Meddelande nr 2018:18. Nätprovfiske i Jönköpings län 2015

Transkript

1 Meddelande nr 18:18 Nätprovfiske i Jönköpings län 1

2

3 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Nätprovfiske i Jönköpings län 1 Meddelande nr 18:18 3

4 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Meddelande 18:18 Referens Fiskeenheten, Naturavdelningen, juni 18 Kontaktperson Rasmus Linderfalk, Länsstyrelsen i Jönköpings län, rasmus.linderfalk@lansstyrelsen.se Webbplats Fotografier Omslagsfoto: Länsstyrelsen Kartmaterial Länsstyrelsen Jönköping och Lantmäteriet ISSN ISRN LSTY-F-M 18/18--SE Upplaga 61 exemplar Tryckt på Länsstyrelsen i Jönköpings län 18 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län 18 4

5 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1

6 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 1 Metodik Nätprovfiske Bedömning av ekologisk status och försurning... 1 Åldersanalys... 1 Vattenkvalitetsparametrar och temperatur Sportfiskesituationen och fisketryck Resultat Björsbosjön Bråarpasjön... 3 Byasjön... 3 Flaten Försjön Gunnen... 4 Hagasjön... 6 Häpplingen Klosjön Kroksjö Kyrkesjön... 8 Lagårdssjön Lillesjön Ljungsjön Mellansjön... 1 Mosjön Mossjön Mulserydssjön Smörhultasjön Stensjön Sulebosjön Sunnerbosjön... 1 Södra Mossebosjön Töllstorpasjön Yxasjön Referenser Bilaga 1. Jämförelsematerial och standardiserade bedömningsgrunder (EQR8)177 Bilaga. Övriga parametrar Bilaga 3. Ekologiskt funktionell kantzon Bilaga 4. Körskador Bilaga. Återutsättning av fisk Bilaga 6. Kort om fiskevård

7 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 1. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfiskena har finansierats via kalkeffektuppföljningen. Samtliga sjöar utom Försjön, Hagasjön och Mossjön har kalkats. Av de provfiskade sjöarna har 18 provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 1). Övriga sju sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning. I tabell 1 redogörs vilka sjöar som provfiskats och vilka arter som fångats. I tabellen finns för varje sjö även en bedömning av försurningsgrad samt en bedömning av sjöns ekologiska status med avseende på fisk. I rapporten ges en kort beskrivning av sjöarna med bland annat förekommande fiskarter och kända fiskutsättningar. Dessutom redovisas när respektive provfiske genomfördes och hur många nät som användes. Tillgänglig vattenkemidata presenteras i figurer. Provfiskeresultat med jämförelser mot regionala jämförvärden och tidigare provfisken redovisas per sjö. Dessutom presenteras bedömningar av ekologisk status med avseende på fisk, försurningsgrad och om fiskbeståndet var dominerat av rovfisk eller karpfisk för respektive sjö. Tolv av de provfiskade sjöarna som redovisas i den här rapporten ingår i Lagans respektive Nissans huvudavrinningsområde. En sjö, Försjön, ingår i Motala ströms huvudavrinningsområde. Försurningsbedömningen av de provfiskade sjöarna visade att sjutton uppnår klass 1, det vill säga fiskbestånden uppvisar inte några störningar som kan relateras till försurningspåverkan (tabell ). I sex sjöar uppvisade fiskbestånden reproduktionsstörningar (klass ). I en sjö, Klosjön, har försurningskänsliga fiskarter helt upphört att reproducera sig (klass 3). I en sjö, Mossjön, har mörten försvunnit till följd av försurning (klass 4). Vid bedömningen av ekologisk status med avseende på fisk uppvisade femton sjöar god status, åtta sjöar måttlig status och två sjöar otillfredsställande status. Efter expertgranskning sänktes bedömningen till måttlig ekologisk status med avseende på fisk i sex sjöar. I fyra av dessa sjöar berodde det på att fiskbestånden uppvisade försurningsrelaterade skador. I Byasjön utgjordes en stor del av fångsten av mört från förstärkningsutsättningar där föryngringen varit svag. I Mosjön berodde det på att sjön uppvisade tydliga problem med syrebrist vilka sannolikt är en följd av mänsklig aktivitet i området. För Mellansjön höjdes den ekologiska statusen till god eftersom beräknad status var precis på gränsen till god och fiskbestånden inte uppvisade några tendenser till rekryteringsskador. För Försjön sänktes den ekologiska statusen med avseende på fisk till god status istället för hög status. Anledningen var framförallt att norsen tycks vara undanträngd i sjön 7

8 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Sammanfattning av resultat från provfiskade sjöar i Jönköpings län 16. För information om hur ekologisk status med avseende på fisk och försurningsgrad bedömts hänvisas till bilaga 1 och. Sjönamn Kommun Huvudavrinningsområde Åtgärdsområde Fångade arter Kalkad Försurningsstatus Ekologisk status - fisk Björsbosjön Lagan Gnosjö 63 Abborre och mört Ja 1 God Bråarpasjön Nissan Gislaved 4 Abborre, braxen, gers, gädda, mört och sutare Ja 1 God Byasjön Lagan Gnosjö 8 Abborre, gädda och mört Ja Måttlig Flaten Försjön Gunnen Hagasjön Häpplingen Lagan Motala ström Lagan Nissan Lagan Gnosjö 8 Aneby Värnamo 6 Gnosjö 4 Vaggeryd 77 Kalkas ej Abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, mört, siklöja och sutare Abborre, bergsimpa, gädda, mört, nors och sik Abborre, braxen, gers, gädda och mört Abborre, braxen, gers och mört Abborre gädda, mört och sutare Ja 1 God Nej 1 God Ja 1 Måttlig Nej 1 God Ja 1 God Klosjön Nissan Gnosjö 3 Abborre, gädda och mört Ja 3 Måttlig Kroksjö Lagan Vaggeryd 6 Abborre, gädda och mört Ja Måttlig Kyrkesjön Nissan Gislaved 36 Abborre, braxen och mört Ja Måttlig Lagårdssjön Lagan Gnosjö 63 Abborre, braxen, gädda hybrid och mört Ja 1 God Lillesjön Nissan Gislaved 4 Abborre, braxen och mört Ja 1 God Ljungsjön Lagan Sävsjö 139 Abborre, gädda och mört Ja Måttlig Mellansjön Nissan Gnosjö 9 Abborre och mört Ja 1 God Mosjön Lagan Gnosjö 8 Abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört och sutare Ja 1 Måttlig Mossjön Lagan Vaggeryd 6 Abborre och gädda Nej 4 Otillfredsställande Mulserydssjön Smörhultasjön Nissan Nissan Jönköping 1 Gislaved 43 Abborre, braxen, gädda, lake, mört och siklöja Abborre, braxen, gädda och mört Ja 1 God Ja Måttlig Stensjön Lagan Vaggeryd 9 Abborre och mört Ja Otillfredsställande Sulebosjön Lagan Vaggeryd 77 Abborre, gädda och mört Ja 1 God Sunnerbosjön Nissan Gnosjö 4 Abborre och mört Ja 1 God Södra Mossebosjön Nissan Gislaved 6 Abborre, braxen och mört Ja 1 God Töllstorpasjön Nissan Gnosjö 4 Abborre, gädda och mört Ja 1 God Yxasjön Nissan Gislaved 7 Abborre, braxen, gädda och mört Ja 1 God 8

9 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Figur 1. Provfiskade sjöar i Jönköpings län 1. Siffrorna visar försurningsgrad (se kriterier nedan). Bedömningen av ekologisk status med avseende på fisk härstammar från analys av de standardiserade bedömningsgrunderna (se bilaga 1). Tabell. Beskrivning av försurningsstatusens klassning. Försurningsgrad Klass Kriterier 1 Sjöar där fiskbestånden inte uppvisar några störningar som kan relateras till försurningspåverkad vattenkvalitet 3- år bakåt i tiden. Sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar. 3 Sjöar där de försurningskänsliga fiskarterna helt upphört att reproducera sig. 4 Sjöar där försurningskänsliga fiskarter försvunnit till följd av försurningen men där det nuvarande fiskbeståndet (ex abborre) ej uppvisar några störningar som kan relateras till försurningspåverkad vattenkvalitet 3- år bakåt i tiden. Sjöar där försurningskänsliga fiskarter försvunnit till följd av försurningen och där nuvarande fiskbestånd uppvisar reproduktionsstörningar. 6 Sjöar som varit så försurade att till och med abborrbeståndet slagits ut. 9

10 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Inledning I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 1. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfiskena har finansierats via kalkeffektuppföljningen. Samtliga sjöar utom Försjön, Hagasjön och Mossjön har kalkats. Av de provfiskade sjöarna har 18 provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 1). Övriga sju sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning. Utöver sjöarna som nämns i den här rapporten provfiskade Länsstyrelsen i Jönköpings län även Bunn, Furen, Lyen och Ramsjön under sommaren 1. Dessa provfiskeresultat har presenterats i separata rapporter. Nätprovfiske är en väl beprövad metodik för att undersöka fiskbestånd i sjöar. Provfisket ger oss en uppfattning om fisksamhällets storlek, artsammansättning och struktur, men även om enskilda arters täthet. Vi får också en uppfattning om populationsstrukturen inom enskilda arter och kan göra en uppskattning av vilka åldersklasser som varit svaga eller kanske saknas helt. Genom att använda den standardiserade metodiken (SIS, 1) är det möjligt att jämföra resultatet med andra sjöar som fiskats med samma metodik. Det blir även möjligt att upptäcka förändringar i resultatet mellan olika år. Fiskbestånden fungerar som indikatorer på hur tillståndet i en sjö varit en längre tid och ger en mer rättvis bild än enstaka vattenprover som endast visar ett momentanvärde. Provfiske kan därför ge en bild av i vilken omfattning sjön är påverkad av försurning, eutrofiering (övergödning), giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisken intar en central plats i sjöekosystemet och utgör de övre trofiska nivåerna i sjöns näringsväv. Därför är det viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar, vilket i sin tur gör det möjligt att utvärdera sjöns allmänna tillstånd. Resultatet kan även användas till förvaltningsarbete och planering av fiskevårdsinsatser. För att bedöma fisksamhällets status används standardiserade bedömningsgrunder för nätprovfisken i sjöar, EQR8 (Holmgren med flera, 7). Indexet är baserat på åtta indikatorer vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Bedömningen av fisksamhällets status utgör en del av uppföljningen av arbetet med vattendirektivets mål; att skapa god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Förutom en statusbedömning kan man genom att granska de olika delindexen i bedömningsgrunderna även få indikationer på vilken påverkan som ligger bakom en statusförsämring. Bedömningsgrunderna är konstruerade så att det främst kan ge indikationer på påverkan av försurning och/eller övergödning (Dahlberg 7). 1

11 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Metodik Nätprovfiske Nätprovfiske är en undersökningsmetod som syftar till att ge en genomsnittsbild av fiskbeståndet i en sjö. Provfisket har utförts enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 1). Nätprovfiske ger dock inte alltid en helt rättvis bild av en sjös fiskfauna på grund av att en del bottenlevande arter (t ex lake och sutare) samt de yngsta (minsta) individerna ofta är underrepresenterade i fångsten (SIS, 1). Metodiken är uppbyggd för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika sjöar. Vid jämförelser används bland annat begreppet fångst per ansträngning, där en ansträngning utgörs av ett nät under en natt. För att kunna utvärdera resultatet från en nätprovfiskeundersökning är det av nämnda anledning mycket viktigt att ha tillgång till jämförelsematerial. Figur. Beskrivning av bottensatta översiktsnät. Nätprovfiskemetodiken innebär att ett bestämt antal översiktsnät slumpas ut över hela sjöns yta och inom olika djupzoner. Antalet nät bestäms av sjöns storlek och maxdjup. Vid provfisket användes översiktsnät av typ Norden 1 (se bilden ovan). Redskapen placeras ut på kvällen ( ) och vittjas påföljande morgon (7.-9.). Fångsten vägs artvis per nät och samtliga individer längdmäts till närmaste halva cm. Samtliga provfiskeuppgifter matas sedan i fält in i ett skräddarsytt inmatningsformulär i databasprogrammet Microsoft Access. En extra sektion med maskstorlek 7 mm har sytts på näten för att större fisk som är intressanta ur fiskesynpunkt, exempelvis gädda och gös, ska kunna fångas. Fiskar fångade i denna sektion har inte tagits med i bedömning av ekologisk status och analyser av fångst per ansträngning, men finns med i längdfördelningsdiagrammen och i förekommande fall i ålders- och tillväxtanalyser. 11

12 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 I vissa provfiskade sjöar genomförs endast inventerande provfisken. Det innebär att fisket sker med ett mindre antal nät än vid standardiserat provfiske. Resultat och bedömning av ekologisk status blir därför inte lika tillförlitligt som vid ett standardiserat provfiske. I stora och djupa sjöar används även så kallade pelagiska skötar av typ Norden 11 (Figur 3). Näten, som är sex meter höga, bojas upp över den djupaste delen av sjön i djupzonerna -6 m, 6-1 m och så vidare och är alltså inte bottensatta. Skötar används för att fånga pelagiska fiskarter (till exempel siklöja) och för att få en bild av artsammansättningen även i den fria vattenmassan. Figur 3. Beskrivning av pelagiska nät (sköt). Norden 11 är 7, meter långa och har 11 olika maskstorlekar, mellan 6, och mm i storlek, om vardera, meter. Bedömning av ekologisk status och försurning Utifrån varje provfiskeresultat görs en bedömning av sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Vid bedömning av en sjös totala ekologiska status tas hänsyn till många andra biologiska och fysikalisk-kemiska miljöfaktorer, bland annat växtplanktonsamhälle, makrofyter (större växter), bottenfauna, näringsämnen och försurning. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska alla vattenförekomster (sjöar över 1 hektar) ha god status senast. Normalt är det den faktor som visar på sämst värde som blir utslagsgivande, men i många fall krävs en avgörande expertbedömning för att fastställa en sjös ekologiska status. Bedömningen görs enligt standardiserade bedömningsgrunder för nätprovfisken, EQR8, framtagna av dåvarande Fiskeriverket 6. Indexet baseras på åtta indikatorer, vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Metoden jämför det observerade värdet med ett förväntat normaltillstånd framräknat från ett antal opåverkade referenssjöar med samma egenskaper som den provfiskade sjön. Bedömningsgrunderna och dess ingående indikatorer tas upp noggrannare i Bilaga 1. En bedömning av försurningspåverkan görs för varje sjö utifrån provfiskeresultatet (se Bilaga ). Om ett fiskbestånd är försurningspåverkat kan detta bland annat visa sig i sviktande reproduktionsframgång hos försurningskänsliga arter (se nedan). En bedömning av kalkningens effekt i förhållande till de uppsatta målen i Länsstyrelsens kalkplan genomförs också. Åldersanalys Det är inte möjligt att enbart genom längdfrekvensfördelning precisera vilka åldersklasser som finns representerade i fångsterna. Det finns en inbördes skillnad i tillväxt mellan individer, men också skillnad i medeltillväxt mellan olika vatten. Den senare skillnaden beror framförallt på födotillgång och vattnets temperatur. Olika fiskarter har olika temperaturpreferenser, så kallade temperaturoptimum, där de tillväxer som bäst. Detta beror på att olika fiskarters metabolism (ämnesomsättning) är anpassad för olika temperaturer. Gös, abborre och mört är exempel på fiskarter som tillväxer bra vid höga temperaturer, medan laxartade fiskar som bland annat röding, öring och sik tillväxer bättre vid lägre temperatur. 1

13 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Är födotillgången låg blir tillväxten generellt lägre i varmare vatten eftersom kostnaderna för fiskens metabolism ökar med ökande temperatur (Persson m.fl., 11). Åldersprov tas ofta från fiskarter som är intressanta att analysera för sjön i fråga. Oftast rör det sig om mört i sjöar som bedöms vara påverkade av försurning eller abborre och gös i sjöar som är intressanta för fritidsfisket. I sjöar där man genom att studera längdfrekvensfördelningen misstänker försurningspåverkan på populationen kan man sålunda undersöka detta närmare genom en åldersanalys. Då kan man se om vissa åldersklasser saknas i fångsten. Man kan även läsa tillbaka tillväxten hos en art genom att beräkna tillväxten under flera år hos olika individer. Detta ger information om respektive arts tillväxt hos olika årsklasser vilket kan ge information om hur ett fiskbestånd utvecklats. Figur 4. Otolit från en abborre. Åldern hos fisk avsätts med årsringar med en bredare tillväxtzon och en smalare vilozon (sommar- respektive vinterringar, se Figur ). Av praktiska skäl brukar man räkna antalet vinterringar. På t.ex. mört avlägsnas ett antal fjäll bakom bukfenan och eventuellt otoliterna. På abborren avlägsnas opercula (gällocket), sänks ned i hett vatten och rengörs därefter. För säkrare bestämning tas i vissa fall också otoliter från abborre (se Figur 4). 13

14 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Figur. Förhållandet mellan den årliga längdtillväxten och fjällets storlek hos en karpfisk, de smala linjerna utgör den så kallade vilozonen (vinter) då fisken har en lägre tillväxt (ur: Maitland & Linsell 1978). Vattenkvalitetsparametrar och temperatur I provfiskeutvärderingarna ingår diagram för vattenkvalitet som redovisar tillgängliga data i Länsstyrelsens vattenkemidatabas för ph och alkalinitet samt i vissa fall färgtal (ett mått på vattnets brunhet) och näringsämneshalter. Syrehalter och vattentemperaturmätningar över tid kan också förekomma i de fall data samlats in återkommande och om det bedöms vara av intresse för utvärderingen. Nedan beskrivs olika vattenkvalitetsparametrar och dess potentiella påverkan på sjöars fiskfauna mer ingående. ph och alkalinitet Försurning innebär att vattnets ph-värde minskar över tid. Försurning kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Behovet av kalkningsinsatser är stora i Jönköpings län och idag åtgärdas områden motsvarande nästan hälften av länets yta. Värst drabbat är länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. (Haag et al., 11). Målet för kalkningsverksamheten vad gäller fisk är att fiskfaunan inte ska vara påverkad av försurning. Många organismer, däribland fisk, drabbas hårt i försurade vattenmiljöer. Vissa fiskarter är känsligare för försurning än andra och för dessa arter är det främst reproduktionsframgången som minskar i takt med minskade ph-värden. En av dessa arter är mört. Redan då ph understiger 6 påverkas mörten negativt. Förutom att slå direkt mot biologiska funktioner hos olika arter reglerar även ph-värdet i vilken form olika metaller uppträder (Naturvårdsverket, 1). Utöver ph är alkalinitet ytterligare en vattenkemiparameter som mäts då man studerar försurning. Alkaliniteten (koncentrationen av buffrande joner exempelvis vätekarbonatjoner och hydroxidjoner) kan sägas vara vattnets buffertförmåga att motstå surt vatten. Vattnets alkalinitet neutraliserar den sura nederbörden under en kortare tid. Om påverkan från surt vatten fortgår under en längre tidsperiod förbrukas bufferten varpå vattnets ph sjunker (Naturvårdsverket, 1). Kortare episoder med surt vatten benämns som surstötar. Surstötar förekommer främst i samband med höga flöden, bland annat under vårvintern då snön börjar smälta. 14

15 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Vattenfärg, Färgtal och Brunifiering Brun färg på vattnet är en naturlig företeelse och beror på förekomst av brunfärgade humusämnen samt järn och mangan från skog och våtmarker. Färgtalet varierar under året med de i regel lägsta värdena under vinter/våren (februari-april) och de högsta oftast under senhösten (oktober-november) i samband med riklig nederbörd. Färgtalet varierar naturligt mellan olika år, bland annat beroende på klimat. Humusämnen bildas vid nedbrytning av växter såväl i sjön som i tillrinningsområdet och har stor ekologisk betydelse. Till exempel påverkas såväl näringshalt, ljusklimat, surhetstillstånd samt halter och förekomstformer av metaller. En del av de vatten som återfinns i skogsmiljöer har alltid varit naturligt mer eller mindre brunfärgade. En ökning av vattenfärgen, så kallad brunifiering, har konstaterats i vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige under de senaste decennierna. Orsakssambanden är inte helt klarlagda men beror delvis på klimatiska faktorer. En klimatförändring innebär ökad nederbörd och medför högre grundvattennivå. Det leder i sin tur till ökad avrinning från mark och därigenom urlakning av humusämnen från marken till sjön eller vattendraget. Urlakningen förstärks troligen om nederbördsperioden föregås av torka och lågt grundvatten, vilket gynnar nedbrytningen av organiskt material i markprofilen. Andra orsaker kan vara ökad temperatur, ökad skogsproduktion, ökad andel barrskog i förhållande till jordbruksmark, skogsbruksåtgärder som dikning och markberedning och minskat försurningstryck. Vid försurning bildar humusämnen partiklar som sedimenterar på sjöbottnen, därför blir vattnet väldigt klart. Det innebär att det försurade tillståndet i mark och vatten har lett till onaturligt klart vatten i många sjöar. Historisk finner man att sjöar har varit brunare före 19-talet. Den minskade försurningen kan ha lett till att nedbrytningen av organiskt material inte längre hämmas av försurning utan nu återgått till ett mer ursprungligt tillstånd. Brunare ytvatten medför en rad konsekvenser för samhället och för de akvatiska ekosystemen. Det blir svårare att framställa dricksvatten. Brunare vatten innebär ökad syreförbrukning vilket kan ge syrebrist i bottenvattnet som missgynnar fisk och bottendjur. Bland fisken är siklöja och lake exempel på arter som kan förväntas påverkas negativt eftersom de är beroende av kallt syrerikt vatten under språngskiktet på sommaren. Ljusklimatet påverkas negativt, vilket innebär att undervattensväxter, påväxtalger och många planktonalger missgynnas. Artrikedom och produktion av fisk och kräftor minskar ofta när vattnet blir brunare. Förändrat ljusklimat, som en följd av brunifiering eller övergödning (grumligt vatten), påverkar reaktionsavstånd, konsumtionshastighet, bytesval och tillväxt hos rovfiskar (till exempel gädda, abborre). Effekten varierar dock mellan arter och mellan grumligt respektive brunt vatten. Tillståndet för våra rovfiskar har stor betydelse för struktur och funktion hos våra sjöekosystem eftersom de har en stark påverkan neråt i födokedjan. Sammanfattningsvis kan konstateras att en ökad brunifiering kan påverka sjöarnas biodiversitet och ekosystemfunktion både direkt och indirekt. Man kan anta att brunifieringen får störst konsekvenser i tidigare klara vatten eftersom ekosystemen i dessa vatten är anpassade till klart och kallt vatten. Vid provfisket mäts siktdjupet med en secchiskiva ( cm ) från båtens skuggsida. Mätning av siktdjup ger en fingervisning om vattnets optiska egenskaper och visar hur ljusets nedträngning sammantaget påverkas av vattenfärg och grumlighet. Generellt anses siktdjupet motsvara det djup dit cirka 1 % av ljuset ovanifrån når och dubbla siktdjupet är ett grovt mått på det så kallade kompensationsdjupet; det djup vid vilket fotosyntes inte förekommer (inga växter etablerar sig). 1

16 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Vattentemperatur och syrehalt Vattentemperaturen är en av nyckelfaktorerna i akvatiska ekosystem och påverkar bland annat organismers distribution, beteende och metabolism. Vattnets densitet är som högst vid 4 C och minskar med både ökande och minskande temperatur, vilket innebär att vattnet vid bottnen på en relativt djup sjö ofta är kring 4 C året runt. Då ytvattnet värms upp under varma perioder bildas ofta ett språngskikt (termoklin) vilket medför att två åtskilda vattenlager skapas (epilimnion och hypolimnion, se Figur 6). Under vår och höst kyls ytvattnet ned och sjöns vattenmassor blandas om, vilket medför att bottenvattnet syresätts. Vintertid bildar isen ett lock och vattnet är som kallast vid ytan. Vattnets syresättning är avgörande för alla organismer och omblandningen av syresatt ytvatten ned till underliggande vattenlager är nödvändigt för att bottenlevande organismer och kallvattenfiskar skall kunna överleva. Syrebrist kan vara ett problem under sommar och vinter, framförallt i näringsrika eller starkt bruna vatten med liten omblandning (se nedan). Ruda och sutare är mycket tåliga mot återkommande syrebrist. Stora mängder ruda och sutare kan tyda på att sjön har återkommande perioder med syrebrist. Vattnets syrehalt och temperatur mäts under provfisket i sjöns djuphåla med en temperaturoch syreelektrod som sänks ned till botten och avläses kontinuerligt med 1 meters intervall. På så vis kan man få fram en tydlig bild över temperatur- och syregradienten i sjön och därmed exempelvis avgöra varför vissa fiskarter endast fångats på vissa djup eller dra slutsatser om var vissa fiskarter uppehåller sig. Figur 6. Förenklad skiss över temperatur- och syrehalt i en sjö under sommaren. Ytvattnet (epilimnion) har högst temperatur och är därmed lättare än bottenvattnet (hypolimnion). Mellan dessa lager finns ett språngskikt (termoklin) där temperatur- och syrehalt sjunker drastiskt. Näringsämneshalter Hur stor näringsämnesbelastning en sjö får ta emot beror bland annat på markanvändningen i sjöns avrinningsområde, samt förekomst av enskilda punktkällor. Ett avrinningsområde med stor andel jordbruksmark eller tätorter innebär normalt större näringsämnespåverkan än ett avrinningsområde dominerat av skogsbruk. Sjöns omsättningstid påverkar också näringsämneshalten. I en sjö med lång omsättningstid fastläggs normalt större andel tillförda näringsämnen än i en sjö med kort omsättningstid. 16

17 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Halterna av näringsämnen, framförallt fosfor, har stor påverkan på sjöns hela ekosystem. Mera näringsrika sjöar har ofta större produktion av fisk, samt är karpfiskdominerade. Karpfiskdominansen beror framförallt på en hög produktion av växtplankton och grumling. God tillgång på växtplankton ger i regel mycket föda åt djurplankton, som i sin tur tjänstgör som föda åt mört, benlöja och andra karpfisksläktingar. Rovfiskarter som gädda och abborre stöter därför på hård konkurrens när de som små är beroende av samma föda som karpfisken. Mört är jämfört med abborre en överlägsen predator på djurplankton, inte minst i grumliga vatten (Persson, et. al., 11). En hög primärproduktion innebär också att mängden organiskt material som bryts ned vid bottnarna ökar. Processen kräver syre, vilket får till följd att syrebrist kan vara ett problem vid sommar- och vintertid på sjöns djupare bottnar. Siktförhållandena kan på grund av grumling försämras i näringsrika vatten. Om gös finns representerad i sjöns fiskfauna gynnas de normalt i konkurrens med gädda och abborre vid försämrade siktförhållanden. Gösen har bättre syn och är därmed bättre anpassad för jakt i grumliga vatten. Sportfiskesituationen och fisketryck Ett högt fisketryck påverkar sjöns fiskbestånd. Bland annat kan denna påverkan yttra sig i förändring av den inbördes fördelningen mellan arter eller förändring av storlekssammansättningen eftersom proportionellt fler av de större fiskarna behålls för konsumtion. Rovfisk som gädda, abborre och gös är de populäraste fiskarterna för fritidsfiske i södra Sverige, medan öring, harr och röding utgör betydelsefulla arter i norr. Fisket får ofta en direkt påverkan på sjöns rovfiskbestånd, men en indirekt påverkan på bytesfiskbestånden genom förändrat predationstryck. Sportfiskesituationen undersöktes 3 genom en enkät till samtliga fiskevårdsområdesföreningar i Jönköpings län. Varje förening fick svara på frågor om fiskekortsförsäljningen. Alla korttyper räknades om till fiskeansträngning (antal dagar). Varje sjö fick en omräkningsfaktor som baserades på hur stor del av fiskevårdsområdesföreningens fiskekortsförsäljning som gällde den specifika sjön i de fall där flera sjöar ingick i fiskevårdsområdet. På så sätt fick man ett mått på hur mycket sportfiske som bedrevs i sjön. En enkel klassning av sportfiskeintresset gjordes. Fiskeansträngningen, som är ett mått på fisketryck, räknades fram per ytenhet (kvadratkilometer) och klassades som lågt, måttligt och högt fisketryck. För mer information om hur bedömningen gjordes se Bilaga. Då uppgifter om fiskeintresset finns nämns dessa i utvärderingen, men för de flesta av sjöarna saknas tyvärr sådana uppgifter. 17

18 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Resultat Björsbosjön Tabell 3. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Björsbosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16, 6,6, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,16 9,7, Sjöbeskrivning Björsbosjön är belägen cirka 1 kilometer rakt söder om samhället Gnosjö i Gnosjö kommun. Björsbosjön ingår i Lagans vattensystem och delavrinningsområdet mynnar i Bolmån. Sjön avvattnas av vattendraget Lillån. Sjön har ett tillflöde i norr från Björsbogölen och ett utlopp i söder som rinner till Lagårdsjön. Avrinningsområdet är 6,34 km och domineras av skogs- och sankmark. Björsbosjön har en areal på,16 km och ett högsta uppmätt djup på 9,7 meter. Medeldjupet är 3,6 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gädda, lake, mört, sutare och ål. Gädda och sik sattes ut mellan Utsättningar av gädda var en vanlig fiskevårdsåtgärd i mitten av 19-talet. Under provfisket fångades endaste en mört på millimeter. 1 fångades mörtar i flera ålderskategorier från tre år och äldre. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i Björsbosjön 3. Tack vare kalkningen har man i stort sett fått bukt med sjöns försurningsproblematik och sedan hösten 6 har endast två surstötar med ph strax under målvärdet (6,) uppmätts (Figur 7). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 7. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Björsbosjöns utlopp. Sedan intensifierad provtagning av färgtal och konduktivitet påbörjades i sjön 1997 är det svårt att skönja någon trend (Figur 8). Inga mätningar av näringsämneshalter är genomförda i sjön. Vid provfisketillfället var syrehalterna höga i ytvattnet, men sjönk sedan relativt snabbt. Vattentemperaturen var omkring 17 grader vid ytan och omkring 7 grader vid botten (Figur 18

