Kommunstyrelsens handling nr 59/2008 MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG för 2009 för Katrineholms kommun 1
MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR 2009 I förra årets budgetförslag från Miljöpartiet de gröna står att läsa: En budget ska vara en handling, som kan läsas av samtliga kommuninnevånare. Den ska innehålla bakgrundsfakta, antal elever i olika skolor, antal äldre osv. Efter att ha läst budgeten ska var och en kunna bilda sig en uppfattning om hur skattemedlen används av den styrande majoriteten. Men så ser budgeten i Katrineholms kommun inte ut. Den har drabbats av ORDSJUKA. Den har blivit oöverskådlig. Vi kan tyvärr konstatera att det äger sin giltighet även denna gång. En enskild nämnd finns på 7 olika ställen i dokumentet. Pengarna redovisas på en rad för varje nämnd. Här finns ingen uppdelning av pengarna, tex vad som går till grundskola, gymnasium, barnomsorg osv. Inget som gör det möjligt för en intresserad kommuninnevånare att följa utvecklingen över åren. Bara en klumpsumma per nämnd. Att budgetdokumentet är lättfattligt och tillgängligt är viktigt för att göra demokratin levande. Att hänvisa till den av nämnden tagna budgeten är ingen lösning, eftersom majoriteten har ändrat de budgetarna inför detta slutliga dokument utan att någonstans redovisa förändringarna! Det är oerhört svårt för oss i oppositionen att få en inblick för en vanlig kommuninnevånare är det helt omöjligt. Majoriteten hanterar kommuninnevånarnas pengar i förtroende. Det vore verkligen på sin plats att redovisa hur pengarna används på ett betydligt mer detaljerat sätt. Inte som nu mörka. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2009 väljer vi att inte ta med alla de perspektiv, som utgjort ordmassan. För den som är intresserad av i vilken riktning Miljöpartiet de gröna vill utveckla Katrineholm, Sverige och världen hänvisar vi till hemsida www.mpkatrineholm.se för lokal politik och www.mp.se för rikspolitik. Vi väljer också att redovisa det belopp, som resp. nämnd fattade beslut om, inte den justerade siffran, som majoriteten gör. Demokratin måste vara tydlig. Justeringar o. dyl. får tas med i majoritetens slutliga förslag, som vi också redovisar nämndvis, liksom Miljöpartiet de grönas förslag. Vi hoppas att detta underlättar läsandet. Alla högtravande mål lyser med sin frånvaro i vår budget. Vi anser att en budget ska innehålla hur man vill fördela de skatteintäkter och avgifter man i förtroende har fått att förvalta av kommunens innevånare. Tydligt. Måldokument i alla ära, men att man vill bedriva en bra verksamhet borde vara givet. Politiken handlar inte om att, utan hur. Målstyrning får inte bli ett självändamål och i ett ekonomiskt kärvt läge är det viktigt att ansvaret tydligt ligger hos de politiker, som valts. Den stundande lågkonjukturen kommer troligen att kräva tuffa beslut. 2
Katrineholm med ett skatteuttag på 21,98 kronor borde vara en rik kommun med stora möjligheter att ha bra framåtsyftade skolor med hög lärartäthet, väl utvecklade förskolor, god äldreomsorg och framåtsyftande miljöarbete. Här finns råd till det om pengarna satsas på just det. Driftsbudgeten på drygt 1,5 miljard kronor ska räcka till mycket, men om stora belopp går till investeringar och sport så räcker inte ramen till ovan nämnda. Det är ett politiskt val vad pengarna används till. Vi i Miljöpartiet de gröna anser det vara hög tid att strama upp verksamheten. Att använda pengarna till det som brukar kallas kärnverksamheterna inte till sådant, som egentligen inte är nödvändigt. Att snåla på det som inte måste finnas. Att väga varje tjänst mot framtiden och inse, att sötebrödsdagarna har upphört nu. För Miljöpartiet de gröna kommer barnen främst. Det är för deras skull vi slåss för en bättre miljö, det är för deras skull vi värnar de små skolorna och det är för deras skull vi vill ha ett överskott i budgeten. Varsamhet, ansvar och respekt är för oss honnörsord då vi i förtroende hanterar skattebetalarnas pengar. Vi väljer att presentera Miljöpartiet de grönas budget för 2009 nämndvis och hoppas att det ökar läsbarheten. Här finns satsningar och besparingar, presenterat och motiverat. I den stora tabellen finns allt presenterat översiktligt. Tuffa tider stundar Världen står inför tuffa tider. Den bank- och finanskris, som drabbat världen kommer med största sannolikhet även att drabba Sverige och Katrineholm. Risken är uppenbar att allt fler blir arbetslösa och med den nuvarande regeringens politik kan det bli mycket kostsamt för kommunerna. Trots omvärldsanalytiker och förståsigpåare har mycket få kunnat förutspå denna kris och att den skulle vara så bottenlös. Många har storligen förvånats över den hämningslösa inteckningen av framtiden. Att ett till synes rikt land som USA ståtar med ett budgetunderskott på 450-500 miljarder dollar per år förskräcker. Att låna av framtidens barn är inte bara kortsiktigt ekonomiskt vanvett, det är även moraliskt förkastligt. Att lämna över en Jord till våra barn, som är minst lika välmående, som den vi fick ta över av våra föräldrar, är en devis Miljöpartiet de gröna har i sitt partiprogram. Det gäller både ekonomiskt och ekologiskt. Ekologiskt kan vi se att klimatförändringarna är ett faktum och tycks accelerera snabbare än vad tidigare datamodeller antytt. Nu visar även den ekonomiska krisen att vårt sätt att leva inte håller. Radikala, men kontrollerade, systemförändringar är ett måste. Vi har inte ärvt Jorden av våra föräldrar vi har den till låns av våra barn. Aktsamt, varsamt, ömsint. Inte slösa, inte förslösa. Inte ta välfärden för för evigt given. Att se planeten Jorden som något vi vårdar, inte brukar eller förbrukar. 3
