LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2010 1
Inför föreställningen Förberedelser Inför ett teaterbesök kan det vara bra att förbereda eleverna på hur det går till. Teater skiljer sig mot till exempel film, eftersom publiken står i direkt kontakt med det som händer på scenen och därför blir medskapare till föreställningen. Med andra ord: det som händer hos publiken, påverkar det som händer på scenen. Ta gärna god tid på er innan och efter föreställningen, för då går det lättare att ta till sig teaterupplevelsen. Lyckopillret är en interaktiv föreställning, vilket innebär att i slutet av föreställningen får eleverna ge förslag på vad som kommer att hända på scenen. Hur det går till förklarar vi för eleverna, men ni får gärna nämna att de kommer att få vara med och hjälpa till. Tankefrågor för att förbereda eleverna på pjäsens tema: Vad är lycka? Vad är att lyckas? Vad krävs för att lyckas i livet? Vad vill du med ditt liv? Lärarens roll under föreställningen Interaktiv teater är en teaterform som bjuder in publiken till dialog. Det kan ibland upplevas stökigt när eleverna ska delta, men skådespelarna är vana och har oftast inga problem att hantera det. Om man vet att någon eller några elever kan bli för stökiga får man gärna sitta bredvid dem eller sära på kompisar. Vår erfarenhet säger oss att vi får bäst atmosfär under föreställningen om skådespelare och lärare samarbetar och känner in om någon går över gränsen. Efter föreställningen Syfte Lärarhandledningens syfte är att ge möjlighet och förslag till hur man kan fortsätta bearbeta föreställningens teman om självkänsla, krav och jakten på perfektion. Genom samtal, övningar och uppgifter bearbetas tankar och känslor kring ämnet. Grundförutsättningar för efterarbetet är att alla får tycka olika och att allas åsikter respekteras och väger lika tungt. Det bör vara ett möte mellan olika upplevelser och känslor, där åsikter bryts mot varandra och den gemensamma erfarenheten får fördjupas genom att lyssna på varandras uppfattningar och reflektioner. En del påståenden och frågeställningar kan upplevas provokativa, vilket också är meningen. Tanken är att det ska få igång diskussionen och förhoppningsvis ge en större medvetenhet kring ämnet, utan att vissa åsikter censureras. Vårt efterarbete kan liknas vid ett smörgåsbord. Välj därför fritt mellan övningarna. Formulera om frågor, lägg till eller dra ifrån och se inget förslag som ett måste, utan som en möjlighet. Du känner din klass bäst och vet vad som kan fungera. Olika övningar fungerar olika bra beroende på hur klimatet är bland eleverna. Ämnet är också sammansatt och kan behöva belysas ur olika perspektiv. Låt dig inspireras och ha roligt! 2
Några saker att tänka på innan ni börjar Tänk på att det kan vara svårt att prata och ta plats i en grupp, när det handlar om att säga sin åsikt eller att uttrycka vad man känner och tänker. För att öka tryggheten i gruppen är det därför bra att först komma överens med eleverna om vissa regler. Vårt förslag till regler är: Alla har rätt att tycka som de vill Det finns inga rätt och fel Det är helt förbjudet med kommentarer när någon annan talar och man talar när det är ens tur Man har rätt att avstå från att säga något En klass består av olika grupperingar och det kan vara svårt för eleverna att själva bryta dessa mönster. Därför är det bra om den som leder övningarna försöker dela in eleverna i nya grupper för att alla ska komma till tals och få sin röst hörd. Det kan också vara bra att tänka på att eleverna ibland vill ge rätt svar och vara duktiga. Stanna då kvar i diskussionen eller övningen så kommer ofta andra tankar fram. Då börjar vi då Börja gärna med att försöka minnas föreställningen. Detta kan göras med en minnesrunda där alla får fundera en stund över vad man minns mest. Det kan vara en situation eller karaktär som man kommer ihåg. Skriv på tavlan de olika minnesfragmenten som till slut blir en slags helhetsbild. Ett annat sätt är att börja diskutera pjäsen med öppna frågor. Vilket är ert starkaste minne från föreställningen? Var det något ni inte förstod eller tyckte var svårt? Fanns det något som ni kände igen er i? Vilka känslor