Sju år med LIP & Klimp

Sju år med LIP & Klimp en lägesrapport i september 2005

Denna skrift ger en sammanfattning av läget för de lokala investeringsprogrammen (LIP) och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) efter sju respektive tre års arbete. Innehållet är baserat på en rapport från Naturvårdsverket till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i juli 2005. Siffror och diagram är uppdaterade med uppgifter ur databaserna för LIP och Klimp till och med september 2005. Innehåll 1 Syften med investeringsprogrammen 4 LIP omfattning och förväntade effekter 11 Klimp omfattning och förväntade effekter 15 Genomförda utvärderingar av LIP Beställningar ORDERTELEFON: 08-505 933 40, ORDERFAX: 08-505 933 99, E-POST: natur@cm.se. POSTADRESS: CM-Gruppen, Box 110 93 161 11 Bromma. INTERNET: www.naturvardsverket.se/bokhandeln. Naturvårdsverket TEL: 08-698 10 00 (växel). FAX: 08-20 29 25. E-POST: natur@naturvardsverket.se. POSTADRESS: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. INTERNET: www.naturvardsverket.se ISBN: 91-620-8222-1 Naturvårdsverket 2005 TRYCK: CM-gruppen. UPPLAGA: 1000 ex. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM: IdéoLuck AB. FOTON: Sid 3, Kasper Bonnevier Dudzik. Sid 5, Lasse Robertsson. Sid 7, Jan-Olov Johansson. Sid 9, Karin Kemi. Sid 11, Bengt Karlsson. Sid 13, Lennart Jonasson. sid 15, Thomas Jeansson. Sid 17, Anders Hultberg. Porträttbilder: Georg Kristianssen. Övriga foton: IdéoLuck arkiv.

Syftet med investeringsprogrammen var att få fart på den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle genom att låta kommunerna agera motor. Bidrag till lokala investeringsprogram (LIP) delades ut mellan 1998 och 2002. Bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) började delas ut 2003. Syften med investeringsprogrammen Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var en bärande del i regeringens satsning på Hållbara Sverige som inleddes med vårpropositionen 1997. Syftet var att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. Samtidigt skulle stödet bidra till ökad sysselsättning. Investeringsprogrammen skulle utgå från lokala förutsättningar och prioriteringar. Kommunerna skulle välja investeringsåtgärder med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna och man skulle samverka med andra lokala aktörer. De bästa programmen får del av statliga bidrag. Erfarenheterna tas tillvara och sprids i samhället. När LIP ersattes av stödet till klimatinvesteringsprogram (Klimp) år 2002 bibehölls de grundläggande egenskaperna hos bidragssystemet, men programmen skulle fokusera på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och åtgärder för energieffektivisering och -omställning. Effekter av investeringsprogrammen Sammanfattningsvis kan effekterna av investeringsprogrammen beskrivas i tre dimensioner. 1. Direkta effekter på miljön (och sysselsättningen) Som en följd av stödet till investeringsprogram kommer det till stånd åtgärder för skydd av miljön, effektiv användning av resurser och hållbar försörjning, vilka ger direkta effekter på den lokala miljön. LIP-programmen ska dessutom ge sysselsättningseffekter. Kommunerna väljer ut åtgärder utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar. Endast de bästa programmen får bidrag. Kommunerna har arbetat uthålligt och engagerat sedan 1997 med att utforma och genomföra investeringsprogram och vi ser nu att det har gett goda resultat! Gunnel Horm, chef för enheten för investeringsprogram. 1