BILDNINGSNÄMNDEN Barn är det viktigaste ett samhälle har. De satsningar som görs för barn i förskola och skola är inte bara väl satsade pengar det är också ett tecken på om ett samhälle är framåtsyftande och har framtidstro. De satsningar, som görs på barnen idag är av yttersta vikt för hur framtidens vuxna ska kunna utvecklas och ta ansvar för sina liv. Idag ser vi ett ökat behov av olika placeringar för barn och unga. Är det ett tecken på att satsningarna har varit för små? Barn är olika. En del behöver mindre och lugnare skolor än andra. Kommer de barnen i kläm idag? Finns det utrymme och tid för dem i stora barngrupper på dagis och i stora skolor? Speciellt en grupp barn behöver allt stöd de kan få för att få en ljus framtid. Det gäller de barn, som kommer till Sverige från ett annat land. Deras introduktion i det nya samhället, som ofta skiljer sig radikalt från det gamla, sker i skolan. En för liten resurstilldelning här kan ödelägga sådana barns hela framtid. Har vi råd med det? För Miljöpartiet de gröna är svaren på ovanstående frågor givna. Av kärnverksamheterna anser vi denna som den viktigaste. Vi anser att Bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar måste förstärkas. Totalt anslås i Miljöpartiet de gröna 42,3 Mkr mer än majoriteten. Ökad kostnad utifrån demografin 7 Mkr I Bildningsnämnden har det varit sparkrav utifrån demografin under några år. Antalet elever har minskat främst i grundskolan. Miljöpartiet de gröna har ansett att detta budgetutrymme inte borde sparats, utan används till att förstärka kvaliteten i skolan. Så resonerade inte majoriteten. Man tog bort pengar och behöll den då existerande ambitionsnivån. Nu är situationen den motsatta. Antalet elever ökar. I konsekvensens namn borde det betyda att Bildningsnämndens budget förstärks. Men så resonerar inte den styrande majoriteten. Man kompenserar inte för att antalet barn ökar, utan skriver : ambitionssänkning gällande kostnad per barn/elev inom BIN. Miljöpartiet de gröna kan absolut inte acceptera en ambitionssänkning inom skolan. Att inte satsa på kunskap i ett allt mer kunskapsintensivt samhälle är att rusta barnen dåligt för framtiden. Att inte ens vilja behålla den ambitionsnivå man hade tidigare måste ses som cyniskt. I Miljöpartiet de grönas tillförs Bildningsnämnden 7 Mkr på grund av demografin, det vill säga fler barn i skolan. Flyktingbarn undervisning 4 Mkr Sedan oktober 2007 har kommunen tagit emot ca 221 flyktingbarn och ytterligare 50 barn beräknas komma under detta år. Hur många, som kommer 2009 är svårt att beräkna. För de här barnen är skolans introduktionsklasser första mötet med det nya samhället. Det handlar inte bara om ett nytt språk, andra seder och ett samhälle helt skiljt från det man kom ifrån. Många har också traumatiska upplevelser av krig att bearbeta. Skolan får därför en mycket viktig roll, inte bra som kunskapsförmedlare, utan även som stöd och hjälp i allt det nya. En bra och genomtänkt introduktion ska förhoppningsvis skapa trygga barn, som kan se en ljus framtid an med tillförsikt. Miljöpartiet har i Bildningsnämnden drivit frågan, att av det bidrag som följer med varje flyktingbarn bör minst 25 % gå till skolan. Dels för att dessa elevers möjligheter att nå målen i skolan kräver mera insatser av modersmål och studiehandledning, dels för att deras 4
introduktion i samhället i princip sköts av skolan. Grundskolebarn generar 111 400 kr och gymnasieelever 181 400 kr. I olika kommuner sker fördelningar till skolan på olika sätt. I Katrineholm ges ca 15 000 kr per barn och år i grundskolan. I Flen ges 32 000 kr. Det här ger naturligtvis olika förutsättningar där man kan se att man i Katrineholm snabbare vill slussa ut barnen i vanliga klasser. Introduktionen blir snarare en kort tids förvaring än den goda start det var tänkt för barnen i Katrineholm. Samtidigt gäller skollagen även för dessa barn och de har som alla andra barn rätt till det stöd de behöver. Kommunens skolplan är också tydlig på den punkten. Eftersom situationen inte blir acceptabel lägger vi i denna budget ett konkret förslag. Vi anser att 30 000 kr per barn och år i grundskolan och 35 000 kr per ungdom och år i gymnasiet ska tillfalla Bildningsnämnden från introduktionsbidraget från staten som idag går till Viadidaktnämnden. Vi anser att en avräkning ska ske två gånger per år då det faktiska antalet barn beaktas. Dessa avräkningar kan förslagsvis ske i mars och september. Vi har svårt