förmedlade pjäsen genom dansen? Hur tror ni att det kommer att gå för Ellen? Varför tror ni pjäsen heter Lyckopillret? Låt eleverna börja prata i smågrupper eller två och två. Då får alla komma till tals, även om alla inte diskuterar högt inför hela klassen. Diskutera sedan tillsammans vad grupperna kommit fram till. Samtalsövning Dela in klassen i mindre grupper. Ge grupperna rubrikerna med efterföljande text och frågor att jobba med. Det kan behövas olika tid för arbetet i olika klasser. Uppföljningen blir att göra en kort sammanfattning tillsammans i klassen. I pjäsen får vi följa Ellen, en tjej som det går bra för i skolan, som har vänner, pojkvän och en familj som bryr sig. Trots det växer kraven och hon mår allt sämre. 1. Självkänsla och Självförtroende Ellen säger i pjäsen: Alla säger att jag är så stark och duktig men ibland så vet jag inte Jag kanske bara är ett luftslott, en såpbubbla och så en dag bara spricker den och så upptäcker alla att jag är ett tomt skal, ingenting. 3
Varför är det svårt för Ellen att tycka att hon duger? Vad innebär att ha en bra självkänsla? Vad innebär att ha ett bra självförtroende? Vad är skillnaden mellan att ha bra självförtroende och vara självupptagen? Är det fult att tycka att man är något och att man duger? Berätta hur du tänker Är det OK att vara som man vill oavsett vad media, samhället, vänner och familj säger? 2. Att känna sig ensam om sina känslor Trots att Ellen har sin familj, pojkvän och bästa kompis verkar hon känna sig ensam med sina känslor och tankar. Varför talar inte Ellen med dem som står henne nära? Är det vanligt att vi människor känner oss ensamma? Berätta hur du tänker. Är det vanligare att tonåringar känner sig ensamma än barn och vuxna? Vem skulle man önska att man kunde tala med? Vad vill man tala om och varför gör man det inte? Har du någon att tala med? Berätta. 3. Vänskap Ellen säger: Sofia min bästis hon är min totala kontrast. Hon har inte koll på något och ändå klarar hon sig. Hon får andra att göra allt åt henne, som jag till exempel. Hur tror du att det känns för Ellen när hon alltid måste hjälpa Sofia? Hur är en bra vän? Kan man tala om allt med en vän? Finns det saker man måste göra för sina vänner? Vad skulle du inte acceptera att göra? Kan du tänka dig att bli vän med vem som helst oavsett kön, bakgrund, klädstil, nationalitet, sexualitet, värderingar om livet? 4. Förhållanden Ellen säger: Jag vill ha en kille som är framgångsrik, som andra ser upp till, som är något, inför andra. Hur tror du Josef känner sig med de krav Ellen har på honom? Finns det en idealbild hur en flickvän/pojkvän ska se ut och vara? Finns det en idealbild hur ett förhållande ska se ut och vara? Är det någon skillnad på idealbilden om du är homo- eller bisexuell? Var kommer idealbilderna ifrån? Hur är ett bra förhållande? Kan man tala om allt med sin pojkvän/flickvän? Ellen säger: Varför ska vi tjejer alltid ha killar som vi ska se upp till och beundra? Varför är det inte tvärtom att killar skriker hysteriskt när vi står på scenen och sjunger eller när vi spelar fotboll och gör mål? Berätta vad du tror. 5. Krav och förväntningar på att vara perfekt Ellen säger: Jag blir aldrig nöjd med någonting. Det känns alltid som jag kan göra mera. Att jag inte har gjort tillräckligt, att jag missat något. Det går alltid att göra mera, att lära sig mera, träna mera, vara snällare eller hjälpa mera. Går det alltid att göra mera? Berätta hur du tänker. Vad är det för skillnad på förväntningar och krav? Vad menas med att vara duktig tjej? Kan man vara duktig kille? 4