Miljöinvesteringsregistret MIR är ett webbverktyg som är tillgängligt för allmänheten på Naturvårdsverkets webbplats. I MIR samlas uppgifter om kommunernas miljöinvesteringar ur databaserna om LIP och Klimp. Sammantaget byggs på nationell nivå upp en omfattande kunskapsbank med information om samtliga åtgärder. 2. Stärker det lokala miljöarbetet Arbetet med investeringsprogrammen stimulerar till samverkan mellan kommuner och andra lokala aktörer, bl.a. näringslivet, och stärker samarbetet inom kommunerna. Samverkan med andra kommuner kan vara en framgångsväg, särskilt för små kommuner. Ett nödvändigt inslag i ansökan är kommunens miljöanalys/klimatstrategi. Arbetet med en sådan redovisning och sammanställningen av ett investeringsprogram ger i sig stimulans till det lokala miljöarbetet och ökar förutsättningarna för att miljöinvesteringar ska genomföras, med eller utan bidrag. 3. Tar vara på och sprider kunskaper och erfarenheter Naturvårdsverket tar in resultat från genomförda program och samlar uppgifterna i en databas som kan nås via Naturvårdsverkets webbplats. Dessutom genomförs ett antal utvärderingar av de lokala investeringsprogrammen. Sammantaget byggs på nationell nivå upp en omfattande kunskapsbank med information om samtliga genomförda åtgärder. Kommunerna bör i samband med genomförandet av investeringar sprida kunskap om relevanta miljöfrågor till allmänheten. Många LIP-program och alla klimatinvesteringsprogram innehåller informations- och folkbildningsinsatser kring investeringsprogrammets åtgärder. Dessutom bör programägarna och åtgärdernas huvudmän sprida sina erfarenheter till andra aktörer som kan ha nytta av dem. Fokus på direkta miljöeffekter I flera av de utvärderingar av LIP som Naturvårdsverket låtit göra så har man undersökt vilken inverkan investeringsprogrammen har haft på det lokala miljöarbetet, bl.a. hur samverkan sker och hur kunskaper och erfarenheter från programmen sprids. Det redovisas dock inte i detalj här utan fokus i denna redovisning ligger på de direkta miljöeffekterna av åtgärderna i programmen. 2

Kristianstad är en av många kommuner som efter genomförandet av LIP går vidare i arbetet med att minska växthusgasutsläppen och genomför även klimatinvesteringsprogram. I Kristianstad rullar numera ett 20-tal biogasbussar tryggt på stadens gator. Redovisning av resultat från LIP och Klimp De två olika bidragsformerna, LIP och Klimp, befinner sig i olika faser av genomförande, vilket gör att man har begränsade möjligheter att redovisa en helt entydig och rättvisande bild av resultaten. Av de 211 beviljade programmen inom LIP så har 128 genomförts och slutrapporterats (per september 2005) och det är därför endast i dessa 128 man kan presentera ett slutligt resultat. I övriga fall använder vi oss av beräkningar baserade på förväntade effekter (enligt ansökningarna). Inom Klimp har ännu inga program slutrapporterats, varför resultaten även där baserar sig på förväntade effekter. I det följande presenteras de två typerna av program samt de reella (inom LIP) och förväntade effekterna (inom drygt hälften av programmen i LIP och samtliga i Klimp) till september 2005. Av 211 beviljade lokala investeringsprogram i 161 kommuner har hittills 128 program genomförts och slutrapporterats. Hittills har 47 klimatinvesteringsprogram i 18 län beviljats bidrag. De första programmen väntas slutrapportera under 2007. 3

LIP omfattning och förväntade effekter Jag är imponerad av all den aktivitet som sker i kommunerna. Nästan ett och ett halvt tusen åtgärder kommer att genomföras som ett resultat av LIP. Dessutom har kommunernas arbete inneburit en mängd nya lokala kontakter och nätverk både inom och mellan kommunerna som kommer att få bestående nytta. Kjell Rosén, LIP-ansvarig, enheten för investeringsprogram. Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var öppet för bidragsansökningar mellan åren 1998 och 2002. Totalt beviljades cirka hälften (55 %) av Sveriges kommuner bidrag och den övervägande delen av projekten har utförts i stora eller mellanstora kommuner. Huvudman för de projekt som genomförts i kommunerna har huvudsakligen varit kommunala förvaltningar och kommunalägda bolag, men även privata företag och andra juridiska personer har kunnat genomföra projekt. Totalt har ca 270 av Sveriges kommuner skickat in fullständiga LIPansökningar. Av dessa har 161 kommuner beviljats stöd. Det är flera kommuner som har haft mer än ett program över åren. Totalt har det blivit 211 program som beviljats stöd i LIP. I statens budget har LIP totalt givits 6,2 miljarder kronor under åren 1998-2002. I hela LIP har det beviljats bidrag till mer än 1800 åtgärder. Ca 1/3 av dessa är energirelaterade åtgärder. Målen med LIP Enligt förordningen om statliga bidrag till lokala investeringsprogram (SFS 1998:23) skulle kommunernas åtgärder inom programmen, för att erhålla bidrag, ha som syfte att: minska belastningen på miljön, öka effektiviteten i användningen av energi och andra naturresurser, gynna användningen av förnybara råvaror, öka återbruk, återanvändning och återvinning, bidra till att bevara och förstärka den biologiska mångfalden samt tillvarata kulturmiljövärden, bidra till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen i ett kretslopp eller förbättra inomhusmiljön i byggnader genom att minska förekomsten av allergiframkallande eller andra hälsofarliga ämnen och material (under förutsättning av åtgärden ensam eller tillsammans med andra åtgärder även syftar till någon av de effekter på miljön som anges i de föregående syftena). Ett annat mål 4