att förstå varför skillnaderna ska vara så stora mellan Katrineholms kommun och Flens kommun, trots att statsbidragen är desamma. I Miljöpartiet de grönas budget för 2009 tillförs Bildningsnämnden de 4 Mkr från Viadidaktnämnden. Friskola i Flodafors 1 Mkr Att små skolor på landsbygden måste bevaras är ett krav Miljöpartiet de gröna framfört många gånger under den turbulens som rått i samband med nedläggningen av skolan i Flodafors. Mindre klasser och fler möjligheter att arbeta i smågrupper höjer kvaliteten och ger barnen en bättre start för framtiden en framtid som kommer att kräva kunskaper av sina medborgare. Målet måste vara att ALLA barn, som lämnar högstadiet i Katrineholm ska väl rustade med goda kunskaper i kärnämnena. En skola på en landsbygd är mer än bara en skola. Den griper in i bygdens liv på ett särskilt sätt. En skola hör ihop med samhällets identitet, historia och framtid. Den kan också ge barn, som inte passar i en större skola, en möjlighet till en lugnare skolgång. Miljöpartiet de gröna hoppas och tror att en friskola kan se dagens ljus i Flodafors till höstterminen 2009. Hur det kommer att påverka Bildningsnämndens budget är svårt att förutse. Som ett markeringsbelopp anslår Miljöpartiet de gröna 1 Mkr. Naturskola 1,5 Mkr En Naturskola i Katrineholm har blivit allt intressantare efter att klimatdebatten blivit uppmärksammad att IPCC och Al Gore fått Nobels fredpris 2007. Idag förnekar ingen att det är människan, som är orsak till förändringarna. Att förstå under vilka förutsättningar vi lever på Jorden blir en nödvändig kunskap för framtidens barn och det är här en naturskola behövs. Efter att Miljöpartiet de gröna motionerat i frågan skall en ev. Naturskola utredas på Bildningsförvaltningen. Men den måste bli verklighet och se dagens ljus!! Miljöpartiet de gröna anser att Katrineholms Naturskola ska starta höstterminen 2008. Vi har förstått att det finns planer på att nyttja befintliga skollokaler, men en optimal Naturskola finns på sin egen plats varför inte Djulö? och är en verksamhet utanför den ordinarie skolan. I budget 2009 tillför Miljöpartiet de gröna medel för iordningsställande av lokal med 500 000 kronor och anställning av 2 pedagoger anställda från halvårsskiftet 500 000 kronor, totalt 1,5 Mkr för 2009 för Naturskolan. 5
Ny dagisavdelning 3 Mkr Den socialdemokratiska majoriteten skriver i budgeten att målet är att minska antalet barn i barngrupperna inom förskolan. I verkligheten sker det motsatta. Antalet barn i barngrupperna ökar. Att skriva ett och göra ett annat kan inte anser demokratiskt hederligt. En budget ska vara en handling med förankring i verkligheten inte ett valmanifest med önskemål. Miljöpartiet de gröna anser att förskoleverksamheten ska byggas ut om antalet barn ökar, vilket sker nu. Att sänka ambitionsnivån är inte att bädda väl för framtiden. Många barn, som kommer till förskolan är dessutom nya svenskar och har därför speciella behov, som knappast kan tillfredställas om barngruppen är för stor. Personalen hinner helt enkelt inte med. För att ge möjlighet att starta en ny dagisavdelning anslår Miljöpartiet de gröna 3 Mkr. En kommunal öppen förskola 0,8 Mkr I Katrineholm bedrivs ingen öppen förskola i kommunal regi. Här är det kyrkan som bedriver sådan. För många kan det kännas lite främmande att söka sig till kyrkan för att få kontakt med andra föräldrar och barn, framför allt för föräldrar med annan tro. Eftersom vi i Miljöpartiet de gröna anser att den öppna förskolan är viktig inte bara för föräldrarna utan framför allt för barnen anser vi att detta måste ändras. För invandrarföräldrar med små barn kan den öppna förskolan inte bara vara den första kontakten med infödda svenska föräldrar. Det kan också vara här grunden läggs för en bättre och naturligare integrering i samhället. Miljöpartiet de gröna har lämnat en motion till fullmäktige i oktober 2008 i detta ärende. I vår budget för 2009 anslår vi 800 000 kr för en sådan öppen förskola i kommunal regi. Avgifter till Sportcentrum 12 Mkr Avgifter för mat 13 Mkr Det är viktigt att Bildningsnämndens samlade kostnader redovisas. Endast så visas vilka resurser, som satsas på skolan. Idag ligger kostnader för skolmat och kostnader för nyttjande av Sportcentrum på Service- och tekniknämnden, men borde enligt vårt förmenade ligga här och köpas av SoT-nämnden. Därför flyttar vi dessa medel, 13 Mkr för mat och 12 Mkr för Sportcentrum, till Bildningsnämnden. En viss förstärkning för inköp av ekologisk mat görs. Endast på detta sätt kan skolor välja kvalitet på mat och storleken på utnyttjandet av Sportcentrum. Bildningsnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 585 033 (s)-majoritetens budget 595 735 Miljöpartiet de grönas budget 638 035 mp-satsning 42 300 6
