BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER 2013-12-17 BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten Hälsingeskogen
Innehåll 2 1 RESTRIKTIONSOMRÅDEN OCH BEFINTLIG VÄG 4 2 OMRÅDE 1 5 2.1 Beskrivning av befintlig vägpassage genom restriktionsområde 5 2.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens 6 3 OMRÅDE 2 8 3.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 8 3.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens 9 4 OMRÅDE 3 10 4.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 10 4.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens 11 5 OMRÅDE 4 12 5.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 12 5.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvens 13 6 OMRÅDE 5 15 6.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 15 6.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvens 16 7 OMRÅDE 6 17 7.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 17 7.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvenser 18
8 OMRÅDE 7 19 8.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde 19 8.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvenser 20 9 BESKRIVNINGAR TILL KARTA SOM VISAR VAR NY VÄG PASSERAR GENOM ETT RESTRIKTIONSOMRÅDE. 21 10 OMRÅDE 8 21 10.1 Alternativ vägdragning 23 11 EXEMPEL PÅ METODER FÖR ATT FÖREBYGGA GRUMLING VID ANLÄGGNINGSARBETEN 24 3 Samtliga foton i rapporten är tagna av Bergvik Skog hösten 2013. Ortofoton som ligger som bakgrund till kartor är några år äldre.
1 RESTRIKTIONSOMRÅDEN OCH BEFINTLIG VÄG 4 I exempellayouten finns sju platser där befintlig väg redan idag går igenom någon form av naturvärden, (se område nr 1-7 i Figur 1). Nedan beskrivs åtgärder och påverkan vid dessa passager, dvs den mest påtagliga påverkan som exempellayouten utgör. När den slutgiltiga utformningen av vindkraftsparken beslutas kommer detaljprojekteringen att göras utifrån den layouten. Figur 1: I kartan visas område 1-7 i exempellayouten där befintlig väg passerar restriktionsområden. Vid nummer 8 passerar en ny väg ett restriktionsområde.
På de flesta av de sju platserna finns idag utrymme vid sidan av vägen som gör att endast ett fåtal träd måste tas ned. Framför allt gäller det yngre träd som växer i vägkanterna. De utrymmen som behöver ianspråktas för vägåtgärder är också tillräckliga för de kablar som grävs ner i anslutning till vägarna. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas vid anläggningsarbeten för att inte riskera att skada höga naturvärden. Detaljprojektering kommer att avgöra val av tekniska lösningar, t ex hur funktion och kapacitet på befintliga vattengenomföringar bibehålls och lämpligaste hänsyn till naturvärden. I de fall vägar och kablar passerar vattendrag kommer hänsyn att tas till vattenregimen. De beskrivna åtgärderna innefattar också exempel på de begränsade ingrepp i kantzoner mot vattendrag som kan behöva göras 5 2 OMRÅDE 1 2.1 Beskrivning av befintlig vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar i utkanten av samt i nordligaste delen, igenom ett område med naturvärde klass 2 enligt naturinventeringen. Området består av 120-årig tät och högstammig granskog som är ogallrad. Vägen är idag 4 meter bred med en ca 10 m bred väg-gata fri från större träd. Figur 2: Område 1
Sydvästra delen Vägen passerar Flöttjärnsbäcken i västra delen av naturvärdesområdet. Befintlig trumma kan utgöra ett vandringshinder under perioder med lågt vattenstånd. Trumman är ca 9 m lång. Bilderna nedan visar vägen och Flöttjärnsbäcken. 6 Figur 3: Vägen från sydvästra delen Figur 4: Flöttjärnsbäcken - trumma nedströms Vägkorsning i norra delen Korsningen är idag relativt bred (4-metersvägar). Bilden nedan visar de tre vägarna som möts i korsningen. Figur 5: Vägkorsningen, bild mot S 2.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens Hela vägsträckningen kommer att behöva förstärkas och befintliga diken kommer behöva rensas. Det kan också bli nödvändigt att bredda vägen från 4 m till 5 m beroende på krav från leverantör/transportör av vindkraftverk. En eventuell breddning kan troligen göras åt det håll där inga restriktioner råder. Där vägen löper igenom restriktionsytan är väg-gatan redan idag bred och rak. Om viss breddning ändå behövs kan det göras på bägge sidor utan att detta nämnvärt
påverkar restriktionsytan. 7 I samband med förstärkning bör man överväga att åtgärda det potentiella vandringshindret i trumman för Flöttjärnsbäcken. Vid sådant arbete används generella försiktighetsåtgärder för att det naturliga vattenflödet ska säkerställas och för att undvika grumling. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8. I korsningen kommer det bli nödvändigt att ta ner några träd för att klara transport av vingar. Bedömningen är att 5-7 yngre tallar behöver tas ner i den västra delen och ca 10 granar i den södra delen av korsningen men först när valet av leverantör av verk och vingar är gjort kan den slutliga detaljprojekteringen göras.