Utbyggnad av fjärrvärme- och närvärmenät utgör merparten av de energiomställande åtgärder som resulterar i minskade koldioxidutsläpp. Flera lokala investeringsprogram som till exempel i Lysekil tar även vara på spillvärme från industrin. med LIP var att programmen skulle bidra till att minska den då relativt höga arbetslösheten. LIP-processen Ansökan arbetades fram i varje enskild kommun, ofta i samråd med flera aktörer inom kommunens verksamhet och andra aktörer ute i kommunen. I många fall diskuterades och undersöktes olika förslag, varpå några av dessa åtgärder sammanställdes till ett program. Om huvudmannen under genomförandet av programmet önskar ändra på åtgärdens utformning får en begäran om ändring lämnas in till Naturvårdsverket. I ändringsansökan skall effekterna av ändringen på ekonomi, miljö och sysselsättning uppges. 7 6 5 LIP-bidrag, miljarder SEK Resultat I september 2005 har 128 investeringsprogram av totalt 211 genomförts och slutrapporterats. För dessa har i genomsnitt 25 procent av de ursprungligen beviljade bidragen inte kommit till användning av olika skäl. Det är rimligt att anta att motsvarande reduktion kommer att ske av de återstående programmen. Uppgifterna i denna skrift benämnda prognos innebär en omräkning till 75 procent av de förväntade effekterna enligt ansökningarna för samtliga 211 program. De 128 slutrapporterade investeringsprogrammen omfattar 1098 genomförda åtgärder. Bidragssumman uppgår till 2,5 miljarder kronor, vilket är mer än hälften av det förväntade slutliga totala bidraget (4,7 miljarder kronor). Den sammanlagda miljörelaterade investeringen inklusive bidragsmottagarnas egna finansieringar uppgår till 9,6 miljarder kronor. Fördelning av bidrag Bidragen till samtliga 211 program fördelas på olika typer av åtgärder 4 3 2 1 0 Prognos Beräknat totalt bidrag 211 program De 128 genomförda Slutreglerat bidrag 128 program programmen har fått 2,5 miljarder kronor i slutligt bidrag. Den slutliga bidragssumman för samtliga 211 program beräknas bli 4,7 miljarder kronor. Det är i genomsnitt 25 procent mindre än ursprungligen beräknade och avsatta 6,2 miljarder kronor. 5

enligt figuren nedan. Cirka hälften av bidragen hänförs till klimatrelaterade åtgärder inom energi- och transportområdena; ca 26 procent har gått till energiomställning, nio procent till energieffektiviserande och energibesparande åtgärder och ca tio procent till trafikåtgärder. Även produktionen av biogas genom rötning av avfall är klimatrelaterad. Den svarar för tre procent av bidraget. Åtgärder inom andra sektorer kan också påverka klimatet. Det gäller t.ex. informationsåtgärder som ökar cyklandet och minskar bilresorna. Fördelning av bidrag per område Cirka hälften av LIP-bidragen hänförs till klimatrelaterade åtgärder inom energi- och transportområdena. Prognosen för koldioxidreduktionen ser ut att kunna nås. Stödjande åtgärder 5% Naturvård/biologisk mångfald 6% Industriprojekt 1% Vatten/Avlopp 10% Trafik 10% Flerdimensionella projekt 12% Avfall 11% Byggnadsåtgärder 4% Efterbehandling 6% Energieffektivisering/ besparing 9% Energiomställning 26% Koldioxidreduktion Sveriges klimatmål är en minskning av utsläppen av växthusgaser med fyra procent för perioden 2008-2012 räknat från 1990 års utsläpp på 72 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 2,9 miljoner ton per år. När 128 program av 211 är genomförda visar redovisningen en minskning av utsläppen med 744 727 ton koldioxid per år. Prognosen, som är att åtgärderna ska bidra till minskningen av koldioxidutsläpp med minst 1,5 miljoner ton årligen när alla program är avslutade, ser således ut att kunna infrias. 6

