Biotopkartering av Rännöån

Transkript

1 PM Biotopkartering av Rännöån Väg 542 Vigge-Matfors Produktion: Enetjärn Natur AB 2017

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns Biotopkarering av Rännöån/Myssjöån Utredningen har genomförts under oktober Följande personer har medverkat: Andreas Karlberg projektledning, fältprovtagning och rapportering Limnolog med lång erfarenhet av vattenfrågor, med fokus på åtgärdsarbete, uppföljning och vattenförvaltning samt erfarenhet terrestra miljöer och åtgärdsprogram för hotade arter Anders Granér Kvalitetsgranskning Erfaren sötvattensekolog och fältornitolog med lång vana av projektledning och utredning av frågor i samband med olika infrastrukturprojekt. Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Rännöån nedströms väg 542 vid Myssjön Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial - Lantmäteriet: Lantmäteriet geodatasamverkan

3 Sammanfattning Trafikverket vill genomföra förstärkningsarbeten på Väg 542 mellan Vigge och Matfors, för att uppnå bättre vägstandard som tillåter tung trafik året runt. Enetjärn Natur har fått i uppdrag att kartera Rännöån vid två platser, där aktuell väg korsar ån. I uppdraget har ingått att kartera ån närmast vägpassagerna med standardiserad biotopkarteringsmetod och i samband med denna bedöma eventuella risker med förstärkningsarbetena. Karteringen har genomförts både uppströms och nedströms aktuella passager. Därtill har även anslutande diken bedömts. Rännöån är ett regionalt värdefullt vatten med avseende på naturvärde. Anledningen till detta är förekomst av reproducerande bestånd av flodpärlmussla längs delar av ån. Nedre vägpassagen utgör inget vandringshinder och dikena närmast ån utgör heller inga problem idag och de avvattnar små områden eller översilar terrängen innan vattnet når ån. Diket (A4) som rinner in från söder ansluter ån ca 100 m nedströms vägpassagen och den avvattnar ett större område, vilket gör att diket kan klassas som en mindre bäck. Den branta lutningen gör att fiskförekomst ej är trolig, men kan inte uteslutas. Åtgärder för att minimera risken för grumling och transport av finsediment föreslås därför framförallt på denna sträcka (dike A4 som ansluter på karterad sträcka 3) genom anläggande av sedimentationsdamm/dammar innan diket ansluter Rännöån. Övre vägpassage avvattnar mycket små arealer närmast bron och ån. Risken för negativ påverkan vid vägarbeten bedöms som begränsade, förutom kortvarig grumling i samband med vägarbetet. Det finns ett dike (B5 via B4) och trumma genom vägen ca 90 m sydost som avvattnar ett mindre område och där diket går ända ner till ån (karterad sträcka 9). Detta dike föreslås att pluggas igen och istället låta vattnet översilas i terrängen ner mot ån. Generellt bör grävarbetena minimeras närmare än 10m vid respektive vägpassage. Övre vägpasssage utgör inget vandringshinder. Flodpärlmussla har inventerats på de karterade sträckorna och inga levande flodpärlmusslor har hittats, däremot fanns en del skal av flodpärlmussla på sträcka 6 och några på sträcka 7. 3

4 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Metodik Provtagningsområde Översiktlig beskrivning Resultat och bedömning Biotopkartering, nedre vägpassage Diken, nedre vägpassage Försiktighetsåtgärder, nedre vägpassage Biotopkartering, övre vägpassage Diken, övre vägpassage Försiktighetsåtgärder, övre vägpassage Källor

5 1 Bakgrund och syfte Trafikverket avser förstärka väg 542 mellan Vigge och Matfors, Västernorrlands län. Vägen berör Rännöån som har ett bestånd av flodpärlmussla (EN). 1 Tyréns har i uppdrag att söka tillstånd för vattenverksamhet och har för detta anlitat Enetjärn Natur att nu utföra en biotopkartering av vägåtgärdernas påverkansområde. En biotopkartering beskriver åns kvantitativa värden. Biotopkarteringen omfattar bland annat beskrivning av bottensubstrat, växtlighet och lämplighet för fisk, samt andra parametrar som kan komma att påverkas av exempelvis grumling. Rännöån är ett regionalt värdefullt vatten med avseende på naturvård. Anledningen till detta är förekomst av reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Rännöån passeras av vägen(väg 542) vid två ställen och vid fältbesöket ska även en bedömning av de diken som ansluter ån genomföras. 5

