om hur man bäst tar hand om avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Referenser Data i texten är hämtad från www.miljomal.se.

12(43) 5. Halland Nationella och internationella åtgärder har varit framgångsrika. Användningen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Nedbrytningen av ozonskiktet har avstannat och allt fler resultat tyder på att en återväxt påbörjats. Den nationella bedömningen är att målet nås till 2020. RESULTAT Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UVstrålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning. Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Idag sker utsläppen främst som läckage från produkter där de används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Ozonnedbrytande ämnen finns i bland annat kylanläggningar, isoleringsmaterial i byggnader, rör och markisolering. Till ozonnedbrytande ämnen hör även haloner som finns i vissa brandsläckare, metylbromid i växtgifter, metylkloroform i lösningsmedel samt dikväveoxid som vanligen kallas lustgas. De ämnen som regleras via Montrealprotokollet fortsätter att minska. Det krävs emellertid ett fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen men även bygg- och rivningsavfall som innehåller CFC. ANALYS Det internationella arbetet med att begränsa och förbjuda ozonnedbrytande ämnen har varit framgångsrikt. För att säkerställa en fortsatt minskning behöver Sverige även i fortsättningen inrikta arbetet mot internationella insatser och påtryckningar. Det krävs en minskning av produktion och konsumtion av ozonnedbrytande ämnen, men även kontroll av att nya ozonnedbrytande ämnen inte kommer ut på marknaden. LÄNSSTYRELSEN 16(46)

13(43) Det kan även finnas ett behov av att se över om fler ämnen behöver omfattas av begränsningar och förbud. Exempelvis omfattas inte lustgas av Montrealprotokollet men är ett ämne som både bryter ned ozonskiktet och som bidrar till växthuseffekten. Halten av lustgas ökar dessutom i atmosfären. Ozonnedbrytande ämnen kommer troligen att finnas kvar i produkter långt efter att de tillverkats. Utsläppen är därför starkt beroende av hur vi omhändertar avfallet. En viktig del i arbetet är att omhänderta uttjänta material på ett miljöriktigt sätt. Likaså är det viktigt att arbeta aktivt för att motverka illegal handel, införsel och utförsel av ämnen och produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen, exempelvis stoppa export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen till bland annat Afrika och Asien. Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial och annat bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. 6. Jämtland Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Skyddande ozonskikt. Bedömning: JA Trend: Positiv Ozonskiktet kommer troligen att börja återhämta sig och bli tjockare omkring år 2020. En fullständig återhämtning beräknas troligtvis inträffa omkring 2050. Utmaningen de kommande åren är att kunna omhänderta CFC-haltigt avfall såsom köldbärare och byggavfall för att förhindra fortsatt spridning av ozonnedbrytande ämnen. Resultat Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat till följd av internationella avtal och de åtgärder som genomförts i Sverige och andra länder. Ozonskiktet kommer troligen att börja återhämta sig och bli tjockare omkring år 2020. En fullständig återhämtning beräknas troligtvis inträffa omkring år 2050. Detta under förutsättning att Montrealprotokollet och dess tillägg fullföljs av alla parter. Under det senaste årtiondet har den sammanlagda ozonnedbrytande potentialen av olika ämnen i atmosfären minskat. Ett förtunnat ozonskikt ger visserligen en ökad UV-strålning till jordytan, men för svenska förhållanden utgör årstiden en

