Lönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1

Relevanta dokument
Hur resonerar fastighetsägare kring sina effektiviseringar?

Affärsmässiga förutsättningar för att energieffektivisera, miljonprogrammen. Anders Sandoff

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

BEBO Medlemsmöte. Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar. Anders Sandoff och Conny Overland

Känsliga indata i lönsamhetskalkyler

Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen?

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Fastighetsägarens perspektiv

Lönsamhetsterminologi BeBo - Belok Förstudie Version: 1.0

Manual till BeBos lönsamhetskalkyl. Excel-version

Manual till BeBos lönsamhetskalkyl. Excel-version

BeBo Räknestuga Göteborg Välkommen!

Vad är värdet av en sparad kwh?

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011

BeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP

Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Kostnader för energi i byggnader

Introduktion LCC Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober Gothia Towers, Göteborg

BELOK och Totalprojekt. CIT Energy Management Per-Erik Nilsson

Totalprojekt. Getholmen. Skärholmen Stockholm. Åtgärdspaket för energieffektivitet Ekonomisk analys Enno Abel

En förstudie i linje med Rekorderlig Renovering. Demonstrationsprojekt för energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Rekorderlig renovering av Gröna gatan BeBos lönsamhetsseminarium

Manual till BeBos lönsamhetskalkyl. Excel-version

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Halvera Mera 1+2. Analys. Katarina Westerbjörk WSP Environmental Stockholm, november 2015

Förstudie Fjärrvärmekostnader. Halvvägsrapport BeBo / Belok Vårkonferens

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Midroc Property Development

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Belok Totalmetodiken Reinvesteringar

Indata i lönsamhetskalkyler - hantering av risk och osäkerhet

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

TOTALMETODIKEN. En metod för att identifiera företagsekonomiska möjligheter för energieffektivisering i lokalbyggnader

BeBos process. för energieffektiviserande renovering. Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP

Halvera Mera Analys. Katarina Westerbjörk 2017_03. Emma Karlsson. Version 1. WSP Sverige AB

BeBo Aktuellt och intressant. Göran Werner, Koordinator för BeBo

Energirenovering av miljonprogrammet

Norrtäljeanstalten Hus 9

Halvera Mera 2.0. Slutrapport. Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm,

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Totalkampanj Totalprojekt som en del i. Energimyndighetens utlysning Energieffektiv renovering av lokalfastigheter

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten Åsa Wahlström CIT Energy Management

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

Paketering av energisparåtgärder i småhus

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

CHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11

Energirenovering av miljonprogrammet

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Energikrav för NäraNollEnergibyggnader

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Halvera mera 3.0 Slutrapport. Katarina Westerbjörk WSP Environmental Stockholm,

Behovsanalys Fördjupningsområde Lönsamhet Förstudie Version: 1.0

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR

BeBo Räknestuga 4-5 februari Central Hotel, Stockholm

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Rekorderlig Renovering

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

Rapport - Energideklaration

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Bilaga Riktlinjer LCC

Rapport - Energideklaration

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Konkreta verktyg och energitips

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi)

Instruktion till sökande inom Klimatklivet

LCC - livscykelkostnadsanalys

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Transkript:

Lönsamhetskalkylering Halvera Mera Etapp 1

Analys av kostnader och lönsamhet i Bebos ombyggnadsprojekt

Bakgrund: förstudier Fastighetsägare inom gruppen BeBo har genomfört förstudier med målet att hitta paket av energiåtgärder som halverar energianvändningen i ett utvalt flerbostadshus - 31 st. fastighetsägare genomförde förstudierna inom BeBos kampanj Halvera Mera 1 år 2013, 28 förstudier var möjliga att analysera - 7 st. fastighetsägare har längre tillbaka i tiden genomfört förstudier med samma mål - Av dessa 7 fastighetsägare har 5 st. genomfört en renovering och resultatet har utvärderats inom BeBo - En ytterligare fastighet som genomgått renovering har utvärderats inom ramen för detta uppdrag (Poseidon, Backa Röd)

