LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Nätprovfiske i Kalmar län 24 Meddelande 25:15
Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Nätprovfiske i Kalmar län 24 Meddelande 25:15 ISSN 348-8748 ISRN LSTY-H-M--25/15 --SE Länsstyrelsen Kalmar län, Miljöenheten Patrik Lindberg och Fredrik Nöbelin Vy över Torsjön Foto: Lennart Johansson Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, överiktskartan. Dnr. 16-24/188 Tryckt hos: Länsstyrelsens tryckeri, juli 25 Upplaga: 7
Förord Sedan början av 198-talet har Länsstyrelsen i Kalmar i samarbete med kommunerna i länet bedrivit kalkning i sjöar och vattendrag. Syftet med dessa åtgärder är att upprätthålla eller i vissa fall återskapa de ekosystem som hotas av försurning. På uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län genomfördes under sommaren 24 nätprovfisken i 12 av länets kalkade sjöar. Sjöarna som undersöktes låg i Emmaboda kommun och Nybro kommun. Motivet med projektet var att följa upp den kalkningsverksamhet som bedrivs och undersöka kalkningens effekter i dessa sjöar. Nätprovfisket bedrevs enligt standardiserade metoder med översiktsnät. Öregrund den 29 november 24 Patrik Lindberg och Fredrik Nöbelin 1
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Tillståndet i de olika sjöarna i korthet... 7 1.1.1 Nättrabyån... 7 1.1.2 Hagbyån... 8 1.1.3 Halltorpsån... 8 1.1.4 Lyckebyån... 8 2. Inledning... 1 3. Material och metoder... 11 3.1 Provfiskemetodik... 11 3.2 Databehandling... 12 3.3 Bedömningsgrunder för miljökvalitet... 12 4. Resultat enskilda sjöar... 14 4.1 Flaken... 14 4.2 Sidlången... 19 4.3 Skepen... 24 4.4 Gransjösjön... 29 4.5 Virkessjön... 33 4.6 Mosjön... 37 4.7 Torsjön... 42 4.8 Yggerydssjön... 47 4.9 Skärsjön... 51 4.1 Ödevaten... 55 4.11 Ubbemålasjön... 6 4.12 Kyrksjön... 64 5. Erkännanden... 69 6. Litteratur... 69 2
1. Sammanfattning Syftet med undersökningen var att följa upp kalkningsverksamheten i länet samt fastställa om det föreligger någon försurningspåverkan eller någon annan miljöstörning som inverkar på fiskbestånden. Undersökningen utfördes enligt den standardiserade metodik som tagits fram av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och som beskrivs i Kinnerbäck, A. 21, Appelberg, M. 2 och i handboken för miljöövervakning Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se med undantag för sjöarna; Flaken, Skepen, Sidlången, Torsjön, Gransjösjön, Mosjön och Virkessjön. I dessa sjöar förutom Virkessjön slumpades inte näten ut utan placerades på samma plats som under provfisket 1997 och 1998 (Länsstyrelsen meddelande 1998:2 och 1999:2), i övrigt överensstämde provfiskena med den standardiserade metodiken. I Virkessjön, användes inventeringsmetodiken (Kinnerbäck, A. 21) och därför nyttjades endast 8 översiktnät. Översiktskarta över de provfiskade sjöarna i Kalmar län år 24 YGGERYDSSJÖN GRANSJÖSJÖN VIRKESJÖN UBBEMÅLASJÖN SKÄRSJÖN MOSJÖN ÖDEVATEN TORSJÖN FLAKEN KYRKSJÖN SKEPEN SIDLÅNGEN Meter 2 5 5 1 15 2 1:2 Teckenförklaring Natprovfiske24 Huvudavrinningsområde H-län Va tt endra g Sjöar 3
Storleken på de provfiskade sjöarna varierar mellan 15 ha och 213 ha (Tabell 1). Många av sjöarna är relativt högt belägna, ett förhållande som ofta indikerar att de ligger högt upp i vattensystemen. Flertalet är mycket små och grunda med en snabb vattenomsättning som medför ökad känslighet för surstötar. De sjöar som har kortast omsättningstid var Kyrksjön, Torsjön och Yggerydssjön (Tabell 1). Merparten var näringsfattiga skogssjöar omslutna av barrskog eller blandskog med marker som utgörs av svårvittrade bergarter och grovkorniga jordarter. Standardiserat nätprovfiske har tidigare bedrivits i alla av årets provfiskade sjöar förutom Skärsjön. Jämförelser med tidigare års provfisken har därför kunnat göras i dessa men eftersom några av sjöarna endast har provfiskats med översiktsnät som är betydligt större och med andra maskstorlekar (Yggerydssjön, Ödevaten, Ubbemålasjön och Kyrksjön) har det ibland blivit kraftiga förändringar i fångst per ansträngning. Sjöarna ingår i följande vattensystem, Nättrabyån, Hagbyån, Halltorpsån och Lyckebyån. Tabell 1. Sjöuppgifter och antalet arter i fångsten samt artsammansättningen Sjönamn Höh Avr. omr Storlek Oms.tid Artantal Fiskarter (m) (ha) (år) Flaken 133 Nättrabyån 167 1,12 4 Mört, sutare, abborre, gädda Sidlången 15 Nättrabyån 95 1,8 6 Mört, braxen, sarv, sutare, abborre, gädda Skepen 12 Nättrabyån 86,22 5 Mört, braxen, sarv, abborre, gädda Gransjösjön 159 Hagbyån 31,7 3 Mört, abborre, gädda Virkessjön 157 Hagbyån 85,32 4 Mört, braxen, abborre, gädda Mosjön 15 Halltorpsån 35,79 4 Mört, braxen, abborre gädda Torsjön 97 Halltorpsån 15,8 6 Mört, braxen, sarv, sutare, abborre, gädda Yggerydssjön 181 Lyckebyån 15,8 6 Mört, braxen, sarv, sutare, abborre, gädda Skärsjön 151 Lyckebyån 213 1,43 3 Mört, abborre, gädda Ödevaten 135 Lyckebyån 137,49 6 Mört, braxen, sarv, sutare, abborre, gädda Ubbemålasjön 128 Lyckebyån 25,2 3 Mört, abborre, gädda Kyrksjön 17 Lyckebyån 94,1 9 Mört, braxen, sarv, björkna, löja, sutare, abborre, gös, gädda Medel: 4,9 Provfiskesäsongen 24 föregicks av en förhållandevis mild vinter med en tidig vår. Aprilvädret bjöd på mycket sol med höga medeltemperaturer. I maj ändrades dock förhållandena drastiskt med låga temperaturer och enstaka frostnätter i inlandet. Junimånad var relativt regnig och småkylig och det kyliga vädret fortsatte sedan in i juli som karaktäriserades av mycket regnande med översvämningar till följd. I sjöarna uppmättes relativt normala temperaturer i ytvattensskiktet i slutet av juni/juli månad. I mitten av juli månad hade ytvattenstemperaturen sjunkit med ca 5 C medan de djupare vattenmassorna var något varmare. I slutet av månaden kom högsommarvärmen med generellt höga vattentemperaturer i ytskiktet på sjöarna. Yttre betingelser som klimat och nederbörd får på olika sätt konsekvenser för fiskbestånden och inverkar (i förlängningen) på provfiskeresultaten. Den tidiga våren med höga temperaturer i april månad medförde sannolikt en tidig romläggning hos abborre och mört. Den påföljande temperatursänkningen i maj 4
orsakade troligtvis dålig tillväxt hos de nykläckta ynglen med konsekvens att mortaliteten blev hög (Sandström et al. 1995). Vattentemperaturen i juni och juli medförde en fortsatt dålig tillväxt. Antalet arter i de undersökta sjöarna var relativt högt och medelantalet arter per sjö låg över riksgenomsnittet på 3,8, i de kalkade sjöar som ingår i IKEU-programmet. Artantalet i 24 års provfiskade sjöar var vid undersökningstillfället 4,9 arter. Artfördelningen varierade stort mellan de olika sjöarna och redovisas ovan i tabell 1. Samtliga sjöar hyste de försurningståliga arterna abborre och gädda. Mörten som är en av de mest försurningskänsligaste arterna förekom också i alla sjöar men hade återintroducerats i Gransjösjön och Virkessjön 1994. Övriga arter fanns i olika utsträckning i sjöarna, några av de mer ovanliga arterna såsom gös och löja återfanns endast i Kyrksjön. Gösen är sannolikt utvandrad från den närliggande sjön Törn som enligt lokalbefolkningen, hyser ett relativt stort bestånd av gös. I Kyrksjön påträffades alla de arter som fångades under årets provfiske i Kalmar län. Sjön är förhållandevis näringsrik och närheten till den stora sjön Törn och Östersjön har säkert underlättat invandringen av fisk, sett ur ett historiskt perspektiv. Den antalsmässiga fångsten per nät varierade från 14,1 i Gransjösjön till 78,7 i Kyrksjön (Tabell 2). Dessa sjöar hade också den lägsta respektive högsta biomassan per nät. Biomassan är ingen säker parameter att påvisa försurningspåverkan med eftersom det finns så många andra faktorer som kan påverka fångsten per nät. Almer, B.1974 och Lien et al. 1996 visade dock att låga ph-värden och förhöjda aluminiumhalter påverkar tillväxten negativt och medför ökad mortalitet på längre sikt, vilket med andra ord ger en minskad biomassa. I Yggerydssjön fungerar rekryteringen uppenbarligen. Inga försurningsrelaterade skador går att se utifrån längdfördelningsdiagrammen men ändå uppvisar de vattenprover som tas regelbundet tidvis låga ph-värden och relativt höga aluminiumhalter. Fångsterna har minskat från 2,8 kg per nät till,6 kg per nät vid årets provfiske. Det finns anledning att misstänka att de kraftigt minskade fångsterna är en konsekvens av för lågt ph som gör livet surt för fiskbeståndet i sjön. Artsammansättningen som erhölls i de provfiskade sjöarna 24 uppvisade en generellt hög andel karpfiskar i fångsten. Rovfiskarna dominerade fångsten endast i Gransjösjön, Mosjön och Skärsjön (Tabell 2). I Torsjön, Flaken och Virkessjön var förhållandet balanserat mellan rovfisken och karpfisken. I typfallet brukar karpfisken dominera i de grundare sjöarna och ett relativt balanserat förhållande eller en viss dominans av rovfiskar råder i de djupare sjöarna. När de försurningskänsliga karpfiskarna och i synnerhet mörten som är den vanligast förekommande arten, utsätts för surstötar blir ofta sammansättningen skev eftersom rekryteringen störs eller ibland helt uteblir. Abborren som är mer försurningstolerant kan då överta de födonischer som främst mörten hade och blir då den dominerande arten i sjön. Rovfiskdominansen i Gransjösjön är exempel på de konsekvenser som försurning för med sig. En udda sjö i detta sammanhang var Ubbemålasjön, en grund sjö tidvis utsatt för kraftiga ph och alkalinitetsförändringar, vars fiskbestånd till övervägande del bestod av mört. Av fångsten att döma har ingen rekryteringen av mört skett de senaste åren vilket kan vara en kombinerad effekt av att mängden spridd kalk i sjön halverades fr. o m 22 (Länsstyrelsen i Kalmar län, meddelande 23:17) och höga aluminiumhalter i sjövattnet. Andelen fiskätande fisk (abborrar och gös > 15 mm) var låg vid en jämförelse med andra provfiskade sjöar i Sverige. Vanligtvis brukar 5
andelen fiskätande fisk av den totala fångsten vara ca 3-4 %. Vid årets provfiske var det tre sjöar där fångsten motsvarade det förväntade, Gransjösjön, Flaken och Skärsjön. I övriga var andelen abborrar > 15 mm under eller långt under det förväntade. Tabell 2. Provfiskeresultatet 24 samt jämförvärde och klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Notera att variablerna främmande arter och sammanvägd bedömning är borttagna. F/A antal motsvarar antal individer, karpfisk % motsvarar andel karpfisk och Pisc. % är lika med andel fiskätande fiskar. Flaken Sidlången Skepen Gransjösjön Virkessjön Mosjön Variabel Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Antal arter 4, 6,32 2 6, 5,59 1 5, 5,47 1 3, 4,38 2 4, 5,45 2 4, 4,49 1 Diversitet,45,42 1,61,55 1,57,49 1,26,32 3,58,42 1,42,42 1 F/A antal 53,2 24,9 2 32,6 2,4 2 53,3 28, 2 14,1 29,7 2 3,2 31,8 1 14,7 23, 1 Biomassa 1991 1192 2 841 879 1 163 1463 1 526 1649 3 1121 189 2 669 148 2 Karpfisk %,39,42 1,74,34 5,62,4 3,27,32 1,45,36 2,38,33 2 Pisc. %,36,36 2,1,43 5,12,38 4,39,45 2,25,41 3,32,44 2 Försurning - - 1 - - 1 - - 1 - - 3 - - 1 - - 1 Syrebrist - - 1 - - 1 - - - - - - - - - - - Torsjön Yggerydssjön Skärsjön Ödevaten Ubbemålasjön Kyrksjön Variabel Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Resultat Jämförvärde Klass Antal arter 6, 4,59 1 6, 6,17 1 3, 6,66 3 6, 6,5 1 3, 4,18 2 9, 5,57 1 Diversitet,7,55 1,63,55 1,42,32 1,62,55 1,36,32 1,76,69 1 F/A antal 53,3 52,1 1 24,7 29,7 1 25,9 29,6 1 35,5 25,4 2 43,3 31, 1 78,7 31,3 3 Biomassa 2239 2149 1 611 1649 3 896 1628 2 1797 1226 1 1159 1796 2 229 1825 1 Karpfisk %,57,44 3,71,33 5,27,35 1,62,41 3,7,36 5,7,44 3 Pisc. %,27,34 2,19,44 3,37,43 2,27,37 2,1,41 5,21,34 3 Försurning - - 1 - - 1 - - 1 - - 1 - - 3 - - 1 Syrebrist - - 2 - - 2 - - - - - 1 - - - - - 2 I tabell 2 redovisas resultatet från årets provfiske i tabellform med jämförvärden som grundar sig på Sötvattenslaboratoriet i Drottningsholms fiskdatabas (se Bedömningsgrunder för miljökvalitet nedan). För varje enskild parameter har även en klassificering gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). I figur 2 nedan redovisas den sammanvägda bedömningen för varje sjö baserat på de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Utifrån figuren går det att utläsa att sjöarna Ödevaten, Skärsjön, Torsjön, Mosjön, Virkessjön och Flaken inte avvek från det förväntande. Sjöarna Sidlången, Yggerydssjön och Skepen hade en liten avvikelse främst p g a den höga andelen karpfisk och låga andelen fiskätande fisk (abborre). Yggerydssjöns låga biomassa bidrog också till den avvikande klassningen. De sjöar som hade en tydlig avvikelse från det normala var Ubbemålasjön och Gransjösjön, p g a det faktum att inga små individer av mört fångades samt den relativt låga biomassan gav hög avvikelse från jämförvärdet. 6
Avvikelse från jämförvärde Kyrksjön Ubbemålasjö n Ödevaten Skärsjön Yggerydssjön Torsjön Mosjön Virkessjön Gransjösjön Skepen Sidlången Flaken 1 2 3 4 5 Sammanvägd bedömning Figur 1. Den sammanvägda bedömningen för de provfiskade sjöarna i Kalmar län 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se bedömningsgrunder för miljökvalitet nedan). 1.1 Tillståndet i de olika sjöarna i korthet 1.1.1 Nättrabyån Flaken Vid årets provfiske liksom vid tidigare provfisken fr. o m 199 har små individer av mört kunnat konstateras i fångsten. Fångsterna indikerar förhållandevis god vattenkvalitet med ingen synbar försurningspåverkan. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar är tämligen väl balanserat och andelen fiskätande fisk (abborre > 15 mm) är likvärdigt med det förväntade. Sidlången Rekryteringen av mört och andra karpfiskar fungerar bra, inga försurningsrelaterade skador på fisken går att upptäcka vid årets provfiske. Tidigare provfisken har kommit fram till liknande resultat vilket visar på att vattenkvaliteten i sjön är god och att buffringskapaciteten är tillfredsställande. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar hade vid årets provfiske förskjutits än mer åt karpfisken och andelen rovfiskar kontra karpfiskar var 1:4. Andelen fiskätande fisk (abborre > 15 mm) var mycket låg vilket kan tyda på ett hårt fisketryck. Skepen I likhet med övriga provfiskade sjöar i Nättrabyån är rekryteringen av mört god, inga tecken på försurningsskador gick att upptäcka vid årets provfiske. Tidigare provfisken har kommit fram till liknande resultat vilket visar på att vattenkvaliteten i sjön är bra och att buffringskapaciteten är tillfredsställande. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar hade vid årets provfiske förskjutits något. Sjön domineras av ett karpfiskbestånd och andelen rovfiskar kontra karpfiskar var 2:3. Mängden fiskätande fisk (abborrar >15 mm) var vid årets provfiske mycket lågt. 7