En god energieffektivisering kan åstadkommas genom små medel. Med hjälp av modern styrteknik har kraftverket Hvena Kvarn i Mellerud ökat sin produktion utan att vattenföringen i ån har påverkats. Energiomställning De 128 hittills i september 2005 avslutade lokala investeringsprogrammen har resulterat i en energiomställning på 2,3 TWh per år. Omställning har skett från el- och oljeuppvärmning till förnybara energikällor genom främst utbyggnad av fjärr- och närvärmenät. Prognosen för samtliga program är en energiomställning på sammanlagt 2 TWh per år, vilket således redan är uppnått när lite fler än hälften av programmen är avslutade. 2,3 TWh motsvarar 0,4 procent av den svenska årliga energianvändningen på ca 600 TWh. Kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2 producerade 4,5 TWh per år. Prognosen för energiomställningen har redan överskridits efter 128 genomförda program. CO 2 reduktion, miljoner ton/år Energiomställning, TWh/år 2,4 3,0 2,0 2,5 1,6 1,2 Prognos 2,0 1,5 Prognos 0,8 1,0 0,4 0,5 0,0 Beräknad minskning CO 2 211 program Minskning CO 2 128 program 0,0 Beräknad energiomställning 211 program Energiomställning 128 program Efter 128 avslutade program minskar koldioxidutsläppen med 744 727 ton per år. Beräknad minskning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2 miljoner ton årligen. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 1,5 miljoner ton koldioxid årligen. Energiomställningen efter 128 program är 2,3 TWh per år. Beräknad energiomställning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,7 TWh/ år. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 2 TWh per år. 7

Prognosen för energibesparingen är nästan uppnådd efter 128 genomförda program. Energibesparing/effektivisering Energibesparingen och energieffektiviseringen av de hittills 128 genomförda programmen uppgår till 1,5 TWh per år. De utlovade resultaten i kommunernas ansökningar (nedskrivna till 75 procent) är en energibesparing på 1,7 TWh per år efter samtliga avslutade program. Detta har nästan uppnåtts med 60 procent av bidraget. Uppvärmningen av en normalstor villa beräknas förbruka 15 MWh/ år vilket innebär att 1,7 TWh motsvarar uppvärmningen av ca 113 000 villor per år. Energibesparing / effektivisering, TWh/år 2,5 Minskad mängd avfall till deponi, ton/år 500 000 2,0 1,5 Prognos 400 000 300 000 Prognos 1,0 200 000 0,5 100 000 0,0 Beräknad energibesparing 211 program Energibesparing 128 program 0 Beräknad minskad mängd avfall till deponi ton per år 211 program Minskad mängd avfall till deponi ton per år 128 program Energibesparingen efter 128 avslutade program är 1,5 TWh per år. Beräknad energibesparing enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,3 TWh per år. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 1,7 TWh per år. Mängden avfall till deponi minskar med 356 872 ton per år efter 128 avslutade program. Beräknad minskad mängd avfall till deponi enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 493 000 ton årligen. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 370 000 ton per år. 8

Biogasproduktion, kompostering och källsortering är exempel på strategiska avfallsåtgärder som ger goda resultat. Många kommuner, i likhet med Luleå, arbetar målmedvetet med att minska mängden avfall till deponi. Avfall till deponi Andra tunga miljöåtgärder är bland annat avfallsåtgärder. De 128 avslutade programmen visar att 356 872 ton avfall utnyttjas i till exempel biogasproduktion, återbruk eller kompostering istället för att deponeras. Den i ansökningarna beräknade totala minskningen av avfall till deponi (nedskriven till 75 procent) för samtliga 211 program är 370 000 ton per år. Detta mål är nästan uppnått med 60 procent av bidraget. Stora projekt återstår Stora projekt återstår att slutföra inom ramen för de lokala investeringsprogrammen. De 83 resterande program som ska slutrapporteras fram till december 2006 inkluderar till exempel Bo01 i Malmö som år 2000 fick 250 miljoner kronor i bidrag. Bland annat uppskattas energibesparingen för Bo01 bli 1 800 MWh per år. Västerås kommun fick 142 miljoner kronor i bidrag år 2000 för bland annat ett flertal åtgärder rörande biogas, som beräknas minska koldioxidutsläppen med 6 800 ton per år. När samtliga 211 program är avslutade 2006 beräknas 15,5 miljarder kronor ha investerats i direkt miljöförbättrande och klimatrelaterade åtgärder. När samtliga 211 lokala investeringsprogram är avslutade 2006 beräknas 15,5 miljarder kronor ha investerats i direkt miljöförbättrande och klimatrelaterade åtgärder. Två värdefulla mekanismer De rapporterade och verkliga resultaten är ofta bättre än vad tidigare rapporter som grundades på ansökningar och beviljade anslag givit intryck av. Två mekanismer kan förklara detta enligt utvärderingen LIP ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den ena kallas successiv selektion. Denna mekanism innebär att de olika stegen i LIP-processen successivt har sorterat bort de åtgärder som varit mindre effektiva med hänsyn till ekonomi och miljöeffekter. En iakttagelse är att efter det att stöd beviljats av staten har kommuner eller åtgärdsägare valt att inte 9