Beräkningsförutsättningar, lönsamhetskalkyler Fastighetsägarnas uppgifter Investeringskostnad Energibesparing för enskilda åtgärder Energimyndighetens uppgifter: Brukstid, installationer 15 år Brukstid, byggåtgärder 40 år Brukstid, FTX 25 år Kalkylränta 3,5 % resp. 7 % Värmepris (fjärrvärme): 89 öre/kwh Elpris: 146 öre/kwh Årlig värmeprisökning utöver inflationen 0 % Årlig elprisökning utöver inflationen 0 % Känslighetsanalys med dubbelt energipris

Beräkningsgång: indata Från rapporterna extraherades energieffektiviseringsåtgärder nas merkostnad och energibesparing Uppgivna kostnader och energibesparing användes utan att kvalitetsgranskas Investeringskostnaden ska vara merkostnader för energiåtgärden, dvs. rensad från underhållskostnad (enligt BeBos krav på förstudierna) Försörjningsåtgärder togs ej med (frånluftsvärmepump och FTX togs med)

Beräkningsgång: lönsamhetsberäkning Åtgärdernas merkostnad och energibesparing matades in i BELOKs totalverktyg (LCC, internräntemetoden) Energimyndighetens kalkylförutsättningar användes Totalverktyget rangordnar åtgärderna utifrån dess lönsamhetsgrad

Beräkningsgång: sätta samman paket Fem paket av energieffektiviseringsåtgärder sattes samman: - Paket 1 är lönsamt med en internränta på 7 %, vilket motsvarar storleksordningen på privata fastighetsägares lönsamhetskrav - Paket 2 är lönsamt med en internränta på 3,5 %, vilket motsvarar den samhällsekonomiska räntan - Paket 3 ger en energieffektivisering på minst 30 % - Paket 4 ger en energieffektivisering på minst 50 % - Paket 5 bildades om det fanns ytterligare åtgärder som inte kunde inkluderas i de övriga fyra paketen.

Beräkningsgång: Analys av åtgärdpaketen För varje möjligt paket (1 5) togs fram: Total merkostnad, kr/m 2 Atemp Skillnad i merkostnad för att paketen ska bli lönsamma, kr/m 2 Atemp Energibesparing, % Husets energiklass efter åtgärd, A-G

Beräkningsgång: Exempel på åtgärdpaket

Beräkningsgång: Exempel på åtgärdpaket För att paketet ska vara lönsamt med 7 % internränta måste investeringen (merkostnad) minska med 5 800 kkr 3 800 kkr= 2 000 kkr

Beräkningsgång: sammanställning Totalt kunde 147 energieffektiviseringspaket tas fram

Merkostnaden för energieffektiviseringspaket ligger på ca 500 2000 kr/m 2 Merkostnaden i investeringskostnader vid renovering med energieffektiviseringspaket ligger på ca 500 2000 kr/m 2, Atemp vilket är ca 10-20% av totala renoveringskostnaderna. Enligt SABOs utredning Hem för Miljoner ligger renoverings och ombyggnadskostnaderna på - 2000 kr/m 2 för minimal upprustning - 6000 kr/m 2 för begränsad renovering - 12000 kr/m 2 för fullständig renovering

Merkostnaden för energieffektiviseringspaket ligger på ca 500 2000 kr/m 2

Merkostnad för minst 30% besparing: 500 1000 kr/m2

Merkostnad för minst 50% besparing: 1000 2000 kr/m2

Behov av minskad investeringskostnad (merkostnad) för att åtgärdpaketen ska bli lönsamma: ca 200 500 kr/m 2 Atemp Kalkylränta: 3,5 %, (motsvarar den samhällsekonomiska räntan) Energieffektivisering: 30 50 %

Behov av minskad investeringskostnad (merkostnad) för att åtgärdpaketen ska bli lönsamma: ca 400 1000 kr/m 2 Atemp Kalkylränta: 7 %, (motsvarar privata fastighetsägares avkastningskrav) Energieffektivisering: 30 50 %

Övriga slutsatser: Lönsamheten varierar kraftigt Det är stor skillnad på lönsamheten i olika hus, beroende på: olika hus har olika förutsättningar vilka åtgärder som har studerats fastighetsägare/konsulter har varierande kunskapsnivå för att bedöma kostnadsnivåer fastighetsägare har olika avkastningskrav om kostnader och energibesparing är uppskattade före renovering eller uppmätt efter renovering

Övriga slutsatser: Flera paket är redan lönsamma Flera åtgärdspaket med höga energieffektiviseringsnivåer visar sig redan vara lönsamma, till ett avkastningskrav på 7 % (förhållandevis högt).

