Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Relevanta dokument
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Rörsvingel Vad vet vi om den?

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Uddevallakonferensen 2015

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Protein från vallen hur gör man?

Proteinkvalitet i vall

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallfröblandning för breddat skördefönster

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Proteinkvalitet i vall

Vallfröblandning för breddat skördefönster

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

R E S U L T A T 2014 OS M S001

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Nordic Field Trial System Version:

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Tillskottsbevattning till höstvete

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Samodling av majs och åkerböna

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Hur olika faktorer påverkar innehållet av mikronäringsämnen i vallfoder

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Institutionen för mark och miljö

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

(SAS Mixed Procedure)

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök

Hållbar produktion av vallbaljväxter i ekologiska odlingssystem

Institutionen för mark och miljö

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Odlingssystem för grovfoderproduktion. avkastning och produktionsekonomi

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Slamspridning på åkermark

Nordic Field Trial System Version:

Transkript:

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Ulf Axelson Hushållningssällskapet Skaraborg Uddevallakonferensen 1 januari 216

Bakgrund Genom ökad lusernodling i Sverige får vi en bra kompletteringsgröda till rödklöver i vallfröblandningar. Mer information behövs om förmåga hos olika lusernsorter att avkasta på fler jordar. foderkvalitet hos olika lusernsorter och jämfört med rödklöver

Syfte Att utvärdera skillnader i avkastning och foderkvalitet mellan lusernsorter samt att jämföra lusernsorter med en tidig rödklöversort på jordar som inte är typiska lusernjordar.

Lusernsorter och rödklöver Titus på Rådde, Länghem och Sörby, Floby Led Baljväxt Sort A Rödklöver Titus EU tidig sort B Blålusern Nexus Svensk marknadssort C Blålusern Pondus Svensk marknadssort D Blålusern Zydrune SSD Litauen E Blålusern Radius SSD Polen F Blålusern Planet SSD Tyskland G Blålusern Genoa Nordamerika, Syngenta H Blålusern V8 Nordamerika, Pioneer I Blålusern Vela Äldre dansk J Blålusern Luzelle Fransk betestyp K Blålusern Daphne Fransk (Florimond) L Blålusern Creno DLF M Blålusern Live Norsk sort med rysk bakgrund N Blålusern Madalina Rumänsk bakgrund

Försöksuppläggning Två platser: Rådde, Länghem och Sörby, Floby. Randomiserat blockförsök med tre block på varje odlingsplats. Allt utsäde våtympades med ymp från Olssons Frö. Sorterna Radius och Creno levererades av misstag torrympade. År Rådde, Länghem Sörby, Floby 29 Höst: Roundup, plöjt och nötflyt 2 t/ha 21 19/ Kalkning Bas, t/ha 3/ NS 27 3 Axan, 18 kg/ha 211 18/ PK :21, 37 kg/ha 1/ PK 11 21, 27 kg/ha 8/7 Kalisalt, 1 kg/ha 1/ Kiserit, MgSO, 1 kg/ha 3/8 Kalimagnesia, 17 kg/ha 27/7 Kalimagnesia, 1 kg/ha /6 Svampbekämpning Amistar,8 l/ha 212 13/ PK :21, 8 kg/ha 21/3 PK :21, 8 kg/ha 1/8 Kalisalt, 1 kg/ha 19/6 Kalimagnesia, 12 kg/ha 26/7 K, 1 kg/ha

Jordtyper och näringsinnehåll Sommaren 21 Mull halt (%) Sand grovmo (%) Ler (%) ph Al AS (mg/kg) Ca AL (mg/1 g lu) P AL (mg/1 g lu) P AL Klass K AL (mg/1 g lu) K AL Klass Mg AL (mg/1 g lu) K/Mg kvot Brist/ gräns 1 6 1 2 Rådde Matjord,2 3 8,2 6,2,1 129 6, III 1 III,2 2,7 Alv 2,7 7,9 6,3 3, 82 3, II 9,1 III 2,9 3,1 Floby Matjord 6, 7,9 128,3 II III,3 III 6,7,8 Alv 6,1 8,1 73 1,7 I II 2,8 III 3,3 1,

Näringsinnehåll i jord forts. P HCl (mg/1 g lu) P HCl Klass K HCl (mg/1 g lu) K HCl Klass Cu HCl (mg/kg luft) Mo (HNO3) (mg/kg luft) B (mg/kg luft) Zn (EDTA) (mg/kg) Fe (EDTA) (mg/kg) Mn (Ståhlberg) (mg/kg Brist/gräns 7,, 1,,, < 12,8 2, Rådde Matjord 87,8 1 1,7 7,7,72,3 2,2 88 8, Alv 6 3,8 6 2 8,2,2,18,9 78 3,8 Floby Matjord 9 3, 2 1,7 8,, 1,8 28 <, Alv 3 2,2 6 1,8 8,3,18,8 173 <,

Sådd och skörd Rådde, Länghem Sörby, Floby Sådd med korn som skyddsgröda Skörd korn som helsäd 21 31 21 28 21 7 27 21 7 Skörd 1, vallår 1 211 6 1 211 6 16 Skörd 2, vallår 1 211 7 21 211 7 2 Skörd 3, vallår 1 211 9 6 211 1 13 Skörd 1, vallår 2 212 6 1 212 6 1 Skörd 2, vallår 2 212 7 26 212 7 2 Skörd 3, vallår 2 212 9 212 9 6

