Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker

Relevanta dokument
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

Framtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU

Arbetsrapport nr 541 År Titel. Lägesrapport för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall.

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Det nordiska samarbetet

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Simulering av möjliga klimatförändringar

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Framtidens översvämningsrisker

SE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Arbetstillfällen

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspopulationer contortatall

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Framtidsklimat i Kalmar län

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Media om invigning i Brån

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

för svensk och nordisk marknad

Växtodlingskonferens Brunnby

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Hav möter Land vill ändra på detta.

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Framtidsklimat i Östergötlands län

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Forest regeneration in Sweden

Framtidsklimat i Hallands län

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Allt började långt tidigare!

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Genetisk vinst i volym över tid i två granklontester

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Klimatförändringar, snö och skidåkning

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Transkript:

Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker NordGen Temadag 2017-10-18, SLU Umeå Bengt Andersson Gull Matti Haapanen (LUKE) Arne Steffenrem (NIBIO)

Breddgrad (fotoperiod ) Förädlingsstrategi Förädlingspopulationer för - ökad värdeproduktion - möta klimatförändring - förvalta/bevara genetisk variation Temperaturklimat (veg. periodens längd, dagar)

Förädlingscykeln 1. Testa kandidatträd 2. Beräkna genetiskt värde, Avelsvärden y = Xb + Z1p + Z2f + W1ps + W2fs + e 3. Välj ut de bästa träden 4. Korsa för ny generation 4. Massföröka

Genomikverktyg i förädlingen 1. Testa kandidatträd Marker aided, genomic selection Pre-selection 2. Beräkna genetiskt värde, Avelsvärden y = Xb + Z1p + Z2f + W1ps + W2fs + e Gmatrix 3. Välj ut de bästa träden 4. Korsa för ny generation 4. Massföröka Paternity analysis SE plants Pollen comtamination Status number in each crop

Målegenskaper Vitalitet/Klimatanpassning Tillväxt Stamkvalitet (rakhet/grenkaraktärer) Resistens Vedegenskaper

Fältförsök koppling och samanalys 68 ~10% gemensamma Sorter = koppling. 66 62 64 Population a Population b Population c Samanalys (TREEPLAN): 58 60 - Ökad säkerhet i avelsvärden - Ökad test av robusthet - Prestation på otestade lokaler 56

En förädlingspopulation 50-70 obesläktade founders per pop. Tall & gran >1000 founders Balanserat inomfamiljsurval DPM (PAM) Parent 1 2 3 4 5 1 x x 2 x 3 4 x 5 Bevarad additiv genetisk varians Uthållig genetisk vinst över många generationer Låg inavelsnivå

Genetisk vinst (%) i arealproduktion Beräknad genetisk vinst från fröplantager 40 30 20 10 Veg. förökning 0 Dagens Nya 1,5 gen. Nästa gen. Upp till 5 12 % högre överlevnad (tall i norr) Bättre stam- och kvistkvalitet Högre sjukdomsresistens

Division of pine breeding populations by climatic target areas in Finland 70 Latitude 68 160 66 160 160 64 160 62 160 160 60 300 500 700 900 1100 1300 Temperature sum 60 Infusion of more southern breeding material s from the Baltic states & Sweden

Yield per ha Timber quality Branch diameter & angle Wood density General breeding goals common to all species Resistance to pests and diseases Hardiness / Stability

Preparing for future threats Testing the resistance of Finnish Scots pine breeding materials against pine-wilt nematode in Hitachi, Japan

Foredlingsmålene i Norge Produksjon CO 2 -binding Økning i skogarealets gjennomsnittlige produktivitet på 20 % eller mer Økt binding av CO 2 fra atmosfæren på mer enn 20 % Kvalitet Uendret eller bedre styrkeegenskaper for trelast Bedre formstabilitet Mindre skader og feil og bedre stammeform Sterkere resistens mot rotråte (når teknologien er moden) Klimatilpasning Bedre overlevelse Tilpasset større geografisk område Robust materiale for mer ustabilt klima Mulighet for valg av nye frøkilder ved raske klimaforandringer Skogfrøverkets strategi for skogplanteforedling (Edvardsen et al 2010, 2017) 10/22/2017 12

Foredlingssoner og foredlingspopulasjon G0 - Framtidscenario Lavland sub-pop Midtre sub-pop Høyere sub-pop Testede 1. gen Naturlig utbredelse 22.10.2017 13

14 Planter pr år (*mill) Langsiktig frøforsyning fra frøplantasjer Prognose 60 for hele landet målet er 100 % til 50 mill. planter år 50 40 30 20 10 - Skogfrøverket 2017

Klimatet förändras! Nya egenskaper! Bättre matchning!

Gamla och Nya scenarier RCP8.5 ~ SRES A2/A1FI ~SRES A1FI RCP4.5 ~ SRES B1 RCP6.0 ~ SRES A1B Knutti and Sedlacek, Nature Climate Lars Bärring, Change, SMHI 2012 Rossby Centre, Mistra-Swecia -- Future Forests planeringsmöte, 4 oktober 2013, Skogforsk Uppsala

Scenario exempel: Vegetationsperiodens längd (antal dagar >+5º C) Difference källa: Rossby Centre, SMHI.

Möjliga åtgärder Förädling (på längre sikt): Träd med nya anpassningsprofiler Mer robusta träd (resistens, plasticitet) Dynamiska anv. rekom. (på kort sikt) : - överlevnad i dagens klimat - produktion i framtidens klimat

Samarbeten Utökad, gemensam fälttestning försök, kopplingar Trädens reaktion på klimatindex - modellering Användningsrekommendationer över landsgränser

SLUT Bengt Andersson Gull Matti Haapanen (LUKE) Arne Steffenrem (NIBIO)