Två mekanismer, successiv selektion och konstruktiv evolution förklarar orsaken till att rapporter om verkliga resultat ofta är bättre än tidigare antaganden. genomföra vissa projekt, trots beslut om bidrag. Det har alltså blivit fler och mer omfattande utsållningssteg än väntat. Totalt har 190 åtgärder rapporterats som nedlagda i de 117 först slutrapporterade programmen. Dessutom har kommuner med pågående program rapporterat ytterligare 40 åtgärder som nedlagda, dvs sammanlagt 230 av de 1800 bidragsbeviljade åtgärderna. Troligtvis kommer ytterligare ett antal att bli nedlagda men mängden minskar i de senare beviljade programmen. Bidraget till de nedlagda åtgärderna samt åtgärder som minskat i omfattning kan uppskattas till 1,5 miljarder kronor. Nedlagda åtgärder finns inom nästan alla åtgärdsområden. Skälen till att åtgärder har lagts ned eller aldrig påbörjats är bl.a. bristfälliga eller förändrade kostnadskalkyler, uteblivna medfinansiärer, ändrade ägarförhållanden, ny teknik som ej fungerat, ändrade planer, tillstånd har ej beviljats, förseningar, kommunens ekonomi har ej medgivit den egna delen av investeringen m.m. Den andra mekanismen, kallad konstruktiv evolution, innebär att åtgärder har kunnat utvecklas inom ramen för det utlovade bidraget. Flexibiliteten har möjliggjort förändringar som förbättrar resultatet men aldrig att utöka mängden bidrag som betalas ut. Detta har förhindrat att de statliga kostnaderna ökat och gjort att man tagit hänsyn till effektivitet ute på kommunal nivå. 10

Produktion av biogas genom rötning i biologiska behandlingssystem har stor potential att nå flera av våra nationella miljökvalitetsmål. Biogasanläggningen i Falköping är ett exempel på sådana åtgärder som genomförs med stöd av både LIP och Klimp. Klimp omfattning och förväntade effekter Riksdagen har hittills avsatt 1 040 miljoner kronor till klimatinvesteringsprogram (Klimp) för åren 2003-2006. I budgetförslaget för 2006 föreslår regeringen en utökning med 840 miljoner kronor för åren 2006-2008. Bidrag till investeringsprogram som Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå och kan stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp bidrar till att nå det svenska klimatmålet genom att minska utsläppen av växthusgaser, stärka det lokala klimatarbetet och samla och sprida kunskaper och erfarenheter om klimatinvesteringar. Ett investeringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Programmen löper normalt under fyra år, och slutrapporteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla sina mål. Bidrag, program och åtgärder De hittills beviljade bidragen på ca 810 miljoner kronor har resulterat i 47 investeringsprogram i kommuner, kommunalförbund, landsting, regioner etc, utspridda i 18 län. De omfattar knappt 400 åtgärder och en investeringsvolym på 2,7 miljarder kronor. De pågående programmen startade 2003-2005 och löper under fyra år. Fördelningen av bidrag på olika åtgärdskategorier kan ses i figuren på nästa sida. Intresset för att söka Klimp har varit stort. Första året hade vi en rejäl översökning. Kvaliteten på programmen och ansökningarna har blivit bättre och allt fler sökanden har en bra klimatstrategi. Vi ser också att bidragseffektiviteten för beviljade åtgärder ökar. Anna Green, Klimpansvarig. Enheten för investeringsprogram. 11