14(43) mycket viktigare faktor än variationerna i tjockleken av ozonskiktet. Under vinterhalvåret är solens höjd över horisonten så låg att en väldigt liten mängd UV-strålning kan ta sig igenom atmosfären. Analys Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Skyddande ozonskikt. Det finns starka skäl att skydda sig mot solen även här i norra delen av landet. Under vårvintern reflekterar snön 80 procent av solens UV-strålning. Det är också den tid då många människor vistas i fjällen. Under vintern har huden blivit tunn och har inte producerat ett skyddande pigment. Därför är det lätt att bränna sig i fjällen. Det bästa skyddet är kläder och solglasögon med sidoskydd. Små barn har mycket solkänslig hud och kan inte bilda ett lika bra pigmentskydd som vuxna. Det finns en ökad risk att allt för mycket sol i unga år kan led till hudförändringar i vuxen ålder. Det är därför viktigt att skapa bra solvanor redan i tidig ålder. Planering av barns utemiljöer, såsom skolor, förskolor och lekplatser är en viktig hälsofråga. Möjlighet till skugga genom växtlighet, träd och buskar, måste alltid beaktas. Utlandsvistelser blir allt vanligare även för barn. Av Miljöhälsorapport Norr 2013, Barns hälsa och miljö i Norrland framgår att de Norrländska barnen tenderar att skydda sig sämre vid utlandsvistelser jämfört med barn i övriga Sverige. Resultatet från barnenkäten som rapporten bygger på visar att barn i Norrland troligen skyddas i för liten utsträckning mot solens negativa effekter vid stark sol. EU:s nya regler för köldmedier, F-gasförordningen, är klara. Krav på utfasning av HFC från marknaden börjar gälla i januari 2015 och skärps i etapper fram till 2030. Förordningen lägger också stor vikt vid utbildningsnivån för personal som arbetar med köldmedier. De nya reglerna borgar för att de ozonnedbrytande ämnena fortsätter att minska i atmosfären. CFC finns dock även i avfall såsom förbrukade köldmöbler och isolering från byggnader av olika slag. Utmaningen framöver är att få till stånd en effektiv insamling av sådant avfall och därigenom förhindra att CFC sprids vidare. Det kräver i första hand en riktad informationsinsats till såväl till verksamhetsutövare som till tillsynsmyndigheter för att höja kunskapen om denna typ av avfall och hur det ska hanteras. 7. Jönköping Ozonlagret har förmågan att laga sig själv genom att syre övergår till ozon när det utsätts för UV-strålning. Detta är en långsam process varför problemen med tunt ozonskikt kommer att finnas kvar lång tid framöver.

15(43) Resultat Åtgärder på regional nivå Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, där bland annat Skyddande ozonskikt ingår. Programmet började gälla vid årsskiftet 2015/2016 1 Åtgärder på kommunal nivå Kontinuerlig insamling av kasserade kyl- och frysskåp hos kommunerna Montrealprotokollet har medfört att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat markant. Halterna av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären var som högst i början av 1990-talet men har sedan dess minskat. Många ämnen har lång nedbrytningstid vilket innebär att ozonlagret kommer påverkas under en längre tid. Dessutom finns många av ämnena kvar i olika produkter som fortsätter att läcka. För att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är det därför viktigt att produkter som innehåller dessa ämnen tas omhand som farligt avfall. Det gäller till exempel kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar. Vad gäller hantering av ozonnedbrytande ämnen i kylar och frysar finns redan idag fungerande system för omhändertagande. En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. I Jönköpings län har vi sett en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom 2. Globalt är ozonskiktet i dag cirka 3,5 procent tunnare jämfört med referensvärdet (det vill säga perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp). Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av att ozonskiktet uppvisar stora naturliga variationer. 3 Analys och bedömning För att på sikt få antalet hudcancerfall att minska krävs en attitydförändring av människors hälsovanor. I dag är det fortfarande ett sundhetstecken att vara brun. Genom arbetet med att lära yngre människor bättre solvanor kan vi förhoppningsvis på sikt se en klar och tydlig tendens till minskning av antalet fall av cancer. Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att inom ramen för Montrealprotokollet påverka andra länder att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen. I Jönköpings län behöver arbetet med att ta hand om ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall samt omhändertagande av gamla kyl- och frysanläggningar fortsätta. Inom länet sker ingen kontinuerlig tillsyn av illegala transporter och det saknas generellt information om uppföljning av CFC-haltigt byggavfall. Kunskap kring ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall behöver stärkas i samtliga led från beställare av rivning till slutlig omhändertagande av avfallet.

16(43) Referenser 1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2015:37. Hälsans miljömål, Åtgärdsprogram 2016-2020. 2. www.miljomal.se, indikatorer Hudcancer, (under Skyddande ozonskikt) 3. www.miljomal.se, indikatorn Ozonskiktets tjocklek (under Skyddande ozonskikt) 8. Kalmar Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv. Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat avsevärt. I länet behöver vissa isoleringsmaterial och kylanläggningar hanteras bättre vid rivning. Resultat Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UVstrålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UVstrålning. Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Vändpunkt och återväxt Idag sker utsläpp av ozonnedbrytande ämnen främst genom läckage från produkter där de används, till exempel köldmedier i kylanläggningar och isoleringsmaterial i byggnader, rör, och markisolering. Till ozonnedbrytande ämnen hör även haloner som finns i vissa brandsläckare, metylbromid i växtgifter, metylkloroform i lösningsmedel samt dikväveoxid som vanligen kallas lustgas. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen De ämnen som regleras via Montrealprotokollet fortsätter att minska. Det krävs dock fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagande av förbrukade produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen och även för bygg- och rivningsavfall som innehåller CFC. I fler än hälften av länets kommuner är det gratis för privatpersoner att lämna in avfall med köldmedier. I nära hälften av länets kommuner har det informerats, eller informeras kontinuerligt om hur produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen ska omhändertas. I resten av kommunerna uppges att frågan inte har prioriteras på grund av resursbrist. 1 1 Uppföljning 2016 av Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen.