1.1.2 Hagbyån Gransjösjön Beståndet av mört i sjön uppvisar tydliga rekryteringsskador. Medellängden hos mörten var vid årets provfiske 27 mm vilket antyder att genomsnittsåldern är mycket hög och sannolikt bestod en del av fångsten av utsatt mört från 1994. Fångsten av några individer < 17 mm skulle möjligtvis kunna indikera att mörten har lyckats reproducera sig vid åtminstone ett tillfälle sedan 1994. Abborre dominerade sjöns fiskbestånd kraftigt och andelen abborrar har ökat med ca 1 % sedan förra provfisket. Andelen fiskätande fisk (abborrar > 15 mm) var vid årets provfiske relativt normalt. Virkessjön I likhet med Gransjösjön återintroducerades mörten 1994 men till skillnad från Gransjösjön har mörten lyckats reproducera sig, åtminstone vissa år. Av längdfördelningsdiagrammet att döma tycks mörten inte ha några problem med rekryteringen frånsett möjligtvis ett glapp som kan tyda på försurningspåverkan. Vikten/nät har minskat för alla fiskarter i sjön jämfört med provfisket 1997 vilket kan tyda på viss försurningspåverkan. Av de vattenprover som regelbundet tas i sjön framgår att ph-värdet vid ett flertal tillfällen har varit under 6, under 2-talet. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar är väl balanserat men andelen fiskätande abborrar är liten. 1.1.3 Halltorpsån Mosjön Sjön har ett vikande bestånd av fisk både antalsmässigt och viktmässigt. Abborrfångsterna står för de enskilt största förändringarna. Både abborre och mört tycks reproducera sig utan problem. Ett glapp i längdfördelningsdiagrammet för mörten antyder dock att 22 års rekrytering kan ha varit påverkad av någon störning. Vid årets provfiske fångades ingen sutare vilket antyder att den är relativt fåtalig i sjön. Av fångsten att döma domineras Mosjön av sin rovfiskpopulation med förhållandet 3:2 vilket är i paritet med provfisket 1998. Andelen fiskätande abborrar var vid årets provfiske relativt liten. Torsjön Sjöns fiskbestånd har en stor diversitet och är troligen intakt, provfisket 24 indikerar att fiskbeståndet har ökat såväl i vikt som i antal. Mörten och abborren tycks reproducera sig utan problem vilket antyder bra vattenkvalitet och en god buffringsförmåga. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar är tämligen väl balanserat med en lätt övervikt åt karpfiskarna. Andelen abborrar som var > 15 mm dvs. fiskätande var något mindre jämfört med liknande sjöar som har provfiskats i Sverige. 1.1.4 Lyckebyån Yggerydssjön Rekryteringen av mört i sjön tycks fungera utan problem. Biomassan i fångsten har minskat drastiskt jämfört med 1991 års resultat. Då fångades 2,8 kg/nät, vid årets provfiske erhölls endast,6 kg/nät vilket motsvarar en minskning med 8% eller ca 8
5-6% om de större näten som användes 1991 tas med i beräkningen. Orsaken till nedgången är okänd men skulle kunna vara en konsekvens av återkommande surstötar och/eller höga aluminiumhalter som påverkar tillväxten negativt. Fördelningen mellan rovfiskar och karpfiskar dominerades av karpfisken såväl viktmässigt som antalsmässigt. Förhållandet var 3:7 vid årets provfiske. Andelen fiskätande abborrar var liten enligt Bedömningsgrunder för Sjöar och Vattendrag. Skärsjön Sjön skiljer sig gentemot de andra sjöarna som provfiskades 24 såtillvida att den domineras totalt av ålnate som i stort sett täcker hela sjöbottnen. Vattnet är i det närmaste kristallklart och vid årets provfiske var siktdjupet större än maxdjupet. Årets provfiskeresultat visar att rekryteringen av mört och abborre fungerar som den skall vilket tyder på att vattenkvaliteten är tillfredställande och att kalkningen har haft önskad effekt. Rovfiskarna dominerar kraftigt sjöns fiskbestånd och andelen fiskätande abborrar är likvärdig med flertalet liknande sjöar i Sverige. Ödevaten Ödevatens fiskbestånd är förmodligen opåverkat av försurning eller andra miljöstörningar. Vid årets provfiske erhölls i likhet med tidigare fisken små individer av mört vilket antyder att rekryteringen fungerar och är opåverkat utan störningar. Fördelningen mellan rovfiskar och karpfiskar var 2:3 viktmässigt sett och andelen fiskätande abborrar var något liten. Ubbemålasjön Ubbemålasjön har provfiskats en gång tidigare och mörtbeståndet var då starkt försurningspåverkat. Abborren som tidigare har dominerat i sjön är numera i minoritet såväl antalsmässigt som viktmässigt. Istället domineras sjön av ett mörtbestånd som de tre senaste åren har haft en kraftigt störd rekrytering. Sjöns aluminiumhalt är hög och ph- och alkalinitetsvärdena fluktuerar mycket vilket sannolikt har stört mörtens rekrytering. Andelen fiskätande abborrar är extremt liten vilket tyder på hård konkurrens om födan innan abborren når rätt storlek för att kunna börja äta andra fiskar. Ett tusenbrödrabestånd av abborre har etablerats i sjön. Kyrksjön Vid årets provfiske i sjön kunde 9 fiskarter noteras i fångsten. Sjön domineras kraftigt såväl antalsmässigt som viktmässigt av karpfisken vilket antyder näringsrika förhållanden. Sjöns fiskbestånd reproducerar sig till synes utan problem. I årets fångst erhölls en gös som troligtvis är invandrad från sjön Törn längre uppströms i vattensystemet. Det är möjligt att ett gösbestånd håller på att etableras i sjön. Förutsättningarna för ett sådant synes vara goda. 9
2. Inledning Det aktuella försurningsläget i många av Kalmar läns sjöar och vattendrag kräver en omfattande och regelbunden kalkningsverksamhet. I verksamheten ingår flera delmoment i vilket effektuppföljningen utgör en viktig beståndsdel. Länsstyrelsen i Kalmar ansvarar för den regionala uppföljningen av kalkningens effekter som syftar till att kontrollera om kalkningen ger önskat resultat och ger underlag för optimering av den framtida verksamheten. Motivet för kalkning är att upprätthålla eller i vissa fall återskapa de ekosystem som hotas av försurning. Såväl arter som påverkas direkt eller indirekt kan utgöra motiv för kalkning. Indirekt påverkan är bland annat förändrade konkurrensförhållanden eller födobrist som drabbar arter som vissa sjöfåglar eller utter. Direkt påverkan yttrar sig i fisksamhället som ökad mortalitet, främst i rom och yngelstadierna hos känsliga arter. För att kontrollera eventuella störningar i mörtreproduktionen samt andra försurningsrelaterade störningar i fisksamhället används nätprovfisken som ingår i den regionala effektuppföljningen. Vid ett provfiske ges en översiktlig bild av fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Resultatet kan sedan jämföras med tidigare provfisken i sjön och ge indikation på om den utsätts eller har varit utsatt för någon form av störning. Varför främst mörten används som indikator på försurning är på grund av dess höga känslighet för låga ph-värden och att den tillsammans med abborren är den art som förekommer mest frekvent i landets sjöar. Redan vid ph-värden 6 störs reproduktionen och uppkomna skador på olika årsklasser kan sedan ses som luckor i längdfördelningsdiagrammen när fångsten analyseras. Gädda och abborre däremot är betydligt tåligare och kan överleva i vatten med ph-värden så låga som 4,5 och är därför dåligt lämpade som indikatorarter. Fiskens roll som sekundärkonsument innebär att den vanligen har stor inverkan på övriga organismer i det akvatiska ekosystemet. Detta innebär att resultatet från nätprovfisken även kan användas för att tolka förändringar längre ned i ekosystemets näringsväv. I nuläget kalkas 12 sjöar i länet för att upprätthålla ph-värdet i respektive sjö och ytterligare 9 sjöar kalkas med tanke på nedströms liggande sjöar och vattendrag. Ca 6 ton kalk sprids varje år i sjöar, vattendrag och våtmarker. Föreliggande rapport beskriver fisksamhällets status i 12 kalkade sjöar i Emmaboda och Nybro kommun. Samtliga sjöar har kalkats under ett flertal år, i många fall längre än 2 år, mer eller mindre kontinuerligt. Nuförtiden kalkas varje sjö årsvis med framförallt mald kalksten som läggs ut antingen med flyg eller med båt. Rapporten baseras på standardiserade nätprovfisken med översiktsnät utförda under juli månad 24. Jämförelsematerialet från tidigare års provfisken är en viktig kunskapskälla och är därför medtaget i den sammanvägda bedömningen för respektive sjö. Sjöarna har provfiskats på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar som ett led i kalkeffektuppföljningen. För varje sjö redovisas och diskuteras fångsterna med avseende på rekrytering, utveckling, dominerade arter och eventuella försurningsrelaterade skador på främst mört- och andra karpfiskar. Slutligen redovisas även den sammanvägda bedömningen grundat på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt utförda och/eller möjliga fiskevårdsåtgärder. 1
3. Material och metoder 3.1 Provfiskemetodik Vid 24 års provfiske i 12 sjöar i Kalmar län användes sk. översiktsnät med 12 stycken olika maskstorlekar från 5 mm upp till 55 mm, där varje maskstorlekssektion är 2,5 m lång. Nätet är 3 m långt och 1,5 m djupt. Näten var av heldragen nylon av typ Norden. De pelagiska nät som användes var 27,5 m långa och 6 m djupa. Näten består av 11 olika maskstorlekar (6,25-55 mm), där varje sektion är 2,5 m lång. Under tidigare provfisken har även andra typer av översiktsnät använts. På 198- talet till början av 9-talet användes sk. Drottningholm med 14 olika maskstorlekar från 6,25-75 mm och 42 m långa och 1,5 m djupa. Under början till mitten av 9-talet användes även Drottningholm 12, dessa nät har 12 maskstorlekar (1-75 mm) och är 36 m långa och 1,5 m djupa. Nätprovfiskena utfördes under perioden 4627-4726. De bottensatta näten sattes på eftermiddagen mellan kl. 17.-19. och vittjades följande morgon mellan kl. 7.-9.3. För att få ett representativt mått på hur fisksamhället ser ut i en sjö provfiskas hela sjön och nätens placering styrs av slumpen och t.ex. inte av subjektiva bedömningar av var största mängden fisk kan fångas. Denna metod innebär att man kan göra jämförelser med andra nätprovfisken i likartade sjöar eftersom samma metodik används i hela Sverige. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i Drottningholm har en databas över samtliga nätprovfisken i hela Sverige och genom den kan man t.ex. få fram ett rikssnitt över fångster i likartade sjöar. Eftersom det förekommer en viss skillnad i fisktäthet mellan grundare partier och djupare partier där de djupare delarna har en lägre fisktäthet, delas sjön in i ett antal områden (djupzoner) vilket gör att nätansträngningen (antal nät per djupzon) tillåts vara mindre i de djupare delarna av sjön. Djupzonerna används för att möjliggöra jämförelser mellan olika djupa sjöar och för att få ett rimligt medelvärde för hela sjön. Den slumpade platsen för respektive nät djuplodas för att näten skall placeras på rätt djup. Näten läggs sedan var för sig i slumpmässigt vald riktning från land. För att få en så övergripande bild av fiskbestånden i en sjö som möjligt används pelagiska nät i sjöar med ett djup > 9 m. Detta nät framtogs i syfte att fånga pelagiska fiskarter som exempelvis siklöja och gös som förekommer främst i den fria vattenmassan. Fångsten protokollfördes efter att alla näten hade vittjats. Varje fisk mättes individuellt och vägdes sedan artvis för varje nät. Fisklängderna angavs i millimeter och vikten i gram. Nätprovfisket bedrevs enligt de standardiserade metoder som beskrivs i Kinnerbäck 21, Appelberg 2 och i handboken för miljöövervakning Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se med undantag för sjöarna; Flaken, Skepen, Sidlången, Torsjön, Gransjösjön, Mosjön och Virkessjön. I de uppräknade sjöarna förutom Virkessjön slumpades inte näten ut utan placerades på samma plats som under provfisket 1997 och 1998 (Länsstyrelsen meddelande 1998:2 och 1999:2), i övrigt överensstämde provfiskena med den standardiserade metodiken. I Virkessjön, användes inventeringsmetodiken och därför nyttjades endast 8 översiktnät (Kinnerbäck, A. 21). 11