BYGGNADSNÄMNDEN Många människor kommer i kontakt med en kommuns byggnadsnämnd bara en gång i livet då man bygger drömhuset. För andra kan det vara den gången man vill bygga upp sin verksamhet i kommunen. Vid dessa tillfällen är det av yttersta vikt att den kommunala servicen är tillmötesgående, vänlig och smidig. Sökanden hamnar lätt i ett underläge på grund av okunnighet och får absolut inte känna sig ovälkommen till Katrineholm. I varje kommun ska det finnas en aktuell översiktsplan. Detta regleras i Plan- och bygglagen. I lagens 4 kap.14 står följande: Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandatperioden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Katrineholms kommuns översiktsplanen antogs av fullmäktige februari 1991. Även i Katrineholm gäller Plan- och bygglagen. Miljöpartiet de gröna har motionerat i frågan och motionen bifölls av kommunfullmäktige i mars 2007. Frågan har därefter varit uppe i fullmäktige vid flera tillfällen. Det byggs på Lövåsen, man planerar bostäder vid Sågmon och Trollestrand, ett logistikcentrum byggs mm. Allt utan att kommunen har en översiktsplan att falla tillbaka på, en översiktsplan som inte bara ser på var det miljömässigt att bäst att lokalisera det ena eller andra, utan också ger innevånarna en möjlighet att diskutera Katrineholms utveckling. Det handlar om demokrati och medinflytande. I budgeten för 2008 anslog den socialdemokratiska majoriteten 1 Mkr till översiktsplanearbetet. Sedan har inget hänt. Ingen referensgrupp har tillsatts. Ingen har projektanställts för arbetet. Miljöpartiet de gröna anser att 500 tkr räcker för att ta fram en ny översiktsplan. Enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, behöver en översiktsplan inte vara så omfattande. Det viktigaste är att diskussionen kommer igång om hur olika delar av kommunens mark ska användas i framtiden och att områden av riksintresse definieras. Dokumentet ska vara levande över tiden. Det viktigaste nu är att ett dokument kommer fram för antagande under denna mandatperiod. Mycket finns redan gjort, tex i de planer som antagits sedan 1991 och vid andra projekt, tex gsledningsprojektet, där natur- och kulturvärden tydligt dokumenterades. Miljöpartiet de gröna valde att lägga medlen för översiktsplan under KS i budgeten för 2008. Eftersom majoriteten även i år väljer att lägga pengarna under Byggnadsnämnden väljer vi detsamma, men vi minskar anslaget med 500 000 kr. Byggnadsnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 6 042 (s)-majoritetens budget 6 737 Miljöpartiet de grönas budget 6 237 mp-satsning - 500 7
KULTUR OCH TURISMNÄMNDEN En grundtanke i den gröna ideologin är att varje människa vill och kan ta ansvar för sitt eget liv, att hon ska ha möjlighet att få uttrycka sig fritt och ha möjlighet att få utveckla sina olika förmågor. Den bildande kulturen är en omistlig del av mänskligt skapande och en viktig källa till glädje och tillfredställelse, men också en grundläggande förutsättning för att kunna problematisera de samhällsproblem vi ställs inför. Eftersom vi tycker att kultur är viktigt anser vi också att kultur är något som alla måste ha rätt att få tillgång till. Detta är särskilt angeläget när det gäller barn och ungdomar. Här har vi som vuxna ett särskilt ansvar att se till att olika typer av riktade kultursatsningar görs. Om vi i tidiga år låter barn komma i kontakt med olika kulturuttryck ger vi dem också större möjligheter att förstå och reflektera över sig själva. Vi ger dem verktyg att hantera sin egen utvecklingsprocess vilket dessutom bidrar till att de får större förståelse för andras behov och förutsättningar. Vi ser också satsningar på kultur som viktiga förebyggande investeringar för att motverka olika samhällsproblem, som exempelvis social utslagning och medicinsk problematik. Katrineholm har ett rikt och mångfasetterat kulturliv. För den litterärt intresserade är kommunens bibliotek naturliga samlingsplatser med ett rikt medieutbud och en varierad programverksamhet. Vi har en musikscen som spänner från rock och pop till högkvalitativ klassisk musik. Intresset för bildkonst är stort, vilket bland annat tar sig uttryck i den utställningsverksamhet som bedrivs i kommunal regi och i det stora engagemang som både professionella konstnärer och amatörer visar upp. Teaterintresset har vuxit med åren vilket bidragit till att katrineholmarna idag kan erbjudas ett rikt utbud av både amatörteater och professionell scenkonst på hemmaplan. Miljöpartiet de Gröna anser att kulturen i Katrineholm är en av kommunens största tillgångar. Vi vill därför satsa 2,25 Mkr mer än majoriteten. Kulturmiljonen 1 Mkr För att ge kultur- och turismnämnden möjlighet att utveckla sådant, som inte finns i den planerade budgeten, men som känns angeläget och kan ge positiva tillskott till kulturen i kommunen anser vi att en kulturmiljon ska tillföras nämnden. Utrymmet för tillfälliga satsningar är mycket begränsat i den årliga budgeten, vilket gör det svårt att utveckla intressanta projekt, oavsett om de initieras av kultur- och turismförvaltningen, nämnden eller av enskilda kulturutövare. Detta är något som Miljöpartiet de Gröna i Katrineholm vill ändra på. Vi vill därför från och med 2009 öka ramen för kultur- och turismförvaltningen med 1 Mkr för detta ändamål. Denna kulturmiljon ska årligen öronmärkas för tillfälliga projekt och satsningar och ska inte intecknas i befintlig verksamhet. Exempel så sådant kan vara lokstallarna, projekt L-4 och mångkulturfestivalen, projekt/satsningar som intentionsmässigt ryms inom ramen för den kulturmiljon som Miljöpartiet de Gröna föreslår 8