19 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 9). På djup större än 6 meter var det syrefattigt tillstånd (Naturvårdsverket, ), vilket även märks genom att ingen fisk fångades inom djupzonen 6-1 meter. Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 8. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) och i Björsbosjöns utlopp. Temperatur ºC Djup (m) Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 9. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Björsbosjön 1. Provfiskeresultat Fångsten vid 1 års provfiske domineras både viktmässigt och antalsmässigt av mört följt av abborre. Den totala fångsten var i paritet med jämförvärdena för närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av abborre är något under medan fångsten av mört är något över respektive jämförvärde (Tabell 4). Fångsten var störts i den grundaste djupzonen. Mellan 6-1 meter uteblev fångst. Ingen gädda fångades till skillnad från föregående år, men gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform. I extramaskan om 7 millimeter fångades totalt tre sutare på sammanlagt sex kilo. Tabell 4. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Mört Totalt Antal 34, 14, 174, Vikt (g) 14, 38, 7, Antal per nät 4,3 17, 1,8 Jämförvärde 1,6 11, 1,4 Vikt per nät 67, 447, 71, Jämförvärde 413,3 318,8 993, Antal % av tot 19, 8, 1, Vikt % av tot 37,4 6,6 1, Medellängd (mm) 146, 133,8 8,3 Medelvikt 6,9,6 88, 19

20 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Mört Totalt -3 m Antal/nät 8,3 4, 3,3 Vikt (g)/nät 319,3 113,7 14, 3-6 m Antal/nät 3, 1,7 4,7 Vikt (g)/nät 394, 6,7 44,7 6-1 m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken har Björsbosjön gått från att vara en sjö dominerad av abborre till att vara karpfiskdominerad (Figur 1). Mörten har återhämtat sig i sjön och fångsten av mört har från provfisket varit stabil. Det får anses vara väntat att abborren har minskat från de nivåer som förekom 199 då konkurrensen med mört var obetydlig. I takt med att mörtbeståndet har återhämtat sig är det naturligt att förekomsten av abborre minskar. Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 1 Mört 1 1 Lake Gädda 4 Abborre Figur 1. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

21 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Abborrens medelstorlek är låg men antal potentiellt fiskätande abborrar har ökat jämfört med tidigare provfisken. Utifrån provfiskeresultatet är abborrens predationstryck på mört sannolikt fortsatt svagt. Ytterligare en trend som talar för att abborren har växt till sig är den ökningen i vikt per ansträngning som föreligger jämfört med föregående provfisketillfälle trots ett minskande antal per ansträngning. Vid provfisket 1 fångades mörtar under 1 mm och dessutom var det inga glapp i längdfördelningsdiagrammet (Figur 14) vilket tyder på en kontinuerlig rekrytering. På grund av förekomsten av fisk under 1 mm och representanter i alla åldersgrupper i 1 års provfiske får målsättningen med kalkningsverksamheten anses vara uppfylld och försurningsgraden bedöms tillhöra klass 1. Dominansen av mört medför att sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god. De faktorer som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är antal fiskarter och artdiversiteten både vad gäller antal och vikt (Tabell 6 och Figur 11). Statusen skulle förbättras av att exempelvis en ytterligare art fångades vid provfisket. Tabell 6. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Stand Sjö Björsbosjön Björsbosjön Björsbosjön Björsbosjön Björsbosjön Antal fiskarter 3, 4,, 3,, Jämförvärde Antal fiskarter 3,81 3,81 3,81 3,81 3,81 P-värde Antal fiskarterarter,6,9,4,6,4 Artdiversitet (antal) 1, 1,8 1,93 1,78 1,46 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,97 1,97 1,97 1,97 1,97 P-värde Artdiversitet (antal),1,3,94,74,37 Artdiversitet (vikt) 1,33, 1,99 1,41 1,88 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),6,6,6,6,6 P-värde Artdiversitet (vikt),1,66,4,13,37 Fångst/nät (vikt) 116,88 49,63 81, 86,13 71, Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 98,36 98,36 98,36 98,36 98,36 P-värde Fångst/nät (vikt),71,18,77,76,7 Fångst/nät (antal),13 7, 1,88 18, 1,7 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 3,38 3,38 3,38 3,38 3,38 P-värde Fångst/nät (antal),9,,91,69,9 Medelvikt i totala fångsten,3 68,36 37,1 43,7 3,87 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 43,7 43,7 43,7 43,7 43,7 P-värde Medelvikt i totala fångsten,79,4,78,99,61 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),61,47,,6,8 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,6,6,6,6 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),4,1 1,,8,88 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 88,4 4,36,87,,6 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),,6,73,9,48 Medelvärde av P-värdena,41,36,73,3, Klassning av ekologisk status Måttlig Måttlig Hög God God Ekologisk status efter expertbedömning God 1

22 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 11. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 1. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 13. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal Figur 14. Längdfördelningsdiagram mört. Längd (mm)

23 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bråarpasjön Tabell 7. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Bråarpasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät,3 7,8, 4 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,87 14, 1,6 16 Sjöbeskrivning Bråarpasjön är belägen strax öster om samhället Anderstorp i Gislaveds kommun. Bråarpasjön ingår i Nissans vattensystem och delavrinningsområdet Mynnar i Anderstorpaån. Sjön avvattnas av vattendraget Töråsbäcken. Sjön har ett tillflöde i norr från Agnsjön och två i öster från Fryebosjön och Hagsjön. Avrinningsområdet är 14,88 km och domineras av skogsmark. Bråarpasjön har en areal på,87 km och ett högsta uppmätt djup på 14 meter. Medeldjupet är 4,7 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gers, gädda, lake, mört och sutare. Huruvida ål förekommer är osäkert. Gädda, sutare och ål sattes ut Sik sattes ut 197 och 191. Utsättningar av gädda och sutare var en vanlig fiskevårdsåtgärd i mitten av 19-talet. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i Bråarpasjön ph-värdet i sjön har sedan dess höjts och varit stabilt och kalkmängderna har därför vid flera tillfällen kunnat minskas. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar på en något minskad konduktivitet och ett högre färgtal. Bråarpasjön har alltså blivit mer färgad vilket också syns i det uppmätta siktdjupet som har gått från 3, meter 199,,9 meter till meter 1. Ökat färgtal är en trend som återkommer i många sjöar i Norra Europa och är troligtvis en följd av minskad försurning. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 1. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Bråarpasjöns utlopp. Figur 16. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) och i Bråarpasjön 3

24 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Vattentemperatur och syrehalt sjönk gradvis ned till bottnen (Figur 17). Majoriteten av fisken fångades i det övre vattenskiktet av sjön men det fångades fisk på alla djup vilket talar för att sjön är väl syresatt. För totalkväve och totalfosfor finns mätuppgifter från ett tillfälle i augusti Då var totalkvävehalten 4 µg/l och totalfosforhalten 11 µg/l Temperatur ºC Djup (m) Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 17. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Bråarpasjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras viktmässigt av abborre (64 %) följt av braxen (13 %) och mört (1 %). Antalsmässigt domineras fångsten av abborre (1 %) följt av mört (31 %) och gers (14 %) (Tabell 8). Den totala fångsten ligger under de nationella jämförvärdena antalsmässigt medan det viktmässigt ligger över jämförvärdena (Tabell 8). Fångsten av abborre ligger en aning under de nationella jämförvärdena vad gäller antal per ansträngning medan det viktmässigt ligger mer än procent över jämförvärdet (Tabell 8). Medelstorleken på abborren är således tämligen stor vilket också speglas i andelen potentiella fiskätande abborrar (Tabell 1). Fångsten av mört är antalsmässigt i linje med nationella jämförvärden, medan det ligger under jämförvärdena viktmässigt (Tabell 8). Medelstorleken hos den fångade mörten är alltså relativt liten. Det fångades relativt få braxnar och gersar varför fångsten påverkas av slump i viss utsträckning. Braxnarna var ungefär likartad storlek förutom en som var omkring ter kilo. Gersarna var förhållandevis små. En gädda på 6 millimeter fångades och fångsten påverkades således av slump i stor utsträckning. Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform. Två sutare fångades i ordinarie maskstorlekar och likt övriga arter som fångades i låg numerär påverkades fångsten av slump i stor utsträckning. Sutare är ofta underrepresenterade i nätprovfisken på grund av att de ofta förekommer på varma, grunda och vegetationsrika bottnar. Utöver dessa sutare fångades även totalt fem sutare på sammanlagt knappt nio kilo samt en braxen på nästan tre kilo i extramaskan om 7 millimeter. 4

25 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 8. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gers Gädda Mört Sutare Totalt Antal 194, 6, 19, 1, 143,, 36, Vikt (g) 194, 393, 114, 193, 1686, 3671, 334, Antal per nät 8,1,3,8, 6,,1 1,3 Jämförvärde 1,3,6,8,1 6,,1,3 Vikt per nät 81,7 163,8 4,8 66,4 7,3 13, 16, Jämförvärde 11,9 13,7 1,6 8,4 3,7, 98,8 Antal % av tot 3, 1,6,,3 39,, 1, Vikt % av tot 63,6 13,,4,3,6 1,1 1, Medellängd (mm) 161, 338,3 8, 6, 14,3, Medelvikt 99, 6, 6, 193, 11,8 183, Tabell 9. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gers Gädda Mört Sutare Totalt -3 m Antal/nät 11,3,9,9,1 16,9,3 3,4 Vikt (g)/nät 946,9 61,4 7,3 7,6 193,4 4,4 461, 3-6 m Antal/nät 16,4 1,7 3,6 1,7 Vikt (g)/nät 181,7 8,4 47,4 187, 6-1 m Antal/nät,, Vikt (g)/nät,8,8 1- m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Bråarpasjön syns vissa skillnader. Både antal och vikt per ansträngning har minskat när det gäller mört medan fångsten av abborre är tämligen stabil (Figur 18). Biomassan dominerades av abborre varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Längdfördelningen av mört visar att det fångades många mörtar under 1 millimeter. Dessutom finns det inga glapp i storleksfördelningen vilket tyder på en fungerande och kontinuerlig rekrytering (Figur 4). Försurningsgraden bedöm därför tillhöra klass 1 och måluppfyllelsen anses vara uppfylld. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god. De faktorer som mest påverkar den ekologiska statusklassningen i negativ riktning är andelen potentiella fiskätande abborrar, medelvikt på totalfångst och antal individer per ansträngning (Figur 19). Att andelen potentiellt fiskätande abborrar ökat beror delvis på att flera stora (>4 millimeter) fångats.

26 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sutare 16 Mört 14 1 Gädda 1 1 Gers 8 1 Braxen 6 4 Abborre Figur 18. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

27 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Bråarpasjön Bråarpasjön Bråarpasjön Antal fiskarter, 6, 6, Jämförvärde Antal fiskarter,7,7,7 P-värde Antal fiskarterarter,6,84,84 Artdiversitet (antal) 1,81,8,8 Jämförvärde Artdiversitet (antal),6,6,6 P-värde Artdiversitet (antal),43,97,98 Artdiversitet (vikt) 3,,1,6 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),81,81,81 P-värde Artdiversitet (vikt),81,68,46 Fångst/nät (vikt) 1616,8 93,1 19,7 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 19,47 19,47 19,47 P-värde Fångst/nät (vikt),31,8,63 Fångst/nät (antal) 9,13 1,63 1,1 Jämförvärde Fångst/nät (antal),9,9,9 P-värde Fångst/nät (antal),8,8,39 Medelvikt i totala fångsten,49 4,69 8,83 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,71 4,71 4,71 P-värde Medelvikt i totala fångsten,63 1,, Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),39,41,8 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),8,8,8 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),4,48,9 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,61 1,43,7 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),83,9,66 Medelvärde av P-värdena,63,8,3 Klassning av ekologisk status God Hög God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 19. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 7

28 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram abborre. 3, 3, Antal 1, 1, Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram braxen. 8

29 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN Antal Längd (mm) Figur 3. Längdfördelningsdiagram gers Antal Längd (mm) Figur 4. Längdfördelningsdiagram mört. 3 Antal Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram sutare. 9

30 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Byasjön Tabell 11. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Byasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18, 4,7 1, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan, 17,,3 3 Sjöbeskrivning Byasjön är belägen cirka 6 kilometer rakt norr om samhället Marieholm i Gnosjö kommun. Byasjön ingår i Lagans vattensystem och sjön avvattnas av vattendraget Modalaån. Sjön har ett tillflöde i norr från Kroksjö och två i väster från Långsjön och Holmsjön. Avrinningsområdet är 4,7 km och domineras av skogsmark. Byasjön är, km stor med ett högsta uppmätt djup av 17, meter. Medeldjupet är 4 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda och mört. Huruvida ål förekommer är osäkert. I Byasjön har det gjorts återintroduktionsutsättningar av mört 8 (könsmogna), 9 (11 stycken, könsmogna) och 1 (7 stycken). Provfisket var ett så kallat inventeringsprovfiske och därför lades endast nät ner till 6 meters djup. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Nej Rovfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades 198 i åtgärdsområdet Flaten dit Byasjön tillhör. ph-värdet har sedan mitten på 9-talet legat stabilt över målvärdet 6, (Figur 6). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 6. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Byasjön. Provtagningen av färgtal, konduktivitet, fosfor och kväve är sporadiskt utförda varför uttalanden om trender är svåra (Figur 7 och Figur 8). Siktdjupet i sjön är oförändrat mellan 1 och 1 års provfiske. Ett relativt tydligt språngskikt kunde identifieras mellan 6 meter (Figur 9). 3

31 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 7. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Byasjön. Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 8. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Byasjön. Djup (m) Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 9. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Byasjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras både viktmässigt och antalsmässigt av abborre följt av mört. Den totala fångsten ligger i linje med de nationella jämförvärdena medan fångsten per ansträngning av mört är något låg. I övrigt är fångsten av abborre och mört i linje med respektive jämförvärde. Medelstorleken hos den fångade mörten är därför relativt stor (Tabell 1). En gädda på 33 millimeter fångades. Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform. Mest fisk fångades i den översta djupzonen. Men både abborre och mört fångades mellan 3 till 6 meters djup. Sannolikt förekom även fisk djupare då syrenivåerna var tillräckligt bra till cirka 1 meters djup (Tabell 13). 31

32 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal 9, 1, 3, 146, Vikt (g) 9, 191, 396, 7796, Antal per nät 11,,1 6,6 18, Jämförvärde 1,7, 1,3,8 Vikt per nät 61,1 3,9 99, 974, Jämförvärde 483, 11,7 8,3 84, Antal % av tot 63,,7 36,3 1, Vikt % av tot 66,8,4 3,7 99,9 Medellängd (mm) 14, 33, 16,7 638, Medelvikt 6,6 191, 4, 9,8 Tabell 13. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 18,3 11,3 9,6 Vikt (g)/nät 146, 61, 1667, 3-6 m Antal/nät 7,4, 3,8 11,4 Vikt (g)/nät 414, 38, 16,6 9, Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Byasjön syns en tydlig skillnad vad gäller antal per ansträngning som från 1 till 1 mer än fördubblats (Figur 3). Antalet abborrar per nät har ökat och medelvikten minskat jämfört med 1. Majoriteten av abborrarna utgjordes av yngre individer och längdfördelningen tyder på en kontinuerlig rekrytering (Figur 33). Biomassan domineras av rovfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Antalet mörtar per ansträngning har tredubblats från 1 till 1. Åldersanalyserade mörtar tyder på att det förekommit föryngring mer än ett år efter senaste återintroduktionstillfället (Figur 3). Sannolikt härrör en betydande del av mörtar äldre än fem år från de utsättningar som genomförts 8-1. Om man strikt följer kriterierna för försurningsbedömning bedöms sjön tillhöra försurningsgrad 1. Men det faktum att en hel del av sjöns mörtar fortfarande består av utsättningsmaterial och att antalet mörtar 3- år gamla är få bedöms sjöns försurningsgrad tillhöra klass. Det finns förhoppningar om att återintroduktionen av mört ska lyckas i Byasjön, men det behövs minst ett till nätprovfiske för att verifiera en eventuell lyckad återintroduktion av mört. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. De faktorer som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är andelen potentiella fiskätande abborrar och viktmässig artdiversitet (Figur 31). Beräkningarna av ingående parametrar tyder på god ekologisk status men på grund av att det fortfarande är för tidigt att säga att mörtens rekrytering inte är störd och att fångsten till viss del sannolikt består av utsättningsmaterial motiverar en sänkning av statusklassningen. 3

33 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre Figur 3. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

34 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 14. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Inven Sjö Byasjön Byasjön Byasjön Byasjön Byasjön Antal fiskarter,, 1,, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 4, 4, 4, 4, 4, P-värde Antal fiskarterarter,18,18,,18,49 Artdiversitet (antal) 1, 1, 1, 1,67 1,89 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,94 1,94 1,94 1,94 1,94 P-värde Artdiversitet (antal),1,1,1,6,93 Artdiversitet (vikt) 1,99 1,6 1, 1,3 1,8 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),9,9,9,9,9 P-värde Artdiversitet (vikt),4,4,3,7,3 Fångst/nät (vikt) 133, 191, , 938,63 974, Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 74,96 74,96 74,96 74,96 74,96 P-värde Fångst/nät (vikt),48,3,4,6,6 Fångst/nät (antal) 1,38 9,88 9, 7, 18, Jämförvärde Fångst/nät (antal) 18,34 18,34 18,34 18,34 18,34 P-värde Fångst/nät (antal),34,3,,13,99 Medelvikt i totala fångsten 99,61 13,7 4,6 19,47 3,4 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 47,71 47,71 47,71 47,71 47,71 P-värde Medelvikt i totala fångsten,17,6,1,6,83 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),4,8,87,87, Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,3,3,3,3 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,,,,1 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 8,1,17 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),8,63 Medelvärde av P-värdena,3,13,7,,61 Klassning av ekologisk status Måttlig Dålig Dålig Otillfredsst God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 31. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 34

35 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 3. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1993 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal 1 Antal Längd (mm) Längd (mm) Figur 33. Längdfördelningsdiagram abborre. Figur 34. Längdfördelningsdiagram mört. 3 Längd (mm) Ålder Figur 3. Längd hos åldersanalyserad mört i Byasjön (N=) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 3

36 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Flaten Tabell 1. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Flaten Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16,6 1,7 1, 3 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan 3,19 9, Sjöbeskrivning Sjön Flaten är belägen cirka 3 kilometer norr om samhället Hillerstorp i Gnosjö kommun. Flaten ingår i Lagans vattensystem. Sjön avvattnas av vattendraget Bolmån. Sjön har ett tillflöde i norr från Mosjön, ett i väster från Långgölen och ett i öster från Storån från Långasjön. Avrinningsområdet är 3,1 km och domineras av skogsmark. Flaten har en areal på 3,19 km och ett högsta uppmätt djup på 9 meter. Medeldjupet är 3,1 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört, siklöja och sutare. Dessutom förekommer signalkräftor. Huruvida ål förekommer är osäkert. Gädda sattes ut Gös sattes ut 19. Harr sattes ut 197. Sutare sattes ut 193. Ål sattes ut mellan åren 198 och Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i Flaten 198. Innan kalkningens början var området mycket försurat med ett ph ned mot 4,. Med undantag för enstaka surstötar i slutet av 8-talet har ph legat över målvärdet ända sedan kalkningens början (Figur 36). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 36. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Flaten. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar på en oförändrad konduktivitet och en varierande vattenfärg (Figur 37). Totalkväve och totalfosfor har vid de flesta provtagningstillfällena legat på måttligt höga nivåer (Naturvårdsverket ). Siktdjupet på 1, meter är det samma som uppmättes av biologen Trybom under slutet av 18-talet men har sannolikt varierat sedan dess. Något tydligt språngskikt kunde inte identifieras, vattentemperaturen var nästan den samma vid ytan som bottnen. Syrehalten i sjön är god och minskar relativt lite på större djup (Figur 39). 36

37 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 37 Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Flaten. Figur 38. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Flaten. Djup (m) Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O/l) Figur 39. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Flaten 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras viktmässigt av abborre (6 %) följt av mört (1 %) och braxen (11 %). Antalsmässigt domineras fångsten av mört (4 %) följt av abborre (34 %) och gers (17 %). Den totala fångsten ligger nära de nationella jämförvärdena (Tabell 16). Vattnet var syrerikt i hela vattenmassan vilket avspeglas i fångstens djupfördelning (Tabell 17). Fångsten av abborre ligger en aning under de nationella jämförvärdena vad gäller antal per ansträngning medan det viktmässigt ligger mer än procent över jämförvärdet (Tabell 16). Medelstorleken på abborren är således tämligen stor vilket också speglas i andelen potentiellt fiskätande abborrar (Tabell 18). Fångsten av mört är nära de nationella jämförvärdena (Tabell 16). Medelstorleken hos den fångade mörten är relativt normal. Merparten av mörten har fångats mellan och 6 meters djup (Tabell 17). Fångsten av gers är talrik, samtidigt är fångstvikten nära de nationella jämförvärdena (Tabell 16). Medelstorleken hos den fångade gersen är därmed relativt låg. Gersen har fångats på samtliga djup (Tabell 17). Fångsten av siklöja är tämligen hög jämfört nationella jämförvärden (Tabell 16). Än mer anmärkningsvärd är fångsten på grund av Flatens näringsrika karaktär. Men eftersom fångsten ändå bara än 1,4 siklöjor per nät kan resultatet ha påverkats av slump. Merparten av siklöjorna fångades på 6-1 meters djup (Tabell 17). 37

38 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Dessutom fångades två gäddor (1 och 8 millimeter), en sutare (49 millimeter) och elva benlöjor (Tabell 16). Arterna är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av deras levnadssätt, för gäddan också på grund av sin kroppsform. Det låga antalet individer medför att slumpen sannolikt har haft betydelse för fångstens storlek, varför uttalanden om arternas status är svåra. Tabell 16. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Siklöja Sutare Totalt Antal 47, 11, 4, 43,, 87, 44, 1, 14, Vikt (g) 991, 16, 6, 8, 943, 1111, 1, 68, 38, Antal per nät 14,8,3 1,3 7,6,1 18,3 1,4, 43,8 Jämförvärde 17,9, 1,4 3,4,1,3,7,3 37,6 Vikt per nät 93,, 187, 6,6 9, 347,3 16,3 64,6 1674, Jämförvärde 71,8 9,9 3,6 4, 146, 46,3 1,7 91,9 11, Antal % av tot 33,7,8,9 17,4,1 41,9 3,1,1 1, Vikt % av tot,8,3 11, 1,6,,7 1, 3,9 1, Medellängd (mm) 133,3 13,9 34,3 68,6 667, 116,4 114, 49, 196, Medelvikt 63,4 1, 1, 3, 1471, 18,9 11,8 68, 38,1 Tabell 17. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Siklöja Sutare Totalt -3 m Antal/nät 17,1 1,,1,8,1 31,7,1 7,9 Vikt (g)/nät 663, 1, 9, 19, 7, 69,3 188, 184, 3-6 m Antal/nät,8,8 1,1,1,1 1, 7,1 Vikt (g)/nät 1, 117,3 4, 197,4 74,7 1,4 1,8 6-1 m Antal/nät 3,3,8 4,6 1,7 3,1 13, Vikt (g)/nät 66, 18,6 19, 84,1 3, 963,3 Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Flaten noteras en liten minskning av den totala fångsten jämfört med provfisket samtidigt är fångsten något större än 199 (Figur 4). På det hela taget får fångsten betraktas som normal för Flaten. Fångsten av siklöja har ökat både vad gäller vikt och antal per ansträngning jämfört med 199 och års provfiske men är fortsatt relativt låg (Figur 4). Siklöjan föredrar klara, näringsfattiga och kalla sjöar. Det är därför något förvånande att se den förhållandevis stora fångsten i Flaten som är näringsrik, har ett litet siktdjup och en relativt hög vattentemperatur i alla djupzoner. Siklöjan är sannolikt också utsatt för hård konkurrens och predation från övriga arter. Förhållandena för siklöjan är således inte optimala i Flaten. Om förhållandena förblir oförändrade vore det inte förvånande siklöjans beståndssituation försämras framöver. 38

39 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 7 3 Sutare 6 Siklöja 3 Mört 4 Lake Gädda 3 Gers 1 Braxen 1 1 Benlöja Abborre Figur 4. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Mörtfångsten och längdfördelningen av mört tyder på ett sunt bestånd med fungerande rekrytering (Figur 47). Flaten är en artrik och produktiv sjö utan tendens till reproduktionsstörningar. Därför bedöms försurningsgraden tillhöra klass 1. Fångstvikten av abborre var större än övriga arters sammanlagda fångstvikt, varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på fisk blir god (Tabell 18). De faktorer som påverkar statusklassningen i negativ riktning är potentiellt fiskätande abborrar och artdiversitet med avseende på antal (Figur 4). Sannolikt skulle det framräknade värdet för ekologisk status med avseende på fisk förbättras av en fångstvikt mindre dominerad av abborre. Flaten tycks inte vara lika påverkad av den sjösänkning som har genomförts i och med bygget av Marieholmskanalen som uppströms belägna Mosjön. Likväl kan det inte uteslutas att lake och siklöja som båda gillar kallt syrerikt vatten utsätts för hög konkurrens från övriga arter i en miljö som inte är optimal för vare sig lake eller siklöja. 39

40 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 18. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Flaten Flaten Flaten Antal fiskarter 7, 8, 8, Jämförvärde Antal fiskarter 7,1 7,1 7,1 P-värde Antal fiskarterarter,9,6,6 Artdiversitet (antal),99 3,36 3,11 Jämförvärde Artdiversitet (antal),47,47,47 P-värde Artdiversitet (antal),37,1,6 Artdiversitet (vikt) 3,4 3,,69 Jämförvärde Artdiversitet (vikt) 3, 3, 3, P-värde Artdiversitet (vikt),6,9,67 Fångst/nät (vikt) 137,7 99,6 1674,3 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 1397,6 1397,6 1397,6 P-värde Fångst/nät (vikt),89,11,7 Fångst/nät (antal) 4,44 64,19 43,7 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 31, 31, 31, P-värde Fångst/nät (antal),67,1,6 Medelvikt i totala fångsten 3,1 4,3 38,8 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,9 4,9 4,9 P-värde Medelvikt i totala fångsten,68,9,83 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),34,4,43 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),9,99,9 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1, 1,7 1, Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),83,87,86 Medelvärde av P-värdena,7,9,9 Klassning av ekologisk status God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 41. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 4

41 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 4. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 43. Längdfördelningsdiagram abborre. 4 Antal Längd (mm) Figur 44. Längdfördelningsdiagram benlöja. 41

42 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN Antal Längd (mm) Figur 4. Längdfördelningsdiagram braxen. Antal Längd (mm) Figur 46. Längdfördelningsdiagram gers. 8 6 Antal Längd (mm). Figur 47. Längdfördelningsdiagram mört. 8 6 Antal Längd (mm) Figur 48. Längdfördelningsdiagram siklöja. 4

43 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Försjön Tabell 19. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Försjön Kalkas ej Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,9 9, 3,1 3 6 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Motala Ström 1,63 1, 4, 66 Sjöbeskrivning Försjön ingår i Svartåns vattensystem, Gottamålaåns avrinningsområde och är belägen åtta kilometer nordost om Aneby. Försjön är en näringsfattig klarvattensjö med ett största djup på omkring 1 meter och medeldjup på,7 meter. Stränderna är mestadels steniga och vassar förekommer främst i den södra viken som är grund och dyig. Sjön har ett flertal uddar och vikar och omges huvudsakligen av barrskog. Sjöns avrinningsområde är omkring tio kvadratkilometer stort. Försjön är utpekad som Natura -område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klassat som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur (6). Den har även bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. I Länsstyrelsens fiskregister finns abborre, bergsimpa, gädda, mört, nors och sik noterade. Dessutom finns det uppgifter om att bäckröding åtminstone har funnits i utloppsån. Det är även gott om signalkräftor i sjön. Nors är en ovanlig fiskart i Jönköpings län men förekommer i flera närbelägna sjöar (Vättern, Sommen, Västra Lägern, Ören och Bunn). Utifrån nationalnyckeln förekommer arten naturligt i kustvatten från Östergötland och norr ut samt i lägre belägna sjöar i inlandet. Det finns dock uppgifter som tyder på att Försjön är belägen i ett område där nors bedömts vara en naturligt förekommande art. Det finns inga kända utsättningar av nors i Försjön men det kan dock inte uteslutas att norsen introducerats till sjön av misstag eller genom en olovlig utsättning. I både Ören och Bunn finns dokumenterade utsättningar av nors under flera år runt år 19. Nors har planterats ut i många sjöar för att vara en bytesfisk åt gös eller laxfisk. Sik har bedömts vara en icke naturligt förekommande art i området och härrör sannolikt från de utsättningar som gjorts. Det finns kända fisk, - och kräftutsättningar i sjön. Flodkräfta sattes ut 1938 och 1947, men konstaterades vara försvunnen och 198 sattes signalkräfta ut. Gädda sattes ut i sjön 194 och 197, vilket var en vanligt förekommande fiskevårdsåtgärd i mitten av 19- talet. Detta har dock troligen inte haft någon betydande effekt på gäddbeståndet i sjön. Harr sattes ut Sik sattes ut 1933, 1934 samt Dessutom måste de bäckrödingar som åtminstone har funnits i utloppsbäcken varit inplanterade, eftersom bäckröding inte förekommer naturligt i Sverige. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Kalkas ej Rovfisk God Vattenkemi Ur försurningssynpunkt är vattenkemin bra i Försjön och har så varit sedan mätningarna startade 199. Vattnets förmåga att stå emot försurning (alkalinitet) har vid de flesta mättillfällen 43

44 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 visat på god buffertkapacitet även om det förekommit tillfällen där alkaliniteten understigit gränsen för god buffertkapacitet. Vattnets ph har varit stabilt över tid och varit nära neutralt till svagt surt (Naturvårdsverket, ). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 49. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Försjöns mitt. Provtagningen av konduktivitet visar att halterna minskar något över tid. Vattnets färgtal har endast provtagits ett fåtal gånger och har då varit måttligt färgat (Naturvårdsverket, ). Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Försjöns mitt. Halterna av totalfosfor och totalkväve har varit stabila de senaste femton åren. Totalfosforhalterna har visat på låga halter medan totalkvävehalterna varit måttligt höga. Siktdjupet vid provfisketillfället var 3,1 meter, vilket klassas som måttligt (Naturvårdsverket, ) Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 1. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Försjöns mitt. Vattentemperaturen var omkring arton grader i vattenytan och knappt tio grader på tjugo meters djup. Ett språngskikt fanns mellan sex och nio meters djup. Under språngskiktet var syrehalten i gränslandet av måttligt syrerikt till svagt syretillstånd (Naturvårdsverket, ). Halterna var dock tillräckligt höga för att inte vara fisklösa. 44