3 OMRÅDE 2 8 3.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar mellan den östra kanten av ett område naturvärde klass 1 enligt naturinventeringen samt en frivillig avsättning. Området med naturvärdesklass 1 utmärks av att området innehåller en bäck som är 1-2 m bred med block och forsar. Det växer enar, brakved, bredbladiga gräs, senväxt gran och flerskiktad tall, den äldsta kan vara 200 år. Värdearter är flodpärlmussla, se vidare avsnitt 6.13 i MKB, (uppgift från artdatabanken) och någon art av mosaiktrollslända. Figur 6: Område 2
9 Figur 7: Vägen igenom restriktionsytan sedd från S Figur 8: Bäcken från Väst-Skogtjärnen - trumma uppströms Vägen förbi restriktionsytorna är 4 m bred och rak. Bäcken passerar i trumma som vid lågt vattenstånd kan utgöra ett vandringshinder. Trumman är ca 11 m lång och 120 cm i diameter. 3.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens Vägen kommer att behöva förstärkas. Det kan bli nödvändigt att bredda vägen från 4 m till 5 m men inga större, värdefulla träd kommer att behöva avverkas i väggatan igenom restriktionsytorna. Vägtrummans bärighet behöver bedömas. Man bör överväga att åtgärda det potentiella vandringshindret i trumman. Vid sådant arbete används generella försiktighetsåtgärder för att det naturliga vattenflödet ska säkerställas och för att undvika grumling. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8.
4 OMRÅDE 3 10 4.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar genom en nyckelbiotop, (en gammal tallskog med brandpåverkan) och inom strandskyddet från Väst-Skogtjärnen samt naturvärde klass 2 enligt naturinventeringen. Vägen är 4 meter bred. Den svänger kraftigt igenom nyckelbiotopen. Likaså går vägen i en kraftig svacka. Figur 9: Område 3
11 Figur 10: Vägen igenom restriktionsytan sedd från S Figur 11: Dike mot Väst-Skogtjärnen - trumma nedströms Bilderna ovan visar vägen och dike i anslutning till vägen. Vägbanken uppbyggd ca 2 meter. Diket har ett relativt litet flöde. Vägtrumman är ca 11 m lång. 4.2 Bedömt behov av åtgärder samt konsekvens Vägen kommer att behöva förstärkas och breddas i kurvan. I samband med det kommer ett tiotal större träd att behöva avverkas i den SO delen (innerkurvan). På grund av den skarpa kurvan samt svackan kommer så stora åtgärder att behöva göras att en alternativ vägdragning bör utredas för att nå ev. verk placerade på berget Getabacken och norr där om. Det kan vara mer lämpligt att dra en ny väg söder om nyckelbiotopen.
5 OMRÅDE 4 12 5.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar över Svantjärnsmyran, våtmark klass 2. Vägen passerar också Svantjärnsbäcken samt områden med frivillig avsättning med syftet att gynna lövskog samt barrsumpskog längs bäcken. Figur 12: Område 4
Södra delen med vägpassage över svantjärnsbäcken och våtmarken Vägen passerar söderifrån över Svarntjärnsbäcken. Trumman är ca. 9 m lång. Vägen går vidare norrut på en uppbyggd bank över våtmarken. En vägtrumma i södra delen av våtmarken förbinder vattnet på bägge sidor vägen. Det fanns inget flöde igenom trumman vid besök i november 2013. 13 Figur 13: Vägen över våtmarken sedd från S Vägkorsning i norra delen Korsningen är idag bred och de tre vägbenen har vart och ett bredden 4 meter. Figur 14: Vägtrumma nedströms Figur 15: Vägkorsningen bild mot SV 5.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvens Vägen kommer att behöva förstärkas och diken rensas men troligen inte breddas nämnvärt. Vid passage över våtmarken kommer försiktighetsåtgärder att göras för att inte påverka hydrologin.. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11
kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8. Vägkorsningen är troligen tillräckligt stor som den är och behöver inte breddas. Dock kan det behöva avverkas några yngre träd i restriktionsytan i SV. 14
6 OMRÅDE 5 15 6.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar över Gångbergsbäcken med naturvärde klass 2 som tillika är en frivillig avsättning. Området karaktäriseras av sumpskogsdråg med gamla granar, björk, tall och enstaka grov asp. Figur: Område 5
16 Figur 16: Vägen igenom restriktionsytan sedd från S Figur 17: Gångbergsbäcken - vägtrumma nedströms Vägen är 4-5 meter bred och är nyligen förstärkt med 10-15 cm slitlager av bergkross. Trumman för bäcken är ca 9 m lång. Trumman utgör ett potentiellt vandringshinder vid lågt vattenstånd. 6.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvens Vägen kommer att behöva förstärkas ytterligare och ev. breddas. Väggatan är så bred att inga träd kommer behöva avverkas. Man bör överväga att åtgärda det potentiella vandringshindret i trumman. Vid sådant arbete används generella försiktighetsåtgärder för att det naturliga vattenflödet ska säkerställas och för att undvika grumling. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8.