Vid ett standardiserat provfiske inhämtas information om fisksamhällets artsammansättning, den relativa mängden olika arter, de enskilda arternas beståndsstruktur och längdsammansättningen för hela den provfiskade sjön. Metodiken har utvecklats under ett flertal år och jämförelser över en längre tidsperiod kan därför ge missvisande resultat, eftersom översiktsnätens yta och maskstorlekar har ändrats med tiden. För att kompensera detta har det tagits fram beräkningsmodeller för några arter bl a mört och abborre (Fiskeriverket informerar, 21:2). Vattentemperaturen och syrehalten uppmättes innan varje nätutläggning utmed en djupprofil med hjälp av Oxy-guard Beta, temperatur och syremätare. Siktdjupet noterades samtidigt på samma plats. Vid mätning av siktdjupet användes en s.k. secchiskiva med en diameter på 25 cm. Väderförhållandena, som i likhet med vattentemperaturen kan påverka fångsten, noterades dag för dag. 3.2 Databehandling Fångsten presenteras i tabellform med en allmän översikt av provfisket med antal nät, djupplacering, de enskilda nätens fångstresultat samt medellängd och medelvikt. I samband med detta redovisas även de statistiska beräkningar som genomförts som består av den poolade standardavvikelsen. Kompletterande diagram redovisas i slutet av varje sjöbeskrivning. 3.3 Bedömningsgrunder för miljökvalitet För att kunna bedöma tillstånd och miljöpåverkan på fisksamhällen i svenska sjöar har Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag utarbetats. Med hjälp av ett index, kallat FIX (svenskt fiskindex), är det möjligt att bedöma en sjös tillstånd utifrån ett standardiserat provfiske-resultat (Naturvårdsverket 1999, Appelberg 2). Många faktorer styr enskilda fiskarters och fisk-samhällens sammansättning och inverkansgrad på ekosystemet i en sjö. De brukar delas in i två huvudgrupper; abiotiska (klimat, nederbörd etc) och biotiska (samspelet mellan arterna som ingår i ekosystemet, och som styrs av t ex konkurrens och predation). För att inbegripa dessa faktorer har nio parametrar utvalts att ingå i fiskindexet (Tabell 3). Varje parameter indikerar olika typer av förändringar i miljön. Dessa parametrar kan vägas samman till ett samlat index som ger en medelbild av fisk-samhället i sjön jämfört med andra sjöar. Tabell 3. De olika parametrar som ingår i FIX. Den kursiverade beteckningen utgör parameterns namn i figurerna i rapporten. 1. Antal naturligt förekommande arter (Antal arter) 2. Artdiversitet av naturligt förekommande arter (Shannon-Wieners H) (Diversitet) 3. Relativ biomassa av naturligt förekommande arter (Biomassa) 4. Relativt antal individer av naturligt förekommande arter (Antal individer) 5. Andel Cyprenider (karpfiskar) av den totala fångsten baserad på biomassa (Karpfiskar) 6. Andel fiskätande percider (abborrfiskar > 15 mm) av den totala fångsten baserad på biomassa (Fiskätande fisk) 7. Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier (Försurning) 8. Andel biomassa av arter tåliga mot låga syrgashalter (Syrebrist) 9. Andel biomassa av främmande arter (Främmande arter) Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i Drottningholm har upprättat en databas i vilken omkring 22 st nätprovfisken runt om i landet finns inlagda. Dessa datalagda provfisken ligger till grund för de jämförelsevärden som framtagits för att få fram en 12
typisk svensk sjö. Dessa jämförelsevärden används vid bedömning av respektive parameter. Många av nätprovfiskena har utförts i kalkade och relativt små näringsfattiga sjöar under mitten av 9-talet och framåt vilket gör att jämförelsevärdena mer speglar påverkade sjöar än sjöar som är relativt opåverkade av försurning mm. Vid bedömningen av varje parameter klassas avvikelsen som baseras på kvoten mellan uppmätt värde (provfiskeresultatet) och jämförelsevärdet. Klassningen är indelat mellan 1 och 5, där 1 indikerar ingen eller obetydlig avvikelse från det förväntade resultatet medan klass 5 representerar en mycket stor avvikelse från det förväntade (Tabell 4). Tabell 4. Klassningen av avvikelsevärden i sjöar enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Klass Benämning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse 3 Tydlig avvikelse 4 Stor avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 13
4. Resultat enskilda sjöar 4.1 Flaken Koordinater: 626842 147473 Höjd över havet: 133 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 167 Avrinningsområde: Nättrabyån Avrinningsområde (km 2 ): 14,58 Program: KEU Maxdjup (m): 7 Tidigare provfiskad: 1984, 199, 1997 Medeldjup (m): 2,2 Kalkstart: 1979 Siktdjup (m): 2,9 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år) 1,12 Fisksamhällets status: 24 års provfiske uppvisar ett fisksamhälle i jämvikt med ett välbalanserat förhållande mellan rovfisk och karpfisk. Rekryteringen fungerar bra för både mört och abborre vilket tyder på att kalkningen har haft avsedd effekt. Försurningspåverkan: Inga påvisbara surstötar har förekommit. Sjöbeskrivning Flaken är en del av Nättrabyåns vattensystem belägen väster om Långasjö på gränsen till Kronobergs län. Dess omgivningar utgörs av granskog och smärre ängs- och hagmarker. Stränderna är flacka och steniga delvis besatta med pors. Botten- topografin karaktäriseras av en djupare bassäng i sjöns norra del samt en mycket grunt område i dess sydvästra del. Övervattensvegetationen är sparsamt förekommande och utgörs främst av bladvass i sjöns vikar. Vid sjön häckar bl a storlom, häger, sångsvan och trana. Vid årets prov-fiske observerades även ett antal kanada-gäss. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24712 och visade på ett väl omblandat vatten utmed hela djupprofilen (fig. 2). Syrgasförhållandena var tillfredsställande med syrgashalter kring 9 mg/l. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till 2,9 m. Växlande molnighet med spridda regnskurar och måttliga till friska nordliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskartan på nästa sida. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp uppvisar relativt höga alkalinitets värden. Med något lägre värden vid vår-flödena och högre alkalinitet på hösten. ph-värdet har under de senaste åtta åren legat på en stabil nivå, > 6,1 förutom i mars 21 då ph låg på 6, (fig. 3). Djup (m) ph 1 2 3 4 5 98-1-1 5 1 15 2 Temperatur ( C) 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 2-12-31 Syrehalt (mg/l) Figur 2. Temperatur och syrgashalten i Flaken i en djupprofil. 7,5,5 7,,45,4 6,5,35 6,,3,25 5,5,2 5,,15,1 4,5 ph Alk (mekv/l),5 4,, 3-12-31 4-12-3 mekv/l Figur 3. ph och alkalinitet i Flaken under perioden 1998-24. 14
Nätläggningskarta 1:136 Tabell 5 a-b. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 1,4-1,7,8-,9 1,2-1,5,8-,9,9-1,5,8-1,3 1,5-1,9 2,-3, Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 41 737 28 595 8 412 5 8 12 54 3 125 15 914 21 591 Mört 49 1194 15 3 4 498 14 11 77 14 45 486 43 498 26 686 Sutare 1 199 Gädda Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 5,7-6, 4,1-5, 3,8-4, 3,9-4, 3,7-3,9 3,4-3,7 4,8-5,4 4,5-4,5 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 23 1467 73 3745 38 1143 2 1533 28 826 11 835 37 2166 38 1686 Mört 1 63 1 46 12 695 33 864 12 641 27 937 12 686 2 84 Sutare Gädda 1 592 2 1397 15
Tabell 6. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Bottensatta nät Medellängd Antal/nät (mm) Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 41 17,395,43 139 25,625 187,188 7,52 16,44 Gädda 3 1,989,663 49,1875 124,3125 359,321,526 Mört 445 1,556,24 117 27,8125 659,75 279,359 15,82 Sutare 1 1,99 1,99 52,625 119,3125 477,25,25 Summa: 85 31,849 53,125 199,563 936,676 2,27 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, gädda, mört och sutare. 1984 var rekryteringen av mört till synes störd eftersom inga mindre individer förekom i fångsten. Små individer av mört har fångats vid varje provfiske sedan 199. Rekryteringen förefaller därmed vara normal. Fångsttrenden tycks peka uppåt om alla provfisketillfällena tas med i beräkningen. Främst är det abborren som har ökat. Mörtfångsterna i vikt räknat, ökar inte i samma utsträckning utan ligger kvar på samma nivå som när provfiskeserien inleddes 1984 (fig.5). Däremot har antalet mört tiodubblats medan abborrens antal har fördubblats om hänsyn tas till de bottennät som användes 1984. Gädda har förekommit och förekommer ovanligt rikligt i fångsterna medan sutaren endast är sporadiskt förekommande. Storleken hos mörten har minskat i jämförelse med 1997 år provfiske medan abborrens storlek är oförändrad. Artsammansättning antal (%) gädda,4% sutar,2% Artsammansättning vikt (%) gädda 6% sutare 6% mört 53% abborre 47% mört 33% abborre 55% Figur 4. Artsammansättningen (%) i sjön Flaken. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Mörten dominerar såväl antalsmässigt som viktmässigt i näten på -2,9 m djup medan abborren dominerar på sjöns djupare delar (fig. 7). Detta tyder på att abborren söker efter bentisk föda och att den kan ha svårt att konkurrera om födan på grundare vatten. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar är tämligen väl balanserat, viktmässigt dominerade abborren och gäddan medan den antalsmässiga fördelningen dominerades svagt av mörten och sutaren (fig. 4). Det finns inga tecken på att fiskbeståndet i Flaken är påverkat av försurning eller någon annan miljöstörning, rekryteringen fungerar tillfredsställande (fig. 6). I Flaken klassades det sammanvägda fiskindexet som 1 och fångsten överensstämde därmed med det förväntade resultatet (fig. 8). Inga för författaren kända utsättningar eller fiskevårdsåtgärder har gjorts. 16
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 1984 199 1997 24 1 4, 1 2, 1, 8, 6, 4, 2,, 1984 199 1997 24 Mört Abborre Mört Abborre Figur 5. Fångst per ansträngning av mört och abborre i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Flaken. Notera att 1984 och 199 användes de gamla typerna av översiktsnät (Drottningholm 12 resp. 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. Längdfrekvensdiagram abborre 24 Längdfrekvensdiagram mört 24 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Figur 6. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Flaken. F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) Djup (m) 3-5.9 m 3-5.9 m, 1, 2, 3, 4, Antal per bottennät ABBORRE GÄDDA MÖRT SUTARE,,5 1, 1,5 2, Vikt (kg) per bottennät ABBORRE GÄDDA MÖRT SUTARE Figur 7. Fångst per ansträngning för bottennät i Flaken indelat i djupzoner. 17
Flaken 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 8. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 18
4.2 Sidlången Koordinater: 62682 148159 Höjd över havet: 15 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 95 Avrinningsområde: Nättrabyån Avrinningsområde (km 2 ): 14,45 Program: KEU Maxdjup (m): 15,5 Tidigare provfiskad: 1984, 1991, 1997 Medeldjup (m): 3,6 Kalkstart: 198 Siktdjup (m): 1,4 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år) 1,8 Fisksamhällets status: Fiskbeståndet har alltmer blivit dominerat av karpfisk (mört, braxen, sarv och sutare), i jämförelse med 1997 års provfiske har andelen rovfisk (gädda och abborre) minskat med ca 2 %. Andelen fiskätande fisk (> 15 mm) är fortfarande mycket liten, ca 1 % av den totala vikten och likvärdig med 1997 års provfiskeresultat. Försurningspåverkan: Inga påvisbara försurningsrelaterade skador på rekryteringen av fisk. Sjöbeskrivning Sidlången är en del av Nättrabyåns vatten-system belägen sydväst om Vissefjärda på gränsen till Blekinge. Dess omgivningar ut-görs av barrskog och stränderna är ställvis branta med inslag av häll och block. Bottentopografin varierar kraftigt och utgörs av om-växlande dy och sten. Övervattensvege-tationen är sparsamt förekommande i sjöns mellersta och norra del medan vegetationen är mer riklig i södra delen med sjösäv, bladvass som dominerande arter. Näckros och gäddnate växer sparsamt i sjöns vikar och trängre sund. Innan signalkräfta infördes täckte övervattensvegetationen större delen av sjöns stränder (muntl. Tonny Andersson, 24). Vid sjön häckar bl a storlom, häger och fiskgjuse. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24715 och visade på ett skiktat vatten med ett tydligt språngskikt på 4-8 m djup (fig. 9). Syrgasförhållandena i hypolimnion var bristfälliga med syrgashalter så låga som 3 mg/l. Siktdjupet togs i sam-band med de övriga mätningarna och uppgick till 3,3 m. Växlande molnighet och måttliga nordliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjöuppgifter se nät-läggningskarta på nästa sida. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp uppvisar en mycket god buffert-kapacitet de senaste åren. Mätningar gällande ph-värdet tyder på att ingen försurningspåverkan har förekommit under den aktuella perioden (fig.1). Djup (m) 2 4 6 8 1 12 14 16 18 5 1 15 2 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 9. Temperatur och syrgashalt i Sidlången i en djupprofil. ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 1. ph och alkalinitet i Sidlången under perioden 1998-24. mekv/l 19
Nätläggningskarta 1:135 Tabell 7. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Djup (m) 1,-1,4 1,2-1,2 5,-5, 2,-2, 1,8-2,2 3,9-6, Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 16 164 3 62 5 274 6 688 6 49 19 96 Braxen 1 971 4 375 51 377 Mört 38 628 21 33 4 58 49 859 12 121 37 71 Sarv 4 55 6 87 1 414 1 54 Gädda 1 561 Sutare 1 54 Nr7 Nr8 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Djup (m) 4,2-5,7 2,8-2,9 12,4-15,8,9-2,3 3,7-4,9 11,6-13, Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 2 415 18 179 5 92 16 299 Braxen 1 372 1 1754 23 363 Mört 29 625 51 725 25 649 Sarv 3 34 Gädda Sutare Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Nr17 Nr18 Djup (m) 1,9-11,1 6,5-9,4 13,4-14,6 5,5-6,2 6,-6,1 1,3-1,5 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 6 92 12 123 Braxen Mört 34 832 21 553 Sarv Gädda Sutare Nr19 Nr2 Nr21 Nr22 Nr23 Nr24 Djup (m) 1,7-2,7 6,6-8,1 3,3-4,2 6,6-8,8 3,3-3,3 12,-16,5 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 28 39 1 15 22 242 22 261 Braxen 1 81 3 195 3 211 Mört 18 346 3 63 64 124 4 7 15 416 Sarv 1 28 Gädda Sutare 1 1251 2