och som nämnden i ansökt om medel för hos kommunstyrelsen. Tanken är att nämnden på så sätt får medel, som kan användas på ett friare sätt och som ger nämnden en inspirerande frihet, som inte finns idag. Vi är övertygade om, att detta kommer att gynna kulturen i kommunen. Kulturmiljon 1 Mkr. Filialbiblioteken 1,25 Mkr Katrineholm ligger i natursköna omgivningar och bygden har en rik kulturhistoria och höga livskvalitévärden, vilket gör att människor som flyttar till kommunen gärna väljer att bosätta sig utanför centralorten. I det program för landsbygdsutveckling som kommunfullmäktige antog hösten 2006 framhåller man landsbygdens stora betydelse för framtida inflyttning. De satsningar som gjorts på biblioteksfilialerna på landsbygden har varit viktiga för utvecklingen av boendet på landsbygden. Miljöpartiet de gröna kan därför inte acceptera den neddragningen av filialverksamheten, som genomfördes 2007. Vi tycker att det angeläget att satsa på filialverksamheten i stället för att dra ner på öppethållande och personal. Vi vill att biblioteken på landsbygden på nytt ska få fungera som filialbibliotek och anslår därför 1 Mkr för att verksamheten ska kunna återupprättas, både vad gäller öppettider och personal. Filialbiblioteken är viktiga kulturella nav för landsbygdsbefolkningen och skulle, rätt utnyttjade och marknadsförda, kunna bli välbesökta mötesplatser för bygdens folk, för föreningar och för företag. Vi anser därför att förvaltningen får i uppdrag att i samråd med övriga berörda facknämnder och andra intressenter att ta fram ett förslag på hur verksamheten på filialbiblioteken ska kunna utvecklas. Till detta utvecklingsarbete anslås 250 000 kronor. Sammanslagning av Kryptan och Palladium När det gäller sammanslagningen av Palladium och Kryptan med en organisatorisk placering på Palladium tycker Miljöpartiet de Gröna att denna lösning är acceptabel med utgångspunkt från det ianspråktagande som det nya logistikcentret gör av sandbäcksområdet. Vi menar dock att de hyreskostnader som de båda verksamheterna har idag (234 000 respektive 230 000 kronor) måste täcka den nya hyreskostnad som fastighetsägaren till Palladium har aviserat i samband med att ytterligare anpassning av lokalerna för den utökade verksamheten eventuellt ska göras. Kultur- och turismnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 33 686 (s)-majoritetens budget 33 717 Miljöpartiet de grönas budget 35 967 mp-satsning 2 250 9
KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen har genomgått en organisatorisk förändring under året. I det mesta tycker Miljöpartiet a de gröna att den har varit bra. På några punkter har vi dock reserverat oss. Det gäller tjänsten som EU-samordnare, en tjänst man anser ska betala sig via sökta bidrag från EU. Problemet är bara att de bidrag, som kan sökas, i de allra flesta fall kräver delfinansiering av den som söker, oftast så mycket som 50 %. Ibland kan en anställd för projektet få räknas med i den kostnaden, men den personen ska då arbeta med resp. projekt. Några medel till delfinasieringen för EU- projekt finns inte i budgeten. Ska det tas ur oförutsett? Att tjänsten som EU-samordnare betalas med sökta medel från EU anser Miljöpartiet de gröna som uteslutet och vill därför avveckla tjänsten från halvårsskiftet. Vi är även kritiska till tjänst som omvärldsbevakare, liksom flertalet andra tjänster inom NÄT. I tider av ekonomisk åtstramning måste kärnverksamheterna som vård, skola och omsorg sättas i första rummet och annat inte lagstadgat måste få anstå. Totalt sparar Miljöpartiet de gröna på KS-förvaltningen 1,5 Mkr utöver majoritetens förslag. På kommunstyrelsen i september 2007 beslutades om ett projekt Kompetensutveckling till en kostnad av 1,5 miljoner kronor + en tjänst under 3 år. Miljöpartiet de gröna anser att en normal vidareutbildning av personal skall alltid finnas på arbetsplatser. I en kommunal organisation är det ytterst viktigt, eftersom verkligheten hela tiden förändras. Eftersom de ekonomiska behoven är stora inom vård, omsorg, skola och den sociala sektorn anser Miljöpartiet de gröna att det inte finns utrymme för detta projekt just nu. För 2008 räknar vi med en besparing på 0.6 Mkr. Miljöpartiet de gröna kan konstatera att posten för oförutsett är mycket stor i Katrineholm räknat som procent av budgeten. I (s)-majoritetens budgetförslag för 2009 finns 10 Mkr avsatta för oförutsett. Miljöpartiet de gröna anser att 5 Mkr borde vara fullt tillräckligt och minskar posten med 5 Mkr. Vi anser vidare att denna budgetpost borde redovisas under kommunstyrelsen och inte i separat rad i finansieringstabellen. KS tkr Majoritetens nämndbudget 90 225 (s)-majoritetens budget 87 592 Miljöpartiet de grönas budget 80 492 mp-satsning -7 100 10