45 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Figur. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Försjön 1. Provfiskeresultat och analys Fångsten vid 1 års provfiske dominerades både viktmässigt och antalsmässigt av abborre. Den totala fångsten var i paritet med jämförvärden för närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av abborre och mört var att betrakta som normal jämfört med regionala sjöar av liknande storlek och djup även om mörtfångsten var nära gränsvärdet för att betraktas som liten. Fångsten av sik och bergsimpa var stor jämfört med regionala sjöar av liknande storlek och djup. Fångsten av bergsimpa var dock fåtalig till antal och slumpen kan därför haft större betydelse. Utöver ovan nämnda arter fångades ett par gäddor och en nors i bottensatta nät. Gäddor är ofta underrepresenterade i nätprovfisken på grund av dess stillastående beteende och avlånga kroppsform, varför fångsten av gädda inte speglar beståndet i sjön. Berättelser från fiskerättsägare tyder dock på ett förhållandevis sparsamt bestånd av gädda, åtminstone i den norra delen av sjön. Utifrån provfiskeresultatet är beståndet av nors troligen svagt (Tabell och Tabell 1). Tabell. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Bergsimpa Gädda Mört Nors Sik Totalt Antal 66, 8,, 88, 1, 41, 46, Vikt (g) 1171, 6, 3968, 3769,, 97, 911, Antal per nät 8,3,3,1,8, 1,3 1,8 Jämförvärde 7,9,1,1 4,3,7, 1,3 Vikt per nät 317,8,8 14, 117,8, 9,9 63, Jämförvärde 374,8,3 4,6 1,1, 18,3 71,7 Antal % av tot 6,,, 1,7, 1,1 1, Vikt % av tot 48,6,1 19, 18,, 14, 1, Medellängd (mm) 14, 68,8 69, 1,9 1, 1,4 Medelvikt 38, 3,3 1984, 4,8, 7, 14,8 I pelagiska nät var den totala fångsten strax under gränsvärdet till att betraktas som liten. Däremot var alla fångade arter utom nors inom ramarna för vad som anses vara normalt i regionala jämförelser. Fångstvikten av sik var nära att betraktas som hög (Tabell 1). 4

46 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Fångstuppgifter för pelagiska nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över meter över havet) baserat på Kinnerbäck, 13. Jämförvärde* är medianvärde för gössjöar inom Sverige. Abborre Mört Nors Sik Totalt Antal 17,, 7, 3, 16, Vikt (g) 37, 864, 76, 1, 3348, Antal per nät,8 8,3 1,,3 17,6 Jämförvärde 3, 6,1 6,4 6, 9,4 Vikt per nät 9, 144, 1,7 341,8 8, Jämförvärde 91,3 118,,3 1,3 88, Antal % av tot 16, 47, 6,6 3, 1, Vikt % av tot 1,7,8,3 61,3 1, Medellängd (mm) 17,1 116,8 1,7 198,4 Medelvikt 1, 17,3 1,9 64,1 113,3 Fisk fångades i samtliga djupzoner. I bottensatta nät var fångsten störst mellan noll och tre meters djup för att sedan sjunka med ökat djup (Tabell ). Samma mönster återfanns även i pelagiska nät (Tabell 3). Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna varför det var väntat att fångsterna var högst ner till språngskiktet. Sik i likhet med nors är en kallvattensfisk och föredrar kallt syrerikt vatten i eller under språngskiktet. Fångstdjupet av sik tycks spegla vad som kan sägas vara det förväntade. Att flest norsar fångades i den grunda djupzonen i pelagiska nät kan sannolikt delvis förklaras av slump tillsammans med att språngskiktets övre gräns började på sex meters djup. Detta medförde att de sex meters djupa näten även vid den ytligaste djupzonen fiskade i närheten av språngskiktet. De flesta bergsimpor fångades mellan tolv och tjugo meters djup och att de fångades djupt var förväntat då de normalt uppträder på djupt belägna bottnar. Att båda gäddorna fångades djupare än tolv meter var något förvånande då gäddor mest förknippas med ett mer strandnära habitat med gott om vattenvegetation. Gäddor, framförallt större individer, kan dock även förekomma ute över större djup. Utifrån provfisket tycks det även finnas gott om potentiella byten för gäddan ute i den fria vattenmassan. Tabell. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Bergsimpa Gädda Mört Nors Sik Totalt -3 m Antal/nät 1, 8,1, 3,6 Vikt (g)/nät 737, 8, 33,9 1,9 3-6 m Antal/nät 1,6,1,1 1,3 16,1 Vikt (g)/nät 338,,1 11, 1, 6,6 6-1 m Antal/nät,6,8,1 1,9 8,4 Vikt (g)/nät 19,9 64,6,6 14,4 46, 1- m Antal/nät,,9,3 1,,7 Vikt (g)/nät, 3,1 496, 91,8 9,9 46

47 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 3. Fångst i pelagiska nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Mört Nors Sik Totalt -6 m Antal/nät 7,,, 3, 37, Vikt (g)/nät 141, 43, 11, 114, 698, 6-1 m Antal/nät 1, 1, 7, 9, Vikt (g)/nät 1, 18, 77, 67, 1-18 m Antal/nät,,, 6, Vikt (g)/nät, 9, 334, 368, Individlängder för abborre, bergsimpa, mört, nors och sik framgår av Figur 3 till Figur 7. I övrigt fångades två gäddor på 6 respektive 74 millimeter. Fångsten av abborre dominerades av individer mellan 1 och 14 millimeter. Relativt få abborrar under 1 millimeter fångades. Små individer är ofta underrepresenterade vid nätprovfiske, dels på grund av att de inte nödvändigtvis har kommit upp i en tillräcklig storlek för att kunna fastna i näten och dels på grund av att de rör sig mindre än lite större individer. Möjligen kan även de låga fosforhalterna medföra att tillväxttakten på yngel normalt är lägre i Försjön jämfört med andra regionala sjöar. Den uteblivna fångsten av årsyngel ska inte ses som ett tecken på störd rekrytering. Även vid tidigare provfisken har få abborrar under 1 millimeter fångats. Abborrens längdfördelning tyder på en kontinuerlig rekrytering och längdfördelningen bedöms, utöver avsaknaden av årsyngel, vara normal. Antal 4 3 Nätprovfiske Försjön 1 Längdfördelning abborre Längd (mm) Figur 3. Längdfördelningsdiagram abborre. Bergsimpor fångas sällan i nätprovfisken och förekomsten är sannolikt större än vad vi känner till. Samtliga individer var mellan till 8 millimeter. Troligen blir de inte mycket större. 4 Nätprovfiske Försjön 1 Längdfördelning bergsimpa Antal Längd (mm) Figur 4. Längdfördelningsdiagram bergsimpa. 47

48 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångsten av mört var tämligen jämnt fördelad mellan individer 7- millimeter. Inga årsyngel har fångats, vilket är normalt för mört. Glapp i längdfördelningsdiagram för mört är sällsynt i opåverkade sjöar då tillväxten inom en årskull varierar. Att få mörtar mellan 1 och 1 millimeter fångades kan bero på en svag årsklass eller att en årsklass saknades helt i fångsten. Att en årsklass saknades kan dock inte fastslås då åldersanalyser av mört från regionala sjöar visar att tvåsomrig mört i de flesta fall varit omkring 8 millimeter medan tresomrig mört varit omkring 1 millimeter. Utifrån åldersanalyserade mörtar från provfisket i Försjön 9 saknades två årsklasser i fångsten. Men längdfördelningen var mer jämn 1 jämfört med 9. De vattenkemiska förhållandena i sjön tyder på att fiskbestånden inte bör uppvisa försurningsrelaterade skador. En ökad kunskap om mörtens lekplatser i sjön vore önskvärd för att med större säkerhet bedöma om rekryteringen faktiskt uteblir vissa år. Det är möjligt att de näringsfattiga förhållandena medför att tillgången på föda för de yngsta åldersklasserna blir låg. Detta tillsammans med begränsad tillgång på bra reproduktionsområden kan vara en förklaring till ojämn rekrytering för mört i en närings-, och vegetationsfattig sjö som Försjön. Att fångsten återkommande har varit relativt liten i utförda provfisken tyder på ett rätt sparsamt bestånd. Ett sparsamt bestånd bedöms dock vara normalt för en sjö av Försjöns karaktär. Antal Nätprovfiske Försjön 1 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram mört. Endast åtta norsar fångades i provfisket varav en satt i de bottensatta näten. Sex individer var strax över 1 millimeter medan övriga var 1 respektive 18 millimeter och således äldre. Situationen för norsen i Försjön ser inte bra ut. Fångsten per ansträngning har minskat markant sedan provfiskena 199 till 3. Försjöns begränsade djupområden medför sannolikt att sjön inte är idealisk för arten. Med sjöns storlek i åtanke är det möjligt att konkurrensen med framförallt sik och mört kan bli för tuff. Sik och mört uppvisar emellertid inte en ökad fångst per ansträngning motsvarande norsens minskning. En annan möjlig förklaring till norsens minskning kan vara relaterad till det allt varmare klimatet. Nors är en kallvattensfisk som föredrar kallt syrerikt vatten under språngskiktet. Sannolikt är det i mindre sjöar med begränsade djupområden vi först kommer se störningar på kallvattensarter. Rekryteringen av nors bedöms inte vara normal. 4 Nätprovfiske Försjön 1 3 Längdfördelning nors Antal Längd (mm) Figur 6. Längdfördelningsdiagram nors. 48

49 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångsten av sik dominerades av individer mellan 18 och millimeter. Dessa sikar tillhör sannolikt flera årsklasser. Det kan inte uteslutas att siken når längder runt 18 millimeter redan andra tillväxtåret, utifrån insamlade åldersdata från regionala sjöar. Det fanns även sikar på millimeter i fångsten. Detta var sannolikt antingen årsyngel eller tvåsomrig sik. Tillväxten är hög det första året för att därefter avta. Sikfångstens längdfördelning påminner i hög utsträckning om fångsten vid provfisket 9 men är mer småvuxen jämfört med framförallt provfisket 199. Vid provfisket 199 fångades främst individer mellan 31 till 37 millimeter och det framfördes att rekryteringen var ojämn mellan olika år. Möjligen har rekryteringen av nya årsklasser varit jämnare på senare år och därför ökat konkurrensen om plankton mellan sikindivider. Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till att siken tycks vara mer småväxt nu än för tjugo år sedan. En del sikindivider kan även övergå till att bli fiskätande och får då en ökad tillväxt. Med lägre tätheter av nors är det troligt att detta är mer sällsynt idag än för tio till tjugo år sedan då tätheterna av nors var högre. Längdfördelningen vid provfisket 1 bedöms vara normal och rekrytering förekommer sannolikt de flesta år. Antal Nätprovfiske Försjön 1 Längdfördelning sik Längd (mm) Figur 7. Längdfördelningsdiagram sik. Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Försjön har den totala fångsten i bottensatta nät inte förändrats i särskilt stor utsträckning. Fångsten av abborre har varit den dominerande vid samtliga tillfällen förutom 199 då fångsten av abborre och mört var tämligen jämn. Efter abborre har mört och sik varit de vanligaste arterna i fångsten. Fångstvikten av sik tycks minska över tid trots att antalet fångade individer per ansträngning håller sig förhållandevis stabil, vilket indikerar minskad medelvikt av fångade sikar. Fångsterna av nors har minskat sedan provfiskena på 199-talet. Fångstvikten av abborre var den lägsta jämfört med samtliga tidigare provfisken och har minskat mellan varje provfisketillfälle sedan Tabell 4 visar att andelen fiskätande abborrfiskar har minskat och balansen mellan abborre och mört har jämnats ut, vilket får positiva effekter på beräkningen för ekologisk status med avseende på fisk. 49

50 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sik 6 Nors Mört 4 4 Gädda Bergsimpa Abborre Figur 8. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken I de pelagiska näten har antalet fångade individer per nät inte förändrats nämnvärt sedan 9, men halverats sedan provfisket 1998 och 3. Att antalet fångade individer per ansträngning minskat i pelagiska nät är en följd av att fångsten av nors minskat. Varför fångsterna av nors minskat i såväl pelagiska som bottensatta nät kan med säkerhet inte fastläggas med detta provfiske. Potentiella förklaringar har förts fram i stycket ovan om nors. Fångsten per ansträngning av nors har minskat markant jämfört med provfisken på 199-talet och 3. Nors föredrar djupt syrerikt vatten och vistas därför främst under språngskiktet. Försjöns begränsade djupområden medför sannolikt att beståndet av nors kan vara tämligen känsligt. Att fångstvikten per ansträngning var betydligt högre 3 beror delvis på slumpen då en gädda på över ter kilo fångades.

51 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per pelagiskt nät (antal) Fångst per pelagiskt nät (vikt) Sik Nors Mört Abborre Figur 9. Fångst per pelagiska nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken -1. Statusbedömningar Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning till god. Flera parametrar pekar på hög status, inklusive det sammanvägda p-värdet av samtliga åtta parametrar ( Tabell 4). Fångstens storlek och sammansättning tycks vara nära vad som kan förväntas i en ostörd sjö. Vad som trots allt sänker sjöns ekologiska status med avseende på fisk var norsens betydande minskning under de senaste tio-femton åren tillsammans med att medelvärdet av p- värdena i beräkningen för ekologisk status var nära gränsen till god status. Försjöns ekologiska status med avseende på fisk har även i föregående nätprovfisken bedömts vara god. Vid föregående nätprovfiske 9 höjdes bedömningen till god status först efter expertgranskning. Detta provfiske stärker bedömningen som gjordes 9. Sedan dess har dessutom balansen mellan abborre och mört jämnats ut, även om abborren fortfarande är den dominerande arten. Den höga fångstvikten av abborre gör också att sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Försjöns fiskbestånd bedöms vara opåverkade av försurningsrelaterade skador, varför försurningsgraden bedöms till klass 1 enligt bilaga. 1

52 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 4. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Sjö Försjön Försjön Försjön Försjön Antal fiskarter, 6,, 6, Jämförvärde Antal fiskarter 6,36 6,36 6,36 6,36 P-värde Antal fiskarterarter,38,81,38,81 Artdiversitet (antal),13 1,88,, Jämförvärde Artdiversitet (antal),6,6,6,6 P-värde Artdiversitet (antal),8,,9,7 Artdiversitet (vikt) 1,87, 1,9 3,7 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),9,9,9,9 P-värde Artdiversitet (vikt),17,61,,8 Fångst/nät (vikt) 81,3 877,69 63,41 63,47 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 83,69 83,69 83,69 83,69 P-värde Fångst/nät (vikt),9,9,4,6 Fångst/nät (antal) 16,47 16, 8, 1,69 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 19,16 19,16 19,16 19,16 P-värde Fångst/nät (antal),8,76,1,49 Medelvikt i totala fångsten 49,34 4,86 78,8 1, Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 49,88 49,88 49,88 49,88 P-värde Medelvikt i totala fångsten,98,86,4,9 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,39,,3 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,3,3,3 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),8,7,4 1, Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 3,33 4,,1,7 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),38,9,,49 Medelvärde av P-värdena,6,68,38,73 Klassning av ekologisk status God God Måttlig Hög Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Hög Figur 6. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.

53 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 61. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena199 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Figur 6. Fångst från Försjön. Överst syns en sik och underst en mört. 3

54 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Gunnen Tabell. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Gunnen Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16,1 16,4, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,8 3,7 161 Sjöbeskrivning Gunnen är belägen cirka kilometer väster om Värnamo i Värnamo kommun. Gunnen ingår i Lagans vattensystem. Sjön avvattnas av vattendraget Lillån. Sjön har två tillflöden i väster, ett från Lillesjön och ett från Gölen och två i öster från Sörsjön och ett med ursprung i våtmarker. Avrinningsområdet är km och domineras av skogsmark och jordbruk. Gunnen har en areal på,8 km och ett högsta uppmätt djup på 3 meter. Medeldjupet är 1, meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört och sutare. Huruvida ål och signalkräftor förekommer är osäkert. I Gunnen har det inte gjorts några utsättningar av fisk som Länsstyrelsen känner till. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i Gunnen Innan kalkningens början var området försurat med ett ph ned mot. Med undantag för enstaka surstötar har ph legat över målvärdet sedan kalkningens början. Kalkningen är vilande i området sedan 1 (Figur 63). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 63. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Gunnen. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar på en något minskande konduktivitet och ett varierande färgtal som generellt har ökat en aning (Figur 64). Siktdjupet har vid de senaste tre provfiskena legat på, meter. Fosfor och kvävemätningar är fåtaliga från Gunnen men har vid dessa tillfällen varit måttliga till höga för totalfosfor och höga för totalkväve (Naturvårdsverket ). Något tydligt språngskikt kunde inte identifieras (Figur 66). 4

55 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 64. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Gunnen. Temperatur ºC Figur 6. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Gunnen. 1 1 Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O /l) Figur 66. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Gunnen 1. Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre, mört, gädda, braxen och gers. Dessutom fångades två sutare på sammanlagt tre kilo i extramasakan om 7 millimeter. I ordinarie maskor domineras fångsten viktmässigt av mört (34 %) följt av gädda (7 %) och abborre (3 %). Antalsmässigt domineras fångsten av mört (84 %) följt av abborre (1 %) (Tabell 6). Den totala fångsten är mer än dubbelt så hög jämfört med de nationella jämförvärdena. Fångsten av abborre är i paritet med de nationella jämförvärdena. Fångsten av mört är mer än dubbelt så hög jämfört med de nationella jämförvärdena (Tabell 6). Dessutom fångades tolv braxen, fjorton gersar och en gädda på 9 millimeter. Eftersom fångsten av dessa arter är relativt fåtalig påverkas den i hög utsträckning av slump. Tabell 6. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gers Gädda Mört Totalt Antal 73, 1, 14, 1, 6, 66 Vikt (g) 43, 68, 118, 4644, 916, 1731 Antal per nät 9,1 1, 1,8,1 6,8 78,3 Jämförvärde 1,6, 1,9,3 11, 1,4 Vikt per nät 4,4 36, 14,8 8, 739, 16, Jämförvärde 413,3 1,1 1, 173,1 318,8 993, Antal % av tot 11,7 1,9,, 84, 1, Vikt % av tot 3,3 1,1,7 6,8 34, 1,1 Medellängd (mm) 1,3 4,4 87,1 9, 97,1 1469,9 Medelvikt,3 17,3 8,4 4644, 11, 4936,

56 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 7. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gers Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 9,1 1, 1,8,1 6,8 78,3 Vikt (g)/nät 4,4 36, 14,8 8, 739, 16, Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Gunnen syns inga stora skillnader. Abborren och braxen har ökat en aning viktmässigt utöver den ökade biomassan av gädda som är en följd av den relativt stora gädda som fångades 1. (Figur 67). Det fångades ingen benlöja 1, vilket det gjordes bådes 199 och. Benlöjan uppehåller sig gärna i stora stim nära ytan sommartid och fångst vid nätfiske är därför slumpmässig. Att den inte fångades 1 betyder inte nödvändigtvis att den har försvunnit. Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 9 8 Mört 7 Gädda 6 Gers 1 4 Braxen 1 3 Benlöja 1 Abborre Figur 67. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

57 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provfiskeresultatet tyder på att mörten i Gunnen är talrik och tämligen småvuxen. Längdfördelningen av mört (Figur 73) visar avsaknad av individer runt 1 millimeter i fångsten. Åldersanalyserade mörtar visar dock att samtliga årsklasser mellan 3 till 1 år förekommer i fångsten (Figur 74). Eftersom samtliga årsklasser av mört 3- år gamla förekommer i fångsten bedöms Gunnens försurningsgrad tillhöra klass 1. Fördelningen mellan rovfisk och karpfisk är tämligen jämn i fångsten. Men eftersom fångst av gädda till stor del påverkas av slump utesluts den från bedömningen varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på fisk blir måttlig. De faktorer som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är antal per ansträngning och antal - och viktmässig artdiversitet (Figur 68). Parametrarna visar att sjöns fiskfauna är påverkad av övergödning, vilket även påvisas i de fåtaliga provtagningar av totalfosfor och totalkväve som gjorts. Statusen skulle sannolikt förbättras av att abborren ökar på bekostnad av mörtbeståndet. Artdiversiteten med avseende på vikt påverkas sannolikt också av fångsten av den större gäddan. Tabell 8. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Gunnen Gunnen Gunnen Antal fiskarter 6, 6,, Jämförvärde Antal fiskarter 4,4 4,4 4,4 P-värde Antal fiskarterarter,31,31,71 Artdiversitet (antal) 1,73 1,6 1,39 Jämförvärde Artdiversitet (antal),7,7,7 P-värde Artdiversitet (antal),,46,3 Artdiversitet (vikt) 1,81 1,63 3,77 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),64,64,64 P-värde Artdiversitet (vikt),7,18,14 Fångst/nät (vikt) 1378, 119,13 16,13 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 168,9 168,9 168,9 P-värde Fångst/nät (vikt),74,, Fångst/nät (antal) 68,7 77,38 78, Jämförvärde Fångst/nät (antal) 34,48 34,48 34,48 P-värde Fångst/nät (antal),,1,1 Medelvikt i totala fångsten, 1,4 7,67 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,79 4,79 4,79 P-värde Medelvikt i totala fångsten,16,6,4 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,4,16 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,1,1 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),77,1,9 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),1,11,47 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),1,,36 Medelvärde av P-värdena,39,8,43 Klassning av ekologisk status Måttlig Otillfredsst Måttlig Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig 7

58 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Måttlig Figur 68. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 69. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1996 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 7. Längdfördelningsdiagram abborre. 8

59 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN Antal Längd (mm) Figur 71. Längdfördelningsdiagram braxen. 1 8 Antal Längd (mm) Figur 7. Längdfördelningsdiagram gers. Antal Längd (mm) Figur 73. Längdfördelningsdiagram mört. 3 Längd (mm) Ålder Figur 74. Längd hos åldersanalyserad mört i Gunnen (N=) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 9

60 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Hagasjön Tabell 9. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Hagasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16, 6,3 1,7 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,1 1,3 1, Sjöbeskrivning Hagasjön är belägen cirka kilometer sydväst om Gnosjö i Gnosjö kommun. Hagasjön ingår i Nissans vattensystem och delavrinningsområdet mynnar i Hären. Sjön avvattnas av vattendraget Getabäcken. Sjön har ett litet tillflöde i norr med ursprung i våtmarker. Avrinningsområdet är knappt 1 km och domineras av skogsmark. Hagasjön har en areal på,1 km och ett högsta uppmätta djup på 1,3 meter. Medeldjupet är 3,7 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gers, gädda, mört och sutare. Huruvida ål förekommer är osäkert. Gädda och sutare sattes ut under några år i mitten av 19-talet, vilket var en vanlig fiskevårdande åtgärd på den tiden. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Kalkas ej Rovfisk God Vattenkemi Hagasjön ingår i Härens kalkåtgärdsområde men kalkas inte då den utgör trendsjö. ph-värdet har sedan början av fram till provfisketillfället legat över ph 6 vid provtagningstillfällena (Figur 7). ph 8 1 7,8 6,6,4 4 3, Alk (mekv/l) Figur 7. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Hagasjöns mitt. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar på en något minskande konduktivitet medan mätvärdena för färgtal är fåtaliga. (Figur 76). Absorbansen har dock ökat vilket innebär att vattnet har blivit mer färgat. Siktdjupet har vid de senaste tre provfiskena legat kring meter men trenden är att det minskar. Minskat siktdjup är en trend som återkommer i många sjöar i Norra Europa och kan sannolikt delvis förklaras av minskad försurning. Ett språngskikt kunde identifieras mellan 3-7(Figur 79). Under språngskiktet var det syrefria förhållanden (Naturvårdsverket ). 6

61 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 76. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Hagasjöns mitt. Absorbans (filtrerat) 1,9,8,7,6,,4,3,, Figur 77. Absorbans (kuber) i Hagasjöns mitt. Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 78. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Hagasjöns mitt. Djup (m) Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 79. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Hagasjön 1. 61

62 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre, mört, braxen och gers. Fångsten domineras viktmässigt av abborre (67 %) följt av mört ( %) och braxen (13 %). Antalsmässigt domineras fångsten av mört (8 %) följt av abborre (37 %) (Tabell 3). Den totala fångsten ligger under de nationella jämförvärdena. Fångsten av abborre ligger likt tidigare provfisken under de nationella jämförvärdena. Fångsten av mört är också under de nationella jämförvärdena. Dessutom fångades en gers (9 millimeter) och tre braxnar (16, 3 och 34 millimeter) (Tabell 3). Eftersom få individer av gers och braxen har fångats påverkas fångsten i stor utsträckning av slump. Sannolikt är förekomsten av gers och braxen liten i sjön. Fångsten var tämligen jämn fördelad de sex översta metrarna. Mellan 6-1 meter uteblev fångst (Tabell 31). Detta kan förklaras av de dåliga syreförhållandena på djup överstigande 6 meter. Tabell 3. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gers Mört Totalt Antal 8, 3, 1, 44, 76, Vikt (g) 74, 4, 9, 83, 49, Antal per nät 3,,4,1, 9, Jämförvärde 1,8,4,9 8,4 19, Vikt per nät 344,3 6, 1,1 1,4 11,3 Jämförvärde 641,3 16,1 9,9 8,3 149, Antal % av tot 36,8 3,9 1,3 7,9 1, Vikt % av tot 67,3 1,8, 19,6 1, Medellängd (mm) 16, 46,7 9, 13, 66,9 Medelvikt 98,4 174,7 9, 18,3 3,4 Tabell 31. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gers Mört Totalt -3 m Antal/nät,7,3 7, 13, Vikt (g)/nät 1, 3, 17, 631, 3-6 m Antal/nät 3,7 1, 7,7 1,4 Vikt (g)/nät 417, 174,7 14,7 73,4 6-1 m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Hagasjön syns en minskning av antal och vikt per ansträngning (Figur 8). Trenden tycks vara att fiskförekomsten minskar i Hagasjön. Reproduktionen av abborre fungerar men andelen årsyngel har minskat jämfört med 1 års provfiske. Medelstorleken på abborren är tämligen hög och andelen potentiellt fiskätande abborrar är högre än vad det har varit sedan provfisket (Tabell 3). Biomassan domineras av abborre varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. 6

63 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Mörten i Hagasjön är tämligen småväxt och åldersanalys visar att mört runt 9 millimeter är treårig. Vid 1 års provfiske fångades endast en mört under 1 millimeter. Rekryteringen kan vara sparsam, men det finns inga tecken på att rekrytering ska ha uteblivit helt något av de senaste 1 åren. Att ingen mört från de allra yngsta åldersklasserna har fångats får ses som naturligt då små individer är underrepresenterade vid nätprovfiske på grund av sin storlek och sitt levnadssätt. (Figur 84). Försurningsgraden bedöms tillhöra klass 1. Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sutare 1 6 Mört 1 Gädda Gers 6 Braxen 4 1 Benlöja Abborre Figur 8. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Den ekologiska statusen med saveende på fisk bedöms vara god. De faktorer som påverkar statusklassningen i negativ riktning är antal och vikt per ansträngning och andelen potentiella fiskätande abborrar (Figur 81). Sjöns ekologiska status med avseende på fisk skulle sannolikt förbättras av en mer talrik mörtförekomst. Man ska också komma ihåg att det var syrefria förhållanden under språngskiktet vid tidpunkten för provfisket. Syrefria förhållanden kan påverka fiskförekomst i stor utsträckning. Men de fiskarter Hagasjön har idag hotas troligtvis inte av att det periodvis uppstår syrefria förhållanden under språngskiktet. 63

64 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 3. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Sjö Hagasjön Hagasjön Hagasjön Hagasjön Antal fiskarter,, 4, 4, Jämförvärde Antal fiskarter 3,39 3,39 3,39 3,39 P-värde Antal fiskarterarter,3,3,69,69 Artdiversitet (antal) 1,9,3,13,1 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,91 1,91 1,91 1,91 P-värde Artdiversitet (antal),99,44,7,7 Artdiversitet (vikt) 1,77,67,3 1,97 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),,,, P-värde Artdiversitet (vikt),33,83,81,48 Fångst/nät (vikt) 673,38 363, 98,63 11, Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 887,17 887,17 887,17 887,17 P-värde Fångst/nät (vikt),,,4,4 Fångst/nät (antal) 34, 7, 19, 9, Jämförvärde Fångst/nät (antal),6,6,6,6 P-värde Fångst/nät (antal),48,7,76,14 Medelvikt i totala fångsten 19,81 48,4 31,1 3,8 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 43,7 43,7 43,7 43,7 P-värde Medelvikt i totala fångsten,1,84,6,69 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),64,4,36,8 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,6,6,6 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,9,4,6 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),6, 1,91,8 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),,41,71,66 Medelvärde av P-värdena,4,48,6,46 Klassning av ekologisk status Måttlig God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 81. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 64

65 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 8. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Antal Längd (mm) Längd (mm) Figur 83. Längdfördelningsdiagram abborre. Figur 84. Längdfördelningsdiagram mört. 3 Längd (mm) Ålder Figur 8. Längd hos åldersanalyserad mört i Hagasjön (N=9) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 6

66 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Häpplingen Tabell 33. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Häpplingen Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 19,4 8, 1,3 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,1 11,4,7 6 Sjöbeskrivning Häpplingen är belägen cirka 1 kilometer väster om Vaggeryd i Vaggeryds kommun. Häpplingen ingår i Lagans vattensystem och delavrinningsområdet mynnar i Lagan. Sjön avvattnas av vattendraget Stödstorpaån. Avrinningsområdet är 7 km och domineras av skogsmark. Hagasjön har en areal på,1 km och ett högsta uppmätt djup på drygt 11 meter. Medeldjupet är, meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda, mört och sutare. I Häpplingen har det inte gjorts några utsättningar av fisk som Länsstyrelsen känner till. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Kalkningen i Häpplingen startade 1986 och mängderna har sedan dess varierat upp och ner. 1 gjordes senaste ändringen då kalkmängden ökades en aning. ph-värdet har sedan kalkningens start varierat och flertalet surstötar har observerats, senast 1 (Figur 86). Provtagningen sker dock meter nedströms utloppet och då är det inte säkert att mätningarna är representativa för sjön. ph ,8,6,4, Figur 86. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Häpplingens mitt samt cirka meter nedströms sjön. Alk (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Figur 87. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Häpplingens mitt. Färgtal (mg Pt/l) Provtagningen av färgtal visar att vattnet har blivit mer färgat över tid. Konduktiviteten har minskat något (Figur 87). Siktdjupet har vid de senaste tre provfiskena legat strax över 1 meter. Språngskiktet var svagt och sträckte sig från 1-9 meters djup. Syrehalten var nära noll från 1 meters djup (Figur 88). I maj 13 har totalkvävehalten uppmätts till 47 µg/l i Häpplingens mitt. 66

