Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Relevanta dokument
Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamtillförsel på åkermark

Slamspridning på Åkermark

Sammanfattning. Inledning

Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam Rapport Nr

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Slamspridning på åkermark

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen?

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

kadmium i avloppsslam

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Slamspridning på åkermark

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Praktisk användning av biogödsel

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Varmt väder ger snabb utveckling

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Att sätta värde på kvalitet

Slamspridning på åkermark

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Institutionen för mark och miljö

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Slamspridning på åkermark

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Värdet av vall i växtföljden

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Lägesrapport KVVP etapp 1

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Institutionen för mark och miljö

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

något för framtidens lantbrukare?

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Miljögifter i inkommande avloppsvatten och slam

Utnyttja restkvävet i marken

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun

Kriterier för ytvatten och sediment

Ekologisk produktion lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år

Energihushållning i växtodling

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

SOIL PNEC calculator

Avloppshantering och miljömålen


FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Halmaska i kretslopp

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Transkript:

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Provtagning av försöksfälten vid Petersborg, Skåne Anna Ledin, Göteborgs stad Maritha Hörsing, KTH Eva Eriksson, DTU Charlott Gissén, SLU Jes la Cour Jansen, LTH

Är det farligt att använda rötat avloppsslam som gödsel på odlad åkermark? Provtagning och analys av utvalda organiska miljöföroreningar i jord, sockerbeta och blast. Litteraturstudie för att ge underlag till val av organiska miljöföroreningar för analys.

Försöksfälten i Skåne Startade 1981 Gödsling med avloppsslam vart 4:e år, tre olika belastningar (A, B, C) Tillförsel av mineralgödsel, tre olika belastningar (1,2,3) Följer den vanliga skånska växtföljden: slamspridning, höstvete, sockerbetor, vårkorn, höstraps, slamspridning A0 B0 C0 B0 C0 A0 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A0 B0 C0 B0 C0 A0 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A= ingen slamgödsel B= 4 ton/ha slamgödsel C= 12 ton/ha slamgödsel 0= ingen mineralgödsel 1= ½ giva mineralgödsel 2= hel giva mineralgödsel

Provtagning och analys Provtagning genomfördes med hjälp från Hushållningssällskapet Malmöhus - Hushållningssällskapet Skåne Analyserna skickades till ALS Scandinavia AB. Ackrediterade analyser.

Vilka ämnen ska analyseras? Genomgång av vetenskaplig litteratur, rapporter från övervakningsprogram etc. för att identifiera vilka ämnen som har upptäckts i slam. Lista med 642 organiska miljöföroreningar (2000-2012) 542 med CAS nummer 260 nya organiska miljöföroreningar 2008-2012 32 grupper av organiska miljöföroreningar

Hur väljer bland de 542 organiska miljöföroreningarna? Ranking med hjälp av CHIAT (Chemical Hazard Identification and Assessment Tool) och RICH (Ranking and Identification of Chemical Hazards) Insamling av data om de inneboende kemiska egenskaper Fasfördelning mellan Vatten och luft (Henrys lags konstant) Vatten och organiska kol (Log Koc) Vatten och fett (mätt som oktanol; LogKow) Bionedbrytbarhet under syrerika och syrefattiga förhållanden Akut giftighet gentemot vattenlevande organismer Långtidseffekter (CMR - cancer, mutagenicitet, reproduktion)

Vad känner vi till om de 542 organiska miljöföroreningarna? saknar data frikänns svårbestämd risk persistens och bioackumulation persistens och akut giftighet CMR

Hur väljer man? Drygt 300 organiska miljöföroreningar Referensgrupp motiverar varför och varför inte Svårnedbrytbar och ökad användning Nedbrytningsprodukter av växter, fekalier mm, vilket gör att de förekommer naturligt Vad händer med marklevande organismer, och vid utveckling av antibiotikaresistens Gamla synder, men misstänks finnas i nya produkter Kända, olösta miljöproblem som fasfördelar sig till slam Kommer från specifika hushållsnära källor Är svårrörliga i jord vilket bör betyda att upptaget i gröda är mycket begränsat

Vad valde vi? 4-nonylfenol, 4-oktylfenol, bisfenol A 16 PAH:er 7 PCB:er Flourerade ämnen PFOS och PFOA Triklosan

Resultaten Jordproverna A0, A2 <LOQ B0, B2 <LOQ C0, C2 <LOQ För alla organiska miljöföroreningarna LOQ = limit of quantification = lägsta kvantifierbara nivå

Resultaten Sockerbetsproverna A0, A2 <LOQ B0, B2 <LOQ C0 <LOQ För alla organiska miljöföroreningarna C2<LOQ för alla organiska miljöföroreningar FÖRUTOM

Resultaten 4-nonylfenol 35 µg/kg TS och 4-oktylfenol 3,9 µg/kg TS HO HO

Resultaten Blastproverna µg/kg färsk vikt Fenantren Fluoranten A0 3 2,4 A2 2,6 1,9 B0 3,1 2,3 B2 3,6 2,6 C0 2,7 2,2 C2 3,1 2,5

Resultaten Blastproverna Resterande organiska miljöföroreningar <LOQ i alla led

Om sockerbetor vore något vi skulle äta. Gränsen för tolererbart dagligt intag av nonylfenol 34 kg per dag 60 kg

Slutsatser och rekommendationer Stort antal organiska miljöföroreningar har observerats i slam Trots slamgödsling sedan 1981 så observerades inga av de analyserade organiska miljöföroreningarna i jorden Organiska miljöföroreningar med ytaktiva egenskaper som nonyl- och oktylfenol kan tas upp i gröda slamgödsling trolig källa Atmosfäriskt nedfall primär källa till PAH:erna i blasten Detektionsgränserna är höga begränsning för riskbedömning Prioritera uppströmsarbete Generell förbättring av luftkvalitet och miljömärkning av mineralgödsel och kemiskt växtskyddsmedel

Vad gör vi nu? Identifierar vilka organiska miljöföroreningar som är prioriterade att jobba med uppströms.

Tack! Tack till Svenskt Vatten Utveckling och Sellbergs stiftelse Tack till referensgruppen