17(43) I Kalmar län finns en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av malignt melanom mer än fördubblats. Analys Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet vara möjligt att nå med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040. Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga. Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial och kylanläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. I och med att reglerna för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen förtydligats i Plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis läckaget att minska. Tillsynsmyndigheterna har fått ett större ansvar för att se till att lagen följs. Det är dock svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Kalmar län. Det är även viktigt att förhindra export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att kontrollera att inte nya ozonnedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden. Hudcancerfallen ökar i Kalmar och det är en sjukdom med lång lantenstid. För att på sikt få dessa typer av cancer att minska måste levnadsvanor och attityder till solbränna förändras, eftersom det i första hand är individens beteende som bestämmer exponeringen för ultraviolett strålning. I länet behövs därför riskerna med exponering av UV-strålning kommuniceras kontinuerligt. När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980-2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser. INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE

18(43) 9. Kronoberg [Tablåtext] Till följd av exponering för UV-strålning ökar antalet fall av hudcancer även i Kronobergs län. För att bryta trenden måste människor ändra sina solvanor. Utöver detta saknas regionalt underlag för att bedöma tillstånd och tendenser. För detta miljömål bedrivs inget regionalt arbete. RESULTAT Vändpunkt och återväxt Under de två senaste decennierna har utsläppen och användningen av ämnen som förstör ozonskiktet minskat kraftigt liksom halterna av ozonnedbrytande ämnen i övre atmosfären. Under förutsättning att det internationella avtal följs där medverkande länder förbinder sig att upphöra med användningen av ozonnedbrytande ämnen, Montrealprotokollet, kommer ozonskiktet troligen att återhämta sig. Därmed bedöms målet och preciseringarna vara möjliga att uppfylla. ANALYS OCH BEDÖMNING För miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt följer den regionala bedömningen den nationella, eftersom uppföljningen baseras på indikatorer som främst följs på nationell nivå. Bedömningen är att målet nås om pågående arbete fortsätter. Några forskningsrapporter har på senare tid har visat, med hjälp av multipelregression där olika faktorers inverkan på mängden ozon separeras, att en svag återhämtning har inletts. Metodiken bygger dock på ett antal antaganden och signalen är svag så en viss försiktighet är att rekommendera. Det krävs därför fler år med positiv utveckling. Kanske en säkerställd återhämtning av ozonskiktet kan fastställas någonstans mellan 2015 och 2020. Utvecklingen i miljön är försiktigt positiv. Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Idag sker utsläppen främst som läckage från produkter där de används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Det tar dock lång tid innan de ozonnedbrytande ämnena har brutits ned i sådan omfattning att de understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Sverige har inte längre någon produktion eller konsumtion av dessa ozonnedbrytande ämnen. Freonen HCFC (mjuka freoner) finns fortfarande kvar i vissa kylanläggningar, men minskar för varje år. Freonen CFC finns i isoleringsmaterial i byggnader, rör och markisolering. Dessa utsläpp minskas med hjälp av lagen om deponeringsförbud för brännbart material. Trots detta finns det i dag signaler om att uttjänta kylmöbler hanteras bristfälligt vid insamling, transport och återvinning vilket leder till läckage av CFC och HCFC. Regelverket har haft stor betydelse utfasningen av de ozonnedbrytande ämnena. På nationell och regional nivå har det inneburit att krav stegvis har ställts på

19(43) minskad användning och utsläpp på verksamheter där sådana ämnen förekommit. Idag är både användning och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen därför begränsade. Ansvaret för att målet ska kunna uppnås bedöms framförallt ligga på nationell och internationell nivå. Montrealprotokollet måste följas För ozonnedbrytande ämnen som hanteras inom ramen för Montrealprotokollet finns ett tydligt tidsschema över en stegvis minskning av produktion och konsumtion angivet i Montrealprotokollets bilagor. För utsläpp finns inga bestämda nivåer men trender och utveckling år från år kan fås genom att räkna om produktion- och konsumtionssiffror eller genom att utgå från halter. Förutsättningarna för att nå det önskvärda miljötillståndet som preciseringen uttrycker bedöms redan vara beslutade eller på plats, och det önskvärda tillståndet som preciseringen uttrycker kommer att nås på sikt. Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska de totala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att inom ramen för Montrealprotokollet påverka andra länder att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen. BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET (MÅLUPPFYLLELSE TILL ÅR 2020) Det görs inte någon regional bedömning av om målet kan nås på regional nivå för miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. BEDÖMNING AV UTVECKLING I MILJÖN POSITIV. Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. INDIKATORER SOM FÖLJER UPP MÅLET Nationella utsläpp av CFC Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom UV-strålning Ozonskiktets tjocklek