Ställs samma krav på tjejer och killar i skolan? Ställs samma krav på tjejer och killar i hemmet? Ställs samma krav på storasyskon som lillasyskon? Vilka krav kan kompisar ställa på varandra? Vilka krav kan man känna i ett förhållande? Vilka krav ställer du på dig själv? Vilka krav kan det vara svårt att säga nej till? Vad skulle hända om du slutade vara till lags? Värderingsövningar Värderingsövningar är bra att göra när man vill starta en diskussion och få alla engagerade. Olika påståenden och värderingar ställs emot varandra och eleverna får öva sig i att ta reda på, stå upp för och uttrycka sin åsikt. Det viktiga är att elevers olika åsikter får höras, mötas och respekteras samt att det inte finns några rätt eller fel. Betona också att man får ändra sin ståndpunkt under värderingsövningen. Ett viktigt inslag i värderingsövningarna är klargörningsfrågorna. Det är när du som ledare ibland ställer ytterligare en eller flera frågor, för att följa upp någons åsikt. Frågorna ställs ur ett ärligt intresse och utan ironi, för att få fram vad personen verkligen menar. Ibland kan det komma upp saker som är provocerande att lyssna på, speciellt om man själv har en annan åsikt. Då är det viktigare än någonsin att ta den personens åsikt på allvar. Var öppen och nyfiken som ledare utan krav på rätt eller fel i de diskussioner som uppstår. Då skapas också ett tillåtande klimat där deltagarna känner sig orädda och vågar säga vad de tycker. Det kan även komma tillfällen när någon undrar vad din åsikt är. Svara då ärligt, även om det inte är meningen att du ska delta i övningen. Värderingsövning I: Diagonalen I den här övningen måste alla deltagare göra ett aktivt ställningstagande. Lägg ut tre stora lappar på en diagonal i rummet. I ena änden står det 100 % på lappen. I andra änden 0 % och i mitten 50 %. När du säger ett påstående skall eleverna ställa sig på den procentsats som mest överensstämmer med deras åsikt. Med andra ord: om de håller med helt och hållet, lite både och, eller inte alls. Börja med att ställa gruppen inför några roliga, enkla påståenden så att deltagarna förstår hur övningen går till. Välj sedan att göra några påståenden fort, så att de inte hinner fundera för länge, men framför allt inte hinner se vad klassens statuspersoner ställer sig. Här gäller det att tänka efter vad JAG tänker. Stanna upp vid vissa påståenden och låt två och två eller smågrupper som bildas längs diagonalen prata ihop sig, för att sedan motivera vad de tycker för de andra i rummet. Jag ser ofta på tv Facebook är mitt andra hem Jag kände igen mig i pjäsen Alla föds med samma självkänsla Alla människor är lika mycket värda Det är ett helvete att vara tonåring Jag är rädd för att tappa kontrollen Man ska vara tacksam och inte gnälla. Det finns de som inte har någonting. (replik) Det är dåligt att misslyckas 5
Det är bra att misslyckas Det är bra att det finns lyckopiller Ellen sviker Sofia när hon inte följer med på festen Sofia sviker Ellen när hon inte lyssnar på att Ellen mår dåligt De som tar lyckopiller är rädda för att vara nedstämda Ungdomar tål inte stress för att de är för bortskämda Alla borde äta lyckopiller Det är bra med lite stress Perfekta människor finns inte Ingen har rätt att tala illa om ens föräldrar Värderingsövning II: Heta stolen Samla gruppen på stolar i en ring utan bord eller bänkar. Se till att det finns en tom stol i ringen. Här är ett bra tillfälle att påminna om de regler ni gjort upp om innan. Alla har rätt att tycka vad de vill, inga kommentarer från andra är tillåtna, inget är rätt eller fel. Börja sedan övningen med att läraren säger ett påstående (se nedan), som är lätt att svara på så att alla förstår övningen. Den som håller med och tycker att påståendet stämmer byter plats med någon eller till den tomma stolen. Håller man inte med eller är tveksam så sitter man kvar. Efter att man bytt plats kan läraren vid några tillfällen ställa klargörningsfrågor varför man reste sig eller varför inte. Jag tycker om att slappa Jag är storasyskon Det som hände Ellen skulle aldrig kunna hända en kille Varje dag känner jag mig stressad Man måste vilja vinna när man tävlar Man måste kämpa för bra betyg i skolan Bra betyg är viktigt för framtiden Det är stressigt i skolan Tjejer har sämre självkänsla Killars självförtroende skyddar mot skolans prestationskrav En del saker (som läxor) måste man bara göra (replik i pjäsen) Skolan bygger upp ens självförtroende Bra betyg kan ge bra självförtroende Kläder kan ge självförtroende Jag tycker om medias bild av det perfekta livet Att vara perfekt är tråkigt Värderingsövning III: Fyra Hörn I en fyrahörnsövning finns svarsalternativen representerade i rummets fyra hörn. Tanken är att det finns tre fasta alternativ och ett fjärde hörn för egna förslag. Det är öppet för alla tankegångar och förslag, som inte ryms i de tre första. Läraren ställer frågan högt för gruppen och presenterar sedan svarsalternativen. Alla startar på samma gång och ställer sig i det hörn som sammanfaller med deras åsikt i frågan. Låt sedan varje hörngrupp prata med varandra om varför de valde just det hörnet. Varje hörn presenterar sedan för alla i rummet vad de talat om. 6