67 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Djup (m) Temperatur ºC 1 1 Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 88. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Häpplingen 1. Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre, mört, gädda och sutare. Fångsten domineras av abborre följt av mört. I extramaskan om 7 millimeter fångades totalt två sutare ( och millimeter) på sammanlagt fyra kilo. Fisk fångades i samtliga djupzoner. Majoriteten fångades mellan -3 meters djup och beror sannolikt på avtagande syrenivåer som följer med ökat djup. Den totala fångsten ligger under de nationella jämförvärdena. Fångsten av abborre ligger över de nationella jämförvärdena vad gäller vikt per ansträngning (Tabell 34). Medelstorleken på abborren är tämligen stor vilket speglas i andelen potentiellt fiskätande abborrar (Tabell 36). Fångsten av mört är under de nationella jämförvärdena (Tabell 34). Dessutom fångades en gädda (4 millimeter) och en sutare i ordinarie maskor (38 millimeter). Fångsten av gädda och sutare är slumpartad och ofta underrepresenterad i nätprovfiske. Tabell 34. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Sutare Totalt Antal 6, 1, 8, 1, 1, Vikt (g) 663, 3, 167, 194, 9817, Antal per nät 8,1,1 7,3,1 1,6 Jämförvärde 1,7, 1,3,,8 Vikt per nät 831,6 6,9 19,9 136,8 17, Jämförvärde 483, 11,7 8,3 178, 84, Antal % av tot,,8 46,4,8 1, Vikt % av tot 67,8,1 16, 11,1 1, Medellängd (mm) 161,9 4, 133,7 38, 11,6 Medelvikt 1,4 3, 7, 194, 176,4 Tabell 3. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Sutare Totalt -3 m Antal/nät 19,3,3 1,7,3 3,6 Vikt (g)/nät 196,3 167,7 38,7 364,7 84,4 3-6 m Antal/nät 1,7,7 4,4 Vikt (g)/nät 93, 113,7 46,7 6-1 m Antal/nät 1, 1,, Vikt (g)/nät 7, 34, 6, 67

68 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Häpplingen syns inga stora förändringar. Fångstvikten av abborre och mört har varit stabil vid samtliga tre provfisketillfällen. Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sutare 1 Mört Gädda Abborre Figur 89. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Längdfördelningsdiagrammet för mört visar att det saknas mört runt 9 millimeter i fångsten (Figur 93). Åldersanalyserade mörtar visar dock att samtliga årsklasser mellan 3 och 11 år finns representerade i fångsten (Figur 94). Försurningsgraden bedöms därför tillhöra klass 1. Fångsten av abborre tyder på ett välmående bestånd med fungerande reproduktion. Biomassan domineras av rovfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god. De parametrar som har negativ påverkan på den ekologiska statusen med avseende på fisk är viktmässig fångst per nät, medelvikt i den totala fångsten och andelen potentiellt fiskätande abborrar (Figur 9). 68

69 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 36. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Häpplingen Häpplingen Häpplingen Antal fiskarter 3, 4, 4, Jämförvärde Antal fiskarter 3,74 3,74 3,74 P-värde Antal fiskarterarter,63,86,86 Artdiversitet (antal),1,11,6 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,87 1,87 1,87 P-värde Artdiversitet (antal),81,68,74 Artdiversitet (vikt),1,47, Jämförvärde Artdiversitet (vikt),,, P-värde Artdiversitet (vikt),47,9,47 Fångst/nät (vikt) 149, , 17,13 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 811,3 811,3 811,3 P-värde Fångst/nät (vikt),19,6,37 Fångst/nät (antal) 18,7, 1,63 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 18,86 18,86 18,86 P-värde Fångst/nät (antal),99,78,7 Medelvikt i totala fångsten 79,77 88,4 78,4 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 49,3 49,3 49,3 P-värde Medelvikt i totala fångsten,38,8,39 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),49,33,46 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,6,6 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),19,69, Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,97,97, Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),69,8,4 Medelvärde av P-värdena,4,63, Klassning av ekologisk status God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 9. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 69

70 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 91. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Antal Längd (mm) Figur 9. Längdfördelningsdiagram abborre. Figur 93. Längdfördelningsdiagram mört. Figur 94. Längd hos åldersanalyserad mört i Häpplingen (N=8) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 7

71 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Klosjön Tabell 37. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Klosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,3 7,7 1, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,14 8, 1, Sjöbeskrivning Klosjön är belägen cirka 3 kilometer nordost om samhället Nissafors i Gnosjö kommun. Klosjön ingår i Nissans vattensystem och delavrinningsområdet mynnar i Vikaresjön. Sjön avvattnas av vattendraget Källerydsån. Sjön har ett tillflöde i norr. Avrinningsområdet är 4 km och domineras av skogsmark. Klosjön har en areal på,14 km och ett högsta uppmätt djup på drygt 8 meter. Medeldjupet är knappt 4 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda och mört. I Klosjön har det gjorts återintroduktionsutsättningar av mört 1 då 6 individer av okänd storlek sattes ut. Det naturliga beståndet tros ha slagits ut under 197-talet på grund av försurning. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 3 Nej Rovfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i åtgärdsområdet Källerydsån dit Klosjön tillhör ph-värdet har vid provtagningstillfällena sedan 1993 legat stabilt över målvärdet (6,) med undantag för en surstöt 4 (Figur 9). ph 8 1 7,8 6,6,4 4 3, Alk (mekv/l) Figur 9. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Klosjön. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 96). Siktdjupet vid provfisketillfällena 1 respektive 1 var 1, meter. Språngskiktet låg på -6 meters djup (Figur 98). Under språngskiktet var det syrefria förhållanden (Naturvårdsverket ). 71

72 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 96. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Figur 97. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Klosjön. Klosjön. Temperatur ºC Djup (m) Temperatur 8 Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 98. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Klosjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras av abborre då alla fiskar utom sex stycken var abborre (Tabell 38). Den totala fångsten ligger i paritet med de nationella jämförvärdena. Fångsten av abborre ligger framförallt antalsmässigt över de nationella jämförvärdena. Fångsten av mört är klart lägre än nationella jämförvärden. Dessutom fångades två gäddor på 3 respektive 66 millimeter. Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform och fångsten får ses som normal. Fångsten var relativt jämnt fördelad i de sex översta metrarna. Djupare än sex meter fångades endast en abborre och en gädda och är sannolikt en följd av de låga syrehalter som förekom djupare än sex meter. Tabell 38. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal 1,, 4, 7, Vikt (g) 4347, 768, 134, 8149, Antal per nät,1,3,,9 Jämförvärde 11,,3 11, 1,9 Vikt per nät 43,4 346, 19,3 118,7 Jämförvärde 389,3 18, 334,1 94,1 Antal % av tot 97,1 1, 1,9 1, Vikt % av tot 3,3 34, 1,7 1, Medellängd (mm) 11,1 9, 73,8 98,9 Medelvikt 1,6 1384, 8, 1664,1 7

73 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 39. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 3,3,3 1, 36,6 Vikt (g)/nät 77,3 48,3 8, 144,1 3-6 m Antal/nät 9, 9, Vikt (g)/nät 746, 746, 6-1 m Antal/nät,, 1, Vikt (g)/nät 13, 467, 48, Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Klosjön syns inga stora skillnader. Fångsten har ökat jämfört med 1 och påminner i hög grad av provfisketillfällena 1994, 4 och 9. Abborren har dominerat och mörtfångsten har varit ungefär likvärdig vid samtliga tillfällen. Abborre tycks ha ett tämligen välmående bestånd med fungerande reproduktion. Biomassan domineras av rovfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad (Figur 99). Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre Figur 99. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

74 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 De fyra mörtar som fångades 1 var alla över millimeter och hälften var över 3 millimeter (Figur 13). Samtliga fyra mörtar härstammar troligtvis från utsättningsmaterialet. På grund av att ingen reproduktion av mört har kunnat konstateras bedöms sjöns försurningsgrad tillhöra klass 3. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig eftersom det naturliga beståndet av mört är utslaget och att de utsatta mörtarna inte har lyckats reproducera sig. De faktorer som i övrigt påverkar statusklassningen i negativ riktning är kvoten abborre/karpfiskar och antalsmässig artdiversitet. Det har tidigare visats att introduktion av mört har störst chans att lyckas om abborrbeståndet är relativt fåtaligt med hög medelvikt (Alenius 1). Därför bedöms chanserna att lyckas med en ny återintroduktion som lite just nu trots att ph verkar vara acceptabelt för mört. Klosjön bör fortsatt nätprovfiskas för att följa abborrens utveckling. Därmed kan man hitta tillfällen med god möjlighet att lyckas med nya återintroduktionsförsök av mört. Tabell 4. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Inven Inven Stand Sjö Klosjön Klosjön Klosjön Klosjön Klosjön Antal fiskarter, 3, 3,, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 3,74 3,74 3,74 3,74 3,74 P-värde Antal fiskarterarter,6,63,63,6,63 Artdiversitet (antal) 1, 1,4 1,1 1,4 1,6 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 P-värde Artdiversitet (antal),11,3,17,1,13 Artdiversitet (vikt) 1,31,37,71 1,48,4 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),,,,, P-värde Artdiversitet (vikt),1,8,83,16,8 Fångst/nät (vikt) 1118,13 136, 113,14 319,7 118,63 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 97,6 97,6 97,6 97,6 97,6 P-värde Fångst/nät (vikt),76,47,7,,9 Fångst/nät (antal) 8,38 31, 3,86 13,9,88 Jämförvärde Fångst/nät (antal),9,9,9,9,9 P-värde Fångst/nät (antal),71,6,61,3,84 Medelvikt i totala fångsten 39,41 43,87 36,4 4, 39,37 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 P-värde Medelvikt i totala fångsten,78,94,67,3,78 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,34,17,3,7 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),4,4,4,4,4 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,4,7,6,83 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 3,34 1,8 3,88 4, Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),38 1,,31,7 Medelvärde av P-värdena,4,8,67,6,66 Klassning av ekologisk status Måttlig God God Otillfredsst God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig 74

75 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 1. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 11. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1994 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 3 Nätprovfiske Klosjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram abborre. Figur 13. Längd hos åldersanalyserad mört i Klosjön (N=4) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 7

76 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Kroksjö Tabell 41. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Kroksjö Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16,9 6,7, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,1 11,8,66 7 Sjöbeskrivning Kroksjö är belägen cirka 8 kilometer väster om tätorten Vaggeryd i Vaggeryds kommun. Kroksjö ingår i Lagans vattensystem. Sjön har två tillflöden i norr, ett från Långsjön och ett med ursprung i våtmark. Avrinningsområdet är 1 km och domineras av skogsmark. Kroksjö har en areal på,1 km och ett högsta uppmätt djup på 11,8 meter. Medeldjupet är 3, meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda och ål. I Kroksjö har det gjorts utsättningar av mört.1994 sattes det 16 individer och 8 gjordes en förstärkningsutsättning med könsmogen mört. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Nej Rovfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i åtgärdsområdet ph-värdet har, med undantag för enstaka surstötar, legat stabilt över målvärdet (6,) (Figur 14). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 14. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) vid provtagningspunkt nedströms Kroksjö. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 1). Siktdjupet var meter och har varit likartat vid provtagningstillfällena 6-1. Språngskiktet återfanns på -8 meters djup (Figur 16). Under språngskiktet var det syrefattigt (Naturvårdsverket ). Några fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Kroksjö. 76

77 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 1. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) vid provtagningspunkt nedströms Kroksjö. Temperatur ºC Djup (m) Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 16. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Kroksjö 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras av abborre följt av mört (Tabell 4). Den totala fångsten är i paritet med jämförvärden vad gäller vikt men lägre vad gäller antal. Fångsten av abborre var i paritet med jämförvärdet medan fångsten av mört var lägre. Dessutom fångades två gäddor på 41 respektive 4 millimeter. Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform och fångsten får ses som normal. Tabell 4. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal,, 36, 93, Vikt (g) 4698, 77, 1, 6973, Antal per nät 6,9,3 4, 11,7 Jämförvärde 1,7, 1,3,8 Vikt per nät 87,3 96,3 188,1 871,7 Jämförvärde 483, 11,7 8,3 84, Antal % av tot 9,1, 38,7 1, Vikt % av tot 67,4 11, 1,6 1, Medellängd (mm) 144,4 41, 161, 7,4 Medelvikt 8,4 38, 41,8 1, 77

78 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 43. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 1,,3 8,7 4, Vikt (g)/nät 18,7 18,3 383,3 4,3 3-6 m Antal/nät 3,3,3 3,3 6,9 Vikt (g)/nät 37,3 18,3 118,3 83,9 6-1 m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Vid en jämförelse med tidigare provfisken i Kroksjö är fångsterna lägre än vad de var vid provfiskena Samtidigt har fångsten ökat från att ha varit mycket liten 6 och 1 (Figur 17). Abborren har dominerat fångsterna vid varje provfisketillfälle och tycks ha en fungerande reproduktion. Medelstorleken på abborren var ganska stor vilket speglas i andelen potentiellt fiskätande abborrar (Tabell 44). Biomassan domineras av rovfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 4 3 Mört Gädda 1 1 Abborre Figur 17. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

79 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångsten av mört tyder på att beståndet fortfarande inte har återhämtat sig och visar inga tecken på föryngring de senaste åren. Det fångades bara mört över 13 millimeter och åldersanalys visade att de var år gamla (Figur 111 och Figur 11). De äldre mörtarna utgörs förmodligen av utsättningsmaterial. Men eftersom den senaste utsättningen 8 gjordes med könsmogen fisk har det förekommit flera år med rekrytering i sjön. Men eftersom det saknas mört som var 3 och 4 år i fångsten bedöms sjöns försurningsgrad tillhöra klass. Bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på fisk blir efter expertbedömning måttlig. En del av fångsten består av utsättningsmaterial och mörtens rekrytering är sannolikt störd vilket talar för en sänkning av statusen. De faktorer som i övrigt främst påverkar statusklassningen i negativ riktning är kvoten abborre/karpfiskar och andelen potentiellt fiskätande abborrar som båda skulle förbättras av ett starkare mörtbestånd på bekostnad av abborren. Tabell 44. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Inven Inven Inven Stand Sjö Kroksjö Kroksjö Kroksjö Kroksjö Kroksjö Antal fiskarter 3, 3, 3, 3, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 3,49 3,49 3,49 3,49 3,49 P-värde Antal fiskarterarter,7,7,7,7,7 Artdiversitet (antal) 1,93,9,1,19, Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,84 1,84 1,84 1,84 1,84 P-värde Artdiversitet (antal),87,66,,4,78 Artdiversitet (vikt),43,88,1,46 1,9 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),1,1,1,1,1 P-värde Artdiversitet (vikt),91,6,69,94,4 Fångst/nät (vikt) 1913, 877, 67, 384, 871,63 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 76,1 76,1 76,1 76,1 76,1 P-värde Fångst/nät (vikt),,77,,14,78 Fångst/nät (antal) 34, 14, 4, 4,7 11,63 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 18,1 18,1 18,1 18,1 18,1 P-värde Fångst/nät (antal),8,68,,3,4 Medelvikt i totala fångsten 6,8 61,8 6,94 8,89 74,98 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 49,36 49,36 49,36 49,36 49,36 P-värde Medelvikt i totala fångsten,81,68,6,36,44 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),44,1,7,11, Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,71,6,37,11 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,89,68 1,7,81 3,1 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),7,6 1,,68,41 Medelvärde av P-värdena,9,68,49,48, Klassning av ekologisk status God God God God God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig 79

80 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 18. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 19. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1993 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 1 8 Antal Längd (mm) Figur 11. Längdfördelningsdiagram abborre. 8

81 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN Antal Längd (mm) Figur 111. Längdfördelningsdiagram mört. Figur 11. Längd hos åldersanalyserad mört i Kroksjö (N=31) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 81

82 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Kyrkesjön Tabell 4. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Kyrkesjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 19, 6,,8 16 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,3 14,9, Sjöbeskrivning Kyrkesjön är belägen cirka 4 kilometer nordväst om tätorten Gislaved i Gislaveds kommun. Kyrkesjön ingår i Nissans vattensystem. Sjön har två tillflöden i norr från Bondaryds gölar. Avrinningsområdet är 1 km och domineras av skogsmark och jordbruk. Kyrkesjön har en areal på,3 km och ett uppmätt maxdjup på cirka 1 meter. Medeldjupet är 4,6 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gädda, mört, siklöja och sutare. Huruvida ål förekommer är osäkert. I Kyrkesjön har det satts ut gädda och ål 1988 och Dessutom har det gjorts återintroduktionsutsättningar av flodkräfta 199, 1 och. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Ja Karpfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i åtgärdsområdet 198. ph-värdet har därefter vid provtagningstillfällena hållit sig stabilt över målvärdet (6,) (Figur 113. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) vid provtagningspunkt vid riksvägen nedströms Kyrkesjön.). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 113. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) vid provtagningspunkt vid riksvägen nedströms Kyrkesjön. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 114. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) vid provtagningspunkt vid riksvägen nedströms Kyrkesjön.). Siktdjupet i sjön är,8 meter och har minskat sedan förra provfisket 1. Språngskiktet var svagt och återfanns mellan -1 meters djup. Syrehalten avtar snabbt de sista metrarna ovan bottnen och vid botten råder syrefria förhållanden (Naturvårdsverket ). Prover av fosfor- eller kvävehalter har inte tagits i Kyrkesjön. 8

83 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 114. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) vid provtagningspunkt vid riksvägen nedströms Kyrkesjön. Temperatur ºC Djup (m) 1 1 Temperatur 4 Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 11. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Kyrkesjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras viktmässigt av braxen följt av mört och abborre. Antalsmässigt domineras fångsten av abborre följt av mört. Den totala fångsten ligger under de nationella jämförvärdena. Fångsten av abborre och mört är under jämförvärdena (Tabell 46). Tabell 46. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Mört Totalt Antal 13, 9, 76, 1, Vikt (g) 14, 338, 39, 7791, Antal per nät 8,1,6 4,8 13, Jämförvärde 1,8,4 8,4 19, Vikt per nät 134,6 8, 144,3 486,9 Jämförvärde 641,3 16,1 8,3 149, Antal % av tot 6, 4, 3,3 1, Vikt % av tot 7,6 4,7 9,6 99,9 Medellängd (mm) 1,9 38,3 136,1 6,3 Medelvikt 16,6 369,8 3,4 416,8 Tabell 47. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Mört Totalt -3 m Antal/nät 18,6 1,6 11, 31,4 Vikt (g)/nät 97,4 63,8 379, 131, 3-6 m Antal/nät 6,, 4, 1, Vikt (g)/nät 116,4 9,8 8,8 9, 6-1 m Antal/nät 1, 1, Vikt (g)/nät,, 1- m Antal/nät 1,3 1,3 Vikt (g)/nät 8,3 8,3 83

84 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Övergripande bedömning Fångsten 1 är snarlik tidigare provfisken men har ökat en aning i antal per ansträngning och minskat en aning i vikt per ansträngning (Figur 116). Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sutare 8 14 Siklöja Obestämd karpfisk 8 Mört Gädda Braxen 1 Abborre Figur 116. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Fångsten av abborre tyder på ett välmående bestånd utan reproduktionsproblem men är småvuxet och domineras av små individer. Abborrens storlek speglas också i andelen potentiellt fiskätande abborrar som också ligger under jämförvärdet (Tabell 48). Fångsten av mört visar för första gången en tydlig ökning i antal individer per nät och är i nivå med nätprovfisket 199. Det fångades få mörtar under 1 millimeter och det är oklart vilken ålder de yngsta individerna har i fångsten då ingen åldersanalys har gjorts. Längdfördelningsdiagrammet för mört visar att det har fångats få individer mellan 1-14 millimeter (Figur 11). Hur gamla mörtarna mellan 1-14 millimeter skulle vara är svårt att veta utan åldersprovtagning. Eftersom det med säkerhet inte kan verifieras att det har förekommit rekrytering 84

85 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 bland mörten 3 till år tillbaka i tiden bedöms försurningsgraden tillhöra klass. Biomassan domineras av karpfisk varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, vilket innebär en sänkning av det framräknande indexet. Sänkningen motiveras av att mörtens rekrytering fortfarande visar tecken på att vara störd även om den har förbättrats sedan 1. För att statusen ska förbättras är det nödvändigt att rekryteringen av försurningskänsliga arter inte är störd. Statusen skulle dessutom sannolikt förbättras av en mer talrik fångst av mört, färre braxnar och en högre medelvikt bland abborrarna (Figur 117) Tabell 48. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Stand Stand Stand Stand Sjö Kyrkesjön Kyrkesjön Kyrkesjön Kyrkesjön Kyrkesjön Antal fiskarter 6, 3, 4, 4, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 4,38 4,38 4,38 4,38 4,38 P-värde Antal fiskarterarter,9,37,8,8,37 Artdiversitet (antal),77 1,73 1,9 1,84,3 Jämförvärde Artdiversitet (antal),,,,, P-värde Artdiversitet (antal),19,6,4,7,99 Artdiversitet (vikt) 4,9,4,7 3,39,88 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),63,63,63,63,63 P-värde Artdiversitet (vikt),,81,91,3,74 Fångst/nät (vikt) 781,93 3,13 43,6 66,19 486,94 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 814,4 814,4 814,4 814,4 814,4 P-värde Fångst/nät (vikt),93,4,16,64,7 Fångst/nät (antal) 16, 1,94 9,94 8,69 13,44 Jämförvärde Fångst/nät (antal),39,39,39,39,39 P-värde Fångst/nät (antal),68,9,3,1,48 Medelvikt i totala fångsten 48,87 9,7 4,7 7,3 36,4 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 P-värde Medelvikt i totala fångsten,9,41,9,3,67 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,17,3,,14 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),9,9,9,9,9 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),63,,7,71,39 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),69 1,6,96,8,38 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),7,99,79,47,7 Medelvärde av P-värdena,3,,6,, Klassning av ekologisk status God God God God God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig 8

86 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 117. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 118. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 119. Längdfördelningsdiagram abborre. 86

87 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 3 Antal Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram braxen. Antal Längd (mm) Figur 11. Längdfördelningsdiagram mört. 87

88 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Lagårdssjön Tabell 49. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Lagårdssjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,6 16,9 1,7 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,3,6,1 16 Sjöbeskrivning Lagårdssjön är belägen vid det lilla samhället Ekholmen i Gnosjö kommun. Lagårdssjön ingår i Lagans vattensystem. Sjön avvattnas av vattendraget Lillån. Sjön har ett tillflöde i norr från Björsbosjön. Avrinningsområdet är cirka 8 km och domineras av skogsmark, jordbruk och sankmark. Lagårdsjön har en areal på,3 km och ett högsta uppmätt djup på cirka 3 meter. Medeldjupet är 1,4 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gädda, mört och sutare. Huruvida ål förekommer är osäkert. Hybrider av mört och braxen har fångats i tidigare provfisken. För Lagårdssjön finns det uppgifter om att gädda sattes ut Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i Lagårdssjön 3. ph-värdet har sedan dess hållit sig tämligen stabilt över målvärdet (6,) med undantag för ett par tillfällen då ph noterats vara 6 (Figur 1). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 1. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Lagårdssjöns utlopp. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 13). Siktdjupet i sjön är tämligen oförändrat jämför med förra provfisket. Något tydligt språngskikt kunde inte identifieras, temperaturen och syrehalten var relativt konstant mot bottnen (Figur 14). Några fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Lagårdssjön. 88

89 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 13. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Lagårdssjöns utlopp. Temperatur ºC 1 1 Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O /l) Figur 14. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Lagårdssjön 1. Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre, braxen, gädda, mört och en hybrid mellan mört och braxen. Fångsten domineras av mört följt av abborre. Den totala fångsten likväl som både abborre och mört ligger över de nationella jämförvärdena. Elva braxnar fångades och får anses vara många även om fångsten sannolikt är påverkad av slump då fångade individer ändå är förhållandevis få samtidigt som bara 8 nät användes. En gädda på 3 millimeter fångades. Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform och fångsten får ses som normal. Även 1 fångades en hybrid mellan mört och braxen som var 4 millimeter. Förekomst av hybrider är förhållandevis ovanligt även om det möjligtvis är vanligare just här (Tabell ). I extramaskan om 7 millimeter fångades dessutom en braxen på,6 kilo. Tabell. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Hybrid Gädda Mört Totalt Antal 111, 11, 1, 1, 8, 6, Vikt (g) 6697, 6, 19, 19, 8114, 181, Antal per nät 13,9 1,4,1,1 66, 81, Jämförvärde 1,6, -,3 11, 1,4 Vikt per nät 837,1 81,9 19,9 3,8 114,3 1977, Jämförvärde 413,3 1,1-173,1 318,8 993, Antal % av tot 17, 1,7,, 81, 1, Vikt % av tot 4,3 4,1 1, 1, 1,3 1, Medellängd (mm) 137, 177,7 4, 3, 11, 989,9 Medelvikt 6,3 9, 19, 19, 1,4 484, 89

90 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Hybrid Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 13,9 1,4,1,1 66, 81, Vikt (g)/nät 837,1 81,9 19,9 3,8 114,3 1977, Övergripande bedömning Jämfört med tidigare nätprovfisken i Lagårdssjön har det totala antalet individer ökat något medan fångstvikten minskat. Antalsmässigt har mörten ökat medan abborren minskat. Minskningen av biomassa beror främst på en mindre fångst av braxen jämfört med 199 (Figur 1). Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Sutare Obestämd karpfisk 3 4 Mört 3 Gädda Braxen Abborre Figur 1. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Längdfördelningsdiagrammet för mört är normalt, vilket tyder på att rekryteringen fungerar tillfredställande (Figur 13). Sjöns försurningsgrad bedöms därför tillhöra klass 1. Biomassan domineras av karpfisk varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Fångsten av abborre tyder på ett välmående bestånd som inte uppvisar reproduktionsproblem Bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på fisk blir god enligt index. De faktorer som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är den stora fångsten antalsmässigt, antalsmässig artdiversitet och medelvikten på totalfångsten (Figur 16). 9

91 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Lagårdssjön Lagårdssjön Lagårdssjön Antal fiskarter, 3,, Jämförvärde Antal fiskarter 4,1 4,1 4,1 P-värde Antal fiskarterarter,61,43,61 Artdiversitet (antal),7, 1,46 Jämförvärde Artdiversitet (antal),3,3,3 P-värde Artdiversitet (antal),9,96,31 Artdiversitet (vikt) 3,8,19, Jämförvärde Artdiversitet (vikt),61,61,61 P-värde Artdiversitet (vikt),,7,63 Fångst/nät (vikt) 3479, 347,7 1976,88 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 163,31 163,31 163,31 P-värde Fångst/nät (vikt),9,38,61 Fångst/nät (antal) 61,88 69,7 81, Jämförvärde Fångst/nät (antal) 33,9 33,9 33,9 P-värde Fångst/nät (antal),8,,1 Medelvikt i totala fångsten 6,3 33,66 4,6 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 43,11 43,11 43,11 P-värde Medelvikt i totala fångsten,6,6,9 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,6,7 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,1,1 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),47,9,48 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),17,7,7 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),6,46,6 Medelvärde av P-värdena,41,3,46 Klassning av ekologisk status Måttlig God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 16. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 91

92 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 17. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 18. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal Längd (mm) Figur 19. Längdfördelningsdiagram braxen. Antal Längd (mm). Figur 13. Längdfördelningsdiagram mört. 9

93 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Lillesjön Tabell 3. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Lillesjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18,9 1,,7 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,14 4,,1 4 Sjöbeskrivning Lillesjön är belägen strax öster om det lilla samhället Plombo i Gislaveds kommun. Sjön ingår i Nissans avrinningsområde och har ett tillflöde norrifrån. Lillesjön har en areal på,14 km och ett maxdjup på drygt 4 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, braxen, gädda och mört. Huruvida ål förekommer är osäkert. I Lillesjön har det inte gjorts några utsättningar av fisk som Länsstyrelsen känner till. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i åtgärdsområdet ph-värdet har vid provtagningstillfällena hållit sig stabilt över målvärdet (6,) (Figur 131). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 131. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Lillesjöns utlopp. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 13). Siktdjupet i sjön är,7 meter och har minskat sedan senaste provfisket 6. Ett språngskikt återfanns mellan 3 och 4 meters djup. Temperaturen minskade inte särskilt mycket. Däremot var det syrefritt under språngskiktet (Naturvårdsverket ) (Figur 134). Fosfor och kväve har endast provtagits sporadiskt. Totalfosforhalterna har varit måttligt höga medan totalkväve har varit måttligt höga till höga (Naturvårdsverket ). 93

94 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 13. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Lillesjöns utlopp. Figur 133. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Lillesjöns utlopp. Temperatur ºC Djup (m) 3 4 Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 134. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Lillesjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras viktmässigt av abborre (8 %) följt av mört (7 %) och braxen (1 %). Antalsmässigt domineras fångsten av mört (64 %) följt av abborre (31 %). Den totala fångsten ligger i paritet med jämförvärden. Antalsmässigt var fångsten av abborre liten men stor viktmässigt i jämförelse med jämförvärdena. Fångsten av mört var storlek av jämförvärdena (Tabell 4). Tabell 4. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Mört Totalt Antal 4, 7, 93, 14, Vikt (g) 4881, 19, 69, 844, Antal per nät,6,9 11,6 18,1 Jämförvärde 11,,8 11, 1,9 Vikt per nät 61,1 161,9 83,6 1,6 Jämförvärde 389,3 19,4 334,1 94,1 Antal % av tot 31, 4,8 64,1 1, Vikt % av tot 7,8 1,3 6,9 1, Medellängd (mm) 174,3 63,6 13,3 7, Medelvikt 18, 18, 4,4 317,9 94