20(43) 10. Norrbotten Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat. Utvecklingsriktningen är positiv avseende ozonskiktets förmåga att skydda mot UV-strålning. Problemet med uttunningen av ozonskiktet är globalt. Resultat I början och mitten av 1990-talet minskade ozonskiktets genomsnittliga tjocklek globalt med cirka 3 procent. Mycket tyder nu på att ozonskiktet inte längre minskar och att en återhämtning är på väg tack vare internationella överenskommelser att sluta producera och använda ozonnedbrytande ämnen (1). Det går dock inte att med statistisk säkerhet säga att vändpunkten för uttunningen är nådd. Det beror på ozonskiktets naturliga variationer och på andra parametrar som påverkar tjockleken. Ozonskiktet är allra tunnast över Antarktis. "Ozonhålet" uppstår på våren, då solen sätter fart på ozonnedbrytningen med hjälp av det klor och brom som har samlats under vinterhalvåret. Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de ofta kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Tidvis är ozonmängden i stratosfären över Antarktis på senare år drygt 70 procent lägre än normalt. Även över Arktis har man sett en förtunning av ozonskiktet. Mindre uttunningar som även påverkat ozonskiktet över Sverige har flera gånger på senare år noterats, främst på våren (1). Ett orosmoln är de rekordstora ozonhålen över Arktis som upptäcktes våren 1997 och 2011. Hålet 2011 var lika stort som det över Antarktis i mitten av 80- talet men hålet bestod endast under kort tid (2). Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). CFC och HCFC finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast. Ozonskiktets tjocklek påverkas även av faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären. CFC finns i en del isoleringsmaterial, både i byggnader och i isolering runt fjärrvärme- och industrirör. Därför är det viktigt att dessa tas omhand på rätt sätt vid rivning. CFC byggdes in i isolermaterial i väggar och tak från 1950-talet fram till mitten av 1990-talet då denna användning av CFC förbjöds och fasades ut. Mycket har gjorts när det gäller tydligare regler och information kring hur avfallet ska omhändertas men det som brister är den praktiska hanteringen vid rivning av byggnader. En huvudorsak är att det är svårt att identifiera CFC vid rivning samt att det är dyrt att transportera och destruera stora rivningsmassor. Under 90-talet gjordes en omfattande satsning för att få till stånd ett korrekt omhändertagande av CFC som köldmedium som lyckades väl i Sverige. Det finns fortfarande (dock i begränsad och alltmer minskande antal) en illegal export av CFC via de köldmedel som används för kylning. Idag bedöms dock en

21(43) betydligt större mängd CFC finnas kvar i isoleringsmaterial än i form av köldmedier i Sverige. Utsläpp av CFC pågår idag alltså från andra materialtyper än köldmedier, till exempel cellplast som används i isolering. Informationssatsningen och tillsynen spred inte tillräcklig kunskap om förekomsten av dessa plaster. Enligt en rapport från IVL (3) verkar det bland annat som att stora delar av rivningsmaterial som innehåller CFC inte omhändertas på rätt sätt utan i stället hamnar på deponi eller förbränningsanläggningar. Grovt uppskattat destrueras cirka 10 procent av det rivningsmaterial som innehåller CFC på ett miljöriktigt sätt. Resten destrueras utan omhändetagande av CFC (3). Naturvårdsverket har under 2016 tagit fram ett nytt faktablad för hantering av CFC-haltigt rivningsmaterial (4). Analys Även om det ännu inte är helt säkerställt, visar många tecken att ozonskiktet är på väg att återhämtas. Både nationellt och globalt minskar utsläpp av de flesta ozonnedbrytande ämnen. Också arbetet inom Montrealprotokollet, som är det huvudsakliga styrmedlet, fortsätter fungera bra. Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat till följd av åtgärder genom Montrealprotokollet som skrivits på av Sverige och andra länder. Utvecklingen är positiv. Hålen som uppkom 1997 och 2011 över Arktis är dock oroande. Vattenångan i den kalla luften skapar moln som kan skynda nedbrytningen av ozonmolekyler. Klimatförändringar kan spela en roll i processen. Växthuseffekten värmer visserligen upp nedre delen av atmosfären men kyler samtidigt stratosfären som finns ovanför (1,2). Temperaturen i stratosfären har sjunkit de senaste årtiondena och även om detta har en bromsande effekt på nedbrytningen av ozonskiktet globalt, så ökar det risken för att det vissa år kan komma att bildas ett ozonhål över Arktis. Ett ozonhål över Arktis skulle drabba betydligt fler människor än ozonhålet över Antarktis. Dels eftersom det helt enkelt bor mycket fler människor inom det området och dels eftersom Arktis ozonhål är betydligt mer rörligt. En återhämning av ozonskiktet borde vara på gång med tanke på de framgångsrika begränsningarna av produktion och utsläpp av de ozonnedbrytande ämnena. Men det krävs fler år med positiv utveckling för att säkerställa återhämtningen (5). För att målet ska nås krävs att efterlevnaden av Montrealprotokollet är fortsatt god. Det krävs även ökad kunskap om hur den globala uppvärmningen kan komma att påverka temperaturen i stratosfären och därmed ozonskiktet. Regionala aspekter