6 2 Metodik Metodiken för biotopkartering utgör en nationell undersökningstyp som används för att kartlägga vattendragens strukturer, påverkan och de förändringsprocesser som skett. Strukturerna är det som lägger grunden till vilka arter som trivs och kan förekomma i vattendragen. Kartläggningen hjälper till att förklara biologiska undersökningar, såsom t.ex. förekomst av fisk och musslor. Metodiken har omarbetats under 2016 och omfattar idag förutom kartläggning av biotoper, även historisk utveckling av vattendragen. Genom att registrera påverkansfaktorer längs sträckorna kan åtgärdsbehovet beskrivas. Metodiken beskrivs utförligt i manualen: Länsstyrelsen i Jönköpings län (2017) Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. April, Meddelande nr 2017:09. Kortfattat går den ut på att gå vattendraget uppströms, beskriva, bedöma och dela upp vattendraget i delsträckor allt eftersom den ändrar karaktär. Exempel på det, är förändring av flödeshastighet, bottenstruktur, påverkansgrad enligt metodik. Varje delsträcka och avgränsning koordinatsätts och sträckan fotograferas. Inom detta uppdrag kommer avvikelse från det fullständiga protokollet att göras, då det inte anses relevant att beskriva historiken kring varför vattendraget ser ut som det gör eller beskriva närmiljön utanför den närmaste strandzonen, då det som avses med karteringen är att ta fram ett underlag som kan ligga som grund för en bedömning av aktuellt vägarbetes eventuella påverkan. 2.1 Provtagningsområde Väg 542 passerar Rännöån vid två ställen. Biotopkarteringen har genomförts ca m nedströms respektive passage och en kortare sträcka( ca 100m) uppströms. Vattendragets huvudfåra karterades, inklusive svämplan och närområde (ca 30m) på vardera sida. Se figur Översiktlig beskrivning Rännöån eller Myssjöån som vattendraget ibland benämns, är ett biflöde till Ljungan och rinner via Väster- och Öster-Rännöbodsjön, innan avrinning sker mot Marmen som är en del av Ljungan. Rännöån är utpekat som ett regionalt värdefullt vatten med avseende på naturvärde. Det höga värdet kommer av att vattendraget hyser ett bestånd av flodpärlmussla med fungerande reproduktion på delsträckor i ån. På aktuella undersökta delsträckor är dock flodpärlmusselbeståndet utslaget. Elfiske har utförts på två lokaler 2002 och resulterade då i höga täheter av öring och stensimpa. Tätheterna av öring (97 resp. 119 / 100 m 2 ) tyder på ett vandringsbestånd av öring som troligen vandrar upp från nedströmsliggande sjö eller älv. Rännöån avvattnar ett mindre område om 46 km 2. Skogsmark dominerar och sjöandelen är endast 2,9%. I övre delen av avrinningsområdet dominerar skogsmark och skogsbruk, medan det längre nedströms domineras av jordbruksmark och aktivt jordbruk. Omgivningarna är välbuffrade och det föreligger inte några problem med försurning. Rännöån kan sägas ingå i ett större område av flodpärlmus- 6

7 2 selvatten längs Ljungan som ur ett nationellt och internationellt perspektiv är unikt, med avseende på förekomst av reproducerande bestånd av flodpärlmussla. 1 Översiktskarta över biotopkarterade lokaler i Rännöån 7

8 3 Resultat och bedömning Karteringen genomfördes den 13e oktober. Vädret var soligt och temperaturen låg på mellan -3 och 2 grader. 3.1 Biotopkartering, nedre vägpassage Karteringen påbörjades nedströms nedre vägpassagen. vattendraget rinner genom skogsmark och rinner ned via tomtmark och vidare genom jorbruksmark. Avgränsningen i fält bestämdes utifrån att vattendraget nedströms övergår till att bli svagt strömmande till lugnflytande och därmed inte är lika känsligt för ökad grumling/sedimentation, då dessa har naturliga sedimentationsbottnar. 2 Biotopkarterad sträcka vid den nedre passagen (1-4) och anslutande diken (A1-A4) 8

