VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Relevanta dokument
Planeringsunderlag för vatten

Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å avrinningsområde

avrinningsområdesnivå: Höje å

2 Kartor Blåplan Rapporten har upprättats av. Huvudförfattare: Geraldine Thiere

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

för Höje å avrinningsområde

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU) för Kävlingeåns avrinningsområde

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Välkommen! Styrelsen Höje å vattenråd

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

VA-planering i brett perspektiv?

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

Följande handlingar ligger till grund för denna delegations- och arbetsordning:

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

LUND REMISSVAR

Långsiktigt, systematiskt och effektivt. vattenvård i sydvästskånes jordbrukslandskap

Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen. Karin Dahlström och Oskar Donnelly

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Dagvattenplan för Åstorps kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

Grön infrastruktur i prövning och planering

Övergripande planer, strategier etc

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Segeåns Vattendragsförbund

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Låga grundvattennivåer

SwedCOLD 10 oktober 07

Fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund

På våg mot Nationellt delegationsmöte

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Välkomna till Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i Svedala

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Kunskapsunderlag för delområde

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Fyrkantens vattensrådsområde

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

MODELL FÖR KOMMUNERNAS ARBETE MED VATTENFÖRVALTNINGEN

Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning

Vad innebär vattendirektivet?

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Kunskapsunderlag för delområde

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Vatten i fysisk planering

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Avvattningssystemet och klimatanpassning

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

VÅG Vattenförvaltnings Åtgärder för Gävleborgs länsstyrelse

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Transkript:

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å Geraldine Thiere

kommuner Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala och vattendraget Höje å VSPU täcker: -hela avrinningsområdet -fyra kommuner avrinningsområde: geografisk yta där all nederbörd avvattnar till samma vattendrag (topografisk avgränsning)

Pilotprojekt: VSPU för Höje å enhetligt, tvärkommunalt underlag med tema vatten sammanställs i en GIS databas Höje å vattenråd samordnar och förvaltar databasen initialt* användare: Höje å vattenråd, kommunala tjänstemän, konsulter pilotprojekt i flera avseenden - erfarenheter under resan lika viktigt som själva VSPU *projektfas 1: maj nov 2012 (LOVA finansierad; totalt 300 000 kr) oklar finansiering framöver

VSPU jämfört med kommunal vattenplan varje kommun planerar själv mark- och vattenfrågor utan hänsyn till konsekvenser uppströms/nedströms samordning begränsad eftersom insyn i grannkommunernas planer saknas samordning ibland även begränsad kommuninternt! regionala underlag, t ex Länsstyrelsen, statliga verk inte all dataunderlag finns på regional plan (kommunala delar saknas) relevant information är utspridd på olika myndigheter; insats krävs för att få överblick regional information har ibland för grov upplösning

? Olösta frågor med VSPU Underhållsrutiner krävs Experthjälp kan behövas för att använda delar av underlaget Tekniska lösningar inte helt klara, t ex olika GIS stöd i berörda kommuner Inte helt klart hur och var materialet ska lagras och förvaltas Svårigheter med licenser för geodata Konkreta åtgärdsförslag saknas ännu i VSPU Oklar finansiering = oklart om och när full potential kan utnyttjas

Varför behövs ett VSPU för Höje å?! 1) Dålig status i Höje å för att uppnå MKN behövs riktade insatser och nytänkande! 2) Många intressekonflikter vattenfrågor + exploateringstryck + Sveriges bästa åkermark särskilda behov av samordning och kloka avvägningar! 3) Dagens översvämningsproblem & framtida klimatförändringar går inte lösa utan tvärkommunalt samarbete! Vi måste förbereda oss för kommande utmaningar! 4) Mellankommunalt samarbete = nyckel inom bl a Höjeåprojektet liknande potential för VA, dricksvattenförsörjning, risk- och sårbarhetsutredningar, hållbar exploatering, mm!

Vad är fördelen med VSPU? ökad kunskap och kartlagda intressen lyfter vattenfrågorna! tvärkommunala projekt/utredningar tillgängliggörs sammankoppling av ansvarsområden blir enklare framtagande av strategier, konsekvensanalyser och målsättningar underlättas vattenrådets arbete stödjas pilot kan bli framtidsmodell! vatten/va planer saknas i dag bra start med VSPU! billigare lösning: dubbelarbete kommuninternt och tvärkommunalt kan undvikas kommunerna kan redovisa arbetet till vattenmyndigheten (punkt 37 i ÅP) om VSPU visar sig vara en gångbar väg för Höjeå kan det bli modell för fler avrinningsområden/vattenråd

Exempel 1 Användning? Systematisk kartläggning av vattenvårdsprojekt

Användning? Exempel 2 Koppla översvämningsscenarier till översiktsplaner

Användning? Sammanställa juridiska bestämmelser med koppling till vatten Exempel 3

Användning? Exempel 4 Ta fram förbättrade huvud- och delavrinningsområden (tillrinningsverktyget)

Användning? Dagvattenplanering, provtagningsstrategi Exempel 5 Lunds tätort -bebyggelsetyp -grönyta -hårdgjort yta Dagvatten -avrinningsområden -utsläppspunkter -ledningsnätet -flöde/dimensionering

Teman i VSPU - administration vattenråd - avrinningsområden - bakgrundskartor - föroreningsrisk - geologi - intressen och bestämmelser - klimat - markanvändning - miljöstatus - nyttjänderättigheter - topologi - VA - vattenlandskapet - vattenvård - ÖP - översvämning - övervakningsstationer (konkreta exempel på innehåll) (fastighetsbeteckningar, kommunalägd mark, pågående ärenden) (SMHI standard, nya ARO genom tillrinningsverktyget) (ortofoton, kommunkarta, historiska kartor) (förorenade områden, miljöfarliga verksamheter, skyddsavstånd) (SGU karteringar grundvatten, jordart, berggrund) (dikningsföretag, vattendomar, strandskydd, MKN) (SMHI referensdata 1961-1990; nya klimatprognoser) (markanvändning, åkermarksklass, bebyggelse, vägar, järnvägar) (VISS miljöproblem och kvalitetsfaktorer; PLC5 klassningar) (kraftverksdammar, fiskerättigheter) (NNH, sluttningslutning, tillrinningsverktyg 1.0) (ledningsnäten, verksamhetsområden, ARV) (överblicks- och detaljkartor för vattendrag, sjöar, våtmarker) (anlagda dammar, fiskevård, landskapsvårdsplan) (regional ÖP från SSSV, vatten- och klimatåtgärder i kommunala ÖP) (karteringar översvämningsrisk, stigande havsnivå) (recipientkontrollstationer, nederbördsmätare, flödesmätare)

Tack! Mer info om VSPU? geraldine.thiere@lund.se 046 35 5152 www.hojea.se