Bidrag per åtgärdskategori Övrigt 1,0 % Transporter: vägtrafik 18,4 % Avfall 9,6 % Transporter: spårbunden 2,8 Transporter: sjöfart 0,0 % Stödjande åtgärder 2,7 % Information 9,4 % Energi: användning i bostäder/lokaler 15,8 Energi: användning i övrigt 1,2 % Energi: industri 5,0 Energi: produktion/ distribution 34,0 % I siffror beräknas programmen leda till en årlig utsläppsminskning av växthusgaser med 365 000 ton koldioxidekvivalenter och en årlig minskning av energianvändningen med 570 000 MWh. Klimateffekter Sammanlagt väntas programmen leda till stora minskningar av utsläppen av växthusgaser, dessutom miljöförbättringar inom ramen för flera av de 15 nationella miljökvalitetsmålen. I siffror beräknas programmen leda till en årlig utsläppsminskning av växthusgaser med 365 000 ton koldioxidekvivalenter och en årlig minskning av energianvändningen med 570 000 MWh, varav el-besparing utgör ca 243 000 MWh. El-besparingen är inte omräknad till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Detta beror på att minskad elanvändning framförallt påverkar marginalelen som på kort sikt produceras utomlands och därför leder till minskade utsläpp utanför Sverige. På lång sikt (efter 2012) antas att förändringar av elanvändning påverkar svenska utsläpp då naturgaseldade gaskombianläggningar bedöms etableras i Sverige och bli eltillförsel på marginalen. Utsläppsminskningarna av koldioxid (ton) från de olika åtgärdskategorierna illustreras i figuren på nästa sida. 12

Vare sig satsningarna på trafikområdet fokuserar på åtgärder som rör alternativa drivmedel eller åtgärder som minskar biltrafiken så ger de en värdefull minskning av koldioxidutsläppen. Numera kan tjänstemännen i Östersunds kommun boka miljöbilar i en bilpool för sina tjänsteresor. Utsläppsminskningar av koldioxid (ton) Förutom minskningarna 0-20 000-40 000-60 000 Avfall Energi: produktion/distr. Energi: industri Energi: anv. bostäder/lokaler Energi: anv. i övrigt Information Stödjande åtgärder Transporter: vägtrafik Transporter: sjöfart Transporter: spårbunden Övrigt av växthusgasutsläpp och energianvändning leder stödet till klimatinvesteringsprogram till ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen, som dock inte är lika lätta att kvantifiera. Klimatinvesteringsprogrammen leder även till reduktioner av -80 000-100 000-120 000-140 000 skadliga utsläpp av bland annat kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO 2 ) och partiklar. Aktörer Det är inte bara enskilda kommuner som driver projekt inom Klimp. Framför allt företag men även landsting och samarbetsprojekt mellan kommuner finns med på listan över bidragsmottagare. Figuren nedan visar hur mycket bidrag av totalt 810 Mkr som gått till de olika typerna av åtgärdsägare. Det har visat sig att många av företagsåtgärderna åter- Bidrag per typ av huvudman Flerkommunalt projekt 0,9 Privatperson 0,1 % Landsting 7% Övrigt 3% Annat samverkanprojekt 4% Företag 22% Kommunalt bolag 29% Kommunalförbund 1% Kommunal förvaltning 33% 13

finns i avfallskategorin, landstingen är överrepresenterade i vägtransportkategorin och de kommunala bolagen stora inom fjärrvärme. Med satsningen på klimatinvesteringsprogram öppnas möjligheter för transportsektorn att åstadkomma effektiva åtgärder som kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser. Möjligheter Med en fortsatt satsning fram till och med 2008 i enlighet med regeringens budgetförslag för 2006, som innebär totalt 1,7 miljarder i bidrag, bör de samlade Klimpåtgärderna kunna reducera utsläppen med en volym som motsvarar drygt en fjärdedel av fyraprocentsmålet. Observera att då är inte koldioxideffekten av minskad elanvändning inräknad eftersom den effekten i första hand sker utanför Sverige. Det bör framhållas att nästan en fjärdedel av Klimpbidragen (och motsvarande andel av växthusgasreduktionen) gäller åtgärder inom transportsektorn, som ju uppvisar den sämsta prognosen i fråga om växthusgasutsläpp. Ovanstående räkneexempel på effekter av nya Klimpsatsningar bygger på en i övrigt oförändrad process och att urvalet av program och åtgärder görs på samma sätt som för de hittills beviljade. Ett viktigt arbete exemplet transporter Utsläppen från vägtrafiken är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp i Sverige och det är bara från vägtrafiken som utsläppen ökar. Vägtrafiken svarar för 29 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige, medan transportsektorn som helhet (vägtransporter, flyg, sjöfart, järnväg) svarar för hela 43 procent av de totala utsläppen. Med satsningen på klimatinvesteringsprogram öppnas möjligheter att ändra på dessa förhållanden, vilket de hittills beviljade åtgärderna visar. I konkurrens med andra klimatförbättrande åtgärder har transportsektorn visat sig innehålla effektiva åtgärder som kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser. 14