9 3 Karterade sträckor inventerades på förekomst av flodpärlmussla. Men inga musslor påträffades. Inte heller några tomma skal påträffades. Förutsättningarna är dock mycket goda för flodpärlmussla, med fina grus, sand och stenbottnar. Även i storblockiga partier med högre vattenhastighet finns fickor med grus och sand lämpliga för flodpärlmussla. Karterade sträckor beskrivs nedan och kan ses på figur 2. Sträcka 1: Slingrande sträcka med vattenhastighet varierande från svagt strömmande till strömmande. Sträckan har fina grus- och stenbottnar. Omgivningen består av igenväxande jordbruksmark och tomtmark. En liten damm i anslutning till fastigheten bildar en avvikande biotop med en liten ö i mitten. Dammen utgör inga problem ur naturvärdessynpunkt. Vattendraget är här solexponerat, då skyddande vegetation saknas. Sträckan är försiktigt rensad på block och en ytterkurva är stenskodd. Sträcka 2: En kort sträcka som är kraftigt rensad på block, vallar syns tydligt längs kanterna och stranden är troligen utfylld på den sida som har befintlig bebyggelse. Sträckan har en vattenhastighet som domineras av strömmande till forsande. På grund av rensningarna är sträckan ihoptryckt och ganska smal. Bottenstrukturen är blockig, men med inslag av grusbottnar. Sträcka 3: Denna del sträcker sig upp till vägpassagen.den här sträckan har varierande utseende från smal och rensad till höljor med djupare vatten och däremellan bredare partier med grunt vatten. Även denna sträcka är starkt påverkad av tidigare verksamheter. Stenvallar och damm-eller brorester finns på sträckan. Strömhastigheten varierar från lugnflytande till forsande i kortare partier. Omgivningen består av igenväxande mark på vänster sida, som sedan övergår i vägbank och på högra sidan finns en större byggnad som går ända mot vattendraget och uppströms denna finns en utfylld plan för maskinuppställning, med massor fyllda ända ut mot ån. På denna sträcka mynnar också de vägdiken som ansluter från syd. Rännöån är på den här sträckan tydligt påverkad av tidigare verksamheter, men den negativa påverkan som funnits i form av reglering av flödet och vandringshinder via dammar är idag borta och i viss grad återställda. Däremot är vattendraget tydligt rensat på block, vilket gjort vattendraget kanallikt på flera sträckor. Bottnarna är rena och fina på de mer strömsatta delarna och har lite mer finsediment på mer svagströmmande sträckor. Sträcka 4: Kort sträcka från vägpassagen och upp till en gammal dammrest. Sträckan är bredare än tidigare sträckor och har större inslag av död ved och varierande blockighet. Strömhastigheten domineras av strömmande vatten. Strandzonen på högra sidan är avverkad, med en trärad lämnad och på andra sidan går en väg ca 5-10m ifrån vattendraget. Även denna sträcka är tydligt påverkad av tidigare flottledsrensningar. 9

10 3 3 Delsträcka fyra i nedre delen av Rännöån är rensad på stora block, men har ändå en viss variation, tack vare bland annat förekomst av död ved 10 4 Diket som ansluter både dike A3 och A4 till Rännöån vid nedre passagen