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskyddsnämnden och dess förvaltning har inte bara de lagstadgade uppgifterna att sköta enligt Miljöbalken, Livsmedelslagen m.fl. lagstiftningar. Man ska även vara den nämnd, som bryter ned de av riksdagen antagna miljömålen till strategier och delmål för kommunen. Det miljöstrategiska rådet, som bildats, kommer säkert att komma med förslag, som kommer att kosta. För detta finns idag inga medel avsatta. Den miljömiljon, som Miljöpartiet de gröna förslår även i år, kan komma väl till pass för mindre åtgärder. Miljöpartiet de gröna tillför nämnden totalt 1,55 Mkr. Igen besparing på tjänster 300 tkr. Efter årsskiftet kommer ansvaret för djurskyddet att överföras till länsstyrelsen. Detta är en förändring, som Miljöpartiet de gröna motsatt sig av flera skäl. Dels kommer avstånden rent geografiskt mellan objekt och tillsynsmyndighet att öka, vilket skapar ett ökat resande. Detta leder till ökande utsläpp av växthusgaser helt emot vad som är önskvärt. Dessutom kommer avstånden att innebära att allt färre objekt hinner besökas till förfång för djurskyddstillsynen och i slutändan vanvårdade djur. Erfarenheten visar också att just närheten är viktig. Lokalkännedomen ger en kunskap och kanske föraning om var det finns skäl att titta lite extra och närheten till myndigheten gör det också lättare att tipsa om missförhållanden. Att djur far illa handlar ofta om sjukdom eller andra problem hos den, som har djur. Den socialdemokratiska majoriteten har valt att minska Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget pga överflytten av djurskyddstillsynen. Från Miljöpartiet de grönas sida motsätter vi oss detta. Medlen bör ligga kvar liksom tjänsten för förstärkning inom annan tillsyn. Kommunekolog 250 Tkr. För att förstärka kompetensen anser Miljöpartiet de gröna att kommunekologtjänsten måste vara en heltidstjänst, inte som idag en halvtidstjänst. Hur och varför naturen reagerar på mänsklig verksamhet inom kommunen kommer att vara central och viktig information framöver. Var, vad och hur biologisk mångfald kan räddas och återskapas är en fråga om vad vi lämnar över till framtiden. En långsiktigt hållbar framtid finns ekologin med som en självklar del. Kommunekologens tjänst bör vara heltid. För detta tillförs 0.250 Mkr. Miljömiljon 1 Mkr För att dels kunna skaffa den kompetens utifrån, som behövs för att ta fram nödvändiga mål och planer för framtiden och för att kunna undersöka /inventera/ åtgärda uppkomna miljöproblem anser Miljöpartiet de gröna att nämnden skall ha en resurs att själva förfoga över. Denna modell har visat sig mycket framgångsrik i andra kommuner och ger en flexibilitet och möjlighet i nämndens arbete, som visat sig gagna miljöarbetet på ett mycket konstruktivt sätt. Miljöpartiet de gröna kallar tillskottet Miljömiljonen och tillför alltså 1 Mkr att fritt disponeras av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 11
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 6 937 (s)-majoritetens budget 6 311 Miljöpartiet de grönas budget 7 861 mp-satsning 1 550 12
SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Miljöpartiet de gröna föreslår flera förändringar i budget 2009 för service- och tekniknämnden jämfört med majoritetens budget. Vi anser att i den lågkonjunktur, som står för dörren, måste den kommunala verksamheten skärskådas och kärnverksamheterna vård, omsorg, skola och miljö måste prioriteras. Det betyder, att en del föreslagna investeringar måste anstå, vilket får till konsekvens att viss personal måste sägas upp. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2009 minskas investeringarna med 26 Mkr. De kraftigt minskade investeringarna leder till att kapitalkostnaderna för år 2009 minskar med 2,6 Mkr. Samtidigt finns behov av satsningar, tex vad gäller tillgänglighet. Miljöpartiet de gröna anvisar 1 Mkr för detta ändamål. Miljöpartiet de gröna anser att många investeringar kan läggas ut på anbud. På så sätt blir det lättare att anpassa personalstyrkan till det aktuella behovet och man får en ökad flexibilitet. Miljöpartiet de gröna vill göra en besparing av personal på 10 Mkr på årsbasis, räknar med 3 månaders uppsägning och beräknar besparingen för 2009 till 7,5 Mkr. I Miljöpartiet de grönas budget för år 2009 överförs 25 Mkr till Bildningsnämnden och 7 Mkr Vård- och omsorgsnämnden, totalt 32 Mkr. Totalt sparar Miljöpartiet de gröna 40,6 Mkr på service- och tekniknämnden. 1. Investeringar Hård prioritering av investeringar Miljöpartiet prioriterar hårt i majoritetens investeringsbudget. Förvaltningen har gjort en gradering av investeringarna i 10 kategorier. Vi ställer oss bakom investeringar, som har prioriteringstal 1 till 4 och stryker alla med prioriteringstal över 4. En handikappanpassad trädgård har tidigarelagts till år 2009. Investeringsdetaljerna redovisas i tabellverk i miljöpartiets budgetförslag. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag minskar investeringarna för år 2009 jämfört med majoritetens budgetförslag med totalt 26 Mkr. De kraftigt minskade investeringarna leder till att kapitalkostnaderna för år 2009 minskar med 2,6 Mkr. Tillgänglighetsmiljonen Miljöpartiet anslår 1,0 Mkr per år i tre år för att öka tillgängligheten i kommunen. Det finns väl dokumenterade planer, som är utarbetade av Service- och Teknikförvaltningen och antagna av Service- och Tekniknämnden 2007. Konstgräsplanen Den kräver skötsel. Konstgräsmaskiner har glömts bort när investeringen beslutades och nu vill förvaltningen ha 600 tkr för utrustning för att sköta planen på ett korrekt sätt. 13