Affärsmässiga förutsättningar en utmaning 1. Betydande andel ägare och styrelser utan erfarenhet av långtgående energieffektiviseringar 2. Traditionellt förvaltningsfokus snarare än fokus på värdeskapande i affärsmodellen 3. Energieffektiviseringar är en fråga utan tydlig organisatorisk hemvist eller strategisk tyngd 4. Stora investeringar med mager lönsamhet 5. Långa kalkylhorisonter med låga kalkylräntor 6. Ofta kunder med begränsad betalningsförmåga 7. Nya samverkansformer 8. Komplexa produkter och energisystemberoenden under utveckling 9. Otydliga sociala effekter med ökade krav legitimitet och inkluderande processer

Förutsättningarna för energieffektiviseringar skiljer sig kraftigt åt Ägarform Marknadsutveckling Ekonomisk situation Fastighetens utformning och kvalitet Målsättningens ambition Lokala utvärderingskriterier Olika lokala synsätt

Affärsmässighet Ett begrepp som fick ökad aktualitet med Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Allbolagen), 2011. Affärsmässiga principer och marknadsmässiga avkastningskrav Vad innebär det? Vinstmaximering?, Långsiktig överlevnad? Vad innebär det i praktiken? Ställs på sin spets vid investeringsbeslut.

Marknadsmässiga avkastningskrav Begränsar möjligheterna till kommunal borgen för en kostnad understigande marknadspriset Begränsar möjligheterna att avstå från marknadsmässig avkastning Skall spegla en långsiktig aktörs avkastningskrav Avkastningskrav skall ställas på företagsnivå och inte på enskilda investeringar Svårt att finna jämförbara företag Fastighetsbestånd, företagsstorlek, marknadsandel, geografisk marknad, operativa risker, kapitalstruktur

Ofta omotiverat höga avkastningskrav

Implicit avkastningskrav (%) Implicit avkastningskrav för olika återbetalningstider och kalkylräntenivåer 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Återbetalningstid (år) Kalkylränta 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 %

BeBo-Processen verktyg: BeBo:s Lönsamhetskalkyl 26

BeBos Lönsamhetskalkyl, finns på www.bebostad.se Manualen innehåller Snabbstartsguide Om kalkylen Beskrivning av kalkylens parametrar/indatafält Teoretiska resonemang/förklaringar Exempel Räknestugor i BeBo och BesKomp regi

Förutsättningar för beräkningar Bostadshus är en produkt med lång livslängd på en stabil marknad långsiktiga kalkyler är en nödvändighet Lönsamhetskalkylen är speciellt anpassad för energiåtgärder i flerbostadshus Kalkylen bygger på nuvärdesmetoden, som tar hänsyn till både åtgärdens totala investeringskostnad samt drift- och underhållskostnader under åtgärdens livslängd Lönsamhetskalkylen är inte en energikalkyl, energibesparingen och även kostnadsbesparingen denna energibesparing ger måste beräknas före lönsamheten kan beräknas med vertkgyget Tänk på att använda rätt pris för fjärrvärme och el

Flik indata Energi

Flik Lönsamhetskalkyl

Nettonuvärde redovisas i diagram 0-500 Nettonuvärde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20-1 000-1 500 NPV (ksek) beroende på kalkylränta (%) -2 000-2 500-3 000-3 500-4 000-4 500-5 000

Resultatpåverkan redovisas i diagram 500 Resultat 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40-500 1 000 1 500 2 000 Resultatpåverkan per år, ksek 2 500 Resultatpåverkan ackumulerad ksek

Nettonuvärde (ksek) Känslighetsanalys -3 500-3 600-3 700-30% -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Känslighetsanalys -3 800-3 900-4 000-4 100-4 200 Procentuell förändring av kassaflöde Värmeenergi Värmeeffekt El Vatten Underhåll Hyrestillägg Hyresrabatt

[avslutningsbild] Kalkylexempel