Tabell 8. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (kg) SD vikt SD antal Abborre 25 4,251,21 13 8,54,177 192,636 6,87 Braxen 23 3,959,172 237,96,165 377,854 2,16 Gädda 2,975,488 43,8,41 132,347,27 Mört 523 9,357,18 118 21,79,39 215,139 12,42 Sarv 26,325,13 15 1,8,14 27,36 2,54 Sutare 2 1,35,653 298,8,54 257,355,27 Summa: 781 2,172 32,54,841 573,9 15,63 Pelagiska nät Abborre 212 1,769,8-35,33,295 63,3 73,34 Mört 378 4,95,13-63,,825 1744,41 139,31 Summa: 59 6,719 98,33 1,12 2346,88 212,47 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, braxen, gädda, mört, sarv och sutare. Tidigare har även gös fångats. Sedan 1991 har små mörtar fångats vid varje provfisketillfälle. Även små individer av braxen och sarv har fångats under de tre senaste provfisketillfällena vilket tyder på att rekryteringen fungerar. Vid provfisket 1984 uppvisade fiskbeståndet i Sidlången en tydlig försurningspåverkan, inga yngre individer av mört och abborre fångades. På senare år har dock skadorna minskat och fiskbeståndet tycks numera ha återhämtat sig. Vid 24 års provfiske var fångsten av mört den högsta sedan provfiskeseriens start (fig. 12) och bestod främst av individer runt 12 cm (fig. 13 b). gädda % Artsammansättning antal (%) braxen 3% mört 68% sarv 3% sutare % abborre 26% Artsammansättning vikt (%) sutar sarv 6% 2% braxen 2% gädda 5% abborre 21% mört 46% Figur 11. Artsammansättningen (%) i sjön Sidlången Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Fångsten dominerades såväl i antal som i vikt av mört. Mörten dominerade även alla sjöns djupzoner såväl i bottennäten som i de pelagiska näten (fig. 14). I pelagialen fångades enbart mört och abborre och största andelen mört fångades på djupet 3-5,9 m. Andelen sarv är fortfarande liten i fångsten och orsaken är sannolikt den ringa makrofytvegetationen i sjön (fig. 11). Braxens andel i fångsten (fig.11) är relativt liten men rekryteringen tycks fungera (fig. 13 d). Inga fiskar fångades på djup > 9 m. Kvoten mellan rovfiskar och karpfiskar har förskjutits jmf 1997 års provfiske, den vikt- och antalsmässiga fördelningen är 1:4 (fig.11). Det finns idag inga tecken på att försurning eller andra miljöstörningar påverkar sjöns ekosystem. Det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 och fångsten avvek därför något från det förväntade (fig. 15). Antalet individer var något fler (klass 2) vilket beror på den stora mängden mört som fångades, främst i de pelagiska näten. Andelen fiskätande fiskar var betydligt lägre än förväntat (klass 5) medan andelen karpfiskar var mycket hög i fångsten (klass 5). Utsättningar av gösyngel har skett vid ett flertalet tillfällen 1996, 1997 och 22. Ingen gös fångades vid provfisket 24 men 1997 fångades 1 exemplar. På grundval av de två senaste provfiskena i sjön synes det lönlöst att fortsätta med utsättningarna. Emellertid fångas enstaka individer fortfarande enligt lokalbefolkningen. Signalkräfta är utsatt i sjön. 21
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 25, 7, 2, 15, 6, 5, 4, 1, 3, 5, 2, 1,, 1984 1991 1997 24, 1984 1991 1997 24 Mört Abborre Brax Sarv Mört Abborre Brax Sarv Figur 12. Fångst per ansträngning av mört, abborre och brax i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Sidlången. Notera att 1984 och 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. Längdfrekvensdiagram abborre 24 Längdfrekvensdiagram mört 24 2 2 15 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 2 Längdfrekvensdiagram sarv 24 2 Längdfrekvensdiagram braxen 24 15 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 13 a-d. Längdfördelningen hos fångsten av abborre, mört, sarv och braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Sidlången. Notera att skalan på y-axeln är lägre för sarv och braxen än för abborre och mört. 22
F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9 m -2.9 m Djup (m) 3-5.9 m 6-11.9 m Djup (m) 3-5.9 m 6-11.9 m 12-15.5 m 12-15.5 m 1 2 3 4 Antal per bottennät,,2,4,6,8 Vikt (kg) per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV SUTARE MÖRT SARV SUTARE F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9 m -2.9 m Djup (m) 3-5.9 m 6-11.9 m Djup (m) 3-5.9 m 6-11.9 m 12-15.5 m 12-15.5 m 5 1 15,5 1 1,5 Antal i pelagiska nät Vikt (kg) pelagiska nät ABBORRE MÖRT Abborre Mört Figur 14. Fångst per ansträngning för bottennät och pelagiska nät i Sidlången indelat i djupzoner. Notera att i de pelagiska näten fångades enbart abborre och mört. Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning Sidlången 24 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 15. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 23
4.3 Skepen Koordinater: 626256 147766 Höjd över havet: 12 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 86 Avrinningsområde: Nättrabyån Avrinningsområde (km 2 ): 3,39 Program: KEU Maxdjup (m): 4,1 Tidigare provfiskad: 1984, 1991, 1997 Medeldjup (m): 1,5 Kalkstart: 1984 Siktdjup (m): 1,8 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),22 Fisksamhällets status: Fiskbeståndet är talrikt och det domineras av karpfisken som utgör lite drygt 6 % av den totala fångsten i vikt räknat. Antalsmässigt dominerade abborren. Både mörten och abborren har ökat i storlek i jämförelse med 1997 års provfiske vilket har medfört att även Försurningspåverkan: biomassan var något större. Inga tecken på att fiskbeståndet är påverkat av försurning eller någon annan miljöstörning. Sjöbeskrivning Skepen är en liten näringsfattig och humös sjö belägen söder om Långasjö på gränsen till Blekinge län. Det ringa medeldjupet och sjöns storlek medför att den är tämligen för-surningskänslig. Sjön utgör en del av Nättra-byåns nedre vattensystem. Dess närmiljö karaktäriseras av barrskog med inslag av björk och al. Längs med de steniga stränd-erna växer pors, al och olika salixarter. Skepen är en förhållandevis långsträckt sjö med enstaka större vikar. Djupförhållandena är ojämnt fördelade, med ett större djup, sjöns övriga delar är betydligt grundare. Bottnarna består av stora mängder block och sten med dyiga partier däremellan. Vegetationen i sjön domineras av sjösäv som har en måttlig utbredning medan det är sparsamt med bladvass och näckrosor. Enligt lokalbefolkningen kring sjön tycks sävens utbredning ha minskat på senare år och orsaken kan eventuellt hänföras till kräftan. Vegetationsutbredningen är störst i sjöns södra del. Vid sjön häckar 12 sjö-beroende fågelarter bl a storlom och häger. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24729 och visade på ett lätt skiktat vatten med inget tydligt språngskikt. (fig 16). Syr-gasförhållandena var generellt goda utmed hela djupprofilen och de bör därför inte ha inverkat på fångsterna i översikts-näten. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till 1,8 m. Växlande molnighet och svaga sydvästliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjö-uppgifter se nätläggningskarta på nästföljande sida. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade nedströms sjöns utlopp visar på en god buffertkapacitet med visserligen fluktuerande värden men på en betryggande nivå. Djup (m) ph 1 2 3 4 5 1 15 2 25 98-1-1 Temperatur ( C) 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 Syrehalt (mg/l) Figur 16. Temperatur och syrgashalt i Skepen i en djupprofil. 7,5,5 7,,45,4 6,5,35 6,,3,25 5,5,2 5,,15,1 4,5 ph Alk (mekv/l),5 4,, Figur 17. ph och alkalinitet i Skepen under perioden 1998-24. ph-värdet har allt sedan 1998 legat på en relativt stabil nivå med få eller inga uppvisbara ph-värden under 6 (fig.17). 2-12-31 3-12-31 4-12-3 mekv/l 24
Nätläggningskarta 1:13214 Tabell 9. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 3,-3,4 1,1-1,3 1,2-1,9,6-1,,5-,9 3,-3,1 1,1-1,4 1,2-1,3 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 42 594 12 623 65 828 18 366 6 53 5 197 24 233 22 52 Mört 32 788 25 642 2 499 1 178 6 185 31 798 16 375 11 38 Braxen 2 8 1 26 3 1351 1 43 3 736 7 2336 Gädda 3 1726 1 22 Sarv 2 47 3 121 2 28 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 3,2-3,3 3,-3,3 3,9-4,1 3,-3,3 3,4-4,1 1,4-1,9 2,3-2,7 3,7-3,8 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 22 56 15 184 15 276 59 798 4 445 15 46 27 33 26 742 Mört 27 619 25 533 42 752 31 657 27 731 1 271 23 636 26 636 Braxen 1 618 2 134 1 166 2 121 Gädda Sarv 25
Tabell 1. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 458 8,1,17 93 28,63 5,63 268,957 17,295 Braxen 23 7,267,316 286 1,44 454,188 626,652 1,74 Gädda 4 1,928,482 48,25 12,5 434,445,791 Mört 362 8,68,24 132 22,63 542,5 145,792 6,244 Sarv 7,196,28 123,44 12,25 3,275,881 Summa: 854 26,72 53,38 1629,5 14,71 19,63 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, braxen, gädda, mört och sarv. Vid tidigare provfisken har även sutare förekommit i fångsten. Sedan 1984 har små mörtar fångats vid varje provfisketillfälle. Även små individer av sarv har fångats under de tre senaste provfisketillfällena vilket tyder på att rekryteringen fungerar (fig 2 b). Sedan provfisket inleddes 1984 har antalet individer/nät legat på samma nivå om hänsyn tas till de större näten som användes 1984 och 1991. Biomassan har allt sedan 1984 minskat men en trendförändring kan skönjas vid årets provfiske (fig. 19) till något ökade fångster. Medellängden för abborre var 93 mm och vikten 17 g, vilket visar att abborren har ökat i storlek, jämfört med provfisket 1997. Mörtens medellängd och vikt var 132 mm och 24 g, även mörten har ökat i storlek jämfört med 1997 års provfiske. Artsammansättning antal (%) gädda braxen 3% sarv 1% 1% mört 42% Artsammansättning vikt (%) braxen 28% sarv 1% abborre 53% gädda 7% Figur 18. Artsammansättningen (%) i sjön Skepen. abborre 31% mört 33% Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Antalsmässigt dominerade abborren i båda djupzonerna (fig. 21) medan den viktmässiga dominansen utgjordes av braxen på -2,9 m och mört på 3-5,9 m djup. I jmf med 1997 års provfiske har fördelningen mellan rovfiskar (abborre och gädda) och karpfiskar (mört, braxen och sarv) förskjutits mot fler karpfiskar i fångsten. Förhållandet är idag 2:3 jämfört med 1:1 1997. Främst är det mörtens generella storleksökning som är orsaken samt det faktum att ingen sutare fångades vid årets provfiske (fig. 18). Skepens fisksamhälle uppvisar inga försurningsrelaterade störningar. I Skepen klassades det sammanvägda indexet som 2 och fångsten avvek därmed från det förväntade (fig. 22). Antalet individer var fler (klass 2) likaså var andelen karpfiskar betydligt större (klass 3) medan andelen fiskätande fiskar (abborrar > 15 mm) var betydligt färre (klass 4) i jämförelse med andra liknande sjöar i Sverige. Utsättningar av signalkräfta har skett, okänt när. 26
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 1984 1991 1997 24 1 6, 1 4, 1 2, 1, 8, 6, 4, 2,, 1984 1991 1997 24 Mört Abborre Brax Sarv Mört Abborre Brax Sarv Figur 19. Fångst per ansträngning av mört, abborre och brax i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Skepen. Notera att 1984 och 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm 12 resp. 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 14 12 1 8 6 Längdfrekvensdiagram abborre 24 14 12 1 8 6 Längdfrekvensdiagram mört 24 4 4 2 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 1 Längdfrekvensdiagram sarv 24 1 Längdfrekvensdiagram braxen 24 8 8 6 6 4 4 2 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 2 a-d. Längdfördelningen hos fångsten av abborre, mört, sarv och braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Skepen. Notera att skalan på y-axeln är lägre för sarv och braxen än för abborre och mört. 27
F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) Djup (m) 3-5.9 3-5.9 1 2 3 4 Antal per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV,,2,4,6,8 Vikt (kg) per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV Figur 21. Fångst per ansträngning för bottennät i Skepen indelat i djupzoner. Skepen 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 22. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 28
4.4 Gransjösjön Koordinater: 62948 148894 Höjd över havet: 159 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 31 Avrinningsområde: Hagbyån Avrinningsområde (km 2 ): 26,35 Program: KEU Maxdjup (m): 3 Tidigare provfiskad: 199, 1997 Medeldjup (m): 1,5 Kalkstart: 1984 Siktdjup (m):,4 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),7 Fisksamhällets status: Fiskbeståndet i Gransjösjön är utarmat som en följd av längre tids försurningspåverkan. Provfisket 24 visade på ett lågt antal individer/nät och en liten biomassa. Mörtbeståndet är mycket litet och består mest av individer kring 2 cm. Abborren tycks reproducera sig Försurningspåverkan: utan problem. Kraftigt försurningspåverkad. Sjöbeskrivning Gransjösjön är en liten näringsfattig brunvattenssjö belägen nordost om Algutsboda i Hagbyåns övre del. Sjöns ringa vattenomsättningstid gör den känslig för surstötar och svår att med hjälp av kalk förhindra försurningslägen. Dess omgivningar utgörs av barrskog och stränderna är ställvis branta, främst på den nordöstra sidan medan övriga delar är mer låglänta. Bottentopografin utgörs av grunda dybottnar med få djuphålor. Övervattensvegetationen är sparsamt före-kommande och består av sjösäv och sjö-fräken och enstaka exemplar av gul och vit näckros i vikarna. Sjön har tidigare fyllts ut utmed den sydliga stranden där också ett bark och sågspånsupplag har legat. Inga uppgifter vad det gäller häckande fågel kring sjön finns att tillgå. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24722 och visade på ett oskiktat vatten med relativt låga tempe-raturer. Den låga temperaturen beror på de osedvanligt kalla veckorna före själva prov-fisket då ett kraftigt lågtryck uppehöll sig över södra Sverige. Detta förde även med sig ovanligt mycket nederbörd för årstiden vilket troligen har medfört låga syrgashalter i sjön. Mycket syrgastärande organiskt material fördes antagligen ut i sjön från närliggande åkrar och upplag vilket har påverkat sjöns syrgashalt (fig 23). Syrgasförhållandena uppmättes till drygt 3 mg/l närmast botten vilket är mycket lågt i en så pass grund sjö som Gransjösjön. Det är därför troligt att nät-fångsten av fisk på de djupare delarna av sjön har påverkats. Mulet väder och svaga till måttliga sydliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjöuppgifter se nät-läggningskarta på nästa sida. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp visar på starkt fluktuerande alkalinitets värden, med tidvis ingen buffert-kapacitet alls (fig. 25). Djup (m) 1 2 3 5 1 15 2 25 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 23. Temperatur och syrgashalt i Gransjösjön i en djupprofil. ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3 Figur 24. ph och alkalinitet i Gransjösjön under perioden 1998-24.,6,5,4,3,2,1, ph-värdena har också varierat kraftigt och har pendlat mellan ph 5-6 de senaste åren (fig.24). Höga metallhalter förekommer i sjöns fiskbestånd (Länsstyrelsen i Kalmar län, meddelande 23:17). mekv/l 29