Obegripligt att konstgräsmaskiner har glömts bort. Medvetet? Miljöpartiet tycker att konstgräsplanen ska skötas väl och ställer sig bakom investeringen. 2. Färre anställda Service- och teknikförvaltningen har 326 anställda och i majoritetens förslag finns ingen planering på att minska antalet anställda tom 2011. Under åren kommer det att ske pensionsavgångar, som enligt majoritetsförslaget kommer att täckas med nyanställningar. (sidan 4 i Sammanfattande dokument till Kommunstyrelsen) Det är Miljöpartiet de grönas uppfattning att förvaltningen kan minska. Vi anser att lönekostnaderna ska sänkas med minst 10 Mkr på årsbasis, räknar med 3 månaders uppsägning och beräknar besparingen för 2009 till 7,5 Mkr. 3. Överföring av kostnader till resp förvaltning I Miljöpartiet de grönas budget för år 2009 överförs 25 Mkr till Bildningsnämnden och 7 Mkr Vård- och omsorgsnämnden, totalt 32 Mkr. Mat Maten i de kommunala serveringarna lagas inom Kostservice. Alla kostnader bokförs på Service- och tekniknämnden. Miljöpartiet de gröna anser att kostnaderna ska ligga inom den förvaltning, som nyttjar tjänsten. 65% av kostnaderna för maten ligger inom Bildningsnämnden och 35% inom Vård- och omsorgsnämnden. Vi överför dessa medel till resp nämnd. Kostservice får finansiera sin tjänster genom intäkter från dessa förvaltningar. Kostnaden för maten är idag efter uppräkning 18,5 Mkr. Miljöpartiet vill öka andelen ekologiskt producerade matråvaror och anslår för detta 1,5 Mkr extra för år 2009 för att möjliggöra att mängden ekologiskt producerade matråvaror ökas till 20%.. I Miljöpartiet de grönas förslag till budget överförs till 20 Mkr från Service- och tekniknämnden. Bildningsnämnden får en höjd budget med 13 Mkr och Vård- och omsorgsnämnden med 7 Mkr. Sportcentrum Bildningsnämnden utnyttjar Sportcentrum i mycket hög grad och det tycker vi i miljöpartiet är alldeles utmärkt. Vi ökar därför Fritidsförvaltningens intäkter med 12 Mkr. Det betyder att Bildningsnämnden får en ökad budget med motsvarande belopp för att täcka sina kostnader för att utnyttja Sportcentrum. Service- och tekniknämnden tkr Majoritetens nämndbudget 165 981 (s)-majoritetens budget 158 340 Miljöpartiet de grönas budget 117 740 mp-satsning -40 600 14
SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden uppgifter är i mångt och mycket reglerat av lag. Människor, framför allt barn och ungdom, som far illa måste få samhällets stöd. Socialnämnden har under flera år haft svårt att klara verksamheten med dagens ram. Att ständigt brottas med en underbalansera ramtilldelning skett skapar inte bara ekonomiska problem, det tär också på en personal, som ofta är utsatt i det dagliga arbetet och som behöver ro för att kunna hjälpa och stötta de, som verkligen behöver. Det är uppenbart att socialnämndens ram är för låg. I dagens situation med en stigande arbetslöshet där många tyvärr saknar arbetslöshetsförsäkring kommer att ställa ännu större krav på socialnämnden. De av nämnden äskade medlen anser Miljöpartiet de gröna vara av nöden. Att spara på institutionsplaceringar för barn- och ungdom mm. är i längden inte en besparing, utan ger kostnader längre fram ofta ännu större kostnader. Det befarade underskotte för år 2008 torde överskrida den ramförstärkning, som majoriteten nu gör. Miljöpartiet de gröna välkomnar förstärkningen och lägger i detta fall inget annat förslag än majoriteten. Socialnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 85 966 (s)-majoritetens budget 94 649 Miljöpartiet de grönas budget 94 649 mp-satsning 0 15
VIADIDAKTNÄMNDEN Idag bokförs de schablonavdragen, de statliga bidrag som följer med kommunens flyktingar, på Viadidaktnämnden. En stor del av dessa flyktingar är barn, vars skolgång är av yttersta vikt för att barnens fortsatta framtid. Under år 2007 beräknas ca 100 barn komma. Se vidare text i Bildningsnämndens budget. Miljöpartiet de gröna överför 4 Mkr till Bildningsnämnden för år 2009. Viadidaktnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 50 526 (s)-majoritetens budget 49 955 Miljöpartiet de grönas budget 45 955 mp-satsning - 4 000 16
VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Sverige som helhet och även Katrineholm får en allt äldre befolkning. Även om dagens pensionärer är friska högt upp i åren blir de äldre pensionärerna över 85 år allt fler. Kraven på vården och omsorgen av äldre och funktionshindrade kommer bli större i framtiden. Verksamheten står därför inför stora utmaningar och det är av stor vikt att verksamheten svarar upp mot behovet. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vad enligt lagen är kommunens skyldighet vad gäller omsorgen av äldre och funktionshindrade. Nämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade, samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Vård- och omsorgsnämnden ansvarar också för hälso- och sjukvård åt de som använder boendeform eller bostad som avses enligt socialtjänstlagen 5 kap 5 och 7, samt 7 kap 1, och för dem som vistas i dagverksamhet enligt sådan lag. Men vården och omsorgen om de äldre och funktionshindrade, handlar om mera än vad lagen föreskriver. Det handlar också om värdighet i vården. Miljöpartiet de Gröna anser att Vård- och omsorgsnämndens ekonomiska förutsättningar måste förstärkas och ökar ramen med totalt 12,05 Mkr. Personaltäthet 1,5 Mkr Vård och omsorg är personalkrävande verksamhet. Möjligheterna att effektivisera verksamheten med syfte att begränsa personalstyrkan är begränsade. Mänsklig omsorg och omtanke kan inte ersättas med maskiner. Därför är personaltätheten en central faktor för att kunna erbjuda en bra vård och omsorg för våra äldre och funktionshindrade. I kommunens äldreomsorgsplan anförs att personaltätheten bör vara 0,8 personal per boende i de särskilda boendena, och 0,6 på övriga boenden. Då behovet av vård och omsorg ökar så anser Miljöpartiet de gröna att det är nödvändigt med personalförstärkning under 2009 och 2010. Miljöpartiet de gröna vill prioritera ökningen av vårdpersonal. Miljöpartiet de Gröna anslår därför 1.5 Mkr utöver majoritetens förslag för detta ändamål. Lövåsen 1,0 Mkr Miljöpartiet de gröna anser att antalet platser på Lövåsens palliativa avdelning måste ökas från idag 8 till 10. Idag finns möjligheter för detta, men personal saknas. För att tidigarelägga detta till 2008 anser Miljöpartiet de gröna att antalet vårdpersonal måste ökas med 2 personer redan nästa år. För det här ändamålet vill Miljöpartiet de Gröna tillföra 1 Mkr. Tallheden 0,1 Mkr Antalet familjer, som behöver avlastning, ökar. Det gäller familjer med autistiska barn/ungdomar eller familjer med barn/ungdomar med utvecklingsstörning. Idag finns korttidsboende för dessa på Tallheden, men dessa räcker inte - flera familjer behöver utökad 17
tid. Det skulle vara fullt möjligt att bygga ytterligare avlastningsboende i anslutning till Tallheden, där det finns gott om grönområden och där van personal samt kök redan finns. Miljöpartiet de gröna anser att en sådan utbyggnad måste prioriteras och snarast möjliggöras under 2010 och anslår för 2009 projekteringsmedel för detta, 100 000 kronor. Avgifter för mat 7 Mkr Miljöpartiet de gröna anser att de medel, som anslås för mat inte som idag ska ligga på Service- och Tekniknämnden utan föras ut på den nämnd, som har verksamheten. Vi tillför därför 7 Mkr från Service- och tekniknämnden för detta ändamål. God insyn och transparens förutsätter att kostnaderna hamnar där de hör hemma. Det är också en effektivitetsfråga då det är svårt att värdera en service där brukaren inte har kontroll över en vital kostnadspost. till detta får det anses vara en onödig administrativ procedur med att matkostnaderna faktureras Service- och Tekniknämnden. Vi överför därför 7 Mkr från Service- och tekniknämnden för detta ändamål. Folkhälsoenheten och Folkhälsorådet 2,45 MKR Miljöpartiet de gröna motsätter sig att Folkhälsorådet och Folkhälsoenheten läggs ner. Besparingar på folkhälsoarbetet är ett feltänk! Det är att spara in på framtiden! Det främsta verktyget i byggandet av det goda samhället är en väl fungerande folkhälsoenhet. Enligt samstämmig forskning är ett samhälles främsta vapen i konkurrens om etablering av nya arbetstillfällen ett gott hälsoläge i kommunen. Inget är så kostsamt som ett dåligt hälsoläge för såväl individen som samhället. Katrineholms kommun är känt för sitt goda folkhälsoarbete. Här finns bland annat ett välfungerande samarbete med Apoteket och Landstinget i vårt hälsotorg. Där bedrivs många aktiviteter som kommer våra medborgare till godo, särskilt de som av en eller annan orsak behöver extra stöd för att få en bra rehabilitering och slippa isolering. Denna typ av samarbete är beroende av att det finns en samarbetspart i kommunen som äger frågan. Hälsotorget hade knappast tillkommit om folkhälsoenheten inte funnits. För att Katrineholms kommun ska kunna gå vidare med sitt folkhälsoarbete så att det genomsyrar hela samhällsbygget måste en folkhälsoenhet som arbetar med hälsans bestämningsfaktorer finnas. Om inte dessa aspekter tas med i samhällsbygget finns risk det byggs ett samhälle där människor inte mår bra, ett samhälle som inte har tagit hänsyn till den kunskap som finns i ny folkhälsoforskning. Att spara på folkhälsoenheten att gå baklänges in i framtiden. I Miljöpartiet de grönas budget återläggs den besparing, som majoriteten föreslår i sin budget på Folkhälsorådet och Folkhälsoenheten, totalt 2,45 Mkr. Övrigt I (s)-majoritetens budget har 65 000 kronor för hyra till Lidabacke - PRO Julita tillförts. Det kan Miljöpartiet de gröna acceptera. 18
Vård- och omsorgsnämnden tkr Majoritetens nämndbudget 484 609 (s)-majoritetens budget 481 235 Miljöpartiet de grönas budget 493 285 mp-satsning 12 050 19