Testomgång: Vad åt du till frukost imorse? 1. Te och macka 2. Fil eller yoghurt 3. Inget Vem borde ha hjälpt Ellen innan det gick för långt? 1. Föräldrarna 2. Pojkvännen Josef 3. Vännen Sofia Vems ansvar var det att Ellen mådde som hon gjorde? 1. Hennes föräldrar 2. Skolan 3. Ellens eget Dina föräldrar och omgivning har höga förväntningar på dig och vill att du ska lyckas i livet med skola och jobb. Du börjar bli otroligt stressad och har svårt att sova på nätterna. Vad gör du? 1. Berättar som det är hemma, så att de taggar ner 2. Pratar med någon annan vuxen som du kan lita på 3. Fortsätter som vanligt Vem bestämmer hur du ska vara? 1. Dina föräldrar 2. Dina vänner 3. Media och samhället Vad stressar dig mest? 1. Skolan med läxor, prov och betyg 2. Aktiviteter på fritiden som till exempel idrott 3. Egna krav på att lyckas Vad gör man om en kompis har skärsår på armarna och verkar må dåligt? 1. Talar med kompisen 2. Talar med någon vuxen 3. Gör ingenting Vad skulle du göra om du visste att du inte kunde misslyckas i livet? 1. Vara mindre stressad 2. Leva livet 3. Ha tråkigt 4. Eget val 7
Andra uppgifter Skrivuppgift Brev: Låt eleverna välja ett alternativ och ta hjälp av fantasi och minnen från föreställningen. Tänk dig att Josef just fått reda på vad som har hänt med Ellen. Han tänker på hur de träffades, roliga saker de gjort och deras senaste gräl. Låt Josef skriva ett brev till Ellen om sina tankar och hur han önskar att det blir när de träffas igen. Tänk dig att Sofia just fått reda på vad som hänt med Ellen. Hon tänker på hur de träffades, roliga saker de gjort och deras senaste gräl. Låt Sofia skriva ett brev till Ellen om sina tankar och hur hon önskar att det blir när de träffas igen. Fotoserie: Låt eleverna göra en enkel fotoserie med 3-5 bilder, där bilderna uttrycker tankar och känslor som kommit upp efter pjäsen eller under efterarbetet. Kanske kan de innehålla tankar hur det kommer att gå för Ellen nu. Om ni inte har digitalkamera rita en enkel serieteckning med pratbubblor i max 5 bilder. Drama: I pjäsen fick ni hjälpa till att regissera Ellen, mamman och Josef. Om ni skulle få chansen att göra en till scen från pjäsen, vilken skulle det då vara? Iscensätt den, genom att några frivilliga elever får vara pjäsens karaktärer och att resten av gruppen tillsammans försöker ändra på handlingen. Koppla pjäsen till verkligheten eller annan konstform: Pjäs Artikel Välj en tidningsartikel ur någon av veckans tidningar med koppling till något ur pjäsen. Visa upp artikeln i klassen och förklara vilken koppling du ser. Pjäs Bok Välj en bok som du har läst och som du tycker har koppling till pjäsen. Visa upp boken i klassen och förklara vilken koppling du ser Pjäs Musik Välj ett musikstycke, en sångtext, en musikartist som du tycker har koppling till pjäsen. Spela upp eller visa ditt val och förklara vilken koppling du ser. Pjäs Dans Sätt ihop en serie rörelser till en dans med koppling till pjäsen. Visa upp för klassen och förklara kopplingen. 8
Avslutningsvis Förhoppningen är att denna lärarhandledning hjälper er att fördjupa tematiken och att ni får intressanta och givande diskussioner. Har ni några frågor eller synpunkter på föreställning och/eller lärarhandledning, så är ni välkomna att höra av er till oss. Vi blir extra glada för tankar och synpunkter från eleverna. Kontakta oss på info@tagegranit.se eller tel. 08-783 77 28. Besök oss gärna på www.tagegranit.se. Lycka till! Ewa Lindberg dramapedagog Tage Granit Källor: Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola. Riksteatern 2008. Böcker inom oss - om boksamtal. Adrian Chambers 1993, 2009 Good enough. Elizabeth Gummesson 2009 Duktighetsfällan. Joanna Rose & Aleksander Perski 2009 Självkänsla nu. Mia Törnblom 2005 9