Djupkarta 1:1 Tabell 11. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m),9-1,1 1,2-1,4 1,2-1,9 1,9-2, 2,-2,1 1,6-1,7,9-1,2,9-1,6 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 9 346 16 231 13 188 1 356 7 145 13 358 19 468 13 972 Mört 2 219 3 235 1 71 2 312 1 4 2 134 1 115 Gädda 1 18 3
Tabell 12. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Bottensatta nät Medellängd Antal/nät (mm) Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 1 3,64,31 12 12,5 383, 26,396 3,854 Gädda 1,18,18 135,125 2,25 6,364,354 Mört 12 1,126,94 27 1,5 14,75 16,816,926 Summa: 113 4,28 14,125 526, 258,836 4,291 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, mört och gädda. Vid tidigare provfisken har även sutare förekommit i fångsten. Mörten i Gransjösjön har tydliga rekryteringsstörningar då de flesta fiskarna som fångades var gamla individer runt 2 cm (tabell 12, fig. 27). Fångsten av abborre visar att rekryteringen fungerar, eftersom små individer har fångats i näten alltsedan provfiskeserien inleddes 199. Fångsttrenden i sjön pekar nedåt med minskande antal individer/nät och minskad biomassa (fig. 26). Mörtens medelvikt och längd har ökat medan abborrens storlek är likartad med 1997 års värden. Det finns en överhängande risk att mörtbeståndet snart dör ut. Sutare har fångats vid de tidigare provfiskena i sjön, senast fångades 3 stora individer. Inga sutare fångades vid provfisket 24 och det finns risk för att beståndet kan ha slagits ut. Artsammansättning antal (%) Artsammansättning vikt (%) mört 11% gädda 1% gädda % abborre 88% mört 27% abborre 73% Figur 25. Artsammansättningen (%) i Gransjösjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: I likhet med nätprovfisket 1997 dominerade abborren antalsmässigt med den skillnaden att dominansen har ökat från 74 % till 88 %. Mörtens andel i fångsten har minskat med ca 1 % och utgjorde endast 11 % av den antalsmässiga fångsten 24. Andelen abborre i vikt räknat har ökat kraftigt på grund av frånvaron av sutare i näten 24 och utgjorde ca 73 % av fångsten 24. Sammantaget dominerade rovfisken (abborre och gädda) över karpfisken, det viktmässiga förhållandet var vid årets provfiske 3:1. Det har uppmäts låga ph-värden i Gransjösjön under hela 2-talet vilket tyder på att kalkningen inte har fått önskad effekt (fig. 24). Fångsten avvek från det förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 3 (fig. 28). Diversiteten var mindre än förväntat (klass 3) vilket även var fallet med antalet arter och biomassan (klass 2) respektive (klass 3). Antalet individer och andelen fiskätande fiskar (abborre > 15 mm) var också något lägre (klass 2). Samtliga avvikelser kan härledas till försurningspåverkan vilket väl överensstämmer med övriga analyser. Gransjösjön var gravt försurad innan kalkningen påbörjades vilket föranledde till att mörten slogs ut. Som en åtgärd inom ramen för biologisk återställning av kalkade vatten återintroducerades 2 5 mörtar i sjön 1994. Medelvikten hos den utplanterade mörten var 5 g (Länsstyrelsen, meddelande 1998:2). 31
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 199 1997 24 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 199 1997 24 Abborre Sutare Mört Abborre Sutare Mört Figur 26. Fångst per ansträngning av mört, abborre och sutare i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Gransjösjön. Notera att 199 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Längdfrekvensdiagram abborre 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Längdfrekvensdiagram mört 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Figur 27. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Gransjösjön. Gransjösjön 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 28. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 32
4.5 Virkessjön Koordinater: 628567 14916 Höjd över havet: 157 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 85 Avrinningsområde: Hagbyån Avrinningsområde (km 2 ): 17,26 Program: KEU Maxdjup (m): 2,1 Tidigare provfiskad: 199, 1997 Medeldjup (m): 1,5 Kalkstart: 198 Siktdjup (m): 1, Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),32 Fisksamhällets status: Virkessjön har tidigare haft grava försurningsrelaterade skador på fiskbeståndet med ett icke reproducerande mörtbestånd. Årets provfiske visar dock att mörtbeståndet tidvis kan reproducera sig. Den fångst-mässiga trenden tyder på vikande bestånd av abborre och Försurningspåverkan: braxen. Tidvisa surstötar som vissa år slår ut reproduktionen av mört och braxen. Sjöbeskrivning Virkesjön är en näringsfatting och försurningskänslig sjö belägen sydost om Algutsboda nedströms Gransjösjön i Hagby-åns vattensystem. Sjön är mycket grund med en kort vattenomsättningstid och därför relativt försurningskänslig. Stränderna är flacka med lövskog samt en del ängsmark i närområdet. Bottnarna utgörs av mestadels mjukbotten med inslag av sten och block. Bottentopografin är relativt jämn med få partier djupare än 2 m. Övervattensvegetationen är sparsamt förekommande och domineras av säv och gul och vit näck-ros Vid sjön häckar storlom. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 2479 och visade på ett väl omblandat vatten. (fig. 29). Syrgasförhållandena var goda och bör inte haft någon påverkan på nätprovfisket i sjön. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till 1, m vilket är likvärdigt med resultatet från 1997 års provfiske i Virkes-sjön. Regnskurar och vindstilla förhållanden rådde vid provfisket i sjön. Lufttemperaturen var på kvällen 14 C vilket var normal temperaturen under den veckan i juli. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp uppvisar relativt labila alkalinitets och ph-värden alltsedan 1998 (fig. 3). Tidvis har ph-värdet legat under ph 6 under upprepade mätningar, vilket tyder på att sjön stundtals är utsatt för försurat vatten som kan inverka menligt på rekryteringen i sjön. Djup (m) 1 2 3 5 1 15 2 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 29. Temperatur och syrgashalt i Virkessjön i en djupprofil. ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 3. ph och alkalinitet i Virkessjön under perioden 1998-24. mekv/l 33
Nätläggningskarta 1:841 Tabell 13. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 1,1-1,5 1,1-1,3 1,1-1,4 1,6-1,6 1,6-1,7 1,6-1,7 1,7-1,9 2,-2, Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 25 35 18 46 11 74 16 465 16 285 12 239 14 645 6 16 Mört 18 36 12 365 14 315 21 55 17 37 3 63 5 13 1 254 Braxen 6 265 4 272 1 35 1 32 3 264 1 45 5 765 Gädda 1 49 1 195 34
Tabell 14. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Bottensatta nät Medellängd Antal/nät (mm) Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 118 3,344,28 115 14,75 418, 2,37 5,574 Braxen 21 1,678,8 184 2,625 29,75 253,953 2,2 Gädda 2 1,585,793 498,25 198,125 4,99,463 Mört 1 2,362,24 135 12,5 295,25 142,418 6,32 Summa: 241 8,969 3,125 1121,125 584,42 11,813 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, mört, braxen och gädda. Vid provfisket 1997 förekom även sutare i fångsten. Mörten i Virkessjön har haft tydliga rekryteringsstörningar, vid 1997 års provfiske var de flesta fiskarna som fångades gamla individer runt 17 cm. Årets provfiske visar dock att rekryteringen numera fungerar bättre, åtminstone vissa år. Vid provfisket i år fångades 3 individer < 1 cm. Fångsten av braxen ger en liknande bild. Abborrens rekrytering fungerar utan anmärkningar (fig. 33 a-c). Fångsttrenden i sjön pekar nedåt med vikande bestånd för alla fiskarter förutom mörten som har ökat i antal (fig. 32). Medelvikten och medellängden för abborre, mört och braxen har minskat i jämförelse med provfisket 1997. Artsammansättning antal (%) braxen 9% gädda 1% mört 41% abborre 49% Artsammansättning vikt (%) gädda 18% braxen 19% mört 26% abborre 37% Figur 31. Artsammansättningen (%) i Virkessjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: I likhet med nätprovfisket 1997 dominerade abborren antalsmässigt. Mörtens andel i fångsten har ökat kraftigt på bekostnad av braxen och abborren vars dominans inte är lika uttalad längre. Sammantaget dominerade rovfisken något (abborre och gädda) över karpfisken, det viktmässiga förhållandet var vid årets provfiske nära 1:1 (fig. 31). Det har uppmäts tidvis låga ph-värden i Virkessjön under hela 2-talet vilket tyder på att kalkningsverksamheten inte har fått önskad effekt (fig. 3). Fångsten klassades som 1 och överensstämde därmed med det förväntade (fig. 34). Det som avvek kraftigt och som därför kan vara värt att nämnas var det låga antalet fiskätande fiskar (abborrar > 15 mm). Det är möjligt att antalet nät som användes vid årets provfiske (8 st) har inverkat på bedömningen. Antalet nät 1997 var 16 st. Virkessjön var gravt försurad innan kalkningen påbörjades vilket föranledde till att mörten slogs ut. Som en åtgärd inom ramen för biologisk återställning av kalkade vatten återintroducerades 4 mörtar i sjön 1994. Medelvikten hos den utplanterade mörten var 5 g (Länsstyrelsen, meddelande 1998:2). 35
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 35, 2 5, 3, 25, 2, 2, 1 5, 15, 1, 5, 1, 5,, 1984 199 1997 24, 1984 199 1997 24 Abborre Braxen Mört Abborre Braxen Mört Figur 32. Fångst per ansträngning av mört, abborre och sutare i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Virkessjön. Notera att 1984 och 199 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm 12 resp. 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 6 Längdfrekvensdiagram abborre 24 6 Längdfrekvensdiagram mört 24 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 33 a-b. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Virkessjön. Virkessjön 24 Antal arter Diversitet Biomassa 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Längdfrekvensdiagram braxen 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Längd (cm) Figur 33 c. Längdfördelningen hos fångsten av Figur 34. Provfiskeresultatet 24 braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Virkessjön. klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 36
4.6 Mosjön Koordinater: 627691 149618 Höjd över havet: 15 Kommun: Nybro Sjöyta (ha): 35 Avrinningsområde: Halltorpsån Avrinningsområde (km 2 ): 6,76 Program: KEU Maxdjup (m): 9,8 Tidigare provfiskad: 1992, 1998 Medeldjup (m): 3,6 Kalkstart: 198 Siktdjup (m): 2,1 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),79 Fisksamhällets status: Vikande bestånd av fisk både antalsmässigt och viktmässigt. Abborrfångsterna står för de enskilt största förändringarna. Både abborre och mört tycks reproducera sig utan några större problem. Vid årets provfiske fångades ingen sutare vilket antyder att den är relativt fåtalig i sjön. Av fångsten att döma domineras Mosjön av sin rovfiskpopulation med förhållandet 3:2 vilket är i paritet med provfisket Försurningspåverkan: 1998. Inga tecken på försurning eller någon annan miljöstörning. Sjöbeskrivning Mosjön är en av flera sjöar i Halltorpsåns övre delar och ligger ca 6 km norr om Torsjö långt inne i ett större barrskogsbälte. Sjön är näringsfattig och har ett relativt högt färgtal vilket sannolikt är en konsekvens av omgivningens höga andel med barrskog. Vegetationen utmed sjöns stränder utgörs av pors och al. I sjön domineras övervattensvegetationen av säv, enstaka bestånd med bladvass växer i vikarna. Gul och vit näckros samt enstaka gäddnate och igelknopp utgör det dominerande inslaget av bottenvegetation i sjön. Bottentopografin är mycket varierande med en djupare bassäng i mitten och omväxlande djupa och grunda vikar runt om. Vid sjön häckar storlom och fisktärna förekommer tidvis. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24721 och visade på ett skiktat vatten med ett språngskikt på 5-7 m djup (fig 35). Syrgasförhållandena i hypolimnion var bristfälliga med syrgashalter så låga som 3 mg/l på 7 m djup. Syrgashalter av den digniteten är tillräckliga för att fisken skall undvika dessa djup och fångsterna i översiktsnäten är sannolikt påverkade. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till 2,1 m vilket är något lägre än vid förra provfisket (2,5 m) 1998. Klart väder och svaga sydvästliga vindar rådde vid provfisketillfället. Lufttemperaturen uppgick till 18,5 C. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp uppvisar alkalinitetsvärden som endast vid ett fåtal tillfällen understiger,1 mekv/l. ph-värdet har allt sedan 1998 legat över 6, vilket utgör målvärdet (fig. 36). Djup (m) 2 4 6 8 1 12 5 1 15 2 25 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 35. Temperatur och syrgashalt i Mosjön i en djupprofil. ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 36. ph och alkalinitet i Mosjön under perioden 1998-24. Notera den relativt stora upplösningen på skalan gällande ph-värdet och alkaliniteten. mekv/l 37
Nätläggningskarta 1:94 Tabell 15. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 5,6-6, 6,8-9,7 2,3-3, 4,4-5,2 1,9-2, 2,2-2,9 2,7-2,8 1,2-1,6 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 2 11 15 567 3 127 2 798 9 26 14 395 17 528 Abborre 3 65 1 53 18 196 17 386 18 1663 4 54 13 143 3 77 Braxen 1 58 Gädda 1 189 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 9,4-9,4 5,-5,4 7,1-7,3 4,9-5,2 7,8-8,8 5,2-5,5 9,5-9,8 5,7-5,9 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 5 282 8 454 4 143 7 39 Abborre 1 35 11 184 1 25 17 395 2 89 16 42 3 96 Braxen Gädda Tabell 16. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. 38
Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 128 5,591,44 138 8, 349,438 526,874 5,829 Braxen 1,58,58 17,63 3,625 14,388,248 Gädda 1 1,89 1,89 54,63 68,63 27,148,248 Mört 14 3,973,38 148 6,5 248,313 139,671 2,672 Summa: 234 1,711 14,625 669,438 594,882 7,249 Pelagiska nät Abborre 21,612,29 11 5,25 153 219,477 7,5 Mört 117 2,974,25 132 29,25 743,5 1368,176 55,581 Summa: 138 3,586 34,5 896,5 152,16 61,956 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, mört, braxen och gädda. Vid provfisket 1998 förekom även sutare i fångsten. Vid det första provfisket i sjön 1992 fångades små individer av mört, även vid årets provfiske förekom små mört, troligen fjolårets ungar (fig. 39b). Ett glapp i fördelningen av mört kan tyda på att någon sorts störning inträffade 22. Små individer av sutare fångades vid det första provfisket 1992 sen dess har inga små individer påträffats. Fångsttrenden visar på vikande bestånd av alla fiskarter i sjön både i antal och vikt (fig. 38). Abborrfångsterna står för de enskilt största förändringarna och har halverats jämfört med 1998 års provfiske. Storleksmässigt har abborren ökat från 128 mm och 35 g 1998, till 134 mm och 41 g 24. Mörtens storlek har också ökat, från 129 mm och 23 g till 137 mm och 3 g. Artsammansättning antal (%) gädda braxen 1% 1% Artsammansättning vikt (%) gädda braxen 1% 1% mört 44% abborre 54% mört 37% abborre 52% Figur 37. Artsammansättningen (%) i Mosjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Mörten dominerade i antal på de grundare områdena i sjön och ute i den fria vattenmassan. Viktmässigt dominerade abborren i littoralen ned till 6 m djup medan mörten totalt dominerade i pelagialen (fig. 4 a-d). Den totala fångsten dominerades såväl i antal som i vikt av abborre (fig. 37). Av fångsten att döma dominerades Mosjön av sin rovfiskpopulation med förhållandet 3:2 vilket är i paritet med provfisket 1998. För närvarande finns inga tecken på att fiskbeståndet skulle vara påverkad av försurning eller någon annan miljöstörning. I Mosjön klassades det sammanvägda fiskindexet som 1 och fångsten överensstämde därmed med det förväntade (fig. 41). Några avvikelser på enskilda parametrar noterades dock. Biomassan och andelen fiskätande fiskar var något lägre än förväntat (klass 2) medan andelen karpfisk var något högre (klass 2). Signalkräfta har i tidigare provfisken noterats men det är okänt om arten har satts ut eller om den har spridit sig från nedströms liggande vattensystem. 39
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 1992 1998 24 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1992 1998 24 Abbor Mört Sutar Braxe Abbor Mört Sutar Braxe Figur 38. Fångst per ansträngning av mört, abborre och sutare i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Mosjön. Notera att 1992 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm. 14). 1998 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 6 Längdfrekvensdiagram abborre 24 6 Längdfrekvensdiagram mört 24 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 39 a-b. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Mosjön. F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) 3-5.9 Djup (m) 3-5.9 6-11.9 6-11.9, 5, 1, 15,,,2,4,6,8 Antal per bottennät Vikt (kg) per bottennät ABBORRE BRAXEN ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT GÄDDA MÖRT Figur 4a-b. Fångst per ansträngning för bottennät i Mosjön indelat i djupzoner. 4
F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) 3-5.9 Djup (m) 3-5.9 6-11.9 6-11.9 1 2 3 4 5 Antal pelagiska nät ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT,5 1 1,5 Vikt (kg) pelagiska nät ABBORRE BRAXEN GÄDDA Figur 4c-d. Fångst per ansträngning för pelagiska nät i Mosjön indelat i djupzoner. Mosjön 24 MÖRT Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 41. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 41
4.7 Torsjön Koordinater: 627364 14964 Höjd över havet: 97,4 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 15 Avrinningsområde: Halltorpsån Avrinningsområde (km 2 ): 11,67 Program: KEU Maxdjup (m): 5 Tidigare provfiskad: 1991, 1997 Medeldjup (m): 1,5 Kalkstart: 1979 Siktdjup (m): 1,8 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),8 Fisksamhällets status: 24 års provfiske visar att fiskbeståndet i sjön har ökat både i antal och i vikt. Artsammansättningen är i likhet med 1997 års provfiskeresultat väl balanserad mellan rovfiskar och karpfiskar med en liten övervikt av karpfisk. Den höga andelen sutare i näten antyder att syrebrist ibland förekommer. Försurningspåverkan: Utifrån provfiskeresultaten från årets och de tidigare fiskena i sjön har kalkningen haft avsedd effekt, inga tecken på försurningsskador kan upptäckas. Sjöbeskrivning Torsjön utgör en del av Halltorpsåns övre vattensystem belägen i Torsjöområdet nordost om Vissefjärda. Avrinningsområdet karaktäriseras av svårvittrad berggrund och grovkorniga jordar vilket medför dålig buffringskapacitet och gör området svårkalkat. Området är klassat som riksintresse med av-seende på naturvärden. Torsjön är belägen djupt inne i ett större barrskogsområde som sträcker sig ända fram till sjön. Utmed sjöns steniga stränder växer tämligen rika bestånd av pors. I sjön domineras vegetationen av säv och näckrosor. Bottentopografin är grund med två djupare bassänger och ett mycket grunt mittenparti som delar upp sjön i två delar. Resultatet från de temperatur och syrgas-mätningar som gjordes 2463 i samband med nätutläggningen visar på ett relativt omblandat vatten med inget uttalat temp-eratursprångskikt (fig. 42). Syrgashalten var tillräcklig över hela djupprofilen och kan inte nämnvärt ha påverkat fångsterna i översiktsnäten. Vinden var svag till måttlig och vädret klart vid provfisketillfället. Lufttemperaturen var 2 C. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från Kvarnsjöns utlopp en nedströms liggande sjö ca 6 m sydost om Torsjön visar att ph-värdet under de senaste åren legat mellan 6,-6,6. Alkaliniteten har allt sedan våtmarks-kalkningen upphörde år 2 visat på en god buffringskapacitet (fig. 43). Djup (m) 1 2 3 4 5 1 15 2 25 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 42. Temperatur och syrgashalt i Torsjön i en djupprofil. ph 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 43. ph och alkalinitet i Torsjön under perioden 1998-24. mekv/l 42
Nätläggningskarta 1:5 Tabell 17. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 3,-3,1 1,7-1,9 1,2-2,1 1,-1, 3,-3,5 3,4-3,5,9-1,6 3,-3,2 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 14 46 34 65 12 585 21 754 6 24 13 11 12 26 1 829 Mört 3 88 34 598 9 357 21 557 13 336 59 117 22 512 24 529 Braxen 1 156 1 239 9 855 3 1212 4 236 Sarv 4 5 5 97 1 23 1 28 8 966 3 62 Sutare 3 2289 Gädda 1 611 1 155 Tabell 18. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 122 6,435,53 122 15,25 84,375 57,751 7,784 Braxen 18 2,698,15 218 2,25 337,25 487,689 3,28 Gädda 3 1,269,423 395,375 158,625 27,929,54 Mört 185 3,994,22 128 23,125 499,25 288,53 18,698 Sarv 94 1,226,13 15 11,75 153,25 329,26 27,65 Sutare 3 2,289,763 378,375 286,125 89,284 1,61 Summa: 425 17,911 53,125 2238,875 1224,69 32,659 43
Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, braxen, gädda, mört, sarv och sutare. Rekryteringen av mört och sarv har alltsedan första provfisket 1991 fungerat tillfredsställande med små individer i fångsten. Även braxenungar har erhållits i översiktsnäten, senast 1997. Vid årets provfiske fångades några små individer av braxen som troligtvis var fjolårsungar (fig. 46d). Fångsterna i översiktsnäten indikerar att fiskbeståndet i sjön ökar både i antal och i vikt jämfört med provfiskena 1991 och 1997 (fig. 45). Emellertid minskade fångsten av braxen viktmässigt men ökade något i antal. Storleken på mörten i fångsten har ökat till det dubbla med avseende på vikt, längden har också ökat med ca 2 cm i jämförelse med 1997 års provfiskeresultat (tabell 18). Abborrens medelstorlek är densamma som vid provfisket 1997. Artsammansättning antal (%) sutare 1% sarv 22% braxen 4% abborre 29% braxen 15% Artsammansättning vikt (%) sarv sutare 7% 13% abborre 36% gädda 1% mört 43% gädda 7% mört 22% Figur 44. Artsammansättningen (%) i Torsjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Mört och sarv dominerade fångsterna på grunt vatten (< 3). De djupare partierna av sjön dominerades enbart av mört (fig. 48). De stora abborrarna fångades på djup > 3. Den totala fångsten dominerades i likhet med 1997 års provfiske antalsmässigt av mört medan abborren dominerade viktmässigt. Förhållandet mellan rovfiskar (abborre och gädda) och karpfiskar (mört, sarv, braxen och sutare) var ca 2:3 (fig. 44), vilket liknar provfiskeresultatet från 1997. Sjöns vattenkvalitet är god vilket reproduktionen av mört och sarv visar (fig. 47 b,c). Det finns vissa indikationer på att syrebrist ibland uppkommer, sannolikt på vintern vilket kan emellanåt leda till ökad mortalitet. Den sammanvägda bedömningen av samtliga parametrar (fig. 48) visar på ett normalt fiskbestånd i jämförelse med liknande sjöar i Sverige (klass 1). Emellertid avvek några parametrar; andelen karpfisk var större än normalt och klassades därför som 3 medan andelen fiskätande fisk var färre och klassades enligt bedömningsgrunder till en 2. Andelen tåliga arter (sutare) var något högre än normalt (klass 2) vilket kan tyda på syrebrist (se ovan). Inga kända utsättningar eller andra fiskevårdande åtgärder har vidtagits. 44
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 25, 2, 15, 1, 5,, 1991 1997 24 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1991 1997 24 Mört Abborre Brax Sarv Mört Abborre Brax Sarv Figur 45. Fångst per ansträngning av mört, abborre och sutare i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Torsjön. Notera att 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm. 14). 1997 och 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. Längdfrekvensdiagram abborre 24 Längdfrekvensdiagram mört 24 4 4 35 3 35 3 25 25 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längdfrekvensdiagram sarv 24 Längdfrekvensdiagram braxen 24 4 4 35 35 3 3 25 25 2 15 1 5 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 46 a-d. Längdfördelningen hos fångsten av abborre, mört, sarv och braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Torsjön. 45
F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) Djup (m) 3-5.9 3-5.9, 5, 1, 15, 2, 25, Antal per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV SUTARE Figur 47. Fångst per ansträngning för bottennät i Torsjön indelat i djupzoner. Torsjön 24,5 1 1,5 Vikt (kg) per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV SUTARE Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 48. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 46
4.8 Yggerydssjön Koordinater: 629255 1488 Höjd över havet: 181 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 15 Avrinningsområde: Lyckebyån Avrinningsområde (km 2 ): 18,54 Program: KEU Maxdjup (m): 3, Tidigare provfiskad: 1991 Medeldjup (m): 1,4 Kalkstart: 1985 Siktdjup (m):,6 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),8 Fisksamhällets status: Fångsten vid årets provfiske visar på ett vikande fiskbestånd främst dominerat av karpfisk. Biomassan har minskat med ca 8 % jämfört med 1991 års provfiske. Rekryteringen av mört fungerar till synes bra trots att det tidvis förekommer ph-värden under 6,. Försurningspåverkan: Det utarmade fisksamhället och kraftigt minskande fångster både i antal och i vikt antyder någon sorts störning, sannolikt förekommer tidvis låga ph-värden med förhöjda halter av labilt aluminium som påverkar tillväxten negativt och ger en ökad mortalitet. Sjöbeskrivning Yggerydssjön är belägen i Lyckebyåns övre delar och är till huvuddelen en uppdämd sträcka av ån. Omgivningen utgör ett mångformigt skogsmyrsområde med både flacka och mer branta partier kring sjön. Främst i sjöns norra del som utgör den ursprungliga delen, finns välutvecklade mader med ett rikt fågelliv. Flera intressanta fågelarter häckar där bl a lärkfalk, trana, storskrake, skägg-dopping och fiskgjuse. Övervattensvegetationen består främst av säv och bladvass vilka bitvis bildar täta bestånd utmed sjöns stränder. Gul- och vit näckros pryder sjöns yta och enstaka bestånd med gäddnate dominerar sjöns bottenvegetation. Området mellan Yggerydssjön och den närliggande Bodaskogssjön är klassat till högsta naturvärde. Bottentopografin karaktäriseras av grunda mjukbottnar med enstaka större block. Hårdbotten finns främst i sjöns norra del som avgränsas av en väg som skär rätt igenom sjön. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24727 och visade på ett omblandat vatten med inget uttalat språngskikt (fig 49). Syrgasförhållandena var generellt låga i hela djupprofilen vilket troligtvis kan förklaras med det myckna regnandet tidigare på säsongen. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till,6 m. Vädret var vid provfisketillfället klart och lugnt. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns mitt uppvisar stundtals låga värden vad det gäller ph och alkalinitet. Sannolikt påverkas rekryteringen av karpfisk negativt i o m detta. Placeringen av mätpunkten i sjön skall ses över och eventuellt flyttas (fig. 5). Djup (m) 5 1 15 2 25 1 2 3 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 49. Temperatur och syrgashalt i Yggerydssjön i en djupprofil. ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 5. ph och alkalinitet i Yggerydsjön under perioden 1998-24. Relativt höga aluminiumhalter har tidigare uppmäts i sjön, prov på aluminiumhalten togs senast 22. mekv/l 47