Mellan 1998 och 2002 har 86 s.k. flerdimensionella projekt tilldelats LIP-bidrag. De flesta har handlat om förnyelse av den yttre och inre miljön i bostadsområden. Bostadsområdet Norrliden i Kalmar är ett av flera miljonprogramsområden som rustats upp och kretsloppsanpassats. Genomförda utvärderingar av LIP För att samla erfarenheterna av LIP har Naturvårdsverket med hjälp av universitet och upphandlade konsulter på olika områden genomfört ett omfattande utvärderingsarbete med totalt 14 utvärderingar framtagna 2003-2005. Bland dessa finns både sektorsspecifika (t ex fjärr- och närvärme, VA-anläggningar, alternativa fordonsbränslen) och mer övergripande studier (t ex om LIP som bidragssystem eller LIP ur ett samhällsekonomiskt perspektiv). Syftet med utvärderingarna har varit att alla aktörer (inkl. Naturvårdsverket) ska lära av erfarenheterna och att resultaten dessutom ska kunna utgöra underlag för eventuella politiska beslut om miljöstöd. I en sammanfattande rapport från Naturvårdsverket, som utges i juni 2005, har det gjorts en sammanställning av utvärderingarna, utan ställningstagande till deras slutsatser. I denna rapport pekar Naturvårdsverket på följande resultat från de genomförda utvärderingarna: Utvärderingarna pekar på starka och svaga sidor hos LIP-programmen men ger sammantagna inget entydigt svar på frågan om programmen har fungerat bra eller dåligt. För att samla erfarenheterna av LIP har Naturvårdsverket genomfört ett omfattande utvärderingsarbete med totalt 14 utvärderingar framtagna 2003-2005. LIP-stöden har i varierande mån bidragit till miljömålen, men mest till klimatmålet. Koldioxidutsläppen har således enligt kommunerna minskat med totalt ca 744 727 ton hittills, när cirka 60 procent av programmen är slutrapporterade. Detta motsvarar drygt en fjärdedel av det svenska klimatmålet, främst tack vare fjärrvärmeverken. Utsläppen av kväve och svavel minskar också något, men detta har hittills bara bidragit marginellt till försurnings- och övergödningsmålen. Kompostering och rötning av avfall kan på sikt bidra mer till övergödningsmålet. 15

LIP-projekten har haft betydelse för att ovan nämnda effekter uppnåtts, men det är svårt att säga i vad mån projekten hade kommit till stånd utan ekonomiskt stöd. Allmänt sett har miljöarbetet ökat i LIP-stödda kommuner. De flesta fjärr- och närvärmeprojekten hade enligt utförarna inte genomförts utan LIP-stöd, medan några hade genomförts senare eller i mindre skala utan stöd. Kommunerna har i LIPprogrammen hittills väsentligen hållit sig till etablerad, befintlig teknik, men har å andra sidan utvecklat sin egen tekniska kompetens. Att utveckla ny miljövänlig teknik var ett syfte med LIP-stöden. Kommunerna har i LIP-programmen hittills väsentligen hållit sig till etablerad, befintlig teknik, men har å andra sidan utvecklat sin egen tekniska kompetens. LIP har bidragit till nya arbetstillfällen, men effekterna på sysselsättningen är svåra att kvantifiera. 161 kommuner har fått LIP-stöd. Större städer har fått mest bidrag, nästan två miljarder kronor, medan medelstora städer fått hälften så mycket. Minst LIP-bidrag har glesbygdskommuner fått: 80 miljoner kronor. Men räknat per innevånare fick de mindre kommunerna mest. Några faktorer som påverkat vilka kommuner som fått bidrag är bra stöd från LIP-enheten vid Miljödepartementet/Naturvårdsverket och länsstyrelsen vid ansökan. Men varken kommunernas politiska majoritet eller grad av arbetslöshet har spelat någon roll vid bidragsgivningen. Nya samarbetsformer har vuxit fram. Miljöförvaltningarna har under LIP ändrats från kravställare till medspelare i miljöarbetet. Förankringsarbetet bland medborgare, intresseorganisationer och lokala företag har också stärkts i LIP-kommuner. Samarbetet har dominerats av offentliga aktörer inom politiska organ och myndigheter, medan den privata sektorn endast spelat en mindre roll i samarbetet. 16