11 3.2 Diken, nedre vägpassage Dikena beskrivs enligt nedanstående beteckning på figur 2 Dike A1 3 Diket rinner in norrifrån och tillför en del vatten från sluttningen i väst och sluttar ut mot terrängen, varför ingen ytterslänt finns. Vatten som rinner här förvinner ut på hygget innan det ansluter ån. Dike A2 Diket rinner in norrifrån, men avvattnar endast en mindre areal, då vägen utgör en vattendelare. Diket ansluter ån precis nedströms bron via en trumma som ligger vid den privata väg som ligger precis i anslutning. Dike A3 Diket rinner in söderifrån och bidrar med vatten från ett mindre område bestående av kalhygge. Här ansluter inte diket vid bron, utan leds istället under vägen i en trumma ca 100 m från bron. Trumman ansluter vägdiket på andra sidan och sedan fortsätter de två dikena i ett gemensamt dike ner till ån ca 30 m. Dike A4 Diket avvattnar ett större område norrifrån och diket har här karaktären av en mindre bäck, som med dike A3 gemensamt mynnar direkt ut i ån. 3.3 Försiktighetsåtgärder, nedre vägpassage Dike A1 Diket utgör inga problem idag och om vattnet även fortsättningsvis tillåts rinna ut i anslutande marker kommer inte ån påverkas. Dike A2 Diket avvattnar endast ett mindre område och det ansluter ån direkt vid vägpassagen. Det är bra om inte sista biten (10m) mot ån påverkas av grävarbeten. Dike A3 Diket kan om det förnyas utgöra en källa till finsediment och grumling, då det sluttar ner mot den trumma som leder vatten genom vägbanken. Trumman ligger i en svacka och om vattnet tillåts översila denna svacka före passage genom trumman så kan finsedimentet bindas fast här till stor del. Dike A4 Diket innefattar en mindre bäck, där bäcken rinner i diket. Den påtagliga vattenföringen kan om vägbanan släntas av bidra till ökad grumling och ökad transport av finsediment ut i Rännöån. Diket sluttar brant och avvattnar ett större område på ca 70 ha, se figur 5. Det är oklart om det finns fisk i denna lilla bäck, men det kan inte uteslutas utan provfiske. Bäcken/diket ansluter Rännöån med ett fall och diket/bäcken faller med 10-25% lutning, så det är inte troligt att fisk vandrar upp ifrån Rännöån. 11

12 3 5 Fuktighetskarta som visar området som avvattnas via vägdikena söderifrån och som vid höga flöden riskerar att dra med sig finsediment ut i Rännöån. Rektangeln visar dikenas gemensamma mynning i Rännöån Lantmäteriet, /2037 Det enklaste hade varit att låta diket översila i terrängen innan det når Rännöån. Men då fiskförekomst inte kan uteslutas utan utförligare undersökning, skulle en eller flera sedimentationsdammar i svackan närmast ån kunna vara en lösning. 3.4 Biotopkartering, övre vägpassage Avgränsning av karteringsområde gjordes utifrån att ån ändrar karaktär 1 km nedströms till att bli lugnflytande. Biotopkarterade sträckor kan ses på kartan, figur 6. Sträcka 5 En kvillliknande sträcka där vattnet tycks rinna överallt på en bredd av ca 12 m i mer eller mindre tydligt avgränsade fåror. Här faller vattendraget påtagligt och strömhastigheten domineras av starkt strömmande till forsande karaktär. Sträckan är i huvudsak blockig. Sträcka 6 Vattendraget är här kraftigt rensat och är tydligt kanaliserat, jämfört med nedströmsliggande sträcka 5 Avsmalningen innebär också att vattnet är betydligt djupare här. Tomma flodpärlmusselskal finns utspridda på hela sträckan, men inga levande musslor påträffades. Strandzonen domineras av granskog. Lite längre uppströms delas vattendraget i två anslutande grenar, där den ena antogs vara ett biflöde. Detta visade sig senare vara en sidofåra till Rännöån. 12

13 Sträcka 7 3 Vattendraget fortsätter vara lugnflytande till svagt strömmande, men omgivningen har bytts till igenväxande tidigare hävdade marker. Sträckan avslutas vid en dammrest, där karaktären på vattendraget övergår till att bli mer strömmande till forsande. Några tomma musselskal påträffas. Sträcka 8 Sträckan avgränsas mellan dammresten och till förgreningen, där ån delas upp i två fåror. Ån är blockig och ser inte ut att vara hårt rensad, men det finns inslag av sprängsten, varför det delvis kan vara en återställd sträcka efter flottningen. Inga spår av flodpärlmussla på denna sträcka. Sträcka 9 Denna del utgörs av den andra sidofåran. Det är oklart om det varit två fåror ursprungligen eller om delsträcka 7 och 8 skapats i samband med att man nyttjade ån för vattenkraftsändamål. Flödesmässigt är båda fårorna ganska lika varandra. Sträcka 9 har ett varierande lopp och det finns inslag av lugnflytande partier på en huvudsakligen strömmande sträcka. Sträcka 10 Översta sträckan börjar strax nedströms vägpassagen och slutar vid utloppet ur Myssjön. Vägen utgör inget vandringshinder för fisk eller andra vattenorganismer. Sträckan är mycket kraftigt rensad, vilket begränsar ån till en tredjedel eller ännu mindre av åns naturliga lopp. Sammanfattningsvis är den här sträckan av Rännöån hårt påverkad av mänsklig verksamhet, såsom flottning, vattenkraft och möjligen annan dammverksamhet. Sträckan innehåller dock ändå en stor variation av biotoper, såsom flottledsrensade kanalliknande 6 Biotopkarterad sträcka vid den nedre passagen (1-4) och anslutande diken (A1-A4) 13