22(43) Det bedrivs ingen regional miljöövervakning kring ozonnedbrytande ämnen. Vi vet dock att dessa ämnen finns kvar i produkter långt efter att de producerats. Utsläppen är därför starkt beroende av hur vi omhändertar vårt avfall. Inom länet är det därför viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. WSP (6) har på uppdrag till Naturvårdsverket listat förslag på förbättringar för att åtgärda brister i hanteringsprocessen med CFC-isolering. Det krävs mer kunskap och större engagemang hos både tillsynsmyndigheter, fastighetsägare och rivningsentreprenörer. Med den ökade uppmärksamheten och Naturvårdsverkets arbete med att ta fram vägledning, finns nu bättre förutsättningar för bättre omhändertagande av CFC-haltigt rivningsmaterial. Referenser 1. Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-isamhallet/sveriges-miljomal/miljokvalitetsmalen/skyddande-ozonskikt/ 2. Miljöaktuellt http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.407841/rekordstort-ozonhalover-arktis 3. IVL 2012. Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige. http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7613/1454339573821/b2 016.pdf 4. Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/avfall/bygg--och-rivningsavfall/cfc-haltigtbyggisolermaterial/ 5. SMHI http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/ozon-1.3824 6. WSP 2013. Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial. Alice Bocké, Anna Brunlöf, Karin Carlsson, Johanna Farelius, Åsa Westberg och Andreas Öman. 11. Skåne "Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."

23(43) Tablåtext Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att till-verkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020. Resultat Ozonskiktet i stratosfären absorberar delar av den inkommande solstrålningen och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning (UVB-strålning). Vändpunkt och återväxt Det finns nu tecken som tyder på att ozonhalterna i stratosfären inte längre avtar, och mätningar och modellresultat tyder på att den globala återväxten av ozonskiktet har påbörjats, även om denna återhämtning inte är statistiskt säkerställd. En full återhämtning av ozonskiktet till den tjocklek det hade år 1980 kan uppnås globalt omkring år 2040 (Antarktis undantaget). Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Halter ozonnedbrytande ämnen På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet 2. Koncentrationen av ozonnedbrytande ämnen minskar nu i atmosfären, med undantag för lustgas och HCFC för vilka både utsläpp och halter ökar. Utsläppen av lustgas, som inte regleras i Montrealprotokollet utan i Kyotoprotokollet, är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas med hänsyn till dess ozonnedbrytande potential. Det finns även en risk för att nya ozonnedbrytande ämnen produceras och släpps ut i atmosfären. Ytterligare insatser krävs dessutom för den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter innehållande sådana ämnen. Till exempel har en utvärdering av hur mycket CFC som återvinns ur byggisolering visat att 90 procent av CFC i byggisolering inte omhändertas 3. Riktad information till företag i bygg-, rivnings- och avfallsbranschen i Skåne skulle öka medvetenheten om dessa problem på ett tydligare sätt. Ett stöd i detta arbete är Naturvårdsverkets vägledning. 4 Under 2017 kommer Miljötillsynsenheten vid Länsstyrelsen Skåne att göra en satsning mot avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, t.ex. genom riktad information. Det är svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Skåne. 2 Montrealprotokollet http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/euoch-internationellt/internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/ozonkonventionen/ 3 Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial. http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-ochluft/ozon/utvardering-av-atervinning-av-cfc.pdf 4 Vägledning om CFC-haltigt byggisolermaterial. http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/avfall/bygg--ochrivningsavfall/cfc-haltigt-byggisolermaterial/