Ett stort antal kommuner satsar på att anlägga våtmarker. Vänersborg är en av dessa som med hjälp av LIP bidrar till minskad övergödning och ökad biologisk mångfald. LIP har förvisso bidragit till att nya relationer skapats, även med näringslivet, men ytterst få samarbeten har överlevt investeringsperioden. LIP-stöden har varit bra för kommunalt miljöarbete men har inte bidragit till regionalt och interkommunalt miljöarbete. LIP-stödet hade vissa brister från kommunernas synpunkt. Det fanns en osäkerhet i stödgivningen: eftersom endast de bästa programmen skulle få bidrag visste man inte vem som skulle få och vem som inte skulle få stöd. I ett kommunalt perspektiv framstår LIP som ett villkorat bidrag, som kan användas till att hantera vissa miljöproblem men inte andra. Vidare kan det uppfattas som en nackdel om inte samtliga kommuner i en region med samma miljöproblem får LIP. Ekonomiskt sett har åtskilliga LIP-projekt varit effektiva i den meningen att de gett god miljönytta i förhållande till satsade statliga pengar. Särskilt fjärr- och närvärmeverken har visat sig ha en hög bidragseffektivitet när det gäller reduktioner av koldioxid, detta gäller även spillvärmeanläggningarna. Våtmarksanläggningarna har inneburit mycket låga anläggningskostnader, medan LIP-stödda kretsloppsanpassade avloppsprojekt inte är dyrare än konventionella lösningar. Ser man stöden ur företagens synvinkel har de ibland bidragit till konkurrenskraft och tillväxt. Ekonomiskt sett har åtskilliga LIP-projekt varit effektiva i den meningen att de gett god miljönytta i förhållande till satsade statliga pengar. I en internationell jämförelse med motsvarande utländska system visade sig det svenska LIP vara unikt med avseende på bredd och finansieringens storlek. Men några lärdomar för Sverige kan vara att pröva nya finansieringskällor, som exempelvis det brittiska systemet med ett statligt lotteri, och att använda partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. 17

LIP-utvärderingar Utvärderingarna av de lokala investeringsprogrammen finns i pdf-format i Naturvårdsverkets nätbokhandel där de även kan beställas i tryckt form. Utvärderingarna är gratis. www.naturvardsverket.se/bokhandeln LIP och lokalt miljöarbete en jämförande studie mellan kommuner som fått och inte fått statligt investeringsstöd ISBN 91-620-5297-7 Rikare mångfald och mindre kväve en utvärdering av våtmarker skapade med stöd av lokala investeringsprogram och landsbygdsutvecklingsstöd ISBN 91-620-5362-0 LIP miljöteknik för export en sammanställning av LIP-projekt med potential för överföring till Östeuropa och utvecklingsländer ISBN 91-620-5361-2 Även i engelsk översättning ISBN 91-620-5424-4 LIP och lokalt miljöarbete en fördjupad studie av sju kommuner ISBN 91-620-5374-4 Bättre miljö med utbyggd fjärr- och närvärme en utvärdering av LIP-finansierade fjärr- och närvärmeprojekt ISBN 91-620-5372-8 Goda möjligheter med spillvärme en utvärdering av LIP-finansierade spillvärmeprojekt ISBN 91-620-5373-6 Framtida möjligheter med nya drivmedel en utvärdering av LIP-finansierade åtgärder inom alternativa drivmedel ISBN 91-620-5405-8 Avlopp i kretslopp en utvärdering av LIP-finansierade enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten ISBN 91-620-5406-6 LIP ur ett samhällsekonomiskt perspektiv en utvärdering av det statliga stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ISBN 91-620-5453-8 Trafikprojekt för bättre miljö en utvärdering av LIP-finansierade trafikåtgärder ISBN 91-620-5477-5 Understanding LIP in Context an evaluation of LIP in Central Government, business and comparative perspectives in Sweden ISBN 91-620-5454-6 Vad vi kan lära av LIP samlade erfarenheter av de lokala investeringsprogrammen utifrån utvärderingar gjorda under åren 2003-2005 ISBN 91-620-5478-3 Biogasanläggningar med potential en utvärdering av LIP-finansierade system för rötning och kompostering ISBN 91-620-5476-7 Att länka miljöeffekter och sociala effekter en utvärdering av LIP-finansierade bostadsförnyelseprojekt ISBN 91-620-5511-9 106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: 08-698 10 00. Fax: 08-20 29 25. E-post: natur@naturvardsverket.se