14 3sträckor, breda forsande sträckor och lugnflytande partier. Tomma skal av flodpärlmusslor indikerar att musslor har funnits här och att det inte är alltför länge sedan de dog ut på den här sträckan Diken, övre vägpassage Dikena ses på figur 6. Dike B1 Diket ansluter från en liten kulle och avvattnar en mycket kort sträcka och närmare ån finns ingen ytterslänt, så vattnet rinner ner mot ån genom översilning i terrängen. Dike B2 Diket avvattnar en mycket kort sträcka och vattnet översilas innan det når ån. Dike B3 Diket utgörs närmast bron av en kort sträcka där vattnet kan översilas innan det når Rännöån, men bortanför denna vattendelare samlas vatten upp ifrån ett större område och leds genom vägkroppen i en trumma och ansluter till andra vägbanans dike. Dike B4 Diket rinner in närmast bron och är en mycket kort sträcka och påverkar inte ån nämnvärt och det sluttar brant utför mot ån, varför vatten kommer att översila terrängen på hela sträckan. 7 Vattendraget vid den övre passagen är flottledsrensad och upplevs därför som en kanal, sträcka 10 på kartan, figur 6. 14

15 3 Diket är förlängningen av B4 och kommer från sydost för att ansluta den trumma som avvattnar Dike Dike B5 B3. Avståndet ner till åns sidofåra är ca 20 m. Det sluttar ned mot ån och vattnet leds idag hela vägen ut i ån. 3.6 Försiktighetsåtgärder, övre vägpassage Rännöån är i anslutning till denna vägpassage kraftigt påverkad av flottledsrensning och även av verksamhet såsom tidigare elproduktion och kvarnverksamhet. En målsättning är att det här vattendraget återigen ska kunna hysa ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla där hela ån fungerar, vilket inte är fallet idag. Det är trots de problem som finns idag viktigt att ån inte ytterligare drabbas av yttre påverkan. Förslagen nedan har till syfte att minimera risken för grumling och transport av finsediment. Dike B1 Diket utgör i dag ingen negativ påverkan och tillrinningen via detta dike är mycket liten, men som försiktighetsåtgärd finns det ingen anledning att slänta av vägbanken närmast ån utanför vägbanans absoluta närhet. Dike B2 Diket utgör en kort sträcka utan egentlig negativ påverkan. Även här är risken för negativ tillförsel av sediment liten under och efter förstärkningsarbeten, men samma försiktighet kring grävarbeten i slänten närmast bron/ån bör iakttas som för dike B1. Dike B3 Diket samlar vatten från ett större områden. Här sker påverkan från diket i anslutning till en trumma som leder vattnet ned mot ån. Det föreslås inte någon åtgärd här utan förslagsvis vidtas försiktighetsåtgärden i samband med att vattnet letts genom vägbanken och anslutit till motstående dike B5. Den korta sträckan närmast ån/vägpassagen bör inte släntas av mer än vad som är nödvändigt för vägbanken, så att eventuellt finsediment kan bindas upp i vegetationen innan vattnet når ån. Dike B4 Diket saknar till stora delar ytterslänt och därmed rinner vattnet genom översilning i terrängen och påverkar inte nämnvärt. Närmast ån/bron bör det inte släntas av mer än absolut nödvändigt och den branta sluttningen ner mot ån gör att inga problem med stående vatten i vägbank finns för denna vägsträcka. Dike B5 Ca 90 m från vägpassagen avvattnas en lite längre sträcka tillsammans med vatten från dike B3 och det vattnet bör översilas nedströms vägbanken i riktning mot ån genom att lägga igen befintligt dike med massor. Så att inte eventuella finsediment hamnar i ån. 15

16 4 Källor Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr 2017:09 ( 15b382fe385d2d7/ /biotopkartering-vattendrag pdf) Lantmäteriet 2017 ( SMHI 2017 ( VattenInformationssystem Sverige 2017 ( Riksantikvarieämbetet 2017 ( 16

17