95 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Mört Totalt -3 m Antal/nät 7,3 1,8 11,3,4 Vikt (g)/nät 764,3 33,8 34,8 1433,9 3-6 m Antal/nät 4, 1, 16, Vikt (g)/nät 46, 1, 677, Övergripande bedömning Fångsten 1 är i sin sammansättning snarlik tidigare provfiske. Fångstvikten har varit relativt stabil över samtliga provfisketillfällen medan antal individer per ansträngning har minskat, i synnerhet jämfört med provfisket 6 (Figur 13). Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Braxen Abborre Figur 13. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Fångstvikten av abborre utgjorde mer än hälften av den totala fångstvikten varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Normalt brukar det vara fler små individer vid ett provfiske än 9

96 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 vad längdfördelningsdiagrammet för abborre visar i detta fall (Figur 138). Men det kan eventuellt delvis förklaras av att nätansträngningen var förhållandevis låg varför slumpen får större betydelse. Men utifrån den totala fångsten har det med största sannolikhet förekommit rekrytering samtliga år. Medelstorleken är tämligen stor vilket speglas i den höga andelen potentiellt fiskätande abborrar. Mörtfångsten visar på ett relativt välmående bestånd. Det fångades några mörtar strax under 1 millimeter och flera strax över vilket tyder på att det skett rekrytering 3- år tillbaka i tiden (Figur 14). Därför bedöms försurningsgraden tillhöra klass 1. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god. Den faktor som påverkar statusklassningen i negativ riktning är andelen potentiellt fiskätande abborrar som är hög. Statusen skulle sannolikt förbättras av fler små individer i fångsten av både abborre och mört. Tabell 6. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Lillesjön Lillesjön Lillesjön Antal fiskarter 3, 3, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 3,66 3,66 3,66 P-värde Antal fiskarterarter,67,67,67 Artdiversitet (antal) 1,86,19 1,96 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,91 1,91 1,91 P-värde Artdiversitet (antal),93,6,93 Artdiversitet (vikt),8,,33 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),4,4,4 P-värde Artdiversitet (vikt),71,99,78 Fångst/nät (vikt) 111, 1336,7 1,63 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 19,36 19,36 19,36 P-värde Fångst/nät (vikt),79,9,7 Fångst/nät (antal),63 4, 18,13 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 7,34 7,34 7,34 P-värde Fångst/nät (antal),91,49,48 Medelvikt i totala fångsten 43,34 33,1 8,4 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,99 4,99 4,99 P-värde Medelvikt i totala fångsten,91,4,66 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),7,37,3 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),18,18,18 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,7,4 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),6 1,1 1,37 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),4,9,9 Medelvärde av P-värdena,74,67,6 Klassning av ekologisk status Hög God God Ekologisk status efter expertbedömning God 96

97 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 136. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 137. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1996 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 138. Längdfördelningsdiagram abborre. 97

98 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 3 Antal Längd (mm) Figur 139. Längdfördelningsdiagram braxen Antal Längd (mm) Figur 14. Längdfördelningsdiagram mört. 98

99 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Ljungsjön Tabell 7. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Ljungsjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 19,1 1, 1, 14 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan, 9,? Sjöbeskrivning Ljungsjön är belägen cirka 1 kilometer nordväst om samhället Lammhult i Sävsjö kommun. Ljungsjön ingår i Lagans vattensystem. Sjön har tre tillflöden ett i norr, ett i väster och ett i öster. Avrinningsområdet är 8 km och domineras av skogsmark, jordbruk och sankmark. Ljungsjön har en areal på, km och ett högsta uppmätt djup på 9, meter. Medeldjupet är 3,6 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda och mört. I Ljungsjön har det gjorts återintroduktionsutsättningar av mört år (okänt antal) och (1 individer av okänd storlek). Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Nej Rovfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i Ljungsjön ph-värdet har sedan dess varit ganska varierande med flertalet surstötar. Provtagningen av ph ligger i närheten av mynningen till bäcken som tillrinner från väster vilket kan vara en förklaring till förekommande surstötar. Vid snösmältning påverkas ph betydligt mer i en bäck än en sjö och om mätningarna har gjorts i samband med snösmältning kan värdena vara missvisande för sjöns miljö (Figur 141). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 141. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Ljungsjöns utlopp. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 14). Siktdjupet i sjön var vid provfisketillfället 1, meter och tämligen oförändrat jämför med provfisket 1. Språngskiktet återfanns från 1-6 meters djup. Under språngskiktet var det syrefria förhållanden (Naturvårdsverket ) (Figur 136). Några fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Ljungsjön. 99

100 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 14. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Ljungsjöns utlopp. Temperatur ºC Djup (m) Temperatur 8 Syrehalt Syrehalt (mg O /l) Figur 143. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Ljungsjön 1. Provfiskeresultat Viktmässigt var fångsten tämligen jämn mellan abborre och mört. Antalsmässigt dominerades fångsten av abborre. Den totala fångsten var ungefär hälften så stor jämfört med närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av både abborre och mört var mindre än jämförvärdet från närbelägna sjöar av liknande karaktär. Dessutom fångades en gädda på 6 millimeter (Tabell 8). Gäddor är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av dess levnadssätt och kroppsform och fångsten får ses som normal. Trots den dåliga syresättningen djupare än 6 meter fångades det några enstaka abborrar i djupzonen 6-1 meter. Det är möjligt att de fastnade i näten på väg ned eller upp i vattenmassan i samband med att nätläggning och upptag (Tabell 9). Majoriteten av fisken har fångats mellan -3 meters djup, vilket får betraktas som normalt. Tabell 8. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal 113, 1, 46, 16, Vikt (g) 36, 191, 968, 78, Antal per nät 8,1,1 3,3 11, Jämförvärde 11,,3 11, 1,9 Vikt per nät 16,1 77,9 1, 6, Jämförvärde 389,3 18, 334,1 94,1 Antal % av tot 7,6,6 8,8 1, Vikt % av tot 4,7 1,4 41,9 1, Medellängd (mm) 14,9 6, 183,6 868, Medelvikt 6,8 191, 64, 118,3 1

101 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 9. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 1,4 7,8, Vikt (g)/nät 346,6 46,8 83,4 3-6 m Antal/nät 8,, 1, 9,6 Vikt (g)/nät, 181,8 114,,8 6-1 m Antal/nät,7,7 Vikt (g)/nät 1, 1, Övergripande bedömning Fångsten 1 är snarlik provfisketillfällena, 9 och 1 (Figur 144). Mört har fångats vid samtliga provfisketillfällen efter att mört återintroducerats och. Vid provfisket 1 var fångstvikten av abborre och mört tämligen jämn men var högre för abborre. Det betyder att sjön bedöms vara rovfiskdominerad, även om det var med liten marginal. Fångst per bottensatt nät (antal) 16 Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre 4 Figur 144. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Fångsten av abborre tyder på ett välmående bestånd. Rekrytering förekommer sannolikt varje år. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var något under jämförvärdet i bedömning av ekologisk status med avseende på fisk (Tabell 6). Vidare var medelvikten förhållandevis låg bland fångade abborrar. Det är möjligt att abborrbeståndet för närvarande i för hög utsträckning 11

102 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 konkurrerar om bytesdjur i tidiga utvecklingsstadier och utövar ett högt predationstryck på mörtyngel då det har visats att mörtintroduktioner har störst chans att lyckas om abborrbeståndet domineras av storvuxna individer och samtidigt är förhållandevis fåtaligt (Alenius 1). Samtidigt kan inte fångsten av abborre betraktas som talrik 1. Längdfördelningsdiagrammet för mört tyder på att det finns reproduktionsproblem då det inte fångades någon mört under 13 millimeter (Figur 148). Åldersprovtagning visade att de minsta mörtarna var år gamla och att det förekommit föryngring flera år i rad då det fångats mört av samtliga åldrar -11 år (Figur 149). Provfisket tyder på att det förekommer reproduktionsstörningar för mört, varför sjön bedöms tillhöra försurningsgrad. Bedömningen av den ekologiska statusen med avseende på fisk blir god enligt index men med tanke på de störningar som förekommer vad gäller mörtbeståndets reproduktion sänks statusen till måttlig. De faktorer, förutom reproduktionsproblemen för mörten, som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är fångst per ansträngning både vikt- och antalsmässigt (Figur 14). Statusen skulle förbättras av en större fångst. Tabell 6. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Stand Stand Stand Stand Sjö Ljungsjön Ljungsjön Ljungsjön Ljungsjön Ljungsjön Antal fiskarter, 3, 3,, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 P-värde Antal fiskarterarter,14,4,4,14,4 Artdiversitet (antal) 1,4,4,3 1,6 1,7 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,99 1,99 1,99 1,99 1,99 P-värde Artdiversitet (antal),1,9,9,,64 Artdiversitet (vikt) 1,9,37,48 1,8,6 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),6,6,6,6,6 P-värde Artdiversitet (vikt),4,73,8,7 1, Fångst/nät (vikt) 16, 473,86 96,64 37,64 6,7 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 964,6 964,6 964,6 964,6 964,6 P-värde Fångst/nät (vikt),,13,1,,17 Fångst/nät (antal) 3,43 1, 8,7 8, 11,43 Jämförvärde Fångst/nät (antal),,,,, P-värde Fångst/nät (antal),,33,9,11,6 Medelvikt i totala fångsten 63, 37,91 36,7 38, 44,8 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 47, 47, 47, 47, 47, P-värde Medelvikt i totala fångsten,9,68,64,71,91 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),81,43,9,38,17 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,,,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,3,38,44,68 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,6,, 1, Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),8,41,68,83 Medelvärde av P-värdena,1,4,47,36,61 Klassning av ekologisk status,,, 3, God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig 1

103 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 14. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 146. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1993 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 147. Längdfördelningsdiagram abborre. 13

104 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Antal Längd (mm) Figur 148. Längdfördelningsdiagram mört. Figur 149. Längd hos åldersanalyserad mört i Ljungsjön (N=44) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 14

105 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Mellansjön Tabell 61. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Mellansjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16,9 8,6 1,9 6 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,7 13,,6 43 Sjöbeskrivning Mellansjön är belägen cirka kilometer rakt norr om samhället Åsenhöga i Gnosjö kommun. Mellansjön ingår i Nissans vattensystem. Sjön har ett tillflöde i söder från Kättlabäcken och från östra Trollsjön i öster. Avrinningsområdet är cirka 14 km och domineras av skogsmark. Mellansjön har en areal på,7 km och ett högsta uppmätt djup på 13, meter. Medeldjupet är 4,7 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, gädda och mört. Huruvida ål förekommer är osäkert. I Mellansjön har det gjorts återintroduktionsutsättningar av mört 1994 (1 stycken könsmogna) och 1996 ( stycken könsmogna). Provfisket 1 var ett inventeringsfiske med begränsad nätansträngning. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Kalkning påbörjades i Mellansjön Sedan mitten på 9-talet har det uppmätta ph-värdet varit tämligen stabilt runt 7. Vid enstaka tillfällen har ph-värden ner mot 6 uppmätts (Figur 1). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 1. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Mellansjöns utlopp. Provtagningen av färgtal och konduktivitet visar att konduktiviteten har minskat en aning medan färgtalet har ökat (Figur 11). Siktdjupet var 1,9 meter. Språngskiktet återfanns mellan -7 meters djup. Vid botten var det syrefattigt (Naturvårdsverket ) (Figur 1). Några fosforeller kväveprover har inte tagits i Mellansjön. 1

106 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 11. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Mellansjöns utlopp. Temperatur ºC 1 1 Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O /l) Figur 1. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Mellansjön 1. Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre och mört. Fångsten dominerades av abborre. Den totala fångsten var något över jämförvärden från sjöar av liknande karaktär i närområdet. Fångsten av abborre var över jämförvärdet medan fångsten av mört var i paritet med jämförvärdet från sjöar av liknande karaktär i närområdet (Tabell 6). Tabell 6. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Mört Totalt Antal 91, 8, 149, Vikt (g) 64, 134, 6966, Antal per nät 1, 9,7 4,9 Jämförvärde 1,7 1,3,8 Vikt per nät 94,3,7 1161, Jämförvärde 483, 8,3 84, Antal % av tot 61,1 38,9 1, Vikt % av tot 81, 19, 1, Medellängd (mm) 141, 17,7 68,9 Medelvikt 6,,8 84,8 16

107 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Vid provfisket lades endast nät i de översta 6 metrarna. Fångsten var störst mellan 3-6 meter (Tabell 63). Tabell 63. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Mört Totalt -3 m Antal/nät 13,4 8,6, Vikt (g)/nät 7, 198, 93, 3-6 m Antal/nät 4, 1, 39, Vikt (g)/nät 116, 334, 4, Övergripande bedömning Fångstens storlek har varierat mellan provfisketillfällena i Mellansjön. I stora drag påminner fångsten 1 om de senaste provfisketillfällena. Det går dock att notera att antalet fångade mörtar per nät har gått upp och ner varför man inte bör dra för stora slutsatser av den minskning som skett sedan 1. Mört har fångats vid samtliga tillfällen efter genomförda återintroduktioner 1994 och 1996 (Figur 13). Fångst per bottensatt nät (antal) 18 Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre 4 Figur 13. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

108 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångsten av abborre tyder på ett välmående bestånd och uppvisar inga reproduktionsproblem. Likt samtliga tidigare provfisken dominerar abborren viktmässigt. Därför bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var över jämförvärdet i beräkningar av ekologisk status med avseende på fisk (Tabell 64). Längdfördelningsdiagrammet för mört visar att det fångats mört under 1 millimeter och det inte finns uppenbara tecken på att det saknas någon förväntad årsklass (Figur 17). Rekryteringen fungerar därför tillfredställande. Försurningsgraden bedöms därför tillhöra klass 1. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara god. De faktorer som mest påverkar statusklassningen i negativ riktning är viktmässig artdiversitet, antal arter, andel potentiella fiskätande abborrar och kvoten av abborre och karpfiskar (Figur 14). Fångst av ytterligare en art (exempelvis gädda) hade varit tillräckligt för att det beräknade indexet hade slagit över till god. Utifrån avvikelser i beräkningarna för EQR8 tycks det finnas indikationer på en försurningsrelaterad påverkan på fiskbeståndet. Rekryteringen av mört ser utifrån provfiskeresultatet dock stabil ut, varför en eventuell försurningspåverkan sannolikt var liten. Statusen skulle förbättras av en mer jämn balans mellan abborre och mört. Tabell 64. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Inven Inven Inven Inven Sjö Mellansjön Mellansjön Mellansjön Mellansjön Mellansjön Antal fiskarter, 3,,,, Jämförvärde Antal fiskarter 4,38 4,38 4,38 4,38 4,38 P-värde Antal fiskarterarter,1,37,1,1,1 Artdiversitet (antal) 1,48 1,67 1,9 1,98 1,91 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,98 1,98 1,98 1,98 1,98 P-värde Artdiversitet (antal),38,8,88,99,89 Artdiversitet (vikt) 1,63,9 1,63 1,8 1,44 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),63,63,63,63,63 P-värde Artdiversitet (vikt),18,64,18,7,11 Fångst/nät (vikt) 193, 164,33 7, 17, , Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 83,6 83,6 83,6 83,6 83,6 P-värde Fångst/nät (vikt),37,17,73,64,1 Fångst/nät (antal) 4,33 36,,83 46,83 4,83 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 19,91 19,91 19,91 19,91 19,91 P-värde Fångst/nät (antal),73,9,94,14,7 Medelvikt i totala fångsten 3,14 43,9 34,8,8 46,7 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 48, 48, 48, 48, 48, P-värde Medelvikt i totala fångsten,87,8,4,16,9 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,48,63,,66 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),16,4,4,19,3 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),84 1,99,8 1,98 4,6 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),46,68,47,69,7 Medelvärde av P-värdena,41,48,49,4,4 Klassning av ekologisk status Måttlig God God Måttlig Måttlig Ekologisk status efter expertbedömning God 18

109 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Måttlig Figur 14. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 1. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 1993 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal 41 Längd (mm) Figur 16. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal Längd (mm) 4 Figur 17. Längdfördelningsdiagram mört. 19

110 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Mosjön Tabell 6. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Mosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18,3 8,4 1,6 4 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,8 9,8,7 163 Sjöbeskrivning Mosjön är belägen strax öster om samhället Marieholm i Gnosjö kommun. Mosjön ingår i Lagans vattensystem. Sjön har flertalet tillflöde i norr, bland annat från Modalaån och Kvarnabäcken. Avrinningsområdet är cirka 8 km och domineras av skogsmark. Mosjön har en areal på,8 km och ett högsta uppmätt djup på 9,8 meter. Medeldjupet är 1,9 meter. Förekommande arter enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister är abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake, mört och sutare. Huruvida ål förekommer är osäkert. Gädda sattes ut Ål sattes ut Dessutom finns det uppgifter om att björkna ska ha satts ut 19, vilket mycket väl kan vara en förväxling med braxen. Signalkräftor förekommer i Mosjön. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk Måttlig Vattenkemi Kalkning påbörjades i åtgärdsområdet 198. Sedan mitten på 9-talet har värdet legat ganska stabilt över målvärdet (6,) vid de provtagningstillfällen som genomförts (Figur 18). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 18. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Mosjöns utlopp. Provtagningen av färgtal, konduktivitet, totalfosfor och totalkväve är fåtalig och därför svår att dra slutsatser från (Figur 19 och Figur 16). Totalfosfor och totalkväve har vid de flesta provtagningstillfällena visat på måttligt höga halter (Naturvårdsverket ). Siktdjupet var 1,6 meter vid provfisketillfället och tämligen oförändrat jämfört med provfisket. Språngskiktet återfanns mellan till 7 meters djup. Från meters djup var det i princip syrefritt (Naturvårdsverket ) (Figur 161). 11

111 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Figur 19. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Mosjöns utlopp Färgtal (mg Pt/l) Tot N (µg/l) Figur 16. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Mosjön. Tot P (µg/l) Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O /l) Figur 161. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Mosjön 1. Provfiskeresultat Fångsten domineras viktmässigt av mört (3 %) följt av abborre (8 %) och braxen ( %). Antalsmässigt domineras fångsten av mört (6 %) följt av abborre (3 %). Den totala fångsten var omkring häften så stor jämfört med närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av abborre var mer än procent lägre än jämförvärdet i närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av mört var omkring procent lägre än jämförvärdet i närbelägna sjöar av liknande karaktär medan fångsten av braxen var i paritet med det förväntade (Tabell 66). Förutom mört, abborre och braxen fångades även 13 benlöjor, gersar, tre gäddor (3, 4 respektive 43 millimeter), en lake (4 millimeter) och en sutare (4 millimeter). Benlöja, gädda, lake och sutare är normalt sett underrepresenterade vid provfiske på grund av deras levnadssätt, för gäddan också på grund av sin kroppsform. Eftersom få individer har fångats påverkas fångsten av slumpen varför uttalanden om arternas status är svåra. Sannolikt var förekomsten av lake liten eftersom den trivs i kallt syrerikt vatten och förekommer om sommaren ofta i det kalla bottenvattnet. Vid tidpunkten för provfisket var vattnet djupare än meter näst intill syrefritt. Förhållandena i Mosjön får därför betraktas som ogynnsamma för lake. På grundare vatten utsätts lake för högre konkurrens från andra arter. Det fångades ingen fisk i djupzonen 6-1 meter (Tabell 67), vilket förklaras av att vattnet där nästintill var syrefritt. Sannolikt finns det näringsrikt sediment som har sjunkit till botten i framförallt det västra bäckenet av sjön. 111

112 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 66. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Lake Mört Sutare Totalt Antal 19, 13, 3,, 3, 1, 91, 1, 468, Vikt (g) 613, 161, 3, 3, 183, 433, 64, 16, 193, Antal per nät 4,, 1,3,8,1, 1,1, 19,3 Jämförvärde 17,9, 1,4 3,4,1,1,3,3 37,6 Vikt per nät 33,9 6,7 9,8 8, 4,1 18, 66,9, 841,4 Jämförvärde 71,8 9,9 3,6 4, 146, 3,4 46,3 91,9 11, Antal % av tot 3,3,8 6,4 4,3,6, 6,, 1, Vikt % av tot 7,8,8 4,9 1,,4,1 31,7 6, 99,9 Medellängd (mm) 14,1 11, 3, 94,3 393,3 4, 119,9 4, 1934,3 Medelvikt 1, 1,4 167,8 1,1 361, 433,, 16, 317,8 Tabell 67. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Lake Mört Sutare Totalt -3 m Antal/nät 1,3 1,6,6,3,1 7,3,1 44,3 Vikt (g)/nät 46,1,1 437,1, 4,1 6,1 17, 1739, 3-6 m Antal/nät 3, 1,,,3 8,1 1,6 Vikt (g)/nät 44,9 17,9,6 1,3 18,7 697,4 6-1 m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Den totala fångsten har halverats både vad gäller vikt och antal mellan och 1 års provfiske (Figur 16). Möjligen beror detta på att sjöns näringsstatus minskar över tid, även om den provtagning som har genomförts inte pekar på detta. En alternativ förklaring kan vara att förekomsten av fisk påverkas negativt av tidvis syrefria förhållandena. Exempelvis går det inte utesluta att en långvarig vinter kan medföra ogästvänliga syreförhållanden i en stor del av sjön vilket kan påverka fiskförekomsten. Fisken kan dock vandra fritt genom Marieholmskanalen till närliggande Flaten. Fångsterna kan också variera naturligt mellan olika nätprovfisketillfällen. Längdfördelningsdiagrammet för mört visar på individer i alla längdklasser mellan -3 millimeter vilket tyder på fungerande rekrytering (Figur 169). Rekryteringen av abborre verkar också förekomma varje år. Försurningsgraden bedöms därför tillhöra klass 1. Braxen och mört utgör mer än hälften av den totala fångstvikten varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Den ekologiska statusen bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Detta motiveras av att fiskfaunan uppvisar störningar som kan relateras till mänsklig aktivitet. Sjön har sänkts i samband med att Marieholmskanalen byggdes. Sänkningen har sannolikt bidragit till att sjöns näringsrika karaktär stärkts. Dessutom är tillrinnande vattendrag från Marieholm starkt påverkat av mänsklig aktivitet och bidrar sannolikt till att mycket näringsrikt sediment har sedimenterats i sjön. De syrefria förhållandena i sjön påverkar fisksamhället. I vilken grad är svårt att påvisa. Laken är sannolikt hårt trängd i sjön, men det går inte utesluta att periodvisa syrefria förhållanden påverkar fler arter i sjön. De faktorer som i övrigt påverkar statusklassningen i negativ riktning är viktmässig artdiversitet, antal arter och kvoten av fångstvikten för abborre och karpfisk som alla indikerar näringsrikspåverkan (Figur 163). 11

113 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 4 3 Sutare 4 3 Obestämd karpfisk 3 Mört Lake Gädda 1 1 Gers 1 1 Braxen Benlöja Abborre Figur 16. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

114 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 68. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Stand Stand Sjö Mosjön Mosjön Mosjön Antal fiskarter 6, 6, 8, Jämförvärde Antal fiskarter,8,8,8 P-värde Antal fiskarterarter,78,78,1 Artdiversitet (antal),3 1,66,3 Jämförvärde Artdiversitet (antal),4,4,4 P-värde Artdiversitet (antal),99,31,99 Artdiversitet (vikt) 4,6 3,4 4,4 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),8,8,8 P-värde Artdiversitet (vikt),,3,1 Fångst/nät (vikt) 4, ,43 841,38 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 1133, , ,69 P-värde Fångst/nät (vikt),1,68, Fångst/nät (antal) 4,6 4,6 19, Jämförvärde Fångst/nät (antal) 7, 7, 7, P-värde Fångst/nät (antal),49,48,7 Medelvikt i totala fångsten 61,3 33,89 43,1 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,9 4,9 4,9 P-värde Medelvikt i totala fångsten,1,66,99 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,1,1 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,6,6 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),8,78,79 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),4,4,44 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),34,8,3 Medelvärde av P-värdena,1,4, Klassning av ekologisk status God God God Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 163. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 114

115 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 164. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, för provfisken genomförda 199 till och med 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Längd (mm) Figur 16. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal Längd (mm) Figur 166. Längdfördelningsdiagram benlöja. 11

116 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN Antal 7 Längd (mm) Figur 167. Längdfördelningsdiagram braxen. Antal Längd (mm) Figur 168. Längdfördelningsdiagram gers. Antal Längd (mm) Figur 169. Längdfördelningsdiagram mört. 116

117 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Mossjön Tabell 69. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Mossjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18, 14,,8 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,49,,88 78 Sjöbeskrivning Mossjön ingår i Lagans vattensystem, Österåns avrinningsområde och är belägen, km söder om Bondstorp. Sjön är belägen 78 m över havet, och ingår i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet; Kinnerbäck 13). Mossjön är en starkt humös näringsfattig sjö med en areal på 49 ha, ett största djup på, m, och ett medeldjup på,1 m. Stränderna är steniga och klippiga med tämligen svag vassutbredning. Sjöbotten täcks i huvudsak av vitmossa. Omgivningen utgörs av mossar, granplanteringar, samt tallskog med inslag av björk. Sjöns avrinningsområde omfattar 3 ha. Enligt Länsstyrelsens fiskregister förekommer gädda, mört, abborre och ål. Enda kända utsättningen i sjön var 199 i form av 1 vuxna signalkräftor. Arten förekommer dock inte idag i sjön. Mossjön är utpekad som Natura -område (EU:s art- och habitatdirektiv) och klassat som nationellt värdefullt vatten för natur (6). Mossjön är en referenssjö för kalkningsverksamheten, och kalkas således inte. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 4 Kalkas ej Rovfisk Otillfredsställande Vattenkemi Mossjön är en humös skogssjö med ett ph-värde runt (Figur 17). Sjön är en referenssjö för kalkningsverksamheten, och kalkas således inte. Större delen av sjöbotten täcks av vitmossa. Färgtalet (Figur 171) visar att vattnet i Mossjön är starkt färgat och sjön har således ett mycket litet siktdjup (,8 m vid provfisket) till följd av dess humösa vatten. Mätning av näringsämnen (Figur 17) visar på måttliga halter av fosfor och kväve. Under provfisket 1 rådde syrebrist under språngskiktet på omkring 3, meters djup. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 17. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Mossjöns mitt. 117

118 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 171. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Mossjöns mitt. Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 17. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Mossjöns mitt. Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 173. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Mossjön

119 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provfiskeresultat Fiskfaunan bedöms vara artfattig. Under de senaste provfisketillfällena har endast abborre och gädda fångats, medan mört har saknats sedan länge i sjön. Under 1 fångades 89 abborrar och en gädda ( millimeter) där fångstantalet per nät för abborre inte avvek från jämförvärdet medan det för gädda var något lägre. För abborre var vikten per ansträngning (71 g/nät) högre än jämförvärdet (389 g/nät), och för gädda var vikten per ansträngning (9 g/nät) lägre än jämförvärdet (19 g/nät) (Tabell 7). Totalt sett var vikten per ansträngning (87 g/nät) därmed lägre än jämförvärdet (94 g/nät). Det faktum att endast en gädda fångades och används i denna statistik gör att slumpen får stor betydelse. Abborrarna var generellt sett mindre i grunt satta nät (-3 m) jämfört med djupt satta (3-6 m) (Tabell 71). Abborrens reproduktion tycks inte påverkas av försurningen. Detta eftersom flera individer fångades 1 som är födda under de senaste åren (Figur 177). Vid provfisketillfällena 1 och fångades ingen abborrar under 9 cm. Därtill fångades fler större individer under 1 jämfört med 1. Tabell 7. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Totalt Antal 89, 1, 9, Vikt (g) 71, 738, 649, Antal per nät 11,1,1 11, Jämförvärde 11,,3 1,9 Vikt per nät 71,1 9,3 87,4 Jämförvärde 389,3 18, 94,1 Antal % av tot 98,9 1,1 1, Vikt % av tot 88,6 11,4 1, Medellängd (mm) 13,6, 63,6 Medelvikt 64,3 738, 8,3 Tabell 71. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Totalt -3 m Antal/nät 16,3 16,3 Vikt (g)/nät 971,8 971,8 3-6 m Antal/nät 6,,3 6,3 Vikt (g)/nät 48, 184, 643, 119

120 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Övergripande bedömning Den ekologiska statusen i Mossjön bedöms även fortsättningsvis som otillfredsställande, detta eftersom fisksamhället är betydligt påverkat av det sura vattnet. Samtliga ingående parametrar bedöms som dåliga eller otillfredsställande, bortsett från medelvikten i totala fångsten (Tabell 7). Fiskfaunan är mycket artfattig, endast abborre och gädda fångades. Artdiversiteten, både avseende på biomassa och antal, påverkas negativt av att fisksamhället domineras av en art. De parametrar som pekar på otillfredsställande status snarare än dålig status är fångstens sammansättning med avseende på vikt och medelvikt i den totala fångsten. Eftersom mörten inte återkoloniserat sjön och abborren inte uppvisade några rekryteringsstörningar bedöms sjöns försurningsgrad till klass 4, enligt bilaga. Fiskbeståndet bedöms vara rovfiskdominerat. 3 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Gädda Abborre 6 4 Figur 174. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

121 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 7. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Stand Sjö Mossjön Mossjön Mossjön Mossjön Mossjön Antal fiskarter,,,,, Jämförvärde Antal fiskarter,4,4,4,4,4 P-värde Antal fiskarterarter,,,,, Artdiversitet (antal) 1, 1,7 1, 1,1 1, Jämförvärde Artdiversitet (antal),,,,, P-värde Artdiversitet (antal),8,8,8,7,7 Artdiversitet (vikt) 1,9 1,4 1,9 1,18 1, Jämförvärde Artdiversitet (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Artdiversitet (vikt),8,3,13,4, Fångst/nät (vikt) 47, 4, 176,13 481,13 87,38 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 161,14 161,14 161,14 161,14 161,14 P-värde Fångst/nät (vikt),3,,73,4,34 Fångst/nät (antal) 9, 7,63 1,,38 11, Jämförvärde Fångst/nät (antal),17,17,17,17,17 P-värde Fångst/nät (antal),1,,14,7,17 Medelvikt i totala fångsten 48,11,1 1,49 3,61 71,77 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten,6,6,6,6,6 P-värde Medelvikt i totala fångsten,93,87,19,16, Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),37,77,3,6,6 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,,,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,,6,,1 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Medelvärde av P-värdena,6,16,,1,17 Klassning av ekologisk status Otillfredsst Otillfredsst Otillfredsst Otillfredsst Otillfredsst Ekologisk status efter expertbedömning Otillfredsst,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Otillfredsställande Figur 17. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 11