Nätläggningskarta 1:9 Tabell 19. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 1,6-2,2 1,1-1,2,9-1,1 1,3-1,5,9-1, 1,6-1,6 1,-1,1 1,3-1,4 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 6 174 2 17 6 91 2 17 5 255 3 495 3 218 1 673 Mört 37 363 21 23 29 366 19 296 17 24 28 29 18 398 21 313 Braxen 1 3 2 63 3 134 Sarv 5 16 Sutare Gädda 1 33 1 223 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 1,8-2,1 1,9-2, 1,-1, 1,-1, 1,4-1,9 2,4-2,4 1,9-2, 1,3-1,4 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 4 21 8 5 4 7 5 1 1 7 5 33 3 57 4 85 Mört 16 234 1 95 17 195 14 278 6 55 4 21 28 272 17 132 Braxen 1 188 1 13 3 338 Sarv 1 43 1 1 1 8 Sutare 1 113 Gädda 48
Tabell 2. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 71 2,66,37 123 4,438 162,875 182,474 2,38 Braxen 11 1,99,174 24,688 119,313 329,28 1,78 Gädda 2,256,128 268,125 16, 55,81,342 Mört 32 3,715,12 14 18,875 232,188 111,96 8,625 Sarv 8,167,21 12,5 1,438 27,696 1,265 Sutare 1 1,13 1,13 415,63 7,625 282,5,25 Summa: 395 9,783 24,688 611,438 554,714 9,548 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, braxen, gädda, mört, sarv och sutare. Vid det första provfisket 1991 fångades små mörtar och även små individer av braxen och sarv. Årets provfiske visar också upp liknande resultat vilket tyder på att rekryteringen fungerar. Av abborren fångades dock bara ett fåtal mindre individer. Eftersom endast ett tidigare provfiske har utförts i sjön är det svårt att med säkerhet säga någonting om fiskbeståndet. Men av fångsten att döma (fig. 52) tycks beståndet av mört ha minskat kraftigt vilket skulle kunna tyda på minskad näringstillförsel och/eller ökade stressrelaterade störningar. Den sämre fångsten 24 är ett faktum även om hänsyn tas till de större nät som användes 1991. Både abborrens och mörtens medelvikt och medellängd har minskat i jämförelse med 1991 års provfiske. gädda % braxen 3% Artsammansättning antal (%) mört 77% sarv 2% sutare % abborre 18% sarv 2% Artsammansättning vikt (%) braxen 2% gädda 3% sutare 12% mört 37% abborre 26% Figur 5. Artsammansättningen (%) i Yggerydssjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Fångsten 1991 dominerades i vikt av mört, abborre och braxen. Antalsmässigt dominerade mörten klart över de andra arterna. Årets provfiske visar upp liknande dominansförhållanden (fig. 51). Förhållandet mellan rovfiskar (abborre och gädda) och karpfiskar (mört, braxen, sutare och sarv) var ca 3:7, vilket visar att karpfisken har ökat sin andel i fångsten på bekostnad av rovfisken. ph-värdet har vid upprepade tillfällen varit under 6, under 2-talet vilket tyder på att surstötar tidvis förekommer (fig. 5). Det förekommer även relativt höga aluminiumhalter som vid låga ph-värden övergår i en för fisken dödlig form. Av rekryteringen av mört att döma finns inga tecken som tyder på att surstötar förekommer, i varje fall inga som inverkar på rekryteringen. Det är tänkbart att mörten har hittat små habitat med bättre vattenkvalitet där föryngringen sker vilket kan förklara den goda rekryteringen (fig. 53b) men det finns andra indikationer på försurningspåverkan, den i jämförelse låga biomassan i fångsten vid 24 års provfiske. Låga ph-värden och förhöjda aluminiumhalter för inte bara med sig ökad mortalitet utan kan också påverka tillväxten och överlevnaden på lång sikt (Almer, B.1974, Lien et al. 1996). Fångsten avvek från det förväntade och det sammanvägda fiskindexet (fig. 54) klassades som 2. Biomassan och andelen fiskätande fiskar var lägre än förväntat (klass 3). Andelen karpfisk var mycket högre än förväntat (klass 5). 49
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 1991 24 1 2, 1, 8, 6, 4, 2,, 1991 24 Abbor Braxe Mört Sarv Abbor Braxe Mört Sarv Figur 52. Fångst per ansträngning av mört, abborre och sutare i bottennäten vid årets och de tidigare nätprovfiskena i Yggerydssjön. Notera att 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm. 14). 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Längdfrekvensdiagram abborre 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Längdfrekvensdiagram mört 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 53 a-b. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Yggerydssjön. Yggerydssjön 24 Antal arter Diversitet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Längdfrekvensdiagram braxen 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 53 c. Längdfördelningen hos fångsten av braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Yggerydssjön. Notera y-axelns mer detaljerade skala. Figur 54. Provfiskeresultatet 24 klass- Ificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 5
4.9 Skärsjön Koordinater: 628111 149232 Höjd över havet: 151 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 213 Avrinningsområde: Lyckebyån Avrinningsområde (km 2 ): 1,6 Program: KEU Maxdjup (m): 3,1 Tidigare provfiskad: Ej provfiskad tidigare Medeldjup (m): 1,7 Kalkstart: 1979 Siktdjup (m): > 3,1 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år) 1,43 Fisksamhällets status: Sjön hyser ett relativt litet fiskbestånd med bara ett fåtal arter och med en liten biomassa. Sjön domineras totalt av ålnate (Potamogeton perfoliatus) vilket sannolikt bidrar till det goda siktdjupet. Försurningspåverkan: Inga tecken på försurningsrelaterade skador på fiskbeståndet. Sjöbeskrivning Sydväst om Örsjö i Emmaboda kommun ligger Skärsjön, en näringsfattig sjö som utgör en del i Gusamålabäckens avrinnings-område. Sjön omges av barrblandskogar och några större områden med lövskog. Sjön är mycket grund och stränderna mestadels flacka med omväxlande klipp, sand eller mosstrand. I norra delen av sjön finns källsprång som mynnar i sjön. Vegetationen i sjön domineras främst av ålnate som bildar täta bestånd på sjöbottnen. Enligt lokalbefolkningen uppkom dominansen successivt i slutet på 9-talet då ålnaten började breda ut sig i sjön. Bottentopografin är relativt jämn med i huvudsak mjukbotten som bitvis skärs av med sten och block. Signalkräfta skall enligt lokalbefolkningen finnas i sjön och beståndet tycks efterhand ha ökat. Skärsjön har ett stort ornitologiskt värde med flera häckande fågelarter bl a storlom och drillsnäppa. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 24711 och visade på ett väl omblandat vatten (fig 55). Syrgasförhållandena var generellt mycket goda längs med hela djupprofilen. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till >3,1 m. Det klara vattnet är sannolikt sammankopplat med den totala dominansen av bottenvegetation. Ihållande regn och måttliga sydliga vindar rådde vid provfisket i sjön. Lufttemperaturen var 15 C. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns utlopp visar på god buffertkapacitet och relativt stabila ph-värden >6, under hela tidsperioden 1998-24 (fig. 56). Djup (m) ph 1 2 3 5 1 15 2 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 55. Temperatur och syrgashalt i Skärsjön i en djupprofil. 7,,5,45 6,5,4 6,,35,3 5,5,25,2 5,,15 4,5,1 ph Alk (mekv/l),5 4,, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 Figur 56. ph och alkalinitet i Skärsjön under perioden 1998-24. 1-12-31 2-12-31 3-12-31 4-12-3 mekv/l 51
Nätläggningskarta 1:75 Tabell 21. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 2,-2, 1,6-2, 1,-1,6 1,8-1,8 2,-2, 1,5-1,5 1,3-1,3 1,3-1,9 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 19 368 1 446 14 393 13 21 13 32 15 218 22 266 6 92 Abborre 43 874 6 4 9 1 8 14 3 1143 1 5 14 181 5 8 Gädda 1 44 1 11 1 17 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 1,-1,2 2,2-2,2 1,3-2, 1,4-1,6 1,3-1,4 1,3-1,4 1,4-1,7 1,7-3,4 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 9 34 4 57 8 162 8 239 6 331 6 6 18 24 11 198 Abborre 6 165 13 78 25 17 18 193 8 212 21 12 12 67 Gädda 1 17 52
Tabell 22. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 234 8,173,35 115 14,625 51,813 578,416 1,544 Gädda 4 2,321,58 374,25 145,63 43,188,447 Mört 176 3,844,22 122 11 24,25 122,177 5,831 Summa: 414 14,338 25,875 896,125 687,253 14,85 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, gädda och mört. Utifrån årets provfiske kan inga försurningsrelaterade skador på vare sig mört eller abborre upptäckas. Både mört- och abborrens fjolårsungar fångades och tidigare årsklasser verkar vara utan störningar (fig. 58 a,b) Det saknas underlag i form av nätprovfiske som beskriver hur fiskfaunan i Skärsjön såg ut innan kalkningsinsatserna påbörjades. Eftersom inga tidigare provfisken har utförts kan därför inte några direkta jämförelser göras med tidigare resultat. I jämförelse med andra liknande sjöar i Sverige var biomassan hälften så stor i Skärsjön (tabell 2). Abborrens och mörtens medellängd och medelvikt framgår i tabell 22. Medelstorleken för de bägge arterna var förhållandevis normal. Artsammansättning antal (%) gädda 1% Artsammansättning vikt (%) gädda 16% mört 42% abborre 57% mört 27% abborre 57% Figur 57. Artsammansättningen (%) i Skärsjön. Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: Abborren dominerade både antalsmässigt och viktmässigt och förhållandet mellan rovfiskar (abborre och gädda) och karpfiskar (mört) var 4:1 (fig. 57). De näringsfattiga förhållandena och det stora siktdjupet i sjön gynnar sannolikt abborren vilket gör den mycket konkurrensstark gentemot mörten. Inga tecken på försurningsrelaterade skador eller någon annan miljöstörning. I Skärsjön klassades det sammanvägda fiskindexet som 1 och fångsten motsvarade därmed det förväntade (fig. 59). Några parametrar avvek dock från det förväntade, antalet arter understeg det förväntade och klassades som 3. Sannolikt är artsammansättningen intakt historiskt sett. Biomassan och andelen fiskätande fiskar var något lägre än förväntat (klass 2). Troligtvis har inga utsättningar av fisk skett på mycket lång tid. 53
8 7 Längdfrekvensdiagram abborre 24 8 7 Längdfrekvensdiagram mört 24 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 58 a-b. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Yggerydssjön. Skärsjön 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 59. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 54
4.1 Ödevaten Koordinater: 627611 149126 Höjd över havet: 135 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 137 Avrinningsområde: Lyckebyån Avrinningsområde (km 2 ): 29,1 Program: KEU Maxdjup (m): 6,5 Tidigare provfiskad: 1991 Medeldjup (m): 2,5 Kalkstart: 1979 Siktdjup (m): 1,4 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år):,49 Fisksamhällets status: Fiskbeståndet i sjön tycks reproducera sig utan störningar. Artsammansättningen har inte ändrats nämnvärt sedan förra provfisket och förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar är ungefär densamma i vikt räknat. Sjön domineras av karpfisk såväl i vikt som i antal. Försurningspåverkan: Inga tecken på försurningsrelaterade skador eller andra miljöstörningar. Sjöbeskrivning Ödevaten är en näringsfattig humös skogssjö belägen strax öster om Emmaboda i Lyckebyåns avrinningsområde. Omgivningen utgörs mestadels av blandskog, stora mängder pors växer utmed de relativt steniga stränderna. Sjön är mycket flikig, full med öar och vikar som mer eller mindre delar upp och avskiljer Ödevaten i flera olika bassänger. Bottentopografin varierar med i huvudsak grunda vikar och djupare mittenbassänger. Bottnen är omväxlande mjuk eller hårdbotten med flera mycket steniga partier. Övervattensvegetationen är sparsamt förekommande med säv som den dominerande arten och bottenvegetationen har en liten utbredning och består främst av flytbladsväxter. Naturvärdena i och kring sjön är dåligt kända men vid provfisketillfället observerades storlom, fiskgjuse och småskrake. Fiskgjusen häckade sannolikt i närheten. Vatten-temperaturen och syrgashalten mättes 24628 och visade på ett lätt skiktat vatten med ett otydligt språngskikt (fig. 6). Syrgas-förhållandena var överlag goda men syret sjönk drastiskt till mycket låga nivåer på djup > 5 m och fångsten i djupnäten kan därför ha påverkats. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till 1,4 m. Växlande molnighet och måttliga västliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från Kässjöns inlopp några km nedströms Ödevaten uppvisar generellt mycket goda alkalinitets och ph-värden under perioden 1998-24. Med inga synbara försurningssituationer och en stabil buffertkapacitet (fig. 61). Djup (m) 1 2 3 4 5 6 7 5 1 15 2 25 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 6. Temperatur och syrgashalt i Ödevaten i en djupprofil. ph 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 ph 2-12-31 Alk (mekv/l) 3-12-31 4-12-3,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, Figur 61. ph och alkalinitet i Kässjöns inlopp under perioden 1998-24. mekv/l 55
Nätläggningskarta 1:2 Tabell 23. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 1,5-1,9 2,1-2,5 3,6-4,4 3,-3,5 2,-2,1 3,5-3,7 2,4-2,7 5,6-5,8 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 31 342 18 32 3 331 15 391 39 56 21 29 33 583 13 163 Abborre 6 282 6 16 9 792 9 966 15 114 19 282 23 625 3 211 Braxen 6 2388 3 18 Gädda 1 1848 Sarv 13 87 1 9 1 1 1 88 2 2 Sutare Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 3,3-3,4 1,5-1,5 2,1-2,3 3,9-4,5 1,6-2,5 5,2-5,8 3,6-3,7 3,9-4,2 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 29 337 5 844 31 4 4 42 11 148 1 126 19 219 12 155 Abborre 12 128 32 432 21 1664 3 29 12 2876 7 182 7 443 18 468 Braxen 16 1125 2 2119 2 1138 Gädda Sarv 12 121 2 28 Sutare 2 1939 Nr17 Nr18 Nr19 Nr2 Nr21 Nr22 Nr23 Nr24 Djup(m) 2,6-2,7 6,-6, 2,7-2,7 3,3-6,1 5,2-6, 6,4-7,2 5,-6,1 5,4-5,5 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 5 7 6 1 7 82 Abborre 5 285 4 11 1 687 1 6 Braxen Gädda Sarv 1 16 Sutare 56