7 OMRÅDE 6 17 7.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar över Gångbergsbäcken med naturvärde klass 2 som tillika är en frivillig avsättning. Bäcken är 1-2 m bred och flottledsrensad. Rester finns av dämme. Figur: Område 6
18 Figur 18: Vägen igenom restriktionsytan sedd från S Figur 19: Gångbergsbäcken - vägtrumma uppströms Vägen är 4 meter bred. Trumman för bäcken är ca 9 m lång. Trumman utgör ett potentiellt vandringshinder vid lågt vattenstånd. 7.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvenser Vägen kommer att behöva förstärkas och ev. breddas någon meter. Väggatan är dock så bred att inga större träd kommer att behöva avverkas inom restriktionsytan. Man bör överväga att åtgärda det potentiella vandringshindret i trumman. Vid sådant arbete används generella försiktighetsåtgärder för att det naturliga vattenflödet ska säkerställas och för att undvika grumling. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8.
8 OMRÅDE 7 19 8.1 Beskrivning av vägpassage genom restriktionsområde Befintlig väg passerar genom en nyckelbiotop med anknytning till Gäddviksbo som är en öde bosättning med före detta fäbodar. Figur 20: Område 7.
Vägen är ca 3 m bred och väggatan är ca 10 meter bred. Längs med vägens östra sida igenom nyckelbiotopen ligger flera stora stenar och block som troligen härrör från vägbygget. 20 Figur 21: Vägen igenom nyckelbiotopen sedd från S Figur 22: Längs vägens östra sida ligger flera stora stenar och block. Figur 23: En liten bäck går under vägen i en 7-8 m lång trumma. Figur 24: Biotop uppströms 8.2 Bedömt behov av åtgärder och konsekvenser Vägen kommer att behöva förstärkas och breddas. Diken behöver rensas. Väggatan kan också behöva breddas 1-2 meter på respektive sida men det är där enbart yngre träd som behöver avverkas. I samband med dessa åtgärder kan vägtrumman behöva bytas. Vid sådant arbete används generella försiktighetsåtgärder för att det naturliga vattenflödet ska säkerställas och för att undvika grumling. Eventuell vattenverksamhet, t.ex. anläggande eller byte av vägtrummor, kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken, som anges i avsnitt 3 i Bilaga A8.
21 9 BESKRIVNINGAR TILL KARTA SOM VISAR VAR NY VÄG PASSERAR GENOM ETT RESTRIKTIONSOMRÅDE. 10 OMRÅDE 8 På ett ställe i exempellayouten passerar en ny väg över ett naturvärde. Passagen går över en myr med naturvärde klass 2 enligt naturinventeringen i MKB. Området karaktäriseras av öppet fattigkärr och tallmosse med senväxt tall. Figur 25: Område 8 ligger i projektområdets sydöstra kant, nära Gångberget.
I vägexempellayouten går en ny väg- och kabeldragning över myren, se Figur 26. Det är möjligt att bygga vägen där med försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas för att vattenregimen inte ska påverkas eller riskerar att påverkas. Vanliga metoder vid byggnation av vägar över våtmarker är antingen bortschaktning (vid mindre jordmäktighet) eller utfyllnad. Vid utfyllnad är det viktigt att man säkerställer vattentransporten genom vägkroppen med t.ex. vägtrummor eller med konstruktioner med vattengenomsläppligt material i vägkroppen för att förhindra risk för dämning. Oavsett metod är det viktigt att säkerställa vattentransporten genom vägkroppen för att förhindra dämning. 22 Figur 26: Våtmark i område 8, över vilken vägdragning föreslås enligt exempellayouten.
10.1 Alternativ vägdragning Det skulle dock vara att föredra en alternativ väg- och kabeldragning, både för att undvika våtmarken/naturvärdet och för att det är byggnadstekniskt bättre att vägen anläggs på fast mark. Ett sådant möjligt alternativ visas i Figur 27, där väg istället kan dras förbi natur- och kulturvärden. 23 Figur 27: Alternativ vägdragning förbi restriktionsområden.
24 11 EXEMPEL PÅ METODER FÖR ATT FÖREBYGGA GRUMLING VID ANLÄGGNINGSARBETEN Det finns olika metoder för att förhindra grumling vid anläggningsarbeten. Banverket, Vägverket och Tyréns har beskrivit detta i en gemensam broschyr, (Rapport med Banverkets rapportnummer Bansystem 06-05) Figur 28: I skissen visas på ett övergripande sätt hur grumling kan förhindras. Skissen är hämtad från Banverket, Vägverket och Tyréns rapport med Banverkets rapportnummer Bansystem 06-05
25 Nedan visas exempel på hur grumling kan förebyggas och minskas vid anläggningsarbeten. Figur 29: Platsbyggd sedimentfälla med geotextil. (Källa: Vägverket) Figur 30: Bilder på bäck före och efter erosionsskyddande åtgärder. På bilden till vänster har vattenflödet eroderat bäckkanten vilket orsakat grumling. Till höger används erosionsresistenta material för att undvika grumling. (Källa: Vägverket)