122 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 176. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1988 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Nätprovfiske Mossjön 1 Längdfördelning abborre Längd (mm) Figur 177. Längdfördelningsdiagram abborre. 1

123 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Mulserydssjön Tabell 73. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Mulserydssjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18,4 9,4,1 3 4 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan 1,1 16,6, 194 Sjöbeskrivning Mulserydssjön ingår i Nissans vattensystem, Grissleåns avrinningsområde och är belägen 3 km sydväst om Ryd. Sjön är belägen 193,9 m över havet, och ingår i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen; Kinnerbäck 13). Mulserydssjön är en starkt humös näringsfattig sjö, belägen i skogsbygd med en areal på 11 ha, ett största djup på 16,6 m, och ett medeldjup är 7, m. Stränderna är branta och sandiga med svag vassutbredning förutom vid åmynningarna. Sjön omges främst av barrskog med inslag av myr- och odlingsmark. Sjöns avrinningsområde är 393 ha. Sjön kalkas inom ramen för kalkningsverksamheten. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Kalkas Rovfisk God Vattenkemi Mulserydssjön är en starkt humös, näringsfattig skogssjö med ett ph-värde runt 7 (Figur 178). Sjön kalkas inom ramen för kalkningsverksamheten, vilket har förbättrat vattenkvaliteten. Under senaste åren har ph underskridit målvärdet 6 vid ett par tillfällen. Färgtalet har stadigt ökat sedan 199-talet (Figur 179), och vatten i Mulserydssjön är starkt färgat med ett siktdjup på,1 m vid provfisket (Tabell 73). Mätningen av näringsämnen (Figur 18) visar måttliga halter av fosfor och kväve. Under provfisket rådde ingen allvarlig syrebrist under språngskiktet på 6, m djup (Figur 181). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 178. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Mulserydssjöns utlopp. 13

124 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 179. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Mulserydssjöns utlopp. Tot N (µg/l) Tot P (µg/l) Figur 18. Totalkväve (kuber) och totalfosfor (cirklar) i Mulserydssjöns utlopp. Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 181. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Mulserydssjön 1. 14

125 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provfiskeresultat Vid provfisket fångades abborre, braxen, gädda, lake, mört och siklöja. För bottensatta nät dominerades fångsten viktmässigt av abborre (64%), följt av braxen (%) och mört (1%), medan den dominerades antalsmässigt av abborre (9%), mört (3%) och siklöja (1%) (Tabell 74). Totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät var lägre än jämförvärdena, både viktmässigt och antalsmässigt (Tabell 74). För bottensatta nät var fångsten per ansträngning av abborre lägre än jämförvärdena både vikt- och antalsmässigt (Tabell 74), vilket kan förklaras av den förhållandevis stora medelvikten som även speglas i andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar (Tabell 78). Abborrens reproduktion tycks opåverkad, emedan flertalet individer fångades 1 som föddes under de senaste åren (Figur 186). För braxen var fångsten per ansträngning identisk med jämförvärdet antalsmässigt, men högre än jämförvärdet viktmässigt (Tabell 74), vilket pekar på en stor medelvikt. För siklöja var fångsten per ansträngning identisk med jämförvärdet antalsmässigt, men lägre än jämförvärdet viktmässigt (Tabell 74). För mört och gädda var fångsten per ansträngning lägre än jämförvärdena både vikt- och antalsmässigt (Tabell 74). Gädda är ofta underrepresenterad på grund av dess stillastående beteende och form. I extramaskan om 7 mm fångades en braxen på ett kilo. För pelagiska nät dominerades fångsten viktmässigt av mört (4%), följt av braxen (39%) och siklöjan (9%) och antalsmässigt av mört (7%) och siklöja (36%) (Tabell 7). Total fångst per ansträngning i pelagiska nät var identisk med jämförvärdet antalsmässigt, men lägre än jämförvärdet viktmässigt (Tabell 7). För pelagiska nät var fångsten per ansträngning av abborre respektive siklöja betydligt lägre än jämförvärdena både vikt- och antalsmässigt (Tabell 7). För braxen var fångsten per ansträngning identisk med jämförvärdet antalsmässigt, men högre än jämförvärdet viktmässigt (Tabell 7), vilket pekar på en stor medelvikt. För mört var fångsten per ansträngning dubbelt så hög som jämförvärdena både vikt- och antalsmässigt (Tabell 7). Tabell 74. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gädda Lake Mört Siklöja Totalt Antal 176, 18, 1,, 68, 31, 99, Vikt (g) 1487, 4867, 41, 949, 4, 68, 4411, Antal per nät,,6,,,1 1, 9,4 Jämförvärde 1,3,6,1,1 6, 1,,3 Vikt per nät 484, 1,1 13, 9,7 7,8 8,4 763, Jämförvärde 11,9 13,7 8,4 3,4 3,7 1,6 98,8 Antal % av tot 8,9 6,,3 1,7,7 1,4 1, Vikt % av tot 63,4 19,9 1,7 3,9 9,9 1,1 1, Medellängd (mm) 1, 88,9 41, 31, 148, 14,7 141,1 Medelvikt 88, 81,6 41, 189,8 3,7 8,6 118,7 1

126 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 7. Fångstuppgifter för pelagiska nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under meter över havet) baserat på Kinnerbäck, 13. Jämförvärde* är medianvärde för gössjöar inom Sverige. Abborre Braxen Mört Siklöja Totalt Antal 6, 1,, 33, 9, Vikt (g) 146, 899, 11, 1, 81, Antal per nät 1,,3 13, 8,3 3,1 Jämförvärde 4,8,3,6 1,8 3,6 Vikt per nät 36, 4,8,3 3,8 7,4 Jämförvärde 11,8 61, 118,1 134,8 74,1 Antal % av tot 6, 1,1 6, 3,9 1, Vikt % av tot 6,4 39,4 44,8 9,4 1, Medellängd (mm) 13,3 4, 14, 1,1 84,4 Medelvikt 4,3 899, 19,6 6, 949,4 Tabell 76. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gädda Lake Mört Siklöja Totalt -3 m Antal/nät 9,8 1,1 7,4 18,3 Vikt (g)/nät 93,3 7,4 64,6 147,3 3-6 m Antal/nät 11,4 1,1,1 1,1,6 14,3 Vikt (g)/nät 874,1 31, 1,9 38, 9,3 134,8 6-1 m Antal/nät,9,8 3,7 Vikt (g)/nät 16, 18, 14, 1- m Antal/nät,6, 1,1 Vikt (g)/nät 118,6,8 14,4 Tabell 77. Fångst i pelagiska nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Mört Siklöja Totalt -6 m Antal/nät 3,, 6, 1, 4, Vikt (g)/nät 73, 449, 1, 63, 196, 6-1 m Antal/nät 6, 6, Vikt (g)/nät 44, 44, 16

127 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Övergripande bedömning Fångsten per ansträngning i bottensatta nät har minskat över tid i Mulserydssjön. Detta beror framförallt på att fångsten av braxen och mört har minskat. Fångsten av abborre har varit tämligen jämn mellan provfisketillfällena. Mörtfångsten har varit tämligen jämn bortsett från det första provfisket Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 4 4 Ål 18 3 Siklöja Sik Mört Gädda Braxen 4 Benlöja Abborre Figur 18. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken Pelagiska nät har använts vid två provfisken. Båda gångerna har fångsten dominerats av siklöja och mört. Abborre och braxen har fångats vid båda tillfällena medan gädda och lake fångades. Att inga gäddor eller lakar fångades 1 är den största förklaringen till den betydligt lägre fångstvikten per ansträngning 1 jämfört med. 17

128 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per pelagiskt nät (antal) Fångst per pelagiskt nät (vikt) 4 Siklöja Mört 14 Lake Gädda Braxen Abborre Figur 183. Fångst per pelagiska nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken -1. Den ekologiska statusen i Mulserydssjön bedöms även fortsättningsvis som god, trotts att bara hälften av de ingående parametrarna pekar på god status (Tabell 78). Tre parametrar ger utslag för en viss försurningspåverkan. De fångade mörtarna tyder på att rekrytering sker varje år varför en eventuell försurningspåverkan sannolikt inte har varit stor de senaste åren. Detta föranleder att försurningsgraden bedöms tillhöra klass 1, enligt bilaga. Fiskebeståndet bedöms vara rovfiskdominerat. 18

129 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 78. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Oklas Stand Stand Stand Stand Sjö Mulserydssjön Mulserydssjön Mulserydssjön Mulserydssjön Mulserydssjön Antal fiskarter 8, 6, 7, 6, 6, Jämförvärde Antal fiskarter 6,3 6,3 6,3 6,3 6,3 P-värde Antal fiskarterarter,,98,3,98,98 Artdiversitet (antal) 3,16,9 3,34,8,4 Jämförvärde Artdiversitet (antal),8,8,8,8,8 P-värde Artdiversitet (antal),1,3,6,9,8 Artdiversitet (vikt),9 3,8 3,38,, Jämförvärde Artdiversitet (vikt),86,86,86,86,86 P-värde Artdiversitet (vikt),94,1,49,63,38 Fångst/nät (vikt) 17,9 137,34 119,88 81,6 76,84 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 933,6 933,6 933,6 933,6 933,6 P-värde Fångst/nät (vikt),6,4,68,77,66 Fångst/nät (antal) 13,47,9 1, 13,87 9,34 Jämförvärde Fångst/nät (antal),6,6,6,6,6 P-värde Fångst/nät (antal),38,88,,41,14 Medelvikt i totala fångsten 91,11 6,91 74,4 8,9 81,64 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 P-värde Medelvikt i totala fångsten,19,49,36,63,7 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),36,4,34,3, Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,3,3,3,3 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),71,71,8,,16 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,4,96 1,,3,1 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),8,79,83,8,64 Medelvärde av P-värdena,49,9,3,6, Klassning av ekologisk status God God God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 184. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 19

130 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 18. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1984 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 1 Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur 186. Längdfördelningsdiagram abborre. 4 3 Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning braxen Antal Längd (mm) Figur 187. Längdfördelningsdiagram braxen. 13

131 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning gädda Antal Längd (mm) Figur 188. Längdfördelningsdiagram gädda. 1 Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning lake Antal Längd (mm) Figur 189. Längdfördelningsdiagram lake. Antal 1 1 Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur 19. Längdfördelningsdiagram mört Nätprovfiske Mulserydssjön 1 Längdfördelning siklöja Antal Längd (mm) Figur 191. Längdfördelningsdiagram siklöja. 131

132 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Smörhultasjön Tabell 79. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Smörhultasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 18, 7,1,8 16 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,37 13,6,37 16 Sjöbeskrivning Smörhultasjön ingår i Nissans vattensystem, Lillåns avrinningsområde och är belägen 4 km väster om Gislaveds tätort. Sjön är belägen 16 m över havet och ingår i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen; Kinnerbäck 13). Smörhultasjön är en humös näringsfattig sjö belägen i skogsbygd med en areal på 37 ha, ett största djup på 13,6 m, och ett medeldjup på 4,1 m. Stränderna är steniga och blockiga (med inslag av sand) med glesa vassar som i småvikarna kan vara måttliga. Sjön omges av blandskog med inslag av odlings-mark. Sjöns avrinningsområde uppgår till 97 ha och består huvudsakligen av skogsmark och myrmark med en mindre andel odlad mark. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Nej Rovfisk Måttlig Vattenkemi Smörhultasjön är en humös näringsfattig skogssjö med ett ph-värde runt 7 (Figur 19). Sjön har varit starkt försurningspåverkad och har därför kalkats inom ramen för kalkningsverksamheten sedan Alkaliniteten fluktuerar kraftigt (Figur 19), sannolikt beroende på sjöns korta omsättningstid. Under senaste åren har ph underskridit målvärdet 6 vid enstaka tillfällen. Färgtalet förefaller öka sedan tidigt -tal (Figur 193), och vattnet i Smörhultasjön är starkt färgat med ett siktdjup på,8 m vid provfisket (Tabell 79). Fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Smörhultasjön. Under provfisket låg språngskiktet på 6 meters djup, och syrebrist rådde under 1 m djup (Figur 194). ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 19. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Smörhultasjöns utlopp. 13

133 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 193. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Smörhultasjöns utlopp. Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 194. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Smörhultasjön 1. Provfiskeresultat Under de senaste provfisketillfällena har abborre, braxen, gädda, och mört fångats. Dessutom ska sjön hysa sparsamt med sutare, lake och signalkräfta. Fångsten dominerade viktmässigt av abborre (6%), braxen (%) och mört (8%), och domineras antalsmässigt av abborre (8%) och mört (13%). Den totala fångsten per ansträngning var avsevärt lägre än jämförvärdena, både vikt- och antalsmässigt (Tabell 8). För abborre var fångst per ansträngning hälften av jämförvärdena både vikt- och antalsmässigt (Tabell 8). Abborrens reproduktion tycks opåverkad, emedan beståndet tycks bestå av en stor andel unga individer mellan -1 mm (Figur 198). Abborren tycks uppvisa en förhållandevis låg medelvikt och medellängd (Tabell 8), trots att det fångades ett flertal stora individer 1 (Figur 198). I stort sett all abborre fångades på -6 m djup, och generellt sett var fisken mindre i de grunt satta näten (-3 m) jämfört med de djupt satta (3-6 m) (Tabell 81). För både braxen och gädda var fångsten per ansträngning lägre än jämförvärdena, både vikt- och antalsmässigt (Tabell 8). Braxen var generellt sett större i de grunt satta näten (-3 m) jämfört med de djupt satta (3-6 m) (Tabell 81). Gädda är ofta underrepresenterad på grund av stillastående beteende och kroppsform. För mört var fångst per ansträngning avsevärt lägre än jämförvärdena, både vikt- och antalsmässigt (Tabell 8). I extramaskan om 7 millimeter fångades totalt två braxnar på sammanlagt två kilo. 133

134 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 8. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gädda Mört Totalt Antal 114,, 1, 17, 134, Vikt (g) 8, 167,, 69, 813, Antal per nät 7,1,1,1 1,1 8,4 Jämförvärde 1,8,4, 8,4 19, Vikt per nät 33,1 13,6 3,8 41, 7,7 Jämförvärde 641,3 16,1 1,8 8,3 149, Antal % av tot 8,1 1,,7 1,7 1, Vikt % av tot 6,,4 6, 8,1 1, Medellängd (mm) 119,9 4, 46, 16,9 1193,3 Medelvikt 46,3 88,, 38,8 1438,6 Tabell 81. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 1,6,, 3,4 16,4 Vikt (g)/nät 39,, 1, 131,8 678, 3-6 m Antal/nät 9,4, 9,6 Vikt (g)/nät 89, 19, 938, 6-1 m Antal/nät 1,3 1,3 Vikt (g)/nät 14, 14, 1- m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms till måttlig vilket är en försämring jämfört med föregående provfisken. Vad som sänker sjöns ekologiska status är framförallt den låga totala fångsten både viktmässigt och antalsmässigt. Samtidigt antyds en minskning av mörtbeståndet där endast två mörtar under 1 millimeter fångades. Detta tyder på att mörten har haft rekryteringssvårigheter under de senaste åren där flera årsklasser saknas. Sannolikt är dessa problem försurningsrelaterade då även surstötar uppmätts i samband med vattenkemiprovtagningar. Därför bedöms försurningsgraden till klass. Smörhultasjön bedöms vara rovfiskdominerad. 134

135 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 3 Fångst per bottensatt nät (antal) 9 Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört 8 7 Lake 6 1 Gädda 4 1 Braxen 3 Abborre 1 Figur 19. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

136 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 8. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Stand Stand Sjö Smörhultasjön Smörhultasjön Smörhultasjön Smörhultasjön Smörhultasjön Antal fiskarter 4,, 3, 4, 4, Jämförvärde Antal fiskarter 4,79 4,79 4,79 4,79 4,79 P-värde Antal fiskarterarter,61,89,,61,61 Artdiversitet (antal) 1,91,8,9 1,6 1,3 Jämförvärde Artdiversitet (antal),1,1,1,1,1 P-värde Artdiversitet (antal),71,94,9,41,18 Artdiversitet (vikt) 3,3,8,39 3,8,1 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),69,69,69,69,69 P-värde Artdiversitet (vikt),4,87,69,61,44 Fångst/nät (vikt) 848,44 361,13 16,63 64,6 7,69 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 911,18 911,18 911,18 911,18 911,18 P-värde Fångst/nät (vikt),88,,,4,1 Fångst/nät (antal) 4,7 11,38,38 14,6 8,38 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 3,9 3,9 3,9 3,9 3,9 P-värde Fångst/nät (antal),9,3,,4,9 Medelvikt i totala fångsten 34,8 31,7 3,6 44,1 6,6 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,87 4,87 4,87 4,87 4,87 P-värde Medelvikt i totala fångsten,68,8,7,96, Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),4,,3,33,1 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),8,8,8,8,8 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),78,73,9,78, Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,9,6 1,8 1,7,8 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),88,66,88,87,9 Medelvärde av P-värdena,73,6,,64,3 Klassning av ekologisk status Hög God God God Måttlig Ekologisk status efter expertbedömning Måttlig,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Måttlig Figur 196. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 136

137 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 197. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena199 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Antal Nätprovfiske Smörhultasjön 1 Längdfördelning abborre Längd (mm) Figur 198. Längdfördelningsdiagram abborre. 1 Nätprovfiske Smörhultasjön 1 Längdfördelning braxen Antal Längd (mm) Figur 199. Längdfördelningsdiagram braxen. 137

138 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Nätprovfiske Smörhultasjön 1 Längdfördelning gädda Antal Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram gädda. 4 Nätprovfiske Smörhultasjön 1 Längdfördelning mört Antal Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram mört. Figur. Längd hos åldersanalyserad mört i Smörhultasjön (N=1) jämfört med medellängden för olika åldrar i hela Sverige (från SLU Aquas åldersdatabas). Felstaplarna anger standardavvikelse. 138

139 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Stensjön Tabell 83. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Stensjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,6 1, 1,1 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,43 11,6,6 7 Sjöbeskrivning Stensjön ingår i Lagans vattensystem, Västeråns avrinningsområde och är belägen drygt 1 km väster om Vaggeryd. Höjden över havet är 7,3 m, det vill säga cirka 13, m över Långasjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna, inkluderande fyra sjöar, uppgår till ungefär 18 km. Stensjön är en humös näringsfattig sjö med en areal på 43 ha och ett största djup noterat till 11,6 m. Medeldjupet är 3,4 m. Utefter de mestadels steniga och klippiga stränderna förekommer här och var vassbälten. Vegetationen utgörs fr a av not-blomster, sylört, flaskstarr, vattenklöver och missne. Omgivningen domineras av tallskog med inslag av gran och björk. Sjöns avrinningsområde är 6,9 km stort och består mestadels av skogs- och myrmark med en mycket liten andel odlingsmark. Nedströms i Västerån finns två vandringshinder. Tidigare fanns det mört i Stensjön och elritsa i Västerån nedströms sjön, men dessa slogs ut av försurningen i slutet på 19-talet. Då fanns endast -3 mm stora mörtar kvar. Då sjön provfiskades första gången 1993 fångades abborre och gädda. I syfte att återställa sjöns fiskfauna gjordes en återintroduktion av mört från Bolmen i slutet av april 1994 där mörtar av ospecificerad storlek sattes ut. Under senare års provfisken har abborre, mört och gädda fångats. Rekrytering av mört tycks ha skett, åtminstone under vissa år, men beståndet har uppvisat reproduktionsproblem till följd av försurning. I länsstyrelsens fiskregister finns abborre, gädda, mört, lake och ål noterade. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk Nej rovfisk otillfredsställande Vattenkemi Före kalkningen påbörjades 1983 var Stensjön sedan länge kraftigt försurad med ph-värden under och obefintlig buffertförmåga. Vattenkemin har varit tillfredsställande sedan slutet på 199-talet med undantag av de surstötar som uppmättes 4 och (Figur 3) (Naturvårdsverket ). Både våtmarkskalkningen och sjökalkningen har minskats i Stensjön under senare år. 139

140 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 3. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Stensjöns utlopp. Provtagningen av konduktiviteten visar en jämn nivå där dock luckor i provtagningen skett. Färgtalet har däremot ökat (Figur 4) och är starkt färgat (Naturvårdsverket ). Siktdjupet i sjön var vid provtagningen litet (Naturvårdsverket ). Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 4. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Stensjöns utlopp. Fosfor och kväve har endast provtagits vid två tillfällen, i februari 199 samt i slutet av november 11, varvid inga trender kan urskiljas. Totalfosforhalten har varit låg till måttligt hög medan totalkvävehalten varit måttligt hög (Naturvårdsverket ). Vattentemperaturen var i ytan ned till 3 meters djup knappt 18 C och vid botten på 11 meters djup cirka 1 C. Ett språngskikt återfanns mellan 3 och 4 meters djup där temperaturen föll från knappt 18 C till knappt 1 C (Figur ). Under språngskiktet var syrehalten i gränslandet av god till måttlig syrgasgaskoncentration (Naturvårdsverket, ). Halterna var dock tillräckligt höga för att inte vara fisklösa. Temperatur ºC 1 1 Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Stensjön 1. 14

141 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provfiskeresultat Fångsten i provfisket dominerades både antal- och viktmässigt av abborre följt av mört. Dessa två arter har huvudsakligen fångats även under tidigare provfisken. Det totala antalet fångade individer var vid jämförelse med närliggande sjöar av liknande karaktär låg medan den totala vikten på fångsten var normal. Antalet fångade abborrar per nät var jämförelsevis normal, på gränsen till låg, och vikten per nät var normal, på gränsen till hög. För mörten var fångsten att betrakta som mycket lågt (Tabell 84). Tabell 84. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Mört Totalt Antal 4, 7, 61, Vikt (g) 496, 189, 149, Antal per nät 6,8,9 7,7 Jämförvärde 1,7 1,3,8 Vikt per nät 6, 3,6 643,6 Jämförvärde 483, 8,3 84, Antal % av tot 88, 11, 1, Vikt % av tot 96,3 3,7 1, Medellängd (mm) 149,9 14,9 9,8 Medelvikt 91,9 7, 118,9 Provfisket gav fångst i alla tre djupzoner där abborre fångades i alla tre djupzoner och mört i djupzon -3 och 3-6 meters djup. Störst fångst gavs i djupzon -3 och 3-6 för både abborre och mört (Tabell 8). Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna varför det var väntat att de övre djupzonerna gav högst fångst. Djupare än cirka nio meters djup var syreförhållandet inte optimalt för fiskar, något som sannolikt kan förklara en del av den låga fångsten i djupzon 6-1. Tabell 8. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Mört Totalt -3 m Antal/nät 8, 1,3 9,3 Vikt (g)/nät 78, 31, 789, 3-6 m Antal/nät 8, 1, 9, Vikt (g)/nät 919, 3, 91, 6-1 m Antal/nät 3, 3, Vikt (g)/nät 4, 4, 141

142 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Övergripande bedömning Stensjön bedöms enligt standardiserade bedömningsgrunder till otillfredsställande ekologisk status (Figur 7). Av de åtta parametrarna som bedömningsgrunderna avser var det endast fångst i vikt per nät som översteg gränsen mellan måttlig till god status. Resterande parametrar klassificerades som antingen dålig eller otillfredsställande förutom medelvikten i den totala fångsten som klassificerades som måttlig. Bedömningen är en försämring mot föregående års provfisken där bedömningen 9 var god och 1 måttlig. Samtliga parametrar jämfört med 1, där också endast abborre och mört fångats, har gått mot lägre klassificering. En stor förklaring är mörtens tillbakagång. Vid 9 års provfiske bedömdes mörtbeståndet som bättre än vid tidigare års provfiskeutvärderingar där en rekrytering, om än inte särskilt stark, kunde ses via åldersfördelningen. 1 visade dock en annan bild där mörtbeståndet led av rekryteringssvårigheter till följd av försurning. 1 års provfiske styrker denna bild ytterligare där fångsten av mört sett i både antaloch vikt per nät är den lägsta sedan provfisket Provfisket gav endast en fångst av 7 mörtar och där flera storleksklasser saknas. Eftersom fångsten var så liten blev fångstens längdfördelning slumpartad. Det är svårt att urskilja årsklasser varför ingen slutsats kan dras vilka år rekryteringen har misslyckats. En mört på cirka 9 millimeter tyder dock på att viss rekrytering kan ha förekommit under senare år men att den troligtvis varit liten. De flesta parametrar i EQR8som kan användas för att detektera försurning indikerar på en försurningsproblematik varvid försurning är den mest sannolika förklaringen till mörtens tillbakagång. Försurningsgraden i Stensjön bedöms till klass Fångsten sett i antal per nät av abborre var den lägsta jämfört med samtliga tidigare provfisken medan fångstvikten har ökat jämfört med de fyra föregående provfiskena (Figur 6). Abborren i sjön ser däremot inte ut att lida av reproduktionsstörningar till följd av försurning. Längdfördelningen tyder på en kontinuerlig rekrytering där årsungar, alternativt fjolårsungar, finns representerade och längdfördelningen bedöms vara normal. Tabell 86 visar att andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar har ökat och kvotvärdet mellan abborre och mört har ökat sedan föregående provfiske. Detta indikerar på att Stensjön, i dagsläget är rovfiskdominerad där rovfisken reglerar fisksamhället. Det är framförallt andelen mört som är låg, och detta får negativa effekter på beräkningen för ekologisk status med avseende på fisk. Sedan 9 har sjökalkningen minskats i omgångar i Stensjön och våtmarkskalkningen i området likaså. Detta har inte gett någon förändring i vattenkemin enligt vattenkemiprovtagningarna som visar på stabila goda nivåer (Figur 3). Det går dock inte utesluta att surstötar har förekommit även om de inte fångats upp i vattenkemiprovtagningarna. Det är möjligt att den minskade kalkningen har lett till negativa effekter på mörtbeståndet då mörten är en försurningskänslig art och missgynnas vid för lågt ph. 14

143 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) 18 Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre 4 Figur 6. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

144 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 86. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Inven Inven Inven Inven Sjö Stensjön Stensjön Stensjön Stensjön Stensjön Antal fiskarter 3,, 3,,, Jämförvärde Antal fiskarter 4,84 4,84 4,84 4,84 4,84 P-värde Antal fiskarterarter,3,6,3,6,6 Artdiversitet (antal) 1, 1,38, 1,79 1, Jämförvärde Artdiversitet (antal),3,3,3,3,3 P-värde Artdiversitet (antal),4,,97,67,17 Artdiversitet (vikt) 1,8 1,3 1,91 1,4 1,8 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Artdiversitet (vikt),4,7,9,1,3 Fångst/nät (vikt) 694, 711, 816,63 14,7 643,63 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 879,1 879,1 879,1 879,1 879,1 P-värde Fångst/nät (vikt),61,6,87,, Fångst/nät (antal) 11, 1,88 16, 1, 7,63 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 19,7 19,7 19,7 19,7 19,7 P-värde Fångst/nät (antal),3,71,7,66,11 Medelvikt i totala fångsten 63,14 44,79 1,4 33,7 84,41 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten,11,11,11,11,11 P-värde Medelvikt i totala fångsten,67,83,97,46,33 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,73,,6,8 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),14,1,11,9, Kvot abborre/karpfiskar (vikt),3 6,9 3,6 3,41 6,4 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),19,1,34,37,1 Medelvärde av P-värdena,3,34,6,34,1 Klassning av ekologisk status Måttlig Måttlig God Måttlig Otillfredsst Ekologisk status efter expertbedömning Otillfredsst,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status Otillfredsställande Figur 7. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 144

145 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 8. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1993 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Observera att provfisket år inte visas då det är oklassificerat (ej inventering eller standardiserat. Artvis data Antal Nätprovfiske Stensjön 1 Längdfördelning abborre Längd (mm) Figur 9. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal 3 1 Nätprovfiske Stensjön 1 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram mört. 14

146 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Sulebosjön Tabell 87. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Sulebosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät,1 6,9, 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Lagan,1 8,,6 3 Sjöbeskrivning Sulebosjön ingår i Lagans huvudavrinningsområde och är belägen cirka 1 mil nordväst om Vaggeryd. Sulebosjön har en areal på cirka 1 hektar och en höjd över havet på 31,6 meter. Maxdjupet i sjön är 8, meter och medeldjupet är 3,4 meter. De obebyggda omgivningarna består till största delen av barrskog med inslag av lövskog närmast intill sjön. I sjön noterades gäddnate, vass och vit- och gul näckros. Storlom och en stor rovfågel som jagade i strandzonen observerades dessutom under provfisket. Inga utsättningar av fisk har skett och arter som finns noterade i länsstyrelsens fiskregister är abborre, gädda, mört och ål. Under provfisket och 199 har abborre, mört, gädda och sutare fångats. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi 198 påbörjades de första kalkningarna i området och året därpå påbörjades kalkningen i Sulebosjön. Kalkningen har minskat i området efterhand och efter 11 har inte Sulebosjön kalkats. Däremot sker våtmarkskalkning vid tillflöden till Sulebosjön, något som dock också har minskat. De senaste årens vattenkemiprovtagningar visar på tillfredställande ph med värden över gränsvärdet (Figur 11) (Naturvårdsverket ). En surstöt inträffade dock vid provtagning 1. Provtagningen skedde dock i slutet av mars då snösmältningen normalt inträffar, varför det kan misstänkas att provet till stor del bestod av surt smältvatten. Fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Sulebosjön. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 11. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Sulebosjöns utlopp. 146