Tabell 24. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 213 14,522,68 134 8,875 65,83 744,469 7,88 Braxen 29 17,75,589 364 1,28 711,458 2318,494 3,293 Gädda 1 1,848 1,848 63,42 77, 387,446,21 Mört 384 5,485,14 115 16, 228,542 192,692 12,694 Sarv 222 2,251,1 97 9,25 93,792 282,198 27,34 Sutare 2 1,939,97 45,83 8,792 398,926,411 Summa: 851 43,12 35,458 1796,667 3115,624 42,383 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: Abborre, braxen, gädda, mört, sarv och sutare. Artsammansättningen är identisk med fångsten från 1991. Vid förra provfisket 1991 fångades fjolårsungar av både mört, sarv, braxen och abborre. Vid årets provfiske fångades sannolikt inga årsungar men fjolårsungar av mört förekom i fångsten. Av fångsten att döma har sarv och braxenbeståndet ökat medan mörtbeståndet har minskat något (fig. 63). Det är svårt att säga någonting med säkerhet eftersom näten som användes 1991 var betydligt större och till skillnad mot årets provfiske användes också pelagiska nät. I Ödevaten förekom troligtvis fisklek vid tiden för provfisket eftersom stora mängder braxen och sarv (med rinnande rom och mjölke) fångades i nät 1 (tabell 23). Fiskleken försvårar bedömningen ytterligare men inga större förändringar tycks ha skett. Biomassan är i stort densamma som 1991. Abborrens medelvikt har ökat något medan mörtens och sarvens har minskat. Artsammansättning antal (%) sarv 26% braxen 3% sutare % mört 46% abborre 25% braxen 4% Figur 62. Artsammansättningen (%) i Ödevaten. Artsammansättning vikt (%) sarv sutare 5% 4% mört 13% abborre 34% gädda 4% Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: I antal dominerade mört och sarv i djupzon -2,9 m. På djupare vatten dominerade mört i fångsten. I vikt dominerade braxen djupzon -2,9 m medan abborren dominerade de djupare partierna av sjön. Förhållandet mellan rovfiskar (abborre och gädda) och karpfiskar (mört, sarv, braxen och sutare) var ca 2:3. Det antalsmässiga förhållandet i fångsten var än mer dominerat av karpfisk 1:4. Jämfört med 1991 års provfiske har rovfiskarnas andel i fångsten ökat något men skillnaden är marginell. Ödevatens fiskbestånd är förmodligen opåverkat av försurning eller andra miljöstörningar. I Ödevaten klassades det sammanvägda fiskindexet som 1 och fångsten stämmer väl med det förväntade. Sjön är relativt individrik, antalet individer var något högre (klass 2) än förväntat. Andelen karpfisk var betydligt högre än förväntat (klass 3), det faktum att fisklek förekom har inverkat på bedömningen. Andelen fiskätande fisk (abborrar > 15 mm) var något lägre än normalt (klass 2). Två risvasar noterades vid årets provfiske. Dessa används för att underlätta rekryteringen av mört och abborre samt är generellt goda fiskeplatser ur sportfiskesynpunkt. 57
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 3, 8, 25, 2, 7, 6, 5, 15, 4, 1, 5, 3, 2, 1,, 1991 24, 1991 24 Abbor Braxe Mört Sarv Abbor Braxe Mört Sarv Figur 63. Fångst per ansträngning av abborre, mört, braxen och sarv i bottennäten vid årets och det tidigare nätprovfisket i Ödevaten. Notera att 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm. 14). 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. 12 Längdfrekvensdiagram abborre 24 12 Längdfrekvensdiagram mört 24 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) 12 1 8 6 4 2 Längdfrekvensdiagram sarv 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Längdfrekvensdiagram braxen 24 5 1 15 2 25 3 35 4 >45 Längd (cm) Figur 64 a-d. Längdfördelningen hos fångsten av abborre, mört, sarv och braxen i bottennäten vid provfisket år 24 i Ödevaten. 58
F/a per djupzon F/a per djupzon -2.9-2.9 Djup (m) 3-5.9 Djup (m) 3-5.9 6-11.9 6-11.9, 5, 1, 15, 2, 25,,5 1 1,5 2 Antal per bottennät Vikt (kg) per bottennät ABBORRE BRAXEN GÄDDA ABBORRE BRAXEN GÄDDA MÖRT SARV SUTARE MÖRT SARV SUTARE Figur 65. Fångst per ansträngning för bottennät i Ödevaten indelat i djupzoner. Ödevaten 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 66. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 59
4.11 Ubbemålasjön Koordinater: 628148 148419 Höjd över havet: 128 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 25 Avrinningsområde: Lyckebyån Avrinningsområde (km 2 ): 6,9 Program: KEU Maxdjup (m): 2,4 Tidigare provfiskad: 1991 Medeldjup (m): 1,3 Kalkstart: 1984 Siktdjup (m): 1,5 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),2 Fisksamhällets status: Sjöns fiskbiomassa har minskat med en tredjedel sedan provfisket 1991. Andelen abborre har minskat i fångsten medan mörten har ökat kraftigt och dominerade fångsten vid årets provfiske. Mörtens rekrytering har de senaste åren uteblivit. Försurningspåverkan: Tidvis försurningspåverkad, med höga aluminiumhalter som vid surstötar övergår till fraktioner som är giftiga för fiskbeståndet. Sjöbeskrivning Ubbemålasjön är en liten näringsfattig och humös sjö i Lyckebyåns avrinningsområde. Sjön omgärdas av blandskog och enstaka ängs- och hagmarker. Stränderna är mesta-dels flacka med sten och block som dominerande substrat. Bottentopografin är för-hållandevis jämn och bottnen är i huvudsak av mjukbottenkaraktär med enstaka områden med lite stenigare botten. Över-vattensvegetationen är gles och består av säv, starr och sjöfräken. Gul och vit näckros har en gles utbredning över i stort sätt hela sjön med inslag av gäddnate och vanlig igelknopp. Vattentemperaturen och syrgas-halten mättes i samband med nät-utläggningen 2471 och visade på ett väl omblandat vatten med goda syrgas-förhållanden i hela djupprofilen (fig. 67). Vid provfisketillfället observerades några enstaka fisktärnor. Vattenkemi I utloppet till sjön tas regelbundet vattenprover för att undersöka alkalinitets och ph-värden. Dessutom tas även aluminiumhalten både den totala och den för fisken farliga labila aluminiumfraktionen. Alkalinitetsvärdena visar på en generellt god buffert-kapacitet men värdena varierar kraftigt. ph-värdena tycks också goda men uppvisar samma tendenser med fluktuerande värden (fig. 68). Sjöns aluminiumhalter är höga och den farliga labila fraktionen är också relativt hög vilket tidvis kan ha en negativ inverkan på rekryteringen av fisk. Djup (m) ph 5 1 15 2 1 2 3 Temperatur ( C) Syrehalt (mg/l) Figur 67. Temperatur och syrgashalt i Ubbemålasjön i en djupprofil. 7,,5,45 6,5,4,35 6,,3 5,5,25,2 5,,15,1 4,5 ph Alk (mekv/l),5 4,, 98-1-1 99-1-1-1-1-12-31 1-12-31 Figur 68. ph och alkalinitet i Ubbemålasjön under perioden 1998-24. 2-12-31 3-12-31 4-12-3 mekv/l 6
Nätläggningskarta 1: 5 Tabell 25. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m) 1,7-1,8 1,7-1,9 1,2-1,8 1,7-2,3 1,5-2,2 1,6-1,8 2,-2, 1,4-2, Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Mört 17 5 6 243 27 86 45 1332 2 645 14 358 28 956 53 1566 Abborre 12 218 27 39 14 176 16 188 22 237 11 11 18 181 13 13 Gädda 1 468 1 311 1 4 61
Tabell 26. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. Bottensatta nät Art Antal Vikt (kg) Medelvikt (kg) Medellängd (mm) Antal/nät Vikt/nät (g) SD vikt SD antal Abborre 133 1,63,12 14 16,625 23,75 85,991 5,52 Gädda 3 1,179,393 417,375 147,375 27,75,518 Mört 21 6,46,31 145 26,25 87,5 465,511 15,836 Summa: 346 9,269 43,25 1158,625 544,792 14,782 Fiskarter: Fiskbeståndets rekrytering: Fisksamhällets utveckling: I likhet med nätprovfisket 1991 fångades abborre, gädda och mört vid årets provfiske. Mörten var vid 1991 års provfiske starkt försurningspåverkad, endast 4 stora individer fångades. Vid årets provfiske syntes också tydliga rekryteringsskador, inga årsungar eller fjolårsungar kunde noteras i fångsten. Biomassan i sjön har minskat med en tredjedel om de olika översiktnäten tas med i beräkningen (fig. 7). Orsaken är abborrens drastiska minskning i fångsten både i antal och i vikt, jämfört med 1991 års provfiske. Mörtens viktandel i fångsten har ökat något medan antalet mört har ökat kraftigt, trots tecken på störd reproduktion. Både abborrens och mörtens storleksfördelning i fångsten har minskat i jämförelse med resultatet från 1991 vilket antyder att vattenkvalitén förbättrades efter förra provfisket. Storleken på abborre har minskat drastiskt och endast ett fåtal abborrar fångades som var > 15 mm. Storleksfördelningen antyder att ett tusenbrödrabestånd har etablerats i sjön (fig. 71a). Artsammansättning antal (%) gädda 1% Artsammansättning vikt (%) gädda 13% abborre 18% mört 61% abborre 38% mört 69% Figur 69. Artsammansättningen (%) i Ubbemålasjön Fisksamhällets utbredning och dominerande arter: Störningar: Klassificering (NV:s bedömningsgrunder): Utsättningar och fiskevårdande åtgärder: 1991 var abborrbeståndet totalt dominerande sedan dess har en kraftig förändring skett och idag domineras fiskbeståndet av mört såväl antalsmässigt som viktmässigt. Abborren fångades nästan enbart i bottentelen i näten vilket antyder att den främst födosöker på botten och att konkurrensen om födan är hård. Surstötar förekommer stundtals och frekvensen har ökat de senaste åren vilket har medfört utslagna årsklasser av mört både 23 och 24, troligtvis även 22. Detta motsägs av de mätvärden på ph och alkalinitet som har uppmätts under perioden (fig. 68). Dessa uppvisar en god buffert-förmåga och ett ph-värde över 6,. Sannolikt har de höga aluminiumhalterna samt det faktum att ph och alkalinitetsvärdena varierar mycket till följd av den korta vattenomsättningstiden en negativ inverkan som kan vara svår att se. I den sammanvägda bedömningen (fig. 72) avvek fångsten tydligt från det förväntade (klass 3). Antalet arter och biomassan var något lägre än förväntat (klass 2). Andelen karpfiskar var extremt hög (klass 5) medan andelen fiskätande fiskar (abborre >15 mm) var extremt låg (klass 5). Utebliven fångst av små mörtar medförde att sjön klassades som försurningspåverkad (klass3). Inga kända utsättningar har gjorts i sjön. 62
Antal per bottennätansträngning Vikt (g) per bottennätansträngning 6, 3 5, 5, 3, 4, 2 5, 3, 2, 1, 2, 1 5, 1, 5,, 1991 24, 1991 24 Abborre Mört Abborre Mört Figur 7. Fångst per ansträngning av abborre och mört i bottennäten vid årets och det tidigare nätprovfisket i Ubbemålasjön. Notera att 1991 användes den gamla typen av översiktsnät (Drottningholm. 14). 24 användes de nya nordiska översiktsnäten. Längdfrekvensdiagram abborre 24 Längdfrekvensdiagram mört 24 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 1 15 2 25 3 35 4 45 Längd (cm) Längd (cm) Figur 71 a & b. Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten vid provfisket år 24 i Ubbemålasjön. Ubbemålasjön 24 Antal arter Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning 1 2 3 4 5 Avvikelse från jämförvärde Figur 72. Provfiskeresultatet 24 klassificerat enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 63
4.12 Kyrksjön Koordinater: 626424 148646 Höjd över havet: 17 Kommun: Emmaboda Sjöyta (ha): 94 Avrinningsområde: Lyckebyån Avrinningsområde (km 2 ): 566,2 Program: KEU Maxdjup (m): 2,3 Tidigare provfiskad: 1991 Medeldjup (m): 1,6 Kalkstart: 1984 Siktdjup (m):,9 Kalkmetod: Sjökalkning Vattenomsättningstid (år),1 Fisksamhällets status: Andelen rovfiskar har tredubblats i fångsten sedan det förra provfisket 1991. Fisksamhället domineras fortfarande av mört och andra karpfiskar. Förhållandet mellan rovfiskar och karpfiskar var vid årets provfiske 3:7. En gös fångades vid årets fiske och det är möjligt att ett gösbestånd håller på att etableras i sjön. Förutsättningarna för ett sådant bestånd synes vara goda. Försurningspåverkan: Inga tecken på försurningsskador eller några andra miljöstörningar. Sjöbeskrivning Kyrksjön är en del av Lyckebyåns vatten-system belägen i Vissefjärdas närområde. Dess omgivningar utgörs av en golfbana utmed sjöns västra sida samt bostadshus och blandskogspartier. Stränderna är i huvudsak flacka med omväxlande steniga och beväxta partier. Bottentopografin är förhållandevis jämn och av mjukbottenkaraktär. Övervattensvegetationen är rikligt förekommande och består främst av bladvass och säv i täta bestånd. Näckros och vattenpilört växer måttligt i sjöns vikar och trängre sund. Signalkräfta finns enligt uppgift i sjön. Vid Kyrksjön finns områden av högsta naturvärde och områdena ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Vattentemperaturen och syrgashalten mättes 2475 och visade på ett väl omblandat vatten (fig. 73). Syrgasförhållandena var generellt mycket goda utmed hela djup-profilen. Siktdjupet togs i samband med de övriga mätningarna och uppgick till,9 m. Växlande molnighet och svaga sydliga vindar rådde vid provfisket i sjön. För ytterligare sjöuppgifter se nätläggningskarta. Vattenkemi Resultatet av vattenprover hämtade från sjöns mitt visar på i huvudsak goda phvärden > 6,. Alkaliniteten uppvisar en relativt god buffertkapacitet som effektivt skyddar mot surstötar (fig. 74). Djup (m) ph 1 2 3 4 5 1 15 2 88-1-1 89-12-31 Temperatur ( C) 91-12-31 93-12-3 95-12-3 97-12-29 99-12-29 Syrehalt (mg/l) Figur 73. Temperatur och syrgashalt i Kyrksjön i en djupprofil. 7,5,5 7,,45,4 6,5,35 6,,3,25 5,5,2 5,,15,1 4,5 ph Alk (mekv/l),5 4,, 1-12-28 3-12-28 mekv/l Figur 74. ph och alkalinitet i Kyrksjön under perioden 1988-24. 64
Nätläggningskarta 1: 28 Tabell 27. Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt bottennät. Nr1 Nr2 Nr3 Nr4 Nr5 Nr6 Nr7 Nr8 Djup(m),9-1,3 1,2-1,9 1,9-2, 1,9-2, 2,3-2,3 2,3-2,3 1,8-1,9,9-,9 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 6 2243 14 337 15 1825 2 493 27 1588 13 41 5 531 3 9 Mört 45 94 6 587 98 146 44 517 89 159 11 149 61 961 11 185 Benlöja 1 8 3 35 4 36 1 12 1 12 7 82 6 62 Braxen 4 362 11 782 1 181 1 83 6 49 3 218 Björkna 3 93 3 29 2 112 3 7 3 144 3 13 1 28 1 23 Gädda 1 272 Gös Sarv 1 4 1 57 2 249 Sutare 1 942 Nr9 Nr1 Nr11 Nr12 Nr13 Nr14 Nr15 Nr16 Djup(m) 2,1-2,2 1,9-2,1,5-1,1,6-1, 2,1-2,3,9-,9 1,6-1,7,7-,8 Fiskart Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Ant Vikt Vikt Ant Vikt Ant Vikt Ant Vikt Abborre 6 53 12 258 7 89 2 18 24 569 3 2 13 176 8 198 Mört 65 875 117 1464 27 558 33 622 56 722 27 459 21 38 3 518 Benlöja 2 45 2 27 14 82 2 33 3 27 Braxen 2 153 1 375 5 898 4 29 1 5 2 148 1 27 Björkna 2 76 4 189 3 62 4 133 6 213 3 72 Gädda 1 529 1 34 Gös 1 454 Sarv 1 791 15 956 5 275 4 122 Sutare 2 2314 1 1 1 96 Tabell 28. Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd och medelvikt. 65