Lusern med korn som skyddsgröda i Sörby, Floby sommaren 21

Lusern i Sörby, Floby oktober 21

Lusern på Rådde september 21

Slutenhet av lusern på Rådde, Länghem 1 9 8 7 6 3 2 Titus RK Creno Radius Madalina Genoa Luzelle Daphne Live Nexus Pondus Planet V8 Zydrune Vela 1 21-8-18 211-- 211-11-1 212--1 212-11-22

Slutenhet av lusern i Sörby, Floby 1 9 8 7 6 3 2 1 Titus RK Nexus Pondus Zydrune Radius Planet Genoa Pioneer Vela Luzelle Daphne Creno Live Madalina 21-11 1 211-3 211-11-1 212-6-1

Ts-avkastning hos lusern på Rådde Total Ts-avkastning från 3 skördar 211, kg/ha Total Ts-avkastning från 3 skördar 212, kg/ha 1 12,,, nummer = utvecklingsstadium, 211 P <.1 212 P <.1 1 8,7,,7,3,7,3,3,3,3,7,3,,7,7,3,7,7,3,7 6,8,2 3, 3,7,3 2

Råproteinavkastning hos lusern på Rådde 2 22 2 18 16 1, Total Rp-avkastning från 3 skördar 211, kg/ha Total Rp-avkastning från 3 skördar 212, kg/ha,, nummer = utvecklingsstadium,,7,,7,3,3,3,3,7 3, 211 P <.1 212 P <.1,7,3,3, 12 1,8,7 8 6 2 Titus RK Creno Radius Daphne Genoa V8 Nexus Pondus Luzelle Live

Ts-avkastning hos lusern på Sörby 18 16 Total Ts-avkastning från 3 skördar 211, kg/ha Total Ts-avkastning från 3 skördar 212, kg/ha 211 P <.1 212 P =.1 1 12 1 8 6 2

Fodervärde i första skörd av lusern på Rådde 211 2 38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 nummer = utvecklingsstadium, Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts P <.1 P <.1 P <.1 P <.

Fodervärde i andra skörd av lusern på Rådde 211 Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts 8 6 2 38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 nummer = utvecklingsstadium Tack! ej signifikant P <. ej signifikant P <.1

Fodervärde i tredje skörd av lusern på Rådde 211 2 38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 Tack! Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts P <.1 P <.1 P <.1 P <.1 nummer = utvecklingsstadium 6 Titus RK Nexus Pondus Radius Genoa V8 Luzelle Daphne Creno

38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 nummer = utvecklingsstadium, Tack! Fodervärde i första skörd av lusern på Rådde 212 Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts P <.1 P <. P <.1 P <.1 2, 3 3 Titus RK Nexus Pondus Radius Genoa V8 Luzelle Daphne Creno Live 3 3 3

38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 nummer = utvecklingsstadium Tack! Fodervärde i andra skörd av lusern på Rådde 212 Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts P <.1 P <.1 P <.1 P <.1 Titus RK Nexus Pondus Radius Genoa V8 Luzelle Daphne Creno Live

Fodervärde i tredje skörd av lusern på Rådde 212 2 38 36 3 32 3 28 26 2 22 2 18 16 1 12 1 8 6 2 Tack! Socker, % av ts Råprotein, % av ts NDF, % av ts OE, MJ/kg ts P <.1 P <.1 P <.1 P <.1 nummer = utvecklingsstadium Titus RK Nexus Pondus Radius Genoa V8 Luzelle Daphne Creno Live

Kemisk fraktionering av Råprotein (Licitra et al., 1996) Råprotein Sant protein Icke protein N (A) Buffertolösligt protein Buffertlösligt protein (B1) NDF olösligt protein NDF lösligt protein (B2) ADF olösligt protein (C) ADF lösligt protein (B3) Analyserat Beräknat Vomstabilt råprotein kan beräknas utifrån dessa proteinfraktioner

Proteinfraktionernas nedbrytning och passage mikrob protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C

Proteinkvalitet i lusern och rödklöver 12 1 8 6 2 b a b b b b b a a a a a a a a Skörd 1, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Sant lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 12 1 8 6 2 a b b b b b b a a a a a a a a Skörd 2, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Sant lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Samma färg mellan staplar med olika bokstäver skiljer sig åt. Enheten på y axeln är % av Rp. 12 1 8 6 2 c b a b b b b a a ab b a a a a Skörd 3, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Sant lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Mer icke proteinkväve och vomnedbrytbart protein men mindre vomstabilt protein i lusern än i rödklöver.

Slutsatser Lusern fungerar på jordar i västra Sverige men välj rätt sort eftersom det finns stora sortskillnader som inte enbart kan relateras till skillnader i tidighet. Vissa sorter verkade avkasta bra på båda odlingsplatserna medan andra sorter skilde sig i sin rankning mellan platserna. Radius och Creno, som var dubbelympade, avkastade bra på båda platserna. Forskning behövs på ympning av lusern! Fodervärdet skilde sig mellan lusernsorter, som skördades vid samma utvecklingsstadium och mellan de sorter som skilde sig i utvecklingsstadier. Lusernsorterna innehöll mindre socker, hade ofta lägre energihalt men minst lika hög råproteinhalt som rödklöversorten Titus. Den lägre sockerhalten och den högre andelen icke-proteinkväve (NPN) av råproteinet i lusern än i rödklöver medför att lusern är mer svårensilerad än rödklöver.

TACK!! Försökspersonal på Hushållningssällskapen i Sjuhärad och i Skaraborg Lantbrukare Börje Larsson för försöksplatsen i Sörby Utsädesfirmor för intresse och tillhandahållande av utsäde och våtymp Alla som bidragit till givande diskussioner under försökets genomförande Agroväst för finansiering www.agrovast.se Åhörarna för visat intresse