147 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Provtagningarna av konduktiviteten visar på likartade värden sett över tid, även om viss antydan till högre konduktivitet kring mätningarna vid millennieskiftet finns (Figur 1). Färgtalet har en stigande trend och bedöms till starkt färgat (Naturvårdsverket ). Siktdjupet var under provfisketillfället litet (Naturvårdsverket ). Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 1. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Sulebosjöns utlopp. Sulebosjön hade vid provtagningstillfället en ytvattentemperatur på cirka C som sedan minskade till knappt 7 C strax ovan botten vid 8 meters djup. Ett språngskikt återfanns mellan 1-6 meters djup. (Figur 13). Under språngskiktet minskar syrehalten till syrefria förhållanden på botten. (Naturvårdsverket ). Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 13. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Sulebosjön 1. Provfiskeresultat Fångsten i provfisket dominerades antalsmässigt av mört följt av abborre (Tabell 88). Viktmässigt dominerades provfisket av abborre följt av mört. Dessutom fångades en gädda på 4 millimeter. Vid en jämförelse med andra närliggande sjöar av liknande karaktär var den totala fångsten antalsmässigt relativt sett hög. Den totala vikten per nät jämfört med likartade sjöar var däremot normal. Antal fångade mörtar per nät var jämförelsevis hög och vikten per nät var normal. Antal fångade abborrar per nät var normal, på gränsen till hög, och vikten per nät var normal, på gränsen till hög. Fångsten av gädda var jämförelsevis låg/mycket låg jämfört med närliggande sjöar av likartad karaktär men då fångsten utgjordes av endast en fisk får slumpen stor betydelse. Några säkra slutsatser med avseende på gädda bör därmed inte dras av detta provfisket. I extramaskan om 7 millimeter fångades totalt två sutare på sammanlagt tre kilo. Då dessa fångades i extramaskan tas denna fångst ej med i beräkningarna över sjön ekologiska status. 147

148 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 88. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal 144, 1, 19, 337, Vikt (g) 184, 37, 7, 7816, Antal per nät 18,,1 4, 4,1 Jämförvärde 11,,3 11, 1,9 Vikt per nät 648, 44,6 84,4 977, Jämförvärde 389,3 18, 334,1 94,1 Antal % av tot 4,7,3 7, 1, Vikt % av tot 66,3 4,6 9,1 1, Medellängd (mm) 11,1 4, 99,7 611,8 Medelvikt 36, 37, 11,8 44,8 Provfisket gav fångst i alla tre djupzoner, om än en låg fångst i den djupaste zonen (Tabell 89). Störst fångst gavs i djupzonen mellan noll till tre meters djup följt av djupzonen mellan tre till sex meters djup. Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna varför det var väntat att fångsterna var högst ner till språngskiktet. Syrgashalten djupare än sex meter var så låg att den ej lämpade sig för fisk, varför det inte var förvånande att fångsten var låg i denna djupzon. Tabell 89. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 36,3,3,7 87,3 Vikt (g)/nät 1493, 119, 8, 14, 3-6 m Antal/nät 11,7 13, 4,7 Vikt (g)/nät 3, 6,3 461,3 6-1 m Antal/nät,, Vikt (g)/nät 6, 6, Övergripande bedömning Sulebosjön bedöms enligt de standardiserade bedömningsgrunderna till god ekologisk status (Figur 1) vilken är en svag förbättring jämfört med föregående års provfisken 199 och (Figur 16). Artdiversiteten ger måttligt till höga värden vilket indikerar på att arterna är jämnt fördelade och inte nämnvärt påverkade av någon störning (Tabell 9). Jämfört med föregående års provfisken fångades större abborrar i fiskätande storlek. Samtidigt har mörten storleksmässigt blivit mindre i sjön och visar på god rekrytering utan försurningsrelaterade störningar. Försurningsgraden bedöms tillhöra klass 1, enligt bilaga. Kvoten mellan abborrfisk och karpfisk (vikt) indikerar således på att sjön har gått från att vara mer karpfiskdominerad till mer rovfiskdominerad. 148

149 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 4 4 Sutare Mört Gädda Abborre 4 Figur 14. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

150 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 9. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Sulebosjön Sulebosjön Sulebosjön Antal fiskarter 4, 4, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 3,49 3,49 3,49 P-värde Antal fiskarterarter,74,74,7 Artdiversitet (antal) 1,73,4 1,97 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,86 1,86 1,86 P-värde Artdiversitet (antal),8,7,84 Artdiversitet (vikt),3 3,9 1,9 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),1,1,1 P-värde Artdiversitet (vikt),71,6,41 Fångst/nät (vikt) 177, 141,13 977, Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 874,8 874,8 874,8 P-värde Fångst/nät (vikt),13,3,81 Fångst/nät (antal) 4, 3,13 4,13 Jämförvärde Fångst/nät (antal),1,1,1 P-värde Fångst/nät (antal),1,44,1 Medelvikt i totala fångsten 41,77 44, 3,19 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 47,84 47,84 47,84 P-värde Medelvikt i totala fångsten,8,88,18 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),3,6,4 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,8,3 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),1,38,8 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),,7,6 Medelvärde av P-värdena,46,46, Klassning av ekologisk status Måttlig God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 1. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 1

151 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 16. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena199 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 3 Nätprovfiske Sulebosjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur 17. Längdfördelningsdiagram abborre. 4 Nätprovfiske Sulebosjönsjön 1 Längdfördelning mört Antal Längd (mm) Figur 18. Längdfördelningsdiagram mört. 11

152 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Sunnerbosjön Tabell 91. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Sunnerbosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 16, 11,1 1, 4 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,14 6,8, Sjöbeskrivning Sunnerbosjön är belägen i Anderstorpaåns delavrinningsområde i Gnosjö kommun. Sjön har en areal på 14 hektar och ett största djup på 6,8 meter med ett medeldjup på,3 meter. Omgivningarna består framförallt av granskog med björk närmast sjön. Stranden är minerogen men två vikar var organogena. Det finns ingen bebyggelse intill sjön. Vandringshinder finns både uppströms och nedströms sjön. Under provfisket observerades gäddnate, vass och gul och vit näckros. Dessutom observerades storlom. I länsstyrelsens fiskregister finns abborre, gädda och mört noterade. Enligt uppgift försvann mörten i sjön på slutet av 196-talet till följd av försurningsproblematik. 199 och 1996 sattes sammanlagt 8 könsmogna mörtar ut i sjön och 3 sattes ett okänt antal mörtar ut av okänd storlek. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi Sunnerbosjön har varit försurad sedan en lång tid tillbaka och surstötar förekommer fortfarande. Kalkningen i områdets källsjöar påbörjades på 198 och i Sunnerbosjön har kalkmängden de senaste åren ökat. Inga surstötar har uppmätts på våren under tidsperioden -8, förutom då ph,9 uppmättes. Mellan 9 och 16 har surstötar däremot uppmätts årligen förutom 1, framförallt i samband med snösmältningen på våren. Sjön har de senaste åren visat på varierande buffringsförmåga (Figur 19). Fosfor- eller kväveprover har inte tagits i Sunnerbosjön. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 19. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) cirka meter nedströms Sunnerbosjön. 1

153 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Vattnet har under senare år pendlat mellan betydligt och starkt färgat och siktdjupet under provfisket var litet (Naturvårdsverket ). Konduktiviteten varierar men har minskat sedan provtagningarna påbörjades (Figur ). Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) cirka meter nedströms Sunnerbosjön. Vid ytan var vattentemperaturen drygt 16 C. Sjön var temperaturskiktad mellan 3-4 meters djup och vid botten var vattentemperaturen knappt 11 C. Syrehalten sjönk kraftigt i samband med språngskiktet och det var syrefritt vid botten (Figur 1) (Naturvårdsverket ). Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 1. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Sunnerbosjön 1. Provfiskeresultat Under de senaste provfisketillfällena har man huvudsakligen fångat abborre, gädda och mört. Under årets provfiske fångades abborre och mört där mört dominerade antalsmässigt men abborre viktmässigt. Den totala fångsten i vikt och antal var i paritet med närliggande sjöar av likartad karaktär. Antalet abborre per nät var normalt men vikten per nät var högre än för likartade sjöar. Både antalet och vikt per nät av mört var normalt i jämförelse med likartade sjöar. 13

154 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 9. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Mört Totalt Antal 4, 7, 11, Vikt (g) 311, 1966, 177, Antal per nät 1, 18, 8, Jämförvärde 1,6 11, 1,4 Vikt per nät 8,8 491, 194,3 Jämförvärde 413,3 318,8 993, Antal % av tot 3,7 64,3 1, Vikt % av tot 6, 38, 1, Medellängd (mm) 17,3 131,3 33,6 Medelvikt 8,3 7,3 17,6 Då Sunnerbosjöns provfiske endast skedde med fyra nät, fiskades enbart den grundaste djupzonen -3 meter. Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna, varför näten lades i denna zon. Tabell 93. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Mört Totalt -3 m Antal/nät 1, 18, 8, Vikt (g)/nät 8,8 491, 194,3 Övergripande bedömning Enligt standardiserade bedömningsgrunder är Sunnerbosjön svårbedömd då sjön provfiskades genom ett inventeringsprovfiske. Flertalet indikatorer pekar dock på god ekologisk status med avseende på fisk (Figur 3). Resultatet är en svag förbättring mot föregående provfiske 1 där bedömningen likaledes var god ekologisk status. Den största avvikelsen från jämförelsevärden står potentiellt fiskätande abborrar (vikt) för där en betydligt högre vikt per ansträngning under provfisket gavs jämfört med likartade sjöar (Tabell 94). Detta tyder på att Sunnerbosjön är rovfiskdominerad. Varken mörten eller abborren uppvisar någon försurningsrelaterad störning i rekryteringen 3- år tillbaka i tiden varvid Sunnerbosjöns försurningsgrad bedöms till klass 1. Att inte mörten visar spår av försurningsrelaterade störningar de senaste åren tyder på att de surstötar som uppmätts de senaste åren beror på att smältvatten kommit med i vattenprovet. Vid provfisket 1 kunde det genom åldersanalyser noteras att vissa åldersklasser fångades i provfisket medan andra saknades. Vid jämförelse av längdfördelningen och antal och vikt av den fångade mörten kan en tendens till färre glapp i längdfördelningen samt mindre storlek ses. Detta tyder på att rekryteringen varit god sedan senaste provfisket. 14

155 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Abborre 4 Figur. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

156 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 94. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Inven Inven Inven Inven Sjö Sunnerbosjön Sunnerbosjön Sunnerbosjön Sunnerbosjön Sunnerbosjön Antal fiskarter,, 3,,, Jämförvärde Antal fiskarter 3,87 3,87 3,87 3,87 3,87 P-värde Antal fiskarterarter,,,7,, Artdiversitet (antal) 1,3 1, 1,8 1,97 1,8 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,96 1,96 1,96 1,96 1,96 P-värde Artdiversitet (antal),1,1,1,99,8 Artdiversitet (vikt) 1,8 1,63 1,38, 1,89 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),7,7,7,7,7 P-värde Artdiversitet (vikt),,1,11,4,37 Fångst/nät (vikt) 663, 1636, 494,7 177, 194, Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 1117,1 1117,1 1117,1 1117,1 1117,1 P-värde Fångst/nät (vikt),6,41,8,3,7 Fångst/nät (antal) 36, 43, 19, 36, 8, Jämförvärde Fångst/nät (antal),73,73,73,73,73 P-värde Fångst/nät (antal),,36,63,,88 Medelvikt i totala fångsten 18,9 37,84,37 48,83 46, Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 44,86 44,86 44,86 44,86 44,86 P-värde Medelvikt i totala fångsten,1,7,9,87,96 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,,48,38,4 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),1,1,1,1,1 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,9,1,3,6 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),63 1,4 1,63 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),17,8,8 Medelvärde av P-värdena,19,31,6,7,61 Klassning av ekologisk status Otillfredsst Måttlig Otillfredsst God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 3. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 16

157 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 4. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1994 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 4 3 Nätprovfiske Sunnerbosjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram abborre. 1 8 Nätprovfiske Sunnerbosjön 1 Längdfördelning mört Antal Längd (mm) Figur 6. Längdfördelningsdiagram mört. 17

158 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Södra Mossebosjön Tabell 9. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Södra Mossebosjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,1 9,7 1, 1 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,3 6,9,4 17 Sjöbeskrivning Södra Mossebosjön ingår i Nissans vattensystem och är belägen 4 km norr om Öreryds samhälle. Höjden över havet är 17 m, det vill säga cirka m över den punkt där utloppsbäcken går ut i Nissan. Längden på utloppsbäcken uppgår till cirka,4 km. Södra Mossebosjön, som är en dödissjö, är en långsmal näringsfattig sjö i skogsbygd med en areal på 3 ha och ett största djup på 6,9 m. Medeldjupet är 3,6 m. Stränderna är relativt branta och sandiga med en sparsam övervattensvegetation. Flytblads- och kortskottsvegetationen är dock rikligare och sjöfräken, säv, vattenpilört, vass och vit och gull näckros observerades under provfisket. Sjön omges av blandskog med inslag av betesmarker, fr a i söder. Sjöns avrinningsområde är 8,3 km stort och består mestadels av skogs- och myrmark med en mindre andel odlad mark. Vandringshinder förekommer 1 km nedströms i Nissan. Under provfisket observerades häger. Södra Mossebosjön har tidigare provfiskats 1996 och 6. De arter som har fångats är abborre, gädda, mört, benlöja och braxen. En utsättning av 3 gäddor utförd 1934 finns noterad i länsstyrelsens fiskregister. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk God Vattenkemi Då kalkningen i området startade 1987 var området försurningspåverkat, med ph-värde som lägst på,4. Södra Mossebosjön är sannolikt den minst försurade sjön i åtgärdsområdet och beräkningar visar att sjön skulle klara ph-målet utan kalkning. Södra Mossebosjön kalkas ej och i de kalkade sjöarna uppströms har kalkningsmängden minskat under senare år. Vattenkemiprovtagningarna visar på tillfredsställande värden med god till mycket god buffringsförmåga (Figur 7) (Naturvårdsverket ). Varken fosfor- eller kväveprover har tagits i Södra Mossebosjön. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 7. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Södra Mossebosjöns utlopp. 18

159 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Färgtalet har varierat från betydligt till starkt färgat vatten de senare åren medan konduktiviteten ligger på en stabil nivå (Figur 8) (Naturvårdsverket ). Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 8. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Södra Mossebosjöns utlopp. Under provfisketillfället var yttemperaturen cirka 17 C och ett språngskikt mellan -4 meter återfanns. Bottentemperaturen var knappt 1 C. Syreförhållandena var syrerika ovan språngskiktet för att sedan minska och tillståndet var syrefritt eller nästan syrefritt från 4 meters djup ned till botten (Figur 9) (Naturvårdsverket ). Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 9. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Södra Mossebosjön 1. Provfiskeresultat Antalsmässigt dominerades fångsten av mört följt av abborre. Viktmässigt dominerade abborrfångsten. I jämförelse med närliggande likartade sjöar var fångsten antalsmässigt för abborre låg. Inga andra påtagliga avvikelser vid jämförelse med likartade sjöar kunde noteras, även om den totala mängden både antal- och viktmässigt var på gränsen till låg (Tabell 96). Tabell 96. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Mört Totalt Antal 69, 7, 111, 187, Vikt (g) 39, 114, 1981, 769, Antal per nät,8,6 9,3 1,7 Jämförvärde 1,6, 11, 1,4 Vikt per nät 99,6 176, 16,1 64,9 Jämförvärde 413,3 1,1 318,8 993, Antal % av tot 36,9 3,7 9,4 1, Vikt % av tot 46,7 7,,8 1, Medellängd (mm) 13,9 6,9 116,9 1,7 Medelvikt,1 3, 17,8 371,9 19

160 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Störst fångst under provfisket gavs i djupzon -3 för samtliga arter, även om fångsten för mört i djupzon 3-6 meter nästan var lika stor som i djupzon -3 (Tabell 97). Fångsten i djupzon 6-1 var noll, vilket inte var överraskande då det rådde syrefria eller nästan syrefria förhållanden djupare än fyra meter. Tabell 97. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Mört Totalt -3 m Antal/nät 11,,8 1,3,1 Vikt (g)/nät 78,3 7, 197, 847,8 3-6 m Antal/nät,6,4 9,8 1,8 Vikt (g)/nät, 336,4 19,,6 6-1 m Antal/nät Vikt (g)/nät Övergripande bedömning Likt vid föregående provfisken bedöms Södra Mossebosjön till god ekologisk status med avseende på fisk (Figur 31). Mörten, och likaså abborren, tycks inte ha några reproduktionsproblem och försurningsbedömningen blir därför klass 1. Den totala fångsten per nät i vikt och antal är låg vilket antyder på att sjön är näringsfattig och har låg produktion. Sjön bedöms som karpfiskdominerad eftersom fångstvikten av mört och braxen tillsammans var större än för abborre. Bedömningen är dock osäker på grund av att fångsten av braxen var fåtalig och därmed slumpartad samt att även gäddor är viktiga rovfiskar, vilka inte fångades i provfisket. Fångst per bottensatt nät (antal) 7 Fångst per bottensatt nät (vikt) Mört Gädda Braxen Benlöja 1 Abborre Figur 3. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

161 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 98. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Södra Mossebosjön Södra Mossebosjön Södra Mossebosjön Antal fiskarter 4,, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 4,1 4,1 4,1 P-värde Antal fiskarterarter,89,61,43 Artdiversitet (antal) 1,9,1,4 Jämförvärde Artdiversitet (antal),3,3,3 P-värde Artdiversitet (antal),86,98,98 Artdiversitet (vikt) 3,17 3,,77 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),61,61,61 P-värde Artdiversitet (vikt),46,4,83 Fångst/nät (vikt) 46,67,17 64,83 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 111,6 111,6 111,6 P-värde Fångst/nät (vikt),6,13,4 Fångst/nät (antal) 1,83 17,4 1,8 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 6,38 6,38 6,38 P-värde Fångst/nät (antal),,48,37 Medelvikt i totala fångsten 36,9 31,7 41,1 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 43, 43, 43, P-värde Medelvikt i totala fångsten,74,6,9 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),36,1,34 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),44,96,1 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,44,9,88 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),91,7,73 Medelvärde av P-värdena,7,9,63 Klassning av ekologisk status God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 31. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 161

162 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 3. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1996 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Utöver abborre och mört fångades även sju braxnar mellan 14 och 43 millimeter. Antal Nätprovfiske Södra Mossebosjön 1 Längdfördelning abborre Längd (mm) Figur 33. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal Nätprovfiske Södra Mossebosjön 1 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur 34. Längdfördelningsdiagram mört. 16

163 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Töllstorpasjön Tabell 99. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Töllstorpasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17, 7,9,8 8 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,19 11,,9 6 Sjöbeskrivning Töllstorpasjön är belägen nära Gnosjö och ingår i Anderstorpaåns delavrinningsområde i Nissans vattensystem. Sjön har en areal på 19 hektar och ett maxdjup på 11 meter där medeldjupet är 3,4 meter. Omgivningarna består framförallt av barrskog med björk närmast vattnet. Stranden är minerogen med block och stora stenar. Det finns ingen bebyggelse intill sjön. Det finns sparsamt med övervattensvegetation i sjön och under provfisket observerades kabbleka och vit och gul näckros. Under provfisket observerades häger. Mörten och elritsan, som också är en försurningskänslig art, försvann ur sjön och anslutande vattendrag på 6-talet. Sedan dess har mört satts ut i sjön vid sex tillfällen; 199, 1996, 1999, 1, och 3. Vid tidigare provfisken har abborre, gädda och mört fångats. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Rovfisk God Vattenkemi De närliggande våtmarkerna började kalkas 1989 och sjön sjökalkades första gången 199. Därefter förbättrades vattenkemin och surstötar har inte noterarats i provtagningar på många år (Figur 3). Sjöns buffringsförmåga har under senare år varierat mellan svag till mycket god buffertkapacitet (Naturvårdsverket ). Varken fosfor- eller kväveprover har tagits i Töllstorpasjön. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 3. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Töllstorpasjöns utlopp. Vattnet i sjön är starkt färgat och hade under provfisket mycket litet siktdjup (Figur 36) (Naturvårdsverket, ). Konduktiviteten i sjön är jämn men har minskat sedan provtagningarna startade. 163

164 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 36. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Töllstorpasjöns utlopp. Under provfisketillfället var yttemperaturen drygt 17 C och ett språngskikt mellan - meter återfanns. Bottentemperaturen var knappt 8 C. Det var syrerikt ovan språngskiktet ned till två meters djup för att sedan minska snabbt. Vid tre meter och djupare var tillståndet för syrehalten svagt till syrefritt (Figur 37) (Naturvårdsverket ). Temperatur ºC Djup (m) Temperatur Syrehalt Syrehalt (mg O/l) Figur 37. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Töllstorpasjön 1. Provfiskeresultat Under provfisket fångades flest abborrar, tätt följt av mört samt två gäddor (Tabell 1). Viktmässigt dominerades fångsten av abborre. Töllstorpasjön är vid jämförelse med andra närliggande sjöar av liknande karaktär en medelsjö och fångsten avviker inte nämnvärt, varken sett till art eller totalt. Undantaget är gädda där fångsten per ansträngning sett till vikt var låg. Dock utgör underlaget endast två gäddor vilket betyder att slumpen får stor påverkan på fångsten. Jämfört med föregående provfiske 1, där fångsten var mycket fåtalig och bestod av 1 abborrar, 1 gädda och 8 mörtar, så har är fångsten betydligt högre. 164

165 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 7 (Sydsvenska höglandet) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Gädda Mört Totalt Antal 93,, 83, 178, Vikt (g) 44, 48,, 7878, Antal per nät 11,6,3 1,4,3 Jämförvärde 1,7, 1,3,8 Vikt per nät 68,6 3,,6 984,7 Jämförvärde 483, 11,7 8,3 84, Antal % av tot, 1,1 46,6 99,9 Vikt % av tot 69,1,4, 1, Medellängd (mm) 13, 3, 19,6 8,3 Medelvikt 8, 14, 4, 96,7 Då provfisket var ett inventeringsprovfiske lades endast nät i djupzon -3 meter. Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna, varför näten lades i denna zon. Tabell 11. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 11,6,3 1,4,3 Vikt (g)/nät 68,6 3,,6 984,7 Övergripande bedömning Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder är vanskligt då sjön provfiskades genom ett inventeringsprovfiske, med begränsat antal nät. Flertalet indikatorer pekar dock på god ekologisk status med avseende på fisk (Figur 39). Detta är en förbättring jämfört med föregående års provfisken, där framförallt fångst per nätansträngning har förbättrats avsevärt. Den största avvikelsen från jämförelsevärden står potentiellt fiskätande abborrar (vikt) för där en betydligt högre vikt per ansträngning under provfisket gavs jämfört med likartade sjöar (Tabell 1). Detta tillsammans med en dominans av abborre och gädda viktmässigt tyder på att Töllstorpasjön är rovfiskdominerad. Varken mörten eller abborren uppvisar någon försurningsrelaterad störning i rekryteringen 3- år tillbaka i tiden varvid Töllstorpasjöns försurningsgrad bedöms till klass 1. 16

166 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 3 Mört 1 1 Gädda 1 1 Abborre Figur 38. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

167 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 1. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Inven Inven Inven Inven Inven Sjö Töllstorpasjön Töllstorpasjön Töllstorpasjön Töllstorpasjön Töllstorpasjön Antal fiskarter 3, 3, 3, 3, 3, Jämförvärde Antal fiskarter 4, 4, 4, 4, 4, P-värde Antal fiskarterarter,,,,, Artdiversitet (antal) 1,34 1,7,6,11,4 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 1,96 1,96 1,96 1,96 1,96 P-värde Artdiversitet (antal),8,6,86,79,89 Artdiversitet (vikt) 1,6 1,9,6,63 1,83 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),8,8,8,8,8 P-värde Artdiversitet (vikt),17,4,93,9,3 Fångst/nät (vikt) 38, 1963, 19, 394,7 984,7 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 98,71 98,71 98,71 98,71 98,71 P-värde Fångst/nät (vikt),,1,11,7,86 Fångst/nät (antal) 3,, 17,,, Jämförvärde Fångst/nät (antal) 1,76 1,76 1,76 1,76 1,76 P-värde Fångst/nät (antal),,78,69,,97 Medelvikt i totala fångsten 68,7 77, 11,46 7,19 44,6 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 46,13 46,13 46,13 46,13 46,13 P-värde Medelvikt i totala fångsten,47,34,11,36,94 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),76,6,41,44, Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),6,6,6,6,6 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,,37,9,9 Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 6,7 4,,69,1,7 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),13,7,49,4,49 Medelvärde av P-värdena,,39,1,44,63 Klassning av ekologisk status Otillfredsst Måttlig God Måttlig God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 39. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 167

168 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 4. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1994 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data Utöver abborre och mört fångades även två gäddor på 31 respektive 33 millimeter. 3 Nätprovfiske Töllstorpasjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur 41. Längdfördelningsdiagram abborre. 1 Nätprovfiske Töllstorpasjön 1 Längdfördelning mört Antal Längd (mm) Figur 4. Längdfördelningsdiagram mört. 168

169 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Yxasjön Tabell 13. Provfiske- och sjöuppgifter. Sjönamn Kalkåtgärdsområde Koordinater (RT9) Datum 1:a nätläggningen Yxasjön Yttemperatur (C) Bottentemperatur (C) Siktdjup (m) Antal bottennät Antal pelagiska nät 17,9 11,8,3 4 Avrinningsområde Sjöyta (km) Maxdjup (m) Omsättnings tid (år) Höjd över havet (m) Nissan,7 9,3,8 16 Sjöbeskrivning Yxasjön ingår i Nissans vattensystem, Västeråns avrinningsområde och är belägen km nordväst om Burseryds samhälle. Höjden över havet är 19,7 m. Yxasjön är en humös näringsfattig sjö i skogsbygd med en areal på 7 ha och ett största djup på 9,3 m. Medeldjupet är 3,3 m. Sjöns avrinningsområde är,4 km stort och består mestadels av skogs-mark med en mindre andel myr- och odlingsmark. Sjön omges huvudsakligen av skogsmark med inslag av odlingsmark vid den södra stranden samt en stuga intill sjön. Vandringshinder förekommer nedströms i Västerån. Stranden är minerogen med inslag av block. Vid provfisket observerades gäddnate, hårslinga och vit och gul näckros. Dessutom observerades häger, kanadagäss och storlom. Yxasjön har tidigare provfiskats 1996 och 6 och då har abborre, gädda, mört, sutare och braxen fångats. Inga noteringar i länsstyrelsens fiskregister finns om fiskutsättningar i sjön. Försurningsgrad Måluppfyllelse kalk Rovfisk- eller karpfiskdominerad Ekologisk status - Fisk 1 Ja Karpfisk God Vattenkemi Innan delområdet började kalkas 1986 var området starkt försurat med ph ner mot 4,. Beräkningar visar att utan kalkning skulle ph i vissa delar av området gå ner under,. Undantaget är Yxasjön som inte bedöms vara försurad. Yxasjön beräknas nå ph-målet utan kalkning. Vattenkemiprovtagningar visar på goda värden utan surstötar och mycket god buffringsförmåga (Naturvårdsverket ) (Figur 43). Varken fosfor- eller kväveprover har tagits i Yxasjön. ph ,8,6,4, Alk (mekv/l) Figur 43. ph (kuber) och alkalinitet (cirklar) i Yxasjöns utlopp. Vattenfärgen pendlar mellan betydligt och starkt färgat vatten och siktdjupet var under provfisket litet (Naturvårdsverket ) (Figur 44). Konduktiviteten har varit relativt jämn. 169

170 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Figur 44. Konduktivitet (kuber) och färgtal (cirklar) i Yxasjöns utlopp. Under provfisket var vattentemperaturen vid ytan cirka 18 C för att sedan minska till knappt 1 C vid botten. Ett språngskikt återfanns mellan -7 meters djup. Det var syrerikt tillstånd vid de översta metrarna för att djupare än fyra meter vara syrefattigt eller syrefritt. Temperatur ºC Temperatur Syrehalt Djup (m) Syrehalt (mg O/l) Figur 4. Temperatur- och syrekurva vid provfisket i Yxasjön 1. Provfiskeresultat Fångsten vid 1 år provfiske dominerades både antalsmässigt och viktmässigt av mört. Den totala fångsten var låg i jämförelse med närbelägna sjöar av liknande karaktär. Fångsten av mört, gädda och braxen var att betrakta som normal jämfört med regionala sjöar av liknande storlek och djup. Fångsten av abborre var däremot låg både antalsmässigt och viktmässigt vid en jämförelse (Tabell 14). I extramaskan om 7 millimeter fångades dessutom två braxnar på sammanlagt två kilo. Dessa är inte med i fångstuppgifterna och därmed inte heller i beräkningar av ekologisk status. 17

171 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 14. Fångstuppgifter för bottensatta nät. Jämförvärdena är medianvärden för samtliga sjöar av liknande karaktär i ekoregion 6 (Sydväst, söder om norrlandsgränsen) baserat på Kinnerbäck, 13. Abborre Braxen Gädda Mört Totalt Antal 143, 1, 3, 37, 31, Vikt (g) 3636, 379, 31, 847, 18197, Antal per nät 6,,6,1 1,4,1 Jämförvärde 17,9 1,4,1,3 37,6 Vikt per nät 11, 18, 96,3 3,4 78, Jämförvärde 71,8 3,6 146, 46,3 11, Antal % av tot 6,9,8,6 69,7 1, Vikt % av tot,,8 1,7 46, 1, Medellängd (mm) 11,1 7, 6,7 131,4 18, Medelvikt,4,8 77,7,9 171,8 Fisk fångades i samtliga djupzoner, om än en låg fångst i den djupaste zonen om 6-1 meter. Fångsten var som störst mellan -3 meters djup för att sedan sjunka med ökat djup (Tabell 1). Om sommaren påträffas ofta abborre och mört i de övre varmare vattenmassorna varför det var väntat att fångsterna var högst ner till språngskiktet. Det var även väntat med en låg fångst i den djupaste djupzonen då syrehalten var lägre än vad förekommande fiskar klarar. Tabell 1. Fångst i bottensatta nät fördelat per djupzon. Djupzon Abborre Braxen Gädda Mört Totalt -3 m Antal/nät 9, 1,3,1 3,9 41,8 Vikt (g)/nät 79, 98,6 46,1 6,1 173,8 3-6 m Antal/nät 8,3,6,3 1,3 4, Vikt (g)/nät 173, 17,4 4,9 44,4 996, 6-1 m Antal/nät,1,1, Vikt (g)/nät,,6 4,6 Övergripande bedömning Likt föregående provfiskens utvärderingar bedöms Yxasjön till god ekologisk status med avseende på fisk (Tabell 16). Att få mörtar runt 9 millimeter fångades kan eventuellt vara ett tecken på svag rekrytering av en årsklass. Mer troligt beror det på att mörtens tillväxt är snabb och att det vid provfisketillfället fanns få mörtar som var omkring 9 millimeter då de som var omkring 8 millimeter redan året efter uppnår längder omkring 11 millimeter. Mörten, och likaså abborren, tycks inte ha några stora reproduktionsproblem och försurningsbedömningen blir därför klass 1. Fångsten dominerades till stor del av karpfisk varvid Yxasjön bedöms som karpfiskdominerad. Fångsten med avseende på vikt och antal har sjunkit i Yxasjön sedan 1996 då fångsten vid en jämförelse med närbelägna sjöar av liknande karaktär var hög. 6 var fångsten vid en jämförelse normal medan den vid 1 års provfiske är att beteckna som låg. Det är framförallt abborren som tycks stå för den minskade fångsten. En tendens till en minskad andel potentiellt fiskätande abborrar kan ses men den största avvikelsen av klassningen av ekologisk status är kvoten mellan abborre och karpfisk vilken har minskat. 171

172 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Fångst per bottensatt nät (antal) Fångst per bottensatt nät (vikt) 4 3 Sutare 3 Mört 1 Gädda 1 1 Braxen 1 Abborre Figur 46. Fångst per bottensatt nät (antal samt vikt i gram) vid provfisken

173 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Tabell 16. Bedömning enligt standardiserade bedömningsgrunder. Datum Typ av provfiske Stand Stand Stand Sjö Yxasjön Yxasjön Yxasjön Antal fiskarter,, 4, Jämförvärde Antal fiskarter,,, P-värde Antal fiskarterarter,88,88,43 Artdiversitet (antal),14 1,74 1,79 Jämförvärde Artdiversitet (antal),19,19,19 P-värde Artdiversitet (antal),93,43,48 Artdiversitet (vikt) 4,16 3,3 3,17 Jämförvärde Artdiversitet (vikt),7,7,7 P-värde Artdiversitet (vikt),6,,8 Fångst/nät (vikt) 6,38 977,96 78,1 Jämförvärde Fångst/nät (vikt) 114,89 114,89 114,89 P-värde Fångst/nät (vikt),,74,38 Fångst/nät (antal) 3,63 9,,13 Jämförvärde Fångst/nät (antal) 7,3 7,3 7,3 P-värde Fångst/nät (antal),64,9,7 Medelvikt i totala fångsten 6,3 33,43 34,7 Jämförvärde Medelvikt i totala fångsten 4,71 4,71 4,71 P-värde Medelvikt i totala fångsten,61,6,68 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,1,1 Jämförvärde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),,, P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (vikt),88,9,4 Kvot abborre/karpfiskar (vikt),6,38,3 Jämförvärde Kvot abborre/karpfiskar (vikt) 1,8 1,8 1,8 P-värde Kvot abborre/karpfiskar (vikt),49,6,18 Medelvärde av P-värdena,9,6,48 Klassning av ekologisk status God God God Ekologisk status efter expertbedömning God,1,,3,4,,6,7,8,9 1 P Antal fiskarter P Artdiversitet (antal) P Artdiversitet (vikt) P Fångst/nät (vikt) P Fångst/nät (antal) P Medelvikt i totala fångsten P Andel potentiell fiskätande abborrfiskar (vikt) P Kvot abborre/karpfiskar (vikt) Ekologisk status God Figur 47. Klassificering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanvägda värdet av p-värdena är sjöns ekologiska status med avseende på fisk. Gränsen mellan måttlig och god status går vid ett p-värde av,46. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. 173

174 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Hög,7 God,46 Måttlig,3 Otillf.,1 Dålig Figur 48. Förändring av ekologisk status, med avseende på fisk, mellan provfiskena1996 och 1. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Artvis data 1 Nätprovfiske Yxasjön 1 Längdfördelning abborre Antal Längd (mm) Figur 49. Längdfördelningsdiagram abborre. Antal 3 1 Nätprovfiske Yxasjön 1 Längdfördelning braxen Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram braxen. 174

175 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 1 Nätprovfiske Yxasjön 1 Längdfördelning gädda Antal Längd (mm) Figur 1. Längdfördelningsdiagram gädda. Antal Nätprovfiske Yxasjön 1 Längdfördelning mört Längd (mm) Figur. Längdfördelningsdiagram mört. 17

176 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Referenser Alenius Beatrice, 1. Utvärdering av mörtutsättningar i Jönköpings län Hur lyckas man återintroducera mörtbestånd som slagits ut av försurning? Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 1:1. Dahlberg Magnus, 7. Redovisning av sötvattenlaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 6. Fiskeriverket, Haag Tobias, Tärnåsen Ingela, Hedberg Gunnel, Rydberg Daniel, Lind Sabine och Hallgren Larsson Eva, 11. Åtgärdsplan Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 11:. Holmgren Kerstin, Kinnerbäck Anders, Pakkasmaa Susanna, Bergquist Björn och Beier Ulrika, 7. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket, Finfo 7:3. Kinnerbäck Anders. 13. Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8. SLU Institutionen för akvatiska resurser, Aqua reports 13:18. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Stockholm. Rapport Naturvårdsverket, 1. Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handbok 1:. Nätprovfiskerapporter i egen regi Persson Lennart med flera, 11. Ekologi för fiskevård. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna. ISBN: Pethon Per och Svedberg Ulf,. Fiskar. Bokförlaget Prisma. ISBN: SIS, Swedish standard Institute, 1. Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översiktsnät. SS-EN 1477:1. 176

177 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga 1. Jämförelsematerial och standardiserade bedömningsgrunder (EQR8) Bakgrund De standardiserade bedömningsgrunderna, EQR8, är ett fiskindex för sjöar baserat på åtta indikatorer, vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. EQR8 påminner om FIX, vilket var de gamla bedömningsgrunderna för provfiske i sjöar. Båda metoderna jämför det observerade värdet med ett förväntat normaltillstånd som beräknas utifrån omgivningsfaktorer för varje enskild sjö. EQR8 inkluderar dock fler insamlade data än FIX vilket ger möjlighet till ett bättre referensvärde. Ett viktigt urvalskriterium är att de ingående indikatorerna är känsliga för påverkan, främst eutrofiering och försurning. Alla indikatorer i EQR8 är dubbelsidiga vilket betyder att de reagerar på både låga och höga värden. Beräkningarna av indikatorerna i EQR8 ger ett sannolikhetsvärde, P-värde, mellan och 1 där 1 betyder att det observerade värdet av indikatorn sammanfaller med referensvärdet. Den sammanvägda bedömningen av vattnets ekologiska status med avseende på fisk är medelvärdet av dessa P-värden. Ju närmare 1 medelvärdet av P-värdena ligger, desto högre ekologisk status. Man bör dock komma ihåg att EQR8 är just ett automatiskt framräknat index, vilket kan innebära att det finns risk för felklassning av ett vatten. I Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar konstateras att sannolikheten för felklassning mellan god och måttlig status är hela 37 % (det vill säga risken att en påverkad sjö klassas som opåverkad/referens eller tvärtom). Det är därför av stor vikt att ta på sig de kritiska glasögonen vid granskning av det resultat som EQR8 ger. Förutsättningar för statusbedömning med EQR8: 1) Sjön ska ha naturliga förutsättningar att hysa fisk. Ett antagande som kan grundas på historiska data eller expertbedömning utifrån kännedom om förhållanden i liknande sjöar. ) Provfisket måste utföras med Nordiska översiktsnät och enligt standarden för provfisken beskriven i Handboken för miljöövervakning. 3) Befintliga uppgifter om sjöns altitud, sjöarea, maxdjup, årsmedelvärde i lufttemperatur, och sjöns belägenhet i förhållande till högsta kustlinjen ska dokumenteras. Bedömningarna blir teoretiskt mer osäkra för sjöar närmare gränserna av och utanför de intervall som ingick i referensmaterialet; altitud meter över havet, sjöarea hektar, maxdjup 1-6 meter, årsmedelvärde i lufttemperatur C (Holmgren med flera 7). De ingående indikatorerna i EQR8 EQR8 utgår från observerade värden i åtta indikatorer, varav alla primärt beräknas ur den standardiserade fångsten med bottensatta nät. Om ytterligare någon art fångas i pelagiska nät, räknas den dock med i antal inhemska arter. De åtta indikatorerna är: 1) ANTAL FISKARTER Ju fler arter som förekommer desto större är artdiversiteten. Till inhemska arter räknas sådana arter som fanns i landet före 19-talets början. Detta innebär att karp, regnbåge, bäckröding, kanadaröding, strupsnittsöring och indianlax inte räknas som inhemska. Man tar inte hänsyn 177

178 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 till att inhemska arter har planterats ut till områden som ligger utanför artens naturliga utbredningsområde. I praktiken innebär detta att antal arter i sjön nästan alltid är detsamma som antal inhemska arter. ) ARTDIVERSITET (ANTAL) Beräknas som 1/(Pi ), där Pi = numerär andel av art i, och summeringen görs över samtliga arter i fångsten (Holmgren med flera 7). Diversitetmåtten beskriver hur mängden fisk av olika arter förhåller sig till varandra. Ett högt diversitetsvärde indikerar att arterna är jämt fördelade medan ett lågt värde tvärtom indikerar att fisksamhället i hög grad domineras av en eller ett fåtal arter. I en sjö påverkad av någon miljöstörning kan man förvänta att diversiteten sjunker som en följd av att vissa fiskarter ökar i omfattning på andra arters bekostnad. Exempelvis klarar abborre och gädda sura förhållanden bättre än mört och braxen, medan mört, braxen och andra karpfiskar gynnas i näringsrika sjöar på bekostnad av rovfiskar (Dahlberg 7). 3) ARTDIVERSITET (VIKT) Beräknas som 1/(Pi ), där Pi = viktsandel av art i, och summeringen görs över samtliga arter i fångsten (Holmgren med flera 7). För mer information om diversitetsmåtten se indikator. 4) FÅNGST/NÄT (G) Total vikt av alla inhemska arter (läs alla arter), dividerat med antal nät. Indikatorn speglar i hög grad näringshalten och ökar således från näringsfattiga till näringsrika sjöar (Dahlberg 7). ) FÅNGST/NÄT (ANTAL) Totalt antal individer av alla inhemska arter (läs alla arter), dividerat med antal nät. Indikatorn speglar i hög grad näringshalten och ökar således från näringsfattiga till näringsrika sjöar (Dahlberg 7). 6) MEDELVIKT I TOTALA FÅNGSTEN Totalvikten av alla arter divideras med totalt antal individer av alla arter. Medelvikten beror på storleksstrukturen i fisksamhället och har indirekt koppling till åldersstrukturen. Medelvikten kan exempelvis öka vid bristande rekrytering och minska vid högt fisketryck på stora individer. Medelvikten kan vara lågt i näringsrika sjöar som domineras av småfisk, eller högt om biomassan domineras av stora individer (Dahlberg 7). 7) ANDEL POTENTIELLT FISKÄTANDE ABBORRFISKAR (VIKT) Andelen potentiellt fiskätande abborre antas öka linjärt från vid upp till 1 mm längd till 1 vid över 18 mm. Vid längder däremellan beräknas andelen som 1 ((18 längd)/6). Individvikterna hos abborre uppskattas som vikt (g) = a * längd (mm) b, där a = 3,377 * 1-6, och b = 3,. Varje uppskattad individvikt multipliceras sedan med den längdberoende andelen fiskätande enligt ovan. Summan av produkterna blir biomassan av fiskätande abborre, som sedan adderas till eventuell biomassa av gös. Slutligen divideras den totala summan av fiskätande abborrfiskar med den totala biomassan av alla arter i fångsten (Holmgren med flera 7). 178

179 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Måttet indikerar avvikelser i fisksamhället, vanligen beroende på att mört, braxen och andra karpfiskar gynnas av näringsrika förhållanden. Den konkurrenssvaga abborren hämmas då i sin tillväxt och får svårt att nå fiskätande storlek, vilket resulterar i en relativt låg andel fiskätande abborrfiskar. I riktigt sura sjöar kan andelen bli mycket hög men då beror det på att rekryteringen uteblivit under en följd av år och endast stora individer återstår. Även det omvända är vanligt i sura sjöar, det vill säga en mycket låg andel fiskätande abborrfiskar, som då ofta beror på att abborren har en mycket dålig tillväxt (Dahlberg 7). Anledningen till att gädda inte ingår i indikatorn är att gädda normalt underrepresenteras vid provfiske. 8) KVOT ABBORRE/KARPFISKAR (VIKT) Total vikt av abborre dividerat med total vikt av alla förekommande karpfiskar (Holmgren med flera 7). Generellt ökar andelen karpfisk (familjen cyprinidae) med ökad näringsrikedom i en sjö. Till karpfiskar räknas asp, braxen, benlöja, björkna, elritsa, faren, id, mört, ruda, sarv, stäm, sutare och vimma. Andelen mörtfiskar/total fiskbiomassa ligger i en mesotrof sjö runt cirka % (Appelberg, M. muntligen 1996). Ett lågt värde innebär att sjön domineras av karpfiskar vilket kan vara en indikation på att sjön är näringsrik och möjligen eutrofierad. Klassning av ekologisk status Klassning av ekologisk status (inklusive gränsvärden för de olika klassningarna). Klass och Status Gränsvärde EQR8 (medelvärde av p-värden för de 8 indikatorerna) 1. Hög,7. God,46 och <,7 3. Måttlig,3 och <,46 4. Otillfredsställande,1 och<,3. Dålig <,1 Den ekologiska statusen är den sammanvägda bedömningen av alla ingående indikatorer i EQR8 och bygger på medelvärden av framräknade p-värden för de åtta indikatorerna (se ovan). Gränserna är satta utifrån sannolikheterna att felklassa en sjö. Exempelvis är sannolikheten att en opåverkad referenssjö klassas som påverkad mindre än % vid EQR8 =,7. Vid EQR8 =,1 är det mindre än 1 % risk att en påverkad sjö klassas som en opåverkad referens. Vid gränsen mellan god och måttlig status (,46) är sannolikheten 37 % att en sjö blir felklassad i båda grupperna av sjöar, Det vill säga att en påverkad sjö blir klassad som referens och vice versa. Detta skall dock tolkas som att ju närmare,46 EQR8-värdet är desto osäkrare blir klassningen (Dahlberg 7). 179

180 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga. Övriga parametrar Bedömning av Försurningspåverkan Sjöns försurningspåverkan bedöms enligt tabellen nedan. Kalkningen har uppsatta mål som skiljer sig från fall till fall och bedömningen sker efter de målen som finns uppsatta i senaste kalkplanen. Ett vanligt mål är att fiskfaunan inte ska vara påverkad av försurning. Försurningsgrad Klass Kriterier 1 Sjöar där fiskbestånden inte uppvisar några störningar som kan relateras till försurningspåverkad vattenkvalitet 3- år bakåt i tiden. Sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar. 3 Sjöar där de försurningskänsliga fiskarterna helt upphört att reproducera sig. 4 Sjöar där försurningskänsliga fiskarter försvunnit till följd av försurningen men där det nuvarande fiskbeståndet (ex abborre) ej uppvisar några störningar som kan relateras till försurningspåverkad vattenkvalitet 3- år bakåt i tiden. Sjöar där försurningskänsliga fiskarter försvunnit till följd av försurningen och där nuvarande fiskbestånd uppvisar reproduktionsstörningar. 6 Sjöar som varit så försurade att till och med abborrbeståndet slagits ut. Uppfylls kalkningens målsättning? Ja, i relation till de uppsatta målen. Nej, i relation till de uppsatta målen. Fördelning mellan rovfisk och karpfisk Artfördelningen är viktig för att bedöma påverkansgraden på en sjös fiskekosystem. Artfördelningen återspeglas i många av de ingående indexen i EQR8 - antal arter, diversitetsindex, kvot mellan rovfisk och karpfisk och andel fiskätande abborrfiskar. Om fisksamhället är rovfisk- eller karpfiskdominerat bedöms i rapporten enligt nedan. Indelningen är mycket grov och flera varianter finns där mer ovanliga arter som till exempel sik förekommer. Ett svårbedömt fall är de sjöar som har dominans av abborre men där abborrbeståndet är fördvärgat (så kallade tusenbröder) och andelen fiskätande fisk är mycket låg. Sjön domineras då av djurplanktonätare varför de klassas som karpfiskdominerade. Rovfiskdominerad: Karpfiskdominerad: Sjön domineras viktmässigt av abborre, gädda och gös, andelen rovfisk hög och andelen mörtfisk låg. Fisksamhället regleras av rovfisken. Sjön domineras viktmässigt av mört, braxen och sutare, andelen rovfisk låg och andelen mörtfisk hög. Fisksamhället regleras av växtätare och djurplanktonätare. 18

181 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga 3. Ekologiskt funktionell kantzon 181

182 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 18

183 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga 4. Körskador 183

184 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 184

185 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga. Återutsättning av fisk Det kan finnas flera anledningar till att en fiskare släpper tillbaka fångad fisk. Det kan exempelvis finnas regler som förbjuder en fiskare att ta upp och döda specifika arter eller storlekar av fisk. Återutsättning av fisk kan även ske på frivillig basis av den som fiskar. Figur 1. Återutsättning av gädda. Återutsättning av fisk, så kallad catch & release innebär att den fångade fisken krokas av och släpps tillbaka i vattnet. Ett problem med catch & release är att fisken vid bristfällig hantering kan ta skada av själva kroken, av syrebrist eller av att slemskiktet/fjällen skadas. Som fiskare kan du genom att hantera fisken på rätt sätt minska dödligheten hos fisken vid catch & release. Hjälpmedel att ha med i båten Tång/peang, avkrokningsmatta, håv med knutlöst garn (helst gummerad). Vill du väga din fångst kan du använda den gummerade håven eller vågnät (ikea-kasse duger). Figur. I mitten av bilden visas lämpliga redskap som kan användas för att underlätta återutsättning av fisk. Till höger visas ett knutlöst gummerat håvnät och till vänster ett traditionellt håvnät med knutar. Fiskar du med syfte att återutsätta fisk rekommenderar vi användning av gummerat knutlöst håvnät. Tips Använd stora beten, det minskar risken för djup krokning. Vid fiske med naturliga beten, kroka fisken omedelbart vid tecken på napp. Kort drillningstid minskar oftast risken för stress, syrebrist och påföljande mjölksyraförgiftning. Det är dock viktigt att inte drilla fisken för snabbt till ytan när man fiskar på stora djup. Kroka av fisken i vattnet om det är möjligt, eller minimera fiskens tid i luften. Genom att fukta händer och hjälpmedel (t.ex. avkrokningsmatta och vägnät) minskar du risken för skador på fiskens slemskikt. 18

186 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Bilaga 6. Kort om fiskevård Här nedan finns kortfattad information om fiskevård. För mer information rekommenderas böckerna Ekologisk fiskevård och Ekologi för fiskevård som återfinns i referenslistan. Dessutom finns bra information om framförallt vattendrag i Ekologisk restaurering av vattendrag. Avrinningsområdet och dess vattendrag har stor betydelse för sjöars ekologi. Du kan läsa mer om ekologisk restaurering av vattendrag hos SLU. Den allmänna filosofin beträffande fiskevården Fiskevård var under lång tid synonymt med utsättning av fisk. Devisen var som man sår får man skörda. Detta synsätt var förhärskande långt in på 19-talet. Nu för tiden arbetar man sällan med utsättningar i fiskevårdande syfte. Undantaget är i de fall som mänsklig påverkan har inneburit en så kraftig reducering av de vilda bestånden att det bedöms som nödvändigt med förstärkningsutsättningar för beståndets fortlevnad. Istället handlar modern fiskevård om att återställa de naturliga biotoperna och att se till att det finns fria vandringsvägar för fisken. Tanken är alltså att fiskevården ska resultera i förbättrade förutsättningar för naturlig reproduktion och överlevnad. Nyintroduktioner och stödutsättningar av fisk Fiskutsättning och omflyttning av arter har pågått under lång tid och har i första hand syftat till att öka avkastningen i fiskglesa vatten alternativt återintroducera arter i vattenmiljöer där dessa försvunnit. Den första formen av fiskevård var med största sannolikhet omflyttning av fisk. I takt med att man lyckades konstbefrukta rom ökade utsättningarna och metoden var som mest populär mellan 19 och 194-talet. Många olika arter har varit föremål för utplantering bland annat lax, siklöja röding, abborre, öring, gös och bäckröding (Degerman med flera, 1998). Att introducera främmande arter har i vissa fall visat sig mycket negativt. Ett mycket bra exempel på detta är signalkräftans intåg till Sverige under slutet av 6-talet. Den utplantering som skett av signalkräfta har, eftersom signalkräftan i princip undantagslöst sprider kräftpest, sakta men säkert sätt decimerat Sveriges få kvarvarande bestånd av flodkräfta. Ett annat exempel är bäckröding som har bildat många självreproducerande bestånd i Sverige där den trängt undan den naturligt förekommande öringen (Degerman med flera, 1998). Det ska dock tilläggas att fiskutsättningar i vissa fall har varit av avgörande betydelse ur såväl försörjningssom överlevnadsaspekt under början av 19-talet. Utsättning av fisk För att sätta ut eller flytta fisk krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt 16 förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Vidare precisering av villkor för tillståndsgivning finns i Fiskeriverkets föreskrifter (FiFS 1:3) om odling, utplantering och flyttning av fisk. Vid bedömning av tillstånd beaktas bland annat artens lämplighet med hänsyn till vattenområdets särart och om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar eller parasiter. 186

187 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 Exempel på fiskeregler för fiskevård och attraktivt fiske Principen vid val av fiskeregler bör vara största möjliga nytta för fisken i kombination med minsta möjliga inskränkning i fisket. För att säkerställa god regelefterlevnad är det också viktigt att motivera varför regler för fisket införs. MINIMIMÅTT Minimimått innebär att fisk under en viss längd skall återutsättas. Man inför oftast minimimått i ett vatten för att skydda unga individer och ge dem möjlighet att leka minst en gång. Därför är det viktigt att minimimåttet anpassas till arten man avser att skydda samt till tillväxthastigheten i aktuell sjö eller vattendrag. MAXIMIMÅTT Maximimått innebär att fisk över ett visst mått skall återutsättas. Stora individer har fler och större romkorn, vilket kan innebära bättre överlevnad hos avkomman. Detta kan vara en god anledning till att värna om de större exemplaren. Dessutom är det ur sportfiskesynpunkt gynnsamt att låta större individer leva vidare och reproducera sig eftersom dessa för vidare anlaget för god tillväxt. Bland fiskätande arter såsom abborre, gös och gädda utgör större individer också en viktig reglerande funktion av fisksamhället eftersom de genom kannibalism håller nere antalet fiskar av samma art. Färre småfiskar innebär minskad konkurrens om föda vilket leder till att fler individer har möjlighet att växa sig stora. FÖNSTERUTTAG Fönsteruttag är en kombination av minimi- och maximimått. I praktiken innebär det alltså att man endast får behålla fisk mellan exempelvis 4 och 7 cm. Om fisk av annan längd fångas ska den alltså sättas tillbaka så varsamt som möjligt. FÅNGSTBEGRÄNSNING ( BAGLIMIT ) Fångstbegränsning, eller som regeln ofta benämns - baglimit, innebär att man inte får ta upp mer än ett visst antal fiskar. Avsikten med begränsningen är att man inte ska fiska mer fisk än vad vattnet klarar av att producera, samt att anpassa uttaget så man inte tar upp mer fisk än vad som förbrukas i det egna hushållet. En fångstbegränsning bör med fördel kombineras med lämplig storleksbegränsning. FREDNINGSTIDER OCH FREDNINGSOMRÅDEN Fredningstid innebär att fisk av en viss art skyddas i hela sjön eller vattendraget, oftast i samband med leken. Detta kan innebära att hela området stängs för fiske eller att det råder fiskeeller fångstförbud för arten. Fredningsområden innebär att vissa områden skyddas från fiske under en viss period eller hela året. Fiske är därmed möjligt att bedriva i resten av sjön utanför utpekade fredningsområden, även efter den art som är fredad inom fredningsområdena. Fredningsområden kan vara lämpligt att använda om man har god kunskap om viktiga lekområden. Generella fredningstider kan vara bättre att använda om man saknar sådan lokalkunskap eller om beståndet anses vara mycket svagt. 187

188 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 HANTERING VID ÅTERUTSÄTTNING OCH FISKETILLSYN För att regler som kräver återutsättning av vissa fiskar ska få avsedd effekt krävs att fisk som ska sättas tillbaka hanteras på ett så skonsamt sätt som möjligt för att öka fiskens chans till överlevnad. Därför är det viktigt att nå ut med bra information, inte minst till ovana fiskare (Länsstyrelsen avser att ta fram ett sådant underlag). Utöver god hantering vid återutsättning behövs också fisketillsyn både i förebyggande och upplysande syfte, samt för att säkerställa att reglerna följs. I samband med att man beslutar om fiskeregler bör man tänka på att reglerna i största mån ska vara praktiskt möjliga att följa upp genom fisketillsyn. Kontrollavgift kan införas av fiskevårdsområdet för att fisketillsynsmannen ska kunna utdöma en avgift då någon bryter mot fiskevårdsområdets egna regler. Sveriges fiskevattenägareförbund har tagit fram instruktioner om hur det går till. Fysiska åtgärder En viktig del i modern fiskevård är att återställa de naturliga biotoperna och att se till att det finns fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer. Syftet är att förbättra förutsättningarna för naturlig reproduktion och överlevnad. Tidigare riktade sig åtgärderna i tillflödena främst mot prickig fisk. Dagens restaureringsarbete sker brett och med målsättningen att omfatta mycket av den akvatiska faunan och erbjuda såväl upp som nedströmspassager. Vid fråga om fiskvägar anläggs i dagsläget nästan uteslutande så kallade omlöp vilket är bäckliknande passager. Fisketillsyn Att fisketillsynen är en del av fiskevården är något som ibland glöms bort eftersom fokus ofta ligger på konkreta fiskevårdsåtgärder. Inte desto mindre är fisktillsynen viktig i sammanhanget eftersom den främjar regelefterlevnaden av de fiskebestämmelser som syftar till ett långsiktigt hållbart nyttjande av resursen. En effektiv fisketillsyn kan därmed sägas vara av grundläggande betydelse för en framgångsrik fiskevård. En positiv bieffekt av fisketillsyn är vanligen att försäljningen av fiskekort ökar. Tillsynsmännen kan anses vara fiskevårdsområdets ambassadörer och är de som träffar de fiskande på sjön. För att föreningens arbete med fisketillsyn ska uppfattas som trovärdigt hos dem som fiskar i sjön är det mycket viktigt att brott mot regelefterlevnaden tas på allvar och polisanmäls. Naturligtvis krävs alltid en viss flexibilitet från fisketillsynsmännens sida, men att alltför ofta se genom fingrarna med regelbrott skadar förtroendet för såväl föreningen som fisketillsynen på ett sätt som inte är förenligt med syftet. FÖRÄNDRING I LAGEN OM FISKEVÅRDSOMRÅDEN OCH KONTROLLAVGIFT I oktober 7 beslutade regeringen att tillkalla en utredare för att lämna förslag till en ny fiskelagsstiftning. I uppdraget ingick även göra en översyn av lagen om fiskevårdsområden (LO- FO). Översynen av lagen om fiskevårdsområden syftade till att få en bättre harmonisering med fiskelagen, underlätta bildande och förvaltning av fiskevårdsområden samt att se över reglerna för utdelning av ekonomiskt överskott inom föreningen. Efter att delbetänkandet remissbehandlats under 9 lämnade Regeringen den 1 maj in ett lagförslag till riksdagen. En av de stora förändringarna med avseende på fisketillsynen är att fiskevårdsområden nu får ta ut en kontrollavgift om någon som har rätt att fiska (fiskerättsägare eller fiskekortsköpare) 188

189 NÄTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 1 inom ett fiskevårdsområde fiskar i strid mot gällande regler. En kontrollavgift får endast tas ut om den fiskande har informerats om gällande regler på ett tydligt sätt. Vidare får ingen kontrollavgift tas ut om överträdelsen är belagd med straff i annan lag eller författning. Denna avgift får inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet det år som överträdelsen äger rum. I dagsläget (11) uppgår prisbasbeloppet till 4 8 kronor vilket skulle innebära en maximal kontrollavgift på 48 kronor. Betalas inte avgiften skickas en betalningsuppmaning. Om personen i fråga bortser från uppmaningen skickas en påminnelse. Ignoreras denna påminnelse går avgiften till inkassering enligt inkassolagen. En kontrollavgift får inte tas ut om det är uppenbart oskäligt. Som oskäligt räknas bland annat om överträdelsen berott på sjukdom, på ålder eller bristande mognad, orsakats av vilseledande eller missvisande regler. Vid regelöverträdelse av en person som inte har rätt att fiska gäller sedvanligt straffrättslig prövning. Detta innebär således att ingen kontrollavgift kan tas ut för de som fiskar utan gällande fiskekort utan omfattar bara de som bryter mot gällande regler och innehar ett giltigt fiskekort. I dagsläget finns få rekommendationer gällande kontrollavgiften. Information finns tillgänglig på Sveriges fiskevattenägareförbunds hemsida, Där finns möjlighet att beställa blanketter för utfärdande av kontrollavgifter (kontaktperson: bengt@vattenagarna.se, ). Sveriges fiskevattenägareförbunds rekommendationer: Se över fiskereglerna. Finns det överflödiga regler? Är reglerna otydliga och svåra att efterleva? Se över tillsynsorganisationen. Är tillsynsmännen uppdaterade på den senaste lagstiftningen? Är föreningens tillsynspolicy tydlig? Är informationen tydlig? Finns fiskereglerna formulerade på fiskekortet eller som bilaga? Är reglerna enkelt och entydigt skrivna? ERSÄTTNING TILL TILLSYNSMÄN Ersättning till tillsynsmännen är ett viktigt incitament för att bedriva tillsyn kontinuerligt. Det är lämpligt att med jämna mellanrum se över ersättningsnivåerna för att ersättningen ska vara skälig i förhållande till det arbete som läggs ner. Tillsyn är tillsammans med lämpliga regler den viktigaste fiskevårdande åtgärden för många insjöar, vilket innebär att rimlig ersättning till fisketillsynsmän inte bör ses som slöseri med resurser. Figur 3. Exempel på enhetlig klädsel som kan införskaffas till fiskevårdsområdets tillsynsmän. Kostnaden är förhållandevis liten och skapar såväl ett seriöst intryck av fiskevårdsområdesföreningen